Vinster i välfärden

Satsningar på skolan, lovar en rad L-ministrar. Svepet handlar också om bistånd, läskunnighet och personalen inom välfärden.

Miljöpartiet kritiserar Moderaternas förslag om att adhd-testa barn i utsatta områden. Andra debattämnen denna morgon: frihet, forskning och språktester.

Fyra skolledare kräver stopp för besparingar i skolan, vårdpersonal i Göteborg oroas över bemanningen i sommar och Miljöpartiet vill se en kraftsamling mot dödsskjutningar. Det är delar av innehållet i dagens debattsvep.

Vård och skola är dominerande ämnen på dagens debattsidor. Fackförbund kräver bättre arbetsmiljö i välfärdsyrken. Oppositionsrådet i Blekinge tycker att regeringens vårdsatsningar hamnar fel. Lärare, och skolministern, kritiserar marknadsskolan i olika debattartiklar.

Äldreomsorgen ska inte längre få vara kommunernas budgetregulator eller riskkapitalisternas kassako, skriver Malin Ragnegård, förbundsordförande för Kommunal.

Vinsterna ska bort, köerna avskaffas och kommunerna rustas med veto. Nya skolministern går till storms mot friskolorna. Samtidigt bedyrar hon: Inte en enda skola ska behöva stänga.
• Lina Axelsson Kihlblom om slöseriet med resurser.
• Så kommer kommunerna runt boendesegregationen.
• Då tänker skolministern att förslag om vinstförbud är klart.

Attendo-härvan i Uppsala, grön omställning i norra Sverige och ökande barnfetma – det är några av ämnena i dagens debattsvep.

Kommunernas digitaliseringsstrategi, brister i vården av bensköra patienter, övervinster i välfärden och svenskarnas ohållbara konsumtionsmönster är några av ämnena på dagens debattsidor.

Vinstuttag ur skolan ska förbjudas och kommunerna ska ha veto vid etablering av friskolor. Det har den socialdemokratiska partikongressen beslutat.

Att inte testa fullvaccinerade för covid-19 strider mot WHO:s rekommendationer, skriver 22 forskare. Barn- och ungdomskultur, Moderaternas skolpolitik och vinster i välfärden är andra debattämnen på fredagen.

Miljö- och klimatfrågor är heta debattämnen i dag. Grön ungdom vill göra Sverige till ”vegolandet”. Dessutom skriver flera debattörer om mäns våld mot kvinnor. Psykisk ohälsa och vinster i skolföretag engagerar region- och kommunpolitiker.

Att skolvinsterna delar Centerpartiet är tydligt på debattsidorna i dag torsdag då Centerstämman inleds. Debattörer från olika håll vädjar om ett förbud – men flera centerpartister varnar för att gå på ”S skolbluff”.

Dagens prövning av misstroendeförklaringen mot regeringen debatteras förstås, men också Centerpartiets hållning till vinster i välfärden. Andra ämnen i debatten denna måndag är höghastighetståg, pensionssystemet, skatter och äldrevården.

Som moderat var hon alltid motvalls och ser sig själv som en ”usel politiker”. Nu har docent Anne-Marie Pålsson fått i uppdrag att utreda hur börsnoterade skolkoncerner kan fasas ut från skolmarknaden. Och protesterna är redan här: ”Det handlar om mycket starka krafter och mycket pengar”, konstaterar hon.

Januaripartierna ger besked om Arbetsförmedlingens reformering. Regeringens utredare lägger förslag som ska ge fler barn rätt till assistans. Och SD:s ja till vinstjakten sviker arbetare, menar Kommunal och S.

Zombiekoncernen John Bauer som nu över sju år efter sin konkurs kräver kommuner på skattepengar är ännu ett exempel på att vinstjakten i svensk skola har gått för långt. Det behövs en majoritet i riksdagen för att öka likvärdigheten och bryta skolsegregationen, skriver ordföranden i utbildningsutskottet Gunilla Svantorp (S).

Jag blev lärare för att jag tror på kunskap och bildning och på utbildningens emancipatoriska kraft. Men i dagens skola är elever och föräldrar i stället kunder vars preferenser ska tillfredsställas på en marknad. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén förklarar varför hon skrivit under läraruppropet ”Vi anklagar!”.

Inom medicinen avbryts experiment om oväntade händelser uppstår. Men inom politiken finns inte samma spärrar, här finns ingen nödbroms alls.

När vänstern och socialdemokratin kunde bygga breda majoriteter av ”vanligt folk” var det logiskt för borgerligheten att nischa in sig som näringslivets representant. Men vilken klass ska högern bygga sin strategi på nu?

Vi känner till alla nackdelar med de privata aktörerna i välfärden, ändå tycks det omöjligt att samla politiska majoriteter för att justera avigsidorna. Helt enkelt för att för många på insidan tjänar på dagens system.

Genom valfrihetssystem skapas förutsättningar för kvalitetskonkurrens, till stor nytta för medborgarna. Förra mandatperiodens drev mot vinstsyftande välfärdsföretag får inte upprepas, skriver Christina Cedergren och Anders Morin i en slutreplik.

Valfriheten inom välfärden har ensidigt gynnat kommersiella aktörer på bekostnad av idéburna verksamheter. Därför är det rimligt att kommuner och regioner kan ge idéburna aktörer en särställning, skriver företrädare för den idéburna sektorn i en replik till Svenskt Näringsliv.

Situationen är så allvarlig att det krävs en statlig haverikommission. I denna måste alla vårdyrken finnas representerade. Alla utom cheferna, konsulterna, strategerna och de andra hittepå-yrkena.

Ansvaret för den digitala vården bör läggas på regionerna och appläkarnas verksamhet regleras, menar Karin Rågsjö vårdpolitisk talesperson (V).

För att göra vinst på en årligen urholkad skolpeng måste aktiebolagsdrivna skolor försäkra sig om ett enklare elevunderlag än i den kommunala skolan, slutreplikerar Marcus Larsson, tankesmedjan Balans.

Både kommunala skolor och friskolor behöver ha ett överskott i sin verksamhet. Det behöver finnas en buffert om något oväntat händer. Skolan måste kunna klara tuffare år utan att det drabbar eleverna och det måste finnas resurser för att långsiktigt kunna utveckla verksamheten, replikerar Internationella engelska skolans tf vd Cecilia Marlow.

Dagens skolmarknad leder till en alltmer uppdelad skola. Frågan om vinster i skolan borde därför handla mer om hur vinsten skapas än om den ska få delas ut, skriver Tankesmedjan Balans Marcus Larsson.

Både Engelska Skolan och Academedia har ökat sina vinster det senaste året, efter skatt blev vinsten över en halv miljard kronor. Aktieägarna föreslås få del av resultatet genom utdelning.

Nätläkarna får sänkt ersättning från 650 kronor till 500 kronor. Det beslutade SKL i förra veckan. Ett välkommet beslut men långt ifrån tillräckligt. De vinstdrivande nätläkarbolagen tar resurser från primärvården, ställer fel diagnoser och skriver ut antibiotika i onödan, skriver Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska talesperson i Region Stockholm.

När vårdmomsen införs 1 juli blir det från en dag till en annan 25 procent dyrare att anlita vårdpersonal som arbetar genom egna bolag eller hyrs ut via bemanningsföretag. Men bara för privata vårdgivare – den offentliga vården kan dra av momsen. Vården sticker ut som en bransch där förutsättningarna styrs av om det är en privat eller offentlig huvudman, skriver fem företrädare för privata vårdgivare.

Vi liberalfeminister har ett särskilt viktigt uppdrag: Tillsammans ska vi stå upp och försvara de rättigheter som generationer av kvinnor innan oss kämpade för – så att vi kan bana väg för nästa generation av starka och modiga kvinnor, skriver Gulan Avci avgående ordförande för Liberala Kvinnor.

För första gången någonsin tror jag faktiskt på en rödgrönblå regering. Jag har tidigare tänkt att det bara kan bli dåligt – men har nu tänkt om. Och flera saker, bland annat sosselobbyisternas allt intensivare dans i medierna, talar för att det kan bli så.

Det är alarmerande, och inte särskilt tidsenligt, att regeringen närmast omyndigförklarar de medborgare som tar del av välfärdstjänster genom att inte ta deras åsikter på allvar, skriver Christian Gadolin, doktor och lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde.

Alliansen går till val på att utöka det kritiserade vårdvalssystemet. Man vill införa vårdval för ”seniorvård” och inom den specialiserade slutenvården, alltså den vård som ges på sjukhus. Det är fel väg att gå. Vårdvalen har inneburit dramatiska kostnadsökningar, allvarliga konsekvenser för forskning och utbildning av nya läkare samt ökad ojämlikhet i vården.

Friheten att få välja sin egen omsorg, vård eller skola är viktig för alla. Mest värdefull är den för invånare som på olika sätt skiljer ut sig från majoriteten. För den som är annorlunda är hotet mot mångfald och valfrihet allvarligt, skriver Rasmus Jonlund och Robin Tapper från Liberalerna.

Trots det rekordstora antalet elever i friskolor så är det alltjämt många som inte känner till att man kan välja skola. Ett välgrundat skolval kräver att det finns bra informationsunderlag om skolorna, då kan individen hitta den skola som passar bäst för hen, skriver Ulla Hamilton, vd friskolornas riksförbund.

Som vänsterpartister ser vi det absurda i att en stor del av sjukvården nu är ute på börsförsäljning. Vi tycker inte att vården ska vara vilken marknad som helst, skriver Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson (V), och Håkan Jörnehed, landstingsråd Stockholms läns landsting (V).

Det politiska ordkriget går vidare. Ett nytt exempel är gymnasieminister Anna Ekströms (S) benämning ”friskoleskojarna”. Om planen var att locka tillbaka röster från V har den inte fungerat.

Lönsamhet och kvalitet verkar gå hand i hand bland friskolorna. Regeringens förslag på att stoppa nya skolföretag och att begränsa de befintliga skolföretagens vinster framstår därför som helt verkningslösa åtgärder för att förbättra skolan, skriver Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl från Institutet för Näringslivsforskning.

Ingen fråga får högern att ta i från tårna som vinstfrågan. Kanske för att man någonstans vet att man – trots åratal av nedplöjda opinionsbildarmiljoner – har en stabil folkmajoritet emot sig.

Skolverkets kräver samling kring vad de kallar skolans ödesfrågor. Tyvärr bortser myndigheten från att statens regler om fri etablering av vinstsyftande skolor sätter käppar i hjulet för kommunernas arbete mot segregation. Det känns inte seriöst, skriver utredaren Boel Vallgårda.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) använder olika retoriska grepp för att svartmåla privata välfärdsföretag – som att kalla vinst för stöld. Men för oss företagare är vinst ett kvitto på att ha lyckats kombinera nöjda kunder med ett överskott, skriver entreprenören Dan Olofsson.

Skolpolitiken på nationell nivå är tyvärr handlingsförlamad. Men en stor del av skolpolitiken är kommunal och i den kommunala verkligheten händer som tur är mer. Ett av de mest positiva exemplen är S i Malmö, som valt att rikta om skolvalet i en mer integrerande riktning. Bland annat satsar man på att bygga skolor i gränsområden mellan stadsdelarna, för att elever från olika bakgrunder ska mötas.

Om Socialdemokraterna menar allvar med att göra vinster i välfärden till en valfråga måste partiet bestämma om det är för eller emot vinster i välfärden. Det finns inget mittemellan.

Prata med varandra, återupprätta ett utredningsväsende som öppet och noggrant redovisar konsekvenser av framkastade förslag och lyssna på väljarna, skriver vd:n Johan Andersson, apropå riksdagens omröstning om vinster i välfärden.

Växande svenska vårdköer kan angripas på två sätt: antingen genom konstruktiva, effektiva åtgärder eller genom rökridåer och låtsasförbättringar. Lika sällsynta som de först nämnda insatserna är, lika vanliga är dessvärre de senare.

Vill Socialdemokraterna att det politiska samtalet ska handla om något annat än migrationsfrågor finns det bara ett sätt. Partiet måste leverera välfärdsreformer som skapar större känslor än migrationen, skriver Daniel Suhonen som lanserar ett program för valseger i september.

Miljöpartiet borde se till att skapa politiska förutsättningar för förbättring istället för att lägga en våt filt som hindrar all utveckling, skriver Svenskt näringsliv.

Ekonomijournalisten Per Lindvall har fel om skolföretagens vinster, menar Jon Walberg, partner och ansvarig för värderingsenheten på PwC.

Svenskt Näringsliv slår på stora trumman för att mota regeringens försök att begränsa vinsterna i välfärdsföretagen – men argumenten ekar tomt. Skattefinansierade bolag som Engelska Skolan, Academedia och många andra är extremt lönsamma, skriver ekonomijournalisten Per Lindvall.

Under tisdagen läggs två propositioner på riksdagens bord som går till kraftfull attack mot privata välfärdsverksamheter. I praktiken ska ett ”vinstförbud” införas för icke-offentliga alternativ. Regeringen har valt att basera detta på det mindre vanliga måttet ”operativt kapital”, men välfärdsverksamheter är i grunden tjänsteverksamheter där kvaliteten och styrkan huvudsakligen utgörs av kunnig, kompetent och engagerad personal snarare än dyra inventarier.

Att Vänsterpartiet vill avveckla privata företag och införa offentliga monopol är kanske naturligt, men notan för detta har betalats av en hel bransch som under flera år fått leva under ett existentiellt hot, skriver entreprenören Dan Olofsson, som är kritisk mot regeringens vinstbegränsningsförslag – som dessutom sågas av Lagrådet.

Moderata välfärdsentreprenörer är ofta lika mycket entreprenörer som Putins oligarkvänner i Ryssland är företagare. De har helt lämnat kapitalismens grundprincip: att investera. De plockar bara ut. Att vinsten i regeringens förslag blir obefintlig beror på att friskolor är kapitalism utan investeringar.

Egna pengar betyder makt, varför skulle kvinnor bry sina små hjärnor med sådant? Så tänkte länge lagstiftarna i vårt land. Förändringen kom när att kvinnorörelsen kring förra sekelskiftet krävde jämlikhet, politiskt, socialt och ekonomiskt. Men ännu lever den uråldriga traditionen att vinst är okvinnligt – det vittnar inte minst förslagen i Reepalu-utredningen om.

Svenskt Näringsliv har uppdragit åt PwC att göra en förnyad analys av den föreslagna vinstregleringens effekter och det kan konstateras att även nuvarande förslag i realiteten blir ett vinstförbud, som skulle tvinga många utförare att avveckla sina verksamheter.

Hur kan de politiska partier som är mest marknadspositiva om och om igen så gravt missförstå hur marknader fungerar, frågar Marika Lindgren Åsbrink i sin krönika.

Medan SD har låtit sig bjudas på middag av lobbyisterna har vi haft träffar med professionen och facket, läst forskningsrapporter och deltagit i seminarier hos elevorganisationerna. Utifrån det lägger vi en mängd förslag för att säkra alla barns rätt till en jämlik, likvärdig och högkvalitativ utbildning uppfyllas, skriver Daniel Riazat, riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson, Vänsterpartiet i en replik.

De centerpartistiska kommundagarna i helgen är en utmärkt chans för Annie Lööf att komma i kontakt med sina gräsrötter och kanske få en lite mer nyanserad syn på vinstfrågan, skriver tankesmedjan Katalys, som uppmanar Centerpartiet och Alliansen att öppna för en blocköverskridande överenskommelse istället för att värna skolföretagens intressen.

När friskolorna framgångsrikt drar till sig elever och lärare ska vi inte svara med att förbjuda deras verksamhet, utan vässa den offentliga skolan, skriver Sverigedemokraterna.

Det folkliga stödet för vinstuttag i välfärdssektorn är stabilt litet. Ändå är det parlamentariska stödet för samma privatisering stabilt stort, inte ens en vinstbegränsning samlar en riksdagsmajoritet. Stefan Svallfors och Anna Tyllström, Institutet för framtidsstudier, har undersökt hur det kan komma sig.

Förslagen i regeringens lagrådsremiss om vinstbegränsning i skolan och omsorgen sågades som väntat av borgerligheten. Men vinstförespråkarna är ute på svag is.

Det förslag som regeringen och Vänsterpartiet presenterat innebär att välfärd i privat regi ska bedrivas på ett sätt som helt avviker från de rekommendationer SKL ger för offentlig verksamhet. Den regel för vinstbegränsning som föreslås är nämligen i de flesta fall omöjlig att kombinera med SKL:s rekommendationer om 2 procent överskott för att täcka framtida investeringsbehov. Antingen är regeringen okunnig eller så gör man helt enkelt vad som helst för att av ideologiska skäl eliminera privata alternativ i välfärden istället för att lägga fokus på att medborgarna får mesta och bästa möjliga välfärd för varje skattekrona.

Framtiden välfärd är redan en utmaning, och utan privata välfärdsföretag kommer den bli mycket svår att finansiera på ett för medborgarna acceptabelt sätt. Det är dags att släppa fixeringen vid vinster i välfärden.

I dag styr och leder vi utbildning, vård och omsorg så att effektivisering ska ge ekonomisk vinst. En idé som vi hämtat från företag som producerar skolböcker, röntgenapparater och hjälpmedel. Denna idé har sedan 1990-talet blivit alltmer förankrad i vår världsbild och nu kommit nära en naturlag. Tänk om den är fel och i stället skapar svårigheter och problem inom dessa områden?

Regeringen väljer att gå vidare med ett förslag om att begränsa vinsterna i välfärden – trots att den utredning som Ilmar Reepalu (S) presenterat har sågats av ett stort antal tunga remissinstanser. Vinstbegränsningsförslaget kommer i praktiken innebära att många privata företag inom skola och äldreomsorg tvingas lägga ned.

Stockholms landstingspolitiker verkar ha tappat kontrollen över länets sjukvård. Redan innan jul och nyår är 704 vårdplatser stängda, vilket motsvarar ett sjukhus. Under helgerna kan man iskallt räkna med att ytterligare ett hundratal platser kommer att stänga.

Kvaliteten i hela välfärdssystemet blir lidande som en följd av marknadiseringen. Men mer av kontroll, vilket Svenskt Näringsliv föreslår, leder fel. I stället för konkurrens och vinstdrift krävs ett system baserat på tillit och samverkan.

Det är tydligt att det är konkurrensen som Olle Burell inte tycker om. Självklart skulle hans jobb som skolborgarråd vara lättare om föräldrarna inte hade något annat alternativ än att sätta barnen i stadens skolor, skriver Lotta Edholm i en slutreplik.

De allt sämre skolresultaten och bristen på likvärdighet är ett av vår tids allvarligaste samhällsproblem. Men, jag kommer självklart inte att stänga vare sig Engelska skolan eller någon annan Stockholmsskola.

Ett börsnoterat skolbolag har sökt extra bidrag till alla elever, och samtidigt delat ut 45 miljoner i vinst till ägarna. Så kan vi inte ha det, och det är precis vad den så kallade vinstdebatten handlar om, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

De fristående aktörerna är helt avgörande för att integrationen i Sverige ska fungera. Men många kommuner betalar i dag för dålig kvalitet i undervisningen. Inför ett friskolesystem inom vuxenutbildningen med Skolinspektionen som tillsynsmyndighet, föreslår fyra M-kommunalråd.

När regeringen i vår med stöd av Vänsterpartiet lägger fram ett förslag om vinstbegränsningar undantas verksamhet som drivs av kyrkor, föreningar och kooperativ. Det är alldeles utmärkt. Men det räcker inte med att undanta dessa verksamheter. De bör tvärtom stimuleras och ges fördelar. Ny lagstiftning krävs som ger tydliga fördelar till kooperativ och medarbetarägda företag, skriver styrelsen för Jämlikhetsfonden.

Att lösa framtidens välfärdsekvation kommer vara en nog så utmanande uppgift, även när de privata utförarna får vara med och bidra till välfärden, som de gör idag. Om regeringen därutöver kraftfullt avser att begränsa möjligheten till företagande i välfärden blir situationen ohållbar för kommuner och landsting.

Min morsa kunde aldrig bli en lönsam kund. Hon hade aldrig ens fått teckna en privat försäkring. För mig är det exakt detta diskussionen om privat vinst i välfärden handlar om.

Ilmar Reepalus förslag om begränsningar av vinster för företag i välfärden tangerar konfiskation. Ofta är det branscher med stor andel kvinnor som hotas politiskt. Redan på 1800-talet konfiskerades skolor som kvinnor drev. Historiskt har kvinnligt företagande och entreprenörskap alltid varit utsatt, skriver Catarina Higgins, historiker och rektor.

Om Ilmar Reepalus förslag om vinstbegränsning införs skulle vår skolverksamhet tvingas att gå med förlust. Jo, så galet blir det. Någon som tror att det går att bedriva en verksamhet på det sättet? undrar rektorn Maria Jacky.

Vi behöver fler som är med och utför vård i Stockholm och Sverige – inte färre. Men färre vårdgivare kommer att bli den oundvikliga följden av de vinstbegränsningar som regeringen väntas föreslå, för att blidka Vänsterpartiet.

Ju längre debatten om vinster i välfärden rasar, desto mer tycks den förskjutas. Från att ha handlat om ett vinsttak, vilket är vad Reepalu föreslår, har den tack vare ihärdig lobbyverksamhet från höger, kommit att handla om ett helt och hållet påhittat vinstförbud.

Alltmer tyder på att den rödgröna regeringen i höst går vidare med stopplagen för välfärdsföretag – trots massiv kritik. Förslagen till begränsningar av vinster i välfärden kommer i praktiken att innebära nästintill ett förbud mot vårdföretagande. Det kommer att drabba vården och patienterna hårt – inte minst i Stockholms län, där en tredjedel av vården drivs av privata vårdgivare.

Regeringen ändrar sig om vinsterna i välfärden och föreslår ett vinsttak. Det har Magdalena Andersson bestämt. Finans­ministern vill inte riskera att hennes valbudget, späckad med feta reformer, faller på grund av ett brutet löfte till Jonas Sjöstedt.

Välfärdsutredningens förslag om vinsttak har kallats ”dödsstöt” och ”fiasko”. Måste vinstmöjligheterna vara obegränsade för företagen? Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv, intervjuas av Dagens Samhälles reporter Måns Wikstrand.

Vinsterna i välfärden är en av politikens mest laddade frågor. Regeringen planerade att lägga fram en proposition i höst. Men det kommer sannolikt inget ­förslag i år, ­enligt mina källor. Det är osäkert om det över huvud ­taget blir något ­vinsttak i välfärden. Trots löftet till Jonas Sjöstedt.

Ofta drivs offentliga vårdcentraler, storsjukhus och skolor med förlust år efter år. Menar regeringen verkligen att detta inte utgör ett problem?

Trots krympande ersättningar, stigande lönekostnader, personalbrist och politisk osäkerhet omsatte de tio största vård- och omsorgsbolagen in 68 miljarder kronor 2016, samtidigt som de stärkte sina vinstmarginaler. Bakom vinsterna ligger en allt effektivare verksamhet, enligt experter.

Utredningsförslaget om vinsttak faller på sin egen orimlighet, då det skulle vara för kostsamt och ineffektivt för kommunerna att ta över privata verksamheter på ett enda bräde. För Västmanlands del handlar det om cirka 900 privata utförare i kommunerna och om 127 privata utförare inom landstinget.

Efter Välfärdsutredningens slutbetänkande hoppas vi i den idéburna sektorn på klara besked om att en proposition nu ska läggas fram som på allvar bidrar till sektorns fortsatta utveckling.

Det offentligas misshushållning med personalens psykiska och fysiska hälsa kostar samhället många miljarder, mycket större summor än alla privata vinster i välfärden.

Regeringens särskilde utredare Ilmar Reepalu visade ingen ödmjukhet när han presenterade välfärdsutredningens slutbetänkande. Tyvärr tog inte den ansvarige ministern, Ardalan Shekarabi, tillfället att höja nivån. Hur ser regeringens plan för att lösa välfärdsbehoven ut?

Om demokratin som styrelseform ska betraktas som legitim av medborgarna så måste de politiska aktörerna anstränga sig för att kommunicera med väljarna och lyssna när åsikter och oro kommer till uttryck. Men i det här fallet vänder de flesta partierna väljarna ryggen.

Sällan har en utredning blivit så sågad som den Ilmar Reepalu just presenterat. Och vi i Centerpartiet kräver tydliga svar från regeringen. Vill man verkligen stänga ner fungerande vårdcentraler och friskolor?

En proposition som har små utsikter att antas av riksdagen – eller en kompromiss med de borgerliga och risk för svekdebatt. Det är regeringens alternativ i frågan om vinster i välfärden, anser Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

S-kongressen fattade nyligen beslut om att "det behövs ett regelverk som sätter stopp för vinstjakt i skola, vård och omsorg”. Vi i TCO vill inte heller se aktörer som ger sig in i den skattefinansierade välfärden med syftet att göra stor vinst. Men istället för att prata om vinstjakt önskar vi att debatten kunde fokusera på kvalitetsjakt. Här har vi konkreta förslag.

Regeringens förslag att förmånsbeskatta sjukvårdsförsäkringar kommer slå hårt mot den privata vårdsektorn. Det slår även mot innovationskraften av nya lösningar för sjukvården. I förlängningen innebär det att regeringens egna mål inom e-hälsa hotas.

Nu har det aldrig varit Vänsterpartiets ambition att tillfredsställa Tenelius och de stora vårdbolagens önskningar. Tvärtom. Vi vill ha en sjukvård för alla, som sätter behoven före pengarna. Så är det tyvärr inte idag.

Är det viktigt om en osannolik skurk i en roman och en film är vinstdriven eller paragrafdriven?

Vi är övertygade om att vi och Lärarnas Riksförbund i grund och botten har samma mål. Vi vill skapa den bästa skolan för alla. En skola där alla inte bara når de formella målen utan också får utveckla sina talanger. För att lyckas med det måste vi alla arbeta tillsammans. Fack och arbetsgivare, offentliga huvudmän och fristående.

Ett tak för vinster i välfärden kan leda till att så många som åtta av tio välfärdsföretag läggs ned. Men beredskapen att ta över verksamheten är liten i kommunerna, visar en undersökning som Vårdföretagarna låtit Demoskop genomföra.

Vi i Lärarnas Riksförbund har vågat ifrågasätta vinster. Vi klassas därmed som motståndare till friskolor. Men det är lika befängt som att kräva att man ska bortse från problemen i en verksamhet man i grunden är positiv till, skriver ordförande Åsa Fahlén.

Vi är många företag inom välfärdsområdet som inte delat ut en enda vinstkrona utan låter alla pengar stanna i företaget. Vi använder pengarna som buffert och till utveckling. Det borde rimligen alla som värnar välfärden tycka är bra, skriver Academedia i en replik.

Hela 78 procent av tillfrågade socialchefer menade att de fristående utförarna bidrar till att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten. Med rätt kvalitetskontroll kan privat företagsamhet leda till effektivitets- och produktivitetsvinster med bibehållen eller ökad kvalitet.