Vuxenutbildning

Vi har två konkreta förslag på hur de riktade statsbidragen till förskola och yrkesvux skulle kunna bli mer ändamålsenliga, skriver debattörer från SKR.

Ett steg i rätt riktning, men för att få fler i jobb krävs att kommunerna får verka på samma villkor som de privata aktörerna. Så möter kommunalråden arbetsmarknadsminister Eva Nordmarks (S) krav på arbetsförmedlingen att stärka sin lokala närvaro i hela landet.

Vuxenutbildningen kan lösa problemen med kompetensbrist, arbetslöshet och bristande integration, skriver utbildningsminister Anna Ekström. Andra debattämnen: Klimatfrågan, strandskyddet och kvinnliga politiska ledare.

Kommuner bör vara utförare av kommunal vuxenutbildning, anser Nätverket för en likvärdig skola. Regeringen vill se bättre handläggning av placerade barn. Automatiserat beslutsfattande, kriminalpolitik och migrationspolitik är andra heta ämnen i debatten.

Staten tar i år över alla kostnader för utbildningar inom yrkesvux. Kommunerna sparar uppemot 1,5 miljarder.

Det är alltid bättre om den som fattar besluten också tar kostnaden. Det är på tiden att det gäller även migrations- och arbetsmarknadspolitiken.

Studiestartsstödet infördes 2017 och ska vara vägen till jobb för de som står långt ifrån arbetsmarknaden och som saknar utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Att redan stoppa stödet är att kasta ut barnet med badvattnet.

Både privat och offentlig sektor står inför stora utmaningar att hitta rätt kompetens för att upprätthålla samma service och produktivitet som i dag, skriver SKL i en replik till Industriarbetsgivarna.

Sverige är i världsklass på att producera vuxenutbildning, men bland de sämre när det gäller att ta fram utbildningar som arbetsmarknaden frågar efter. Det är oroväckande att många upplever att utbildningen inte ger särskilt stor effekt, skriver Industriarbetsgivarnas Per Hidesten och Fredrik Gunnarsson.

Den kommunala vuxenutbildningen lever inte upp till kravet på likvärdighet. SKL bör arbeta för att samma krav ställs på utbildningen i hela landet. Och Skolverket bör ta fram nationella riktlinjer.

När komvux grundades 1968 fyllde det ett stort behov. Det gör det fortfarande, 50 år senare. Tack vare komvux kunde exempelvis Bettan bli socionom och arbeta i Angered i många år, ett jobb hon älskar och där hon gör nytta, skriver Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

Komvux är svaret på många av de utmaningar som vårt samhälle har att lösa när det gäller integration, folkbildning och omställning på arbetsmarknaden. Därför måste utbildningsformen ges bättre förutsättningar, skriver Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Svenska för invandrare (SFI) kritiseras ofta från olika håll. Och visst finns det problem. Men även stor potential. För att den ska förverkligas krävs politisk vilja, samhällsekonomisk analys och ökade resurser, skriver ABF Stockholm:s ordförandeTeres Lindberg och studieombudsman Håkan Wiclander.

Det är visserligen en klok ambition att höja utbildningsnivån bland de nyanlända. Men att med ekonomiska incitament driva människor in i en utbildningsverksamhet där varken kapaciteten eller kvaliteten kan garanteras är en dålig idé.

Den privata och den offentliga sektorn är beroende av varandra och behöver samspela. Tillsammans står vi inför stora utmaningar att hitta kompetens, men också att få personer att fylla de platser som kommer att behövas för att vi ska kunna upprätthålla samma nivå på service och produktivitet som idag, skriver Sveriges Kommuner och Landsting och Svenskt Näringsliv i en gemensam artikel.

Vi måste ha elever som mår bra, och det gäller även de vuxenstuderande. Därför erbjuder vi i Stockholms Stad våra elever på Komvux såväl elevhälsa som olika stödinsatser.

Höjd pensionsålder är inte hela svaret. För att fler ska kunna jobba längre krävs också att äldre får möjlighet att byta spår. Kristdemokraterna vill därför utöka rätten för äldre att få studiemedel. Vi föreslår även reformer som gör att unga snabbare kommer ut i arbetslivet.

De fristående aktörerna är helt avgörande för att integrationen i Sverige ska fungera. Men många kommuner betalar i dag för dålig kvalitet i undervisningen. Inför ett friskolesystem inom vuxenutbildningen med Skolinspektionen som tillsynsmyndighet, föreslår fyra M-kommunalråd.

Det är ingen slump att Sverige klarar integrationen dåligt: kunskapsgapen mellan inrikes- och utlandsfödda är störst i hela OECD. Samtidigt upphandlar inte Arbetsförmedlingen de utbildningar som kan förbereda migranter för arbetsmarknadens krav. Det är en oansvarig politik som behöver förändras.

I dag är det få som hyllar 90-talets kommunalisering av grund- och gymnasieskolan; alltfler röster höjs till och med för ett återförstatligande. Samtidigt föreslår den parlamentariska landsbygdskommittén en sorts kommunalisering av högskolan. Det är helt fel väg att gå, skriver Göran Arrius, ordförande för Saco.

En reformgrupp med forskare och politiker som startats på uppdrag av Moderaternas partiledning föreslår en rad förändringar för vuxenutbildningen.

Har du hört den nya rikssvenskan? En röst, baserad på alla Sveriges brytningar och lokalspråk, byter dialekt och språkmelodi en gång i sekunden. Statliga utbildningsföretaget Lernia står bakom.

Många företag behöver medarbetare med spetskompetens inom sitt yrkesområde. Men för många gymnasieelever ratar dessa utbildningar eftersom de uppfattas som för smala. Och när kommunerna saknar det nödvändiga elevunderlaget erbjuds de heller inte. Svenskt Näringsliv välkomnar därför budgetsatsningen på särskilda branschskolor.

Handikappförbunden och en lång rad av våra medlemsförbund är oroade över utvecklingen när det gäller folkhögskolor. Under senare år har flera skolor, linjer och kurser som särskilt riktar sig till personer med funktionsnedsättning lagts ned. Regeringen måste nu agera för folkhögskolornas framtid.

Stora utmaningar väntar vår nya kunskaps- och gymnasieminister. Den svenska gymnasieskolan och vuxenutbildningen befinner sig i ett allvarligt läge och kräver ett rejält och samlat grepp om de problem som dessa skolformer kantas av. En gymnasieskola som ger alla elever oavsett bakgrund möjlighet att lyckas kräver kraftfulla satsningar.

Sverige behöver kraftfulla reformer för att bryta bidragsberoende och utanförskap. Särskilt angeläget är att förbättra integrationen – över hälften av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen är utrikes födda. Regeringen står och stampar och tycks inte se de problem som vi moderater lägger konkreta förslag för att möta.

Låt Malmö bli pilotkommun för en ny samverkan mellan Arbetsförmedlingen och näringslivet där stödet utgår från den arbetssökande individen i stället för stelbent byråkrati. Den som har en god affärsidé bör också kunna få ett omfattande stöd för att förädla den, skriver kommunalrådet Andreas Schönström (S) och Maria Borelius, stiftelsen Ester, mfl.

Vi måste ge människor som flytt undan krig och förföljelse en realistisk chans att etablera sig i Sverige. Regeringens förslag om tillfälliga uppehållstillstånd begränsar den möjligheten.

Sverige är ett litet exportberoende land med en framstående industri. Vi är ett välutbildat folk och har under många år legat i framkant vad gäller IT och industriell utveckling. Allt detta är nu i riskzonen. Bristen på kompetens ökar och inom vissa yrken, som ingenjörer, är den akut.

Utbildningen har varit i kris i flera år och med flyktingvågen sätts samhället på extremt stora prov. Det är bråttom att använda de lösningar som finns och har visat sig fungera. En sådan lösning är kvalitativ digital utbildning.

Nu har det mesta klargjorts om regeringens arbetsmarknadspolitik och den är visserligen bättre än alliansens men kommer inte att lösa problemen på arbetsmarknaden utan bara befästa systemet med ett A- och B-lag.

En rättighet till Komvux måste också motsvaras av en skyldighet att tillhandahålla det, skriver Almega och pläderar för införandet av en Komvux-peng.