Vindkraft

Hinder för vindkraft, integration kontra Tidöavtalet och Frälsningsarméns syn på försörjningsstödet. Det är något av det som diskuteras i debattsvepet under torsdagsmorgonen.

Skapa en Samverkansaccelerator för effektivare samarbete kring exempelvis tillstånd för elledningar, vindkraft eller vätgas, föreslår Kommittén för teknologisk innovation och etik.

Regeringens budget är ämnet i flera debattartiklar i dag. M, SD, KD och L presenterar sina tankar, fackförbund protesterar mot sänkt skatt på reparationer och rektorer konstaterar att satsningen på läromedel inte räcker långt.

El från havsvind är inte konkurrenskraftig, hävdar tre klimatdebattörer. Fortbildning av lärare, industriellt trålfiske, elpriserna och lagen om e-faktura är andra ämnen på dagens debattsidor.

Söderhamnborna säger nej till ny vindkraft i kommunen.

Folkliga protester mot byggprojekt ligger bakom alla de fyra lokala folkomröstningar som kommer att hållas på valdagen. Det handlar om ja eller nej till hotell och vindkraft samt i Trelleborg frågan om hamninfart i öst eller väst.

Valrörelsen dominerar onsdagens debattsvep. Fredrik Kärrholm (M) vill se tuffa tag mot unga kriminella, Johanna Wyckman (L) ifrågasätter digitaliseringen i vården och Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) slår ett slag för vindkraften.

Välkomna tillbaka till Debattsvepet efter sommarens uppehåll. Adhd, miljöpolitik och bilanpassade städer är något av det som diskuteras i det här svepet.

Elektrifieringen och klimatomställningen hotas om inte kommunerna får starkare incitament att godkänna vindkraft enligt debattörer från nätverket Vindkraftens klimatnytta.

Gagnar fenomenet samhällsfastigheter några andra än de inblandade kapital­ägarna, frågar sig Lars Heikensten och Hans Lindblad. Svepet handlar också om vindkraft, vården och apoteken.

Kommuner utan omfattande brottslighet ska inte tvingas att kartlägga och ha förebyggande samordnare, anser SKR. Läkare hinner inte forska, hävdar Läkarförbundet. Övrigt i dagens debatt: utsatta områden, vindkraft och bristande politiskt intresse för techbranschen.

Liberalerna hävdar att Socialdemokraterna vill tillbaka till flumskolan. MP föreslår en statlig kompensation till kommunerna för förnyelsebar elproduktion.

Miljöpartiet föreslår bland annat en statligt finansierad kompensation till Sveriges kommuner för förnyelsebar elproduktion, skriver Per Bolund, Therese Metz och Lorentz Tovatt.

Sänk förslaget om förändrat kommunalt veto, uppmanar miljö- och jordbruksutskottet riksdagen. Allianspartierna och SD tror inte att regeringens strategi kommer att lösa de många problem som finns.

Skolans viktiga roll för tryggheten i samhället debatteras friskt denna onsdag. KD:s partiledare vill införa särskilda minoritetsrådgivare i skolan. Därutöver debatteras bland annat vindkraft och arbetskraft.

Stärk socialtjänsten och ändra i lagen, skriver bland annat Maria Heimer Åkerlund, enhetschef för Misa Ung. Svepet handlar också om BUP, skolan, försörjningsstöd och vindkraft.

Södertälje ska införa ett nytt kontrollsystem för att förhindra att kommunen anställer personer med kopplingar till organiserad brottslighet. Psykologer är bekymrade över hårdare tag mot bråkiga elever. Desinformation, avfall och barnomsorg är andra ämnen i debatten.

Konfessionella skolor, upphandling av busstrafik och vindkraftens framtid är några av de ämnen som debatteras på onsdagen.

Nato, Nato och Nato. En fråga diskuteras med större glöd än andra denna fredagsmorgon i maj. Men det finns också åsikter om chefsförordnanden och utmattades rätt till vård.

En skola i Eskilstuna sviker sitt kärnuppdrag när eleverna inte bedöms på svenska utan på sitt modersmål, anser debattörer. Andra debattämnen: öppna data, lön till vårdpersonal och arbetslöshet.

Många är stolta – andra anser att det är ”något galet” med vindkraften i Piteå. 750 vindsnurror på en av landets blåsigaste platser ska producera enorma mängder förnybar el i Sveriges huvudstad för vindkraft.
Dagens Samhälle åkte till Markbygden för att ta reda på hur politikerna fått Piteborna att acceptera satsningen.

Politiker måste visa mer ledarskap och handlingskraft bortom kortsiktiga opinionsvinster.

Regeringen vill förändra det kommunala vetot mot vindkraft – nu sänker en riksdagsmajoritet propositionen. Förslaget riskerar att leda till att fler kommuner säger nej, hävdar Centerpartiet.

Organisationen Sveriges Kommuner och Regioner verkar inte i medborgarnas intresse, anser docent Louise Bringselius och professor Bo Rothstein. Friskolor står redo att ta emot barn på flykt och de som har kö vill få möjlighet att låta flyktingar gå förbi den.

Kommuner stoppar allt fler vindkraftverk på land, visar en ny branschrapport. Regeringen ska nu snabbt utreda hur lokalsamhällen och kommuner bättre ska kompenseras för vindparker.

En politiker mordhotas, styrande Alliansens samarbete gnisslar och S-politiker kallas på Facebook för pack och svikare. Den infekterade frågan om två vindkraftsparker i Söderhamn ser nu ut att sluta med en folkomröstning i samband med valet.

Ska politikerna verkligen lyssna om 38 procent eller mycket mindre röstat? När DS granskar den senaste tidens ovanligt många folkomröstningar syns ett överraskande trendbrott. Statsvetarprofessor varnar för att alltför lättvindigt fråga folket – med ett undantag.

Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre bör införas i Sverige, skriver pensionärsorganisationer. Idag publicerar också en rad svenska tidningar ett upprop till stöd för fria medier i Ukraina och Ryssland.

Argumenten om nationell nytta av den gröna omställningen biter inte längre. Befolkningen behöver känna att något även kommer lokalsamhället till gagn.

Kommuner som vill lägga in veto mot nya vindkraftsprojekt måste göra det tidigare än i dag. Det föreslår regeringen i en remiss till Lagrådet.

Dagens debattämnen: kampanjen mot socialtjänsten, arbetsmiljön i offentlig sektor, brist på iva-platser, psykisk hälsa, sexköp, förlossningsvård, klimat och vindkraft.

Vårdkrisen, energipolitiken och gängkriminaliteten är några av de ämnen som debatterats under den gångna helgen.

Utbyggd vindkraft ger kommuner pressade elpriser och är ett måste för att förverkliga industrins elektrifiering. Fler kommuner behöver nu bidra till utbyggnaden, skriver Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi.

Sex liberaler med tunga kommunala uppdrag i Gävle lämnar i höst den lokala politiken. De är kritiska mot sitt partis kommunalråd, som placerats i topp på valsedeln.

Det extremt höga elpriset betyder att ägarkommunen kan se fram mot rekordvinst i Skellefteå Kraft, som är en stor elproducent. I Helsingborg behöver kommunstyrelsen akut godkänna 1 miljard högre kreditlöfte till Öresundskraft för att säkra elinköpen.

Trafikverkets nationella plan för infrastrukturen kritiseras av miljöpartiet denna måndag. Vi ser också mycket debatt på energiområdet. Här finns förslag om bidrag för omställning från eluppvärmning, debatt om vindkraftskritik och kärnkraftens ställning i EU.

En ny rapport av Arena Idé visar att bara sju procent av dem som antogs till det traditionella industriprogrammet antogs till en friskola. Utöver det handlar debattsvepet om yrkesprogrammen, arbetskraftsinvandring och skuldsättning.

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) uppger att han har en arbetsgrupp på gång med Moderaterna.
Den ska se om det går att göra tillståndsprocesser för allt från vindkraftverk och elkablar till gruvor snabbare och mer förutsägbara.

Pengarna från vind- och vattenkraft ska stanna i kommunerna. Det kräver medlemmarna i Föreningen Sveriges vatten- och vindkraftskommuner och regioner (FSV).
Nu vill de att fastighetsskatten kommunaliseras och regionaliseras.

Det får vara nog med illa förtäckta nedskärningar i landets kommuner och regioner, skriver Kommunal. Det är upp till oss att säkerställa att vi lyckas använda de digitala verktygen, skriver Läkemedelsverket. Andra ämnen som diskuteras på debattsidorna de senaste dagarna är bland annat: elförsörjningen, VA-näten, arkitektur och religiösa friskolor.

Det kommunala vetot har de senaste åren stoppat över 1 200 vindkraftverk. Nu ska ”bromsen” ersättas, och det oroar kommunpolitiker. Falun använde nyligen vetot för att säga nej till en vindkraftspark – det skapade huvudbry i grannkommunen Sandviken.

Kommunerna har sagt sitt om vindkraftsutredningen. Delar av förslaget skjuts ner – kritiker hävdar att regeringens önskemål begränsar lokal demokrati och öppnar för oönskad exploatering. Andra välkomnar förändringen.
Så tycker kommunerna om: • Översiktsplanens nya betydelse • Ekonomisk kompensation • Lokal opinion • Hotat kommunalt självstyre.

Liberalerna vill genomföra reformer för att höja medborgarskapets status. Rut-avdraget, Smittskyddsinstitutet och hot och hat är andra debattämnen denna morgon.

I elbristens Skåne finns inga planer på ny vindkraft. Faktum är att det inte inkommit några ansökningar på landbaserade snurror på flera år.
– Det är bekymmersamt, säger Annelie Johansson, miljödirektör på länsstyrelsen i Skåne.

Las-uppgörelsen, bredband till hela landet och Sveriges flyktingmottagande. Det är något av det som diskuteras på tisdagsmorgonen.

Kommunala energijätten Skellefteå Kraft går från röda siffror i fjol till rekordvinst i år. Det högt uppdrivna elpriset är mumma också för ägaren Skellefteå kommun, som väntas få en rekordutdelning på 288 miljoner kronor.

Gärna vindkraft, men inte här. Ytterligare några kommuner använder nu vetorätten för att säga nej till etablering av vindkraftverk. Nya regler ska tvinga kommunerna att ta ställning tidigare än de behöver göra i dag i processen kring tillstånd.

Det är ett faktum att svenska industrier efterfrågar vindkraft i sin klimatomställning. Utbyggnaden kan ske hållbart och med ett fortsatt starkt kommunalt självstyre, slutreplikerar Svensk Vindenergis vd Daniel Badman.

Motståndet mot vindkraft rymmer så mycket mer än att den tar plats i landskapet. Det handlar om frihet att leva i den miljö vi valt att leva i replikerar företrädare för föreningarna Färingtofta Norra och Svenskt Landskapsskydd.

Kommunerna har en nyckelroll när det gäller grön el, skriver vd:n för Svensk Vindenergi. Stärkt tillgång på bra läromedel är det enklaste sättet att öka likvärdigheten, anser skoldebattörer. Sekretess inom upphandlingar är ett annat debattämne denna morgon.

Utbyggd vindkraft är ett måste för att möta industrins behov av förnybar och billig el. Kommunerna spelar en avgörande roll för att göra denna utbyggnad möjlig, skriver Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi.

Trots pandemin bidrog de kommunala bolagen med 13 miljarder i vinst förra året, vilket skickar upp kommunkoncernernas totala resultat till rekordhöga 49 miljarder kronor. Bolagen gick med vinst i 245 kommuner och överskotten är spridda över hela landet.

Forskare föreslår en linje 2 för att komma tillrätta med problemen med hyressättningen. KD vill se över momsreglerna på välfärdsområdet. Andra ämnen som engagerar dagens debattörer är bland annat det kommunala vindkraftsvetot, regeringskrisen och demensvården.
Debattsvepet gör ett sommaruppehåll och återkommer måndagen den 16 augusti.

Ha kvar det kommunala vetot, men förändra det så att vindkraften lättare kan byggas ut. Det föreslås i en ny nationell strategi. Nästan vartannat vindkraftsbygge stoppas i dag och den vanligaste orsaken är vetot.

Havsbaserad vindkraft kommer att kunna leverera stora kvantiteter el inom rimlig tid och vara en del av lösningen när det gäller behovet av ny elproduktion i Skåne och södra Sverige. För att det ska kunna ske måste regeringen agera, replikerar Svensk Vindenergis styrelseordförande Linda Burenius.

Regeringen måste agera i den kommande budgetpropositionen. Kommunerna behöver få resurser för att identifiera lämpliga placeringar för vindkraften, deras vetorätt måste reformeras och de bör få ta del av fastighetsskatten från vindkraften, skriver företrädare för nätverket Vindkraftens klimatnytta.

Klimatutmaningen ska mötas, men det finns ingen anledning att införa stora subventioner till icke förnybara energislag när det finns förnybara alternativ som kan byggas ut på marknadsmässiga grunder, replikerar Svensk Vindenergis vd Charlotte Unger Larson.

Vi behöver påskynda utbyggnaden av vindkraft och annan förnybar elproduktion. Då blir det lättare att gå från fossilt till eldrift i transportsektorn, och lättare att stänga av klimatvidrig kolkraft i våra grannländer, slutreplikerar Anders Wijkman, Johan Rockström, Mattias Goldmann och Linda Burenius Magnusson.

Det kommunala vetot vid vindkraftsetableringar har varit starkt kritiserat sedan det infördes för snart tio år sedan. Regelverket har visat sig vara både rättsosäkert och ineffektivt. Tillämpningen har försvårat och förlängt tillståndsprocessen – tvärt emot dess syfte, replikerar Annette Eriksson, vd, Vasa Vind och Johan Cederblad, advokat, Advokatfirman Vinge.

Ingen annan industri i modern tid har i vårt land åtnjutit ett större stöd än utbyggnad av vindkraft. Ändå tycker Anders Wijkman, Johan Rockström, Mattias Goldmann och Linda Burenius Magnusson inte att det räcker, utan kräver total underkastelse från kommunerna, skriver Färingtofta Norra ideell förening.

Kommunerna har ansvaret för markanvändningen och väger många intressen mot varandra. Ibland resulterar det i att man säger nej till ett vindkraftverk, men det innebär inte att kommunerna är negativa till utbyggnaden generellt. Tvärtom är Sveriges kommuner drivande i utvecklingen av ett mer klimatsmart Sverige, svarar SKL.

Det är positivt att flera allianspartier på senare tid uppmärksammat elexportens stora klimatnytta. Samtidigt är det djupt problematiskt att kommuner ofta stoppar planerade vindkraftsprojekt.

Grön Ungdoms språkrör Axel Hallberg har fel i sak när han påstår att Centerpartiets politik inte leder till ett bättre klimat. På alla de områden där Hallberg klappar sig själv på axeln för att Miljöpartiet tar omställningen på allvar har Centerpartiet gått före och lägger mer kraftfulla förslag, skriver Magnus Ek och Victor Rundqvist från Centerpartiets ungdomsförbund.

I vanliga fall uppdateras inte myndighetsinstruktioner när en ny lag instiftas. Men klimatlagens övergripande målsättning kräver nya instruktioner för att hjälpa myndigheterna att nå lagens mål. Det räcker inte att politiken är överens, skriver Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi.

Klimatförändringarna, vår tids ödesfråga, gör förnybar energi till en stor affärsmöjlighet för Sverige. Miljardinvesteringar i ny elproduktion ökar tillväxten och stärker vår konkurrenskraft genom långsiktigt lägre elpriser än övriga EU-länder. För att potentialen ska realiseras måste dock hinder undanröjas och myndigheterna måste medverka till att nå de politiska målen.

För att uppfylla åtagandena i Parisavtalet måste den förnybara elproduktionen byggas ut. I Sverige kan hundratals miljarder kronor komma att investeras i energiomställningen fram till 2040. Men investeringarna förutsätter att kommunerna är positiva till utbyggnaden och att det omgärdande regelverket blir tydligare, tillståndsprocesserna mer rättssäkra och ledtiderna kortare, skriver Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi.

Intresseorganisationen Svensk Vindenergis sammanställning av de inkomna remissvaren är grovt felaktig - svenska kommuner vill ha kvar vindkraftsvetot. Vi har gjort en korrekt sammanställning av svaren, och nu väntar vi på propositionen.

Snabb vindkraftsutbyggnad i norr i kombination med nedstängd kärnkraft i södra Sverige innebär att kapaciteten i stamnätet måste öka. Dessutom måste tillståndsprocesserna kortas avsevärt om inte elnäten ska försvåra omställningen till ett förnybart elsystem.

Dagens regelverk tillåter godtyckliga beslut som inte behöver motiveras och inte kan överklagas, skriver Svensk Vindenergi i en replik.

Kommunerna måste även i fortsättningen tillförsäkras det yttersta ansvaret att planera markanvändningen i kommunen, skriver Johan Risholm, stadsarkitekt Falkenberg, i en replik till Svensk Vindenergi.

Svenskt Landskapsskydd anser att kommuner när som helst ska kunna backa från tidigare beslut om vindkraftsetableringar. Det kommunala vetot går dock stick i stäv med svensk rättspraxis, och riskerar att ge allvarliga konsekvenser för klimatarbetet.

Det är på kommunal nivå man känner till de unika förutsättningar som varje plats rymmer, och det är därför beslutet om veto ligger där.

Åre är ett exempel i raden på hur det kommunala vetot mot vindkraft skapar ett oacceptabelt lotteri för dem som vill investera i förnybar energi. Trots att en majoritet vill ha vindkraft har etableringen i kommunen offrats i politiska uppgörelser under två mandatperioder. Regelverket kring det kommunala vetot måste ändras så att prövningen blir rättssäker och förutsägbar för alla som berörs.

Över 350 vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste åren. Vindkraftsbranschen och regeringen är missnöjda med vetot, som kan komma att avskaffas.

Både Flen och Gnesta sa nej till vindkraft i Ån­ham­mar för att det är ett särskilt skyddsvärt område. Gnestas kommunalråd Johan Rocklind är ändå öppen för ändring av kommunala vetot.

I en replik från Rickard Nordin (C) framförs en rad osammanhängande och direkt felaktiga anklagelser mot vår energipolitik jämte direkta felaktigheter av ren teknisk karaktär.

Att Sverigedemokraterna inte ställer sig bakom satsningar på förnybar energi är inte förvånande. Argumentationen är dock ihålig och ensidig. Dessutom äventyrar deras politik Sveriges oberoende och våra säkerhetspolitiska fördelar för att istället gynna stora energibolag. Släpp stuprörstänket på elsektorn som avskärmad från resten av samhället.

Idag offentliggörs Energikommissionens betänkande och de förslag man nått fram till. Det finns förslag i överenskommelsen som är bra och avgörande, bland annat borttagandet av de ensidiga straffbeskattningarna av kärnkraft och vattenkraft, vilket även vi drivit på för. Men betänkandet innehåller också flera förslag som är direkt destruktiva, vilket gör att vi inte kan ställa oss bakom överenskommelsen, skriver Sverigedemokraternas energipolitiske talesperson Mattias Bäckström Johansson.

Den bästa uttolkaren av lämplig lokalisering för ett nytt vindkraftverk är den berörda kommunens företrädare, vilket också var det resultat riksdagen kom fram till 2009. I det ligger också möjligheten att helt avvisa etableringen – ett kommunalt veto. Det är ett bra exempel på fungerande lokal demokrati.

Om Sverige ska klara klimatmålen krävs omfattande investeringar i förnybar energi, bland annat vindkraft. För att det ska bli verklighet måste lagstiftningen ändras så att prövningen av nya vindkraftsverk blir förutsägbar och rättssäker, skriver Tomas Hallberg på Svensk Vindenergi.

Kommuner har sedan 2009 vetorätt mot vindkraftsutbyggnad, vilket fyllt en viktig funktion. Det är emellertid en ordning som företagen i branschen vill ändra på med, som det verkar, stöd av regeringen, skriver Jan Hedman, ordförande för Föreningen Svenskt Landskapsskydd.

Det behövs en mångfald av tekniklösningar inom energiområdet. Det är just därför Fortum Värme efterfrågar regler som inte missgynnar fjärrvärme.

Energikommissionen har varit tydlig med vattenkraftens betydelse – i dag och framåt. Men är det samma sak som att säga att vattenkraftens roll nu är tryggad? Nej, tyvärr inte. Det finns två tydliga orosmoln, bland annat handlar om det om subventionerna som ger fortsatt mycket låga elpriser, vilket drabbar både kärnkraften och vattenkraften.

Det är fortfarande för tidigt att tvärsäkert uttala sig om vilka effekter energiuppgörelsen kan få. Att både vattenkraften och kärnkraften har fått nedsättningar i sina skattesatser är bra ur ett konkurrensperspektiv för vårt elsystem som behöver kraftproduktion med olika egenskaper.

Sverige har goda förutsättningar för en förnybar elproduktion. Men i dag tränger subventioner till mogen teknik tillsammans med skatter på vatten- och kärnkraft ut annan kostnadseffektiv, leveranssäker och koldioxidsnål elproduktion.

Den planerade vindkraftsparken till havs vid Blekinges kust är ett exempel på det Sverige behöver mer av - ett näringsliv som skapar jobb och bidrar till omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men för att det ska komma till stånd krävs att regeringen agerar och slutar dra frågan om tillstånd i långbänk.

För oss är ett ansvarstagande för framtiden av största vikt. Just därför måste vi fortsätta utbyggnaden av den förnybara elproduktionen för att säkerställa en långsiktig trygghet, skriver Charlotte Unger, ordförande i Förnybarhetsrådet, i en replik till Svensk Energi.

Det är nu dags att kavla upp ärmarna, lägga partipolitiken åt sidan och komma överens om långsiktiga spelregler för Sveriges viktigaste infrastruktur - elförsörjningen. Behovet av en blocköverskridande energipolitik är akut. Framför allt måste effektskatten på kärnkraft slopas.

Nej, vi siffertrixade inte för att framställa den tyska energiomställningen som lyckad i sin helhet. Poängen var att lyfta fram EEG:s betydelse för att möjliggöra en utveckling som är nödvändig för att hantera klimatutmaningen, skriver professorerna Staffan Jacobsson och Volkmar Lauber i en slutreplik till Jasenko Selimovic (L).

Sanningen är att Tyskland har stora problem med sin omställning. Ett av Tysklands misstag är att beslutet att avveckla kärnkraften inte samordnades med andra EU-länder. Om alla länder enbart försöker lösa sina egna problem kommer vi att förvärra klimatet och öka beroendet av rysk gas, skriver Jasenko Selimovic, Liberalerna, i en replik.

I den svenska debatten kring energislag och styrmedel påstås ofta att den tyska energiomställningen har varit misslyckad och dyr. Den bilden motsägs emellertid av många forskare, skriver professorerna Staffan Jacobsson, Chalmers och Volkmar Lauber, Salzburgs universitet.

Vattenkraften svarar för knappt hälften av Sveriges elförsörjning. Med allt mer vindkraft och frågan om kärnkraftens vara eller inte vara blir diskussionen om hur vi hanterar vattenkraften allt viktigare. För den är unik på flera sätt.

Vi vill än mer effektivt kunna producera el från förnybara och utsläppsfria energikällor som biobränslen, vatten-, sol- och vindkraft. Men tyvärr saknas de rätta förutsättningarna eftersom domstolar och myndigheter tillämpar lagstiftningen på ett omodernt och kontraproduktivt sätt, skriver cheferna för tre stora kraftbolag.

I en färsk undersökning från ekonomikonsultföretaget Copenhagen Economics svarar våra folkvalda att de anser att satsningar på Forskning och utveckling (FoU) är den viktigaste åtgärden för att klara omställningen till ett hållbart energisystem. Subventioner till exempel via det så kallade elcertifikatsystemet som drivit på framväxten av framförallt vindkraft, ser enbart 25 procent av ledamöterna som rätt väg fram.

Ett något högre elcertifikatpris till följd av kvotjusteringar är inte höjda subventioner utan snarare en återgång till mer normala och marknadsmässiga elcertifikatpriser. Åtgärder som är direkt nödvändiga för investeringsklimatet och måluppfyllelsen i systemet.

Den svenska energipolitikens utformning är av stor betydelse för industrins konkurrenskraft och för jobben, men också för energibranschens möjlighet att verka, planera och investera. Därför behövs en bred överenskommelse inom detta område.

För att nå målet för hur stor den förnyelsebara energin ska vara år 2020 föreslår Energimyndigheten att subventionerna till vindkraften ska öka. Men att höja subventionerna ännu mer i dagsläget är fel väg att gå.

Stoppklossen för fortsatt utbyggnad av förnybar energi ser ut att ha lyfts undan. Regeringens nya proposition om ambitionshöjningen i elcertifikatsystemet är en pragmatisk lösning som skapar bättre förutsättningar för såväl vindkraften som solenergin. Det förutsätter dock att Centerpartiet står fast vid samma lösningsorienterade linje partiet visat under våren.

Buller från vindkraftverk är på god väg att bli en skandalhistoria över hela landet. Men den myndighet som skall värna och skydda de närboende för skadlig ljudpåverkan från anläggningarna tiger om detta problem.

Under flera år har egenproducerad vindkraft haft extra subventioner i form av obegränsad skattefrihet. Undantaget för vindkraften är olagligt, eftersom det strider mot EU:s statsstödsregler, visar en rättsutredning. En anmälan till EU kan leda till att kommuner som äger dagens skattebefriade anläggningar beskattas retroaktivt.