Läkare på akutsjukhus vittnar idag om problemen med arbetsförhållanden, resurser och styrning på ett akutsjukhus. Idag debatteras även valfrågor som vinstutdelning i skolföretag, klimatreformer och mäns våld mot kvinnor. Även cirkusperspektivet på kommunala beslut får komma fram.

Ingen blir gladare än jag av att höra att även Moderaterna vill göra upp med friskolereformens avarter. Men alla som läser deras förslag kan konstatera att partiet inte orkar göra upp med sin historia och sina misstag, replikerar ordföranden i riksdagens utbildningsutskott Gunilla Svantorp (S).

Trots det rekordstora antalet elever i friskolor så är det alltjämt många som inte känner till att man kan välja skola. Ett välgrundat skolval kräver att det finns bra informationsunderlag om skolorna, då kan individen hitta den skola som passar bäst för hen, skriver Ulla Hamilton, vd friskolornas riksförbund.

Ingen fråga får högern att ta i från tårna som vinstfrågan. Kanske för att man någonstans vet att man – trots åratal av nedplöjda opinionsbildarmiljoner – har en stabil folkmajoritet emot sig.

Prata med varandra, återupprätta ett utredningsväsende som öppet och noggrant redovisar konsekvenser av framkastade förslag och lyssna på väljarna, skriver vd:n Johan Andersson, apropå riksdagens omröstning om vinster i välfärden.

Miljöpartiet borde se till att skapa politiska förutsättningar för förbättring istället för att lägga en våt filt som hindrar all utveckling, skriver Svenskt näringsliv.

Svenskt Näringsliv slår på stora trumman för att mota regeringens försök att begränsa vinsterna i välfärdsföretagen – men argumenten ekar tomt. Skattefinansierade bolag som Engelska Skolan, Academedia och många andra är extremt lönsamma, skriver ekonomijournalisten Per Lindvall.

Svenskt Näringsliv har uppdragit åt PwC att göra en förnyad analys av den föreslagna vinstregleringens effekter och det kan konstateras att även nuvarande förslag i realiteten blir ett vinstförbud, som skulle tvinga många utförare att avveckla sina verksamheter.

Det folkliga stödet för vinstuttag i välfärdssektorn är stabilt litet. Ändå är det parlamentariska stödet för samma privatisering stabilt stort, inte ens en vinstbegränsning samlar en riksdagsmajoritet. Stefan Svallfors och Anna Tyllström, Institutet för framtidsstudier, har undersökt hur det kan komma sig.

Oannonserade inspektioner oftare, tydliga mätbara krav och användarvänliga sajter där kvaliteten inom skola, vård och omsorg kan jämföras. Det är några av Svenskt Näringslivs förslag för stärkt kvalitet i välfärden. Det är vägen framåt – inte vinststopp!

De fristående aktörerna är helt avgörande för att integrationen i Sverige ska fungera. Men många kommuner betalar i dag för dålig kvalitet i undervisningen. Inför ett friskolesystem inom vuxenutbildningen med Skolinspektionen som tillsynsmyndighet, föreslår fyra M-kommunalråd.

När regeringen i vår med stöd av Vänsterpartiet lägger fram ett förslag om vinstbegränsningar undantas verksamhet som drivs av kyrkor, föreningar och kooperativ. Det är alldeles utmärkt. Men det räcker inte med att undanta dessa verksamheter. De bör tvärtom stimuleras och ges fördelar. Ny lagstiftning krävs som ger tydliga fördelar till kooperativ och medarbetarägda företag, skriver styrelsen för Jämlikhetsfonden.

Välfärdsföretagen hjälper pragmatiska kommun- och landstingspolitiker att klara vardagen. Om de försvinner får det långtgående konsekvenser för både de ansträngda kommunerna och för samhället som helhet. Ett vinsttak kommer inte lösa några av skolans problem, skriver Academedias vd.

Ilmar Reepalus förslag om begränsningar av vinster för företag i välfärden tangerar konfiskation. Ofta är det branscher med stor andel kvinnor som hotas politiskt. Redan på 1800-talet konfiskerades skolor som kvinnor drev. Historiskt har kvinnligt företagande och entreprenörskap alltid varit utsatt, skriver Catarina Higgins, historiker och rektor.

Om Ilmar Reepalus förslag om vinstbegränsning införs skulle vår skolverksamhet tvingas att gå med förlust. Jo, så galet blir det. Någon som tror att det går att bedriva en verksamhet på det sättet? undrar rektorn Maria Jacky.

Alltmer tyder på att den rödgröna regeringen i höst går vidare med stopplagen för välfärdsföretag – trots massiv kritik. Förslagen till begränsningar av vinster i välfärden kommer i praktiken att innebära nästintill ett förbud mot vårdföretagande. Det kommer att drabba vården och patienterna hårt – inte minst i Stockholms län, där en tredjedel av vården drivs av privata vårdgivare.

Det offentligas misshushållning med personalens psykiska och fysiska hälsa kostar samhället många miljarder, mycket större summor än alla privata vinster i välfärden.

Ett tak för vinster i välfärden kan leda till att så många som åtta av tio välfärdsföretag läggs ned. Men beredskapen att ta över verksamheten är liten i kommunerna, visar en undersökning som Vårdföretagarna låtit Demoskop genomföra.

Vinstjakten står högt på dagordningen när Socialdemokraterna nu samlas till partikongress. På bordet ligger ett förslag om att stoppa vinsterna endast i skolan. Det räcker inte, skriver flera socialdemokrater.

Ett bra exempel på vinstens funktion är svenska statens egna bolag. Staten sätter som ägare ett vinstkrav, för att få effektivitet och en långsiktig värdeutveckling. Det handlar inte om att företag som SJ och Postnord ska suga ut sina kunder, utan om att de successivt ska utvecklas och förbättras.

Verkligt inflytande över de viktigaste frågorna i vår tid kräver regeringsmedverkan, kompromisser och samarbete. Miljöpartiets position till vänster om socialdemokratin är förlamande. Gröna samhällsbyggare och visionära realister i politikens mitt som på allvar är villiga att samarbeta över blockgränserna kan åstadkomma mycket mer.

Vi kan konstatera att många, däribland Lärarförbundet, inte har förstått vad det är som Reepaluutredningen föreslår. Det handlar inte om en begränsning av vinstutdelning.

Debatten om vinster eller ej i skolan är för enkelspårig. Politiken riskerar att fastna i symbolfrågor mellan höger och vänster i stället för att lösa de verkliga problemen. Ett vinstförbud är inte lösningen på skolans problem. Det som behöver förändras är skolpengssystemet.

Om debatten om välfärden enbart förs längs axeln vinstbegränsning eller inte riskerar vi att förlora viktiga värden. Vi vill ha en mer nyanserad debatt som utgår från dem som dominerar välfärdssektorn - kvinnorna - och tar hänsyn till de idéburna företagen.

Det är för oss anmärkningsvärt att Sveriges självutnämnda feministiska regering vill införa en vinstbegränsning i en bransch där majoriteten som jobbar och driver företag är kvinnor.

Skolans kris underminerar på sikt både Sveriges välståndsnivå och jämlikhet. Det är en fråga som bör tas på stort allvar, inte minst av arbetarrörelsen. Så kommer då angrepp på friskolor att vara en del av lösningen? Svaret är nej. Friskolorna är inte boven i dramat, visar ny forskning.

”Svensk välfärd är inte en marknad.” Först tror jag att jag hört fel, men nej. Precis så har Anna Kinberg Batra och andra ledande moderater plötsligt börjat uttrycka sig. Om partiet menar allvar med sin nya marknadsskepsis så kan vi bidra med en att göra-lista.

Såväl civilminister Ardalan Shekarabi som välfärdsutredaren Ilmar Reepalu överdriver lönsamheten i välfärdssektorn något enormt. Som företagare i branschen förbryllar det mig. Vad är det för fantastiska affärer jag gått miste om? undrar Ruth Berglund, legitimerad sjuksköterska och vd för Strukturrutan.

Moderaterna försöker komma undan sitt ansvar för skolans försämrade kvalitet och resultat genom en halv ursäkt och ett antal verkningslösa förslag. Men det som verkligen behövs är att avveckla aktiebolagsskolorna, skriver Sten Svensson och Daniel Suhonen, Katalys.

Trots vinstdebatten köper kommuner och landsting mer och mer välfärd från privata företag – och andelen privat vård, skola och omsorg växer. Det visar nya siffror från Sve­riges Kommuner och Landsting.

Det är inte oetiskt att företag går med vinst. Tvärtom behövs vinsten för att utveckla verksamheterna och för att de som satsar kapital ska få en ersättning för den risk som tas, skriver Anders Morin, Svenskt Näringsliv

Efter två år av vänsterregering är kursändringen i svensk politik tydlig. Sverige går mot att medborgarnas möjligheter att få bestämma över sitt eget liv minskar när valfriheten begränsas och makten skjuts över till staten.

Vinstdebatten har tyvärr kommit att präglas av anekdotisk bevisföring och allmänheten har fått fel bild av vinstmarginalerna i välfärden. Den politiska eliten bör nu visa framfötterna och avvisa de populistiska kraven på vinstbegränsning med hänvisning till forskning.

Hälften av övervinsterna i välfärdsbolagen hittar regeringens Välfärdsutredare Reepalu i små bolag som har 1-4 anställda. Det handlar om idrottsläkare som hyr ut sig själva till stora mästerskap, eller studenter som är läxhjälpare i eget företag, eller små privata skönhetskliniker som genomför ansiktslyftningar eller botoxinjektioner helt utan skattemedel för att släta ut rynkor i pannan. Detta saknar givetvis all rim och reson, och är något som visar på stora svagheter i vinstutredningens hastigt producerade rapport.

Det vinstbegränsningsförslag som Välfärdsutredningen nu arbetar med vilar på en lös grund. Den oförutsedda konsekvensen av förslaget kan bli överväldigande starka incitament för att sälja välfungerande och extremt lönsamma mindre företag till de stora drakarna – som kan gnugga händerna åt det generösa avkastningstaket, skriver ekonomijournalisten Per Lindvall.

När den världsledande ekonomen Jean Tirole besökte Stockholm för att ta emot Nobelpriset i nationalekonomi för två år sedan avrådde han tydligt från att införa ett vinstförbud. Regeringen och Ilmar Reepalu måste svara på varför de inte lyssnar på honom och även ge svar på flera andra frågor.

Det är tydligt att det behövs mer ordning och reda i välfärden, men välfärdsutredningen behöver balanseras genom nya tilläggsdirektiv så att mångfalden och valfriheten säkras genom långsiktiga spelregler. Vänsterpartiet bör inte få det huvudsakliga inflytandet över den svenska välfärden.

Välfärdssektorn behöver ett långsiktigt stabilt regelverk. En uppgörelse om detta måste bygga på ett fullständigt och kvalificerat beslutsunderlag. Men i stället sker nu en insnävning av utredningsdirektiven för att parera vad de anlitade experterna kommer fram till.

Debatten om vinster i välfärden påverkar näringslivsklimatet för alla svenska företag. Därför måste diskussionen breddas till att handla om betydligt mer än enbart villkoren för välfärdsföretagen.

Frågan om vinster i välfärden blir ofullständig om man inte samtidigt frågar folk om synen på valfrihet. En mer rättvisande bild av folkviljan får man först när valfriheten ställs mot viljan att begränsa vinsterna i välfärden. Vilket är viktigast – valfriheten och mångfalden, eller ett vinststopp?

Ersta diakoni lyfts av Vänsterpartiet fram som det goda exemplet på non profit-vård. Vi vill självklart växa, men kommer inte att göra det bara för att enstaka privata alternativ försvinner. Det är dags att vi pratar om annat än vinster.

De som för något år sedan stolt kallade sig själva för liberala förnyare har det inte lätt i dag. Den ena marknadsmyten efter den andra har krossats när den mött verkligheten. Argumenten som framförs av riskkapitalisternas lobbyister framstår som genomskinliga.

Med hårda krav kommer inga oseriösa eller kortsiktiga aktörer att vilja äga välfärdsföretag. De som levererar god kvalitet och smarta innovationer bör vara välkomna att stanna kvar och bidra till att utveckla välfärden.

Regeringen har nu tillsatt en utredning om vinster i välfärden. Men Ägarprövningsutredningen har nyligen underkänt kritiken mot privata välfärdsföretag och påvisar att vinstdebatten är osaklig och snedvriden. Civilminister Ardalan Shekarabi (S) talar helt enkelt mot bättre vetande när han driver på den nya utredningen.

Privata satsningar i välfärden riskerar att utebli utan långsiktiga och tydliga spelregler. En fortsatt utredningskarusell skapar osäkerhet och avskräcker investerare från att satsa pengar som kunnat utveckla effektivare behandlingsmetoder och kortat vårdköer.

Det är lite förvånande att regeringen ska låta utreda valfriheten inom välfärden helt och hållet på Vänsterpartiets villkor. Än mer förvånande är att man låter Ilmar Reepalu, den person som mer än någon annan är ansvarig för hur välfärden gått sönder i Malmö, ansvara för utredningen.

Det vore en välgärning om utredningen om vinster i välfärden kunde ta fram ett gediget faktaunderlag och på djupet penetrera hur olika aktörer bidrar till att på ett bra och effektivt sätt tillgodose medborgarnas behov. Då skulle Jonas Sjöstedts retorik om välfärdsföretagen falla direkt.

Barn och ungdomsvård är en lönsam industri med liten eller ingen insyn alls i verksamheten. Där förvandlas utsatta barn till en produkt och handelsvara. Det är en otäck utveckling som visar varför vinster i välfärden måste stoppas.

Då stod löntagarfonderna och ordet övervinster i centrum för debatten. Nu handlar det om vinstjakt och vinster i välfärden. Det är två olika ord, men ett uttryck för samma mål: marknadsekonomin ska krossas.

Det är dags att Sverige ger ideella och andra non profit-organisationer en reell möjlighet att delta i utvecklingen av välfärden. Den privatisering som pågått av välfärdssektorn har skett till fördel för vinstdrivande företag framför företag och organisationer som återinvesterar vinsten i verksamheten. Nu har vi möjligheten att stärka dem som sätter sociala mål framför ekonomiska mål, och den bör vi ta.

Ardalan Shekarabi bjuder Jonas Sjöstedt på långlunch och låtsas inte om att notan kommer. Civilministern gör så gott han kan för att stilla Sjöstedts hunger på politiska framgångar. Men notan hamnar i knäet på vårdtagare och medarbetare inom välfärden, skriver ledningen för Vårdföretagarna.

Överenskommelsen mellan regeringen och Vänsterpartiet är en stor framgång för alla som vill ha en välfärd där jämlikhet och kvalitet står i centrum. Nu är det dags att omsätta den segern i konkret handling för att bygga en välfärd fri från privata vinstintressen.

Alla har rätt att förvänta sig en välfärd av högsta klass. Ska vi nå dit behöver vi samarbeta, och det innebär bland annat att välkomna fristående utförare oavsett driftsform. Vinster i företag är inte på långa vägar det största bekymret i den vardag vi befinner oss i, utan utmaningarna finner vi inom helt andra områden.

Ägarprövningsutredningen har lagt förslag som ska säkra att privata aktörer i välfärden har ett långsiktigt engagemang och förutsättningar att bedriva verksamhet av hög kvalitet. Men Vänsterpartiet vill inte göra det till en fråga om kvalitet eller seriositet, utan istället utesluta privata vård- och omsorgsgivare helt och hållet ur välfärden.

Nu har ägarprövningsutredningen presenterats. Den bekräftar många av de problem på välfärdsmarknaden som Vänsterpartiet har pekat på sedan länge. Men grunden till problemen är vinstintresset, något som utredningens förslag inte rår på.

Äldres valfrihet måste stärkas och en gång för alla måste vi komma bort från vinstdebatten. Vi uppmanar därför regeringen att införa ett kommunalt stöd för äldrecoacher, vilka i enlighet med individens behov faktiskt kan hjälpa äldre människor att välja, förklara skillnader, följa upp nöjdheten och bistå med information.

Regeringens uppgörelse med Vänsterpartiet om vinster i välfärden är en rejäl känga i magen på oss välfärdsföretagare som i många fall är kvinnor. Hur rimmar det med regeringens ambition om att driva en feministisk politik?

En kortsiktig jakt på opinionssiffror är på väg att ödelägga möjligheterna för Sverige att exportera och få avkastning på den kunskap om barnomsorg som byggs upp under mer än 50 års tid, skriver grundarna av organisationen Sweducare inför riksdagsdebatten i dag onsdag om välfärdsöverenskommelsen mellan S, V och MP.

Vi rekommenderar Amin och hans kollegor i MP och S att besöka någon av alla de välfungerande och uppskattade fristående skolorna och förskolorna de inte vill se fler av i framtiden. Det kombinerat med en kurs i företagande ser ut att behövas, replikerar ledningen i Friskolornas riksförbund.

I brist på sakliga invändningar mot Miljöpartiets skolpolitik, och den uppgörelse om vinster i välfärden vi nu träffat tillsammans med S och V, använder sig ledningen för Friskolornas riksförbund av förvrängningar, replikerar MP:s skolpolitiska talesperson.

Debatten om vinster i välfärden har spårat ur och kan i dag liknas vid en ideologisk pajkastning i stället för en verklighetsförankrad debatt om mångfald, kvalitet och god service. Det skriver två experter på ideella välfärdsbolag efter veckans besked från S, MP och V.

Regeringen och Vänsterpartiets uppgörelse kommer att leda till kaos i välfärden. Nu krävs att den borgerliga oppositionen mobiliserar och hittar förnuftiga socialdemokrater och miljöpartister att samarbeta med, skriver Karin Svanborg-Sjövall, ansvarig för välfärdsfrågor på Timbro.

På 80-talet hotades den fria företagsamheten av löntagarfonderna. Nu är företagsamheten inom välfärden hotad. Är det nu så illa att vi har en kommunistinfluerad regering vid rodret som redan första veckan har tappat både kompass och karta?

Med överenskommelsen mellan S, V och MP om vinster i välfärden tas viktiga steg i riktning mot att sätta medborgarnas behov och kvaliteten i verksamheten före privata vinstintressen. Förslag har dessutom en djup folklig förankring, eftersom det i sina bärande delar bygger på det förslag som ett enigt LO tidigare ställt sig bakom.

Det är med stor sorg vi konstaterar att Miljöpartiet en gång för alla lämnat kampen om eleven i centrum, valfriheten och mångfalden bakom sig. Nu är det Vänsterpartiets politik som gäller, skriver Mikaela Valtersson och Claes Nyberg på Friskolornas riksförbund.

Sverige har fått en regering som bygger sin välfärdspolitik på myter och anekdoter. Det går inte att dra någon annan slutsats efter den uppgörelse med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om begränsning av vinster i välfärden som Stefan Löfven presenterade i dag måndag.

I äldreomsorgen väger de giriga företagarna de äldres blöjor för att kunna återanvända dem och därmed tjäna pengar. Det tror inte bara 45 procent av allmänheten, utan också nära hälften av de rödgröna partiernas vårdpolitiker, enligt en ny Novus-undersökning.

Verksamheter som är för det allmännas bästa måste bedrivas ansvarsfullt och långsiktigt - och det förutsätter att de går med överskott, skriver företrädare för KFS - Arbetsgivarorganisationen för samhällsnyttiga företag.

Vi är privata utförare inom vård och omsorg – som återinvesterar överskottet i verksamheten. När vinster i välfärden är ett hett debattämne borde vår arbetsmodell vara högintressant. I stället är vi bortglömda. Och bortvalda av Göteborgs Stad.

Efter Miljöpartiets nyligen avslutade kongress går det nu att lägga det pussel som visar hur en eventuell rödgrön regering tänker reglera mångfalden inom vården och omsorgen. Det blir en fyra år lång vinter för företagen verksamma i dessa branscher.