Vårdskulden

13 av 21 regioner kommer inte att klara årets sjukvårdsbudget trots besparingar. Tio av dem kommer därför att behöva spara in på sjukvården, visar en kartläggning som Vårdfokus har gjort.

Öppna fler vårdplatser, investera i forskning, bygg ut den nära vården och signalera att medarbetarna är vårdens viktigaste resurs. Bara så kan man stoppa personalflykten från vården, skriver Svenska läkaresällskapet.

Sverige måste skynda på digitaliseringen av offentlig sektor. Att samverka med privata aktörer skulle leda till bättre samhällsservice och möjliggöra stora besparingar, skriver Maria Stockhaus (M).

Att primärvården använder gamla och ineffektiva metoder för triage betyder inte att vi bör gå tillbaka och tänka att alla patienter, oavsett symptom, ska träffa en läkare fysiskt. Det ger helt enkelt inte den bästa vården med de resurser vi har, replikerar Kerstin Engman, senior konsult e-hälsa och Anna-Karin Edstedt Bonamy, vd på Doctrin AB.

Skolan ställer orimliga krav på barnen, anser specialpedagog. Kommunerna kan inte ensamma bekämpa hemlöshet, enligt Sveriges stadsmissioner. Övriga debattämnen i dag är tillgänglighet i vården, bostadspolitik och opinionsmätningar.

Triage via telefon, chatbot eller nu senast med artificiell intelligens (AI) minskar inte belastningen på primärvården. I stället behöver tillgängligheten till och kontinuiteten i det direkta patientmötet öka, skriver läkaren och vd:n för Collabodoc Staffan Bjessmo.

Vilka bieffekter får smockan som coronakommissionen delar ut till Folkhälsomyndigheten och regeringen i sin senaste rapport. Kommer någon våga ta ansvar i ett osäkert läge om man vet att man så lätt blir uthängd efteråt?

Med ett år kvar till valet hårdnar kampen om bilden av hur pandemin har hanterats. Succé eller fiasko beror på vem du frågar. Men alla är överens om att regionvalet kommer att få mer uppmärksamhet än vanligt.

Sveriges regioner behöver nya verktyg för att kunna leverera rätt vård i rätt tid, inte mer byråkratiskt krångel. Det skriver regionråden Gilbert Tribo (L) och Anna Mannfalk (M) i en slutreplik om regelverket för att upphandla sjukvård.

Upphandlingsregelverket är anpassat för att myndigheter, kommuner och regioner ska kunna tillgodose nödvändiga behov i akuta situationer, replikerar ministrarna Lena Micko och Lena Hallengren.

Kraven i gymnasieskolan, upphandling, nya las-regler, minimilöner, nya regler för eget vatten- och avlopp och migrationspolitiken är några ämnen som engagerat debattörerna de senaste dagarna.

Många privata vårdgivare har kapacitet att hjälpa Region Skåne att beta av vårdskulden. Men för att det ska kunna ske behöver regeringen tillfälligt låta oss direktupphandla utan orimliga byråkratiska hinder, skriver regionråden Gilbert Tribo (L) och Anna Mannfalk (M).

Fördubblade köer. Lång väntan för dåliga höfter och knän. Tredje vågen har fått vårdskulden att växa, visar nya siffror. Efter en omorganisation slipper patienter på Gotland vänta. ”Ett strategiskt val”, säger sjukvårdschefen Cathrine Malmqvist.

Det lär inte finnas många regioner, om ens någon, som på egen hand kommer att klara av att tackla vårdskulden inom rimlig tid. De har därför inte något reellt alternativ till att använda sig av externa resurser. Den privata vården finns där och kan bistå i arbetet.

Daniel Forslund och Pia Kinhult menar att det centrala är resultaten. Jag delar den bilden och ser därför med stor oro på det faktum att 1177 Vårdguiden i Region Stockholm alltför ofta snarare agerar som sluss till akutmottagningarna än som rådgivare till patienter, replikerar oppositionsregionsrådet i Region Stockholm Talla Alkurdi (S).

Om en region kan upphandla en tjänst till en lägre kostnad men till samma eller bättre kvalitet så borde det inte vara möjligt att avstå. Det viktigaste borde alltid vara att lägga så stor del som möjligt av våra skattekronor på att möta, vårda, behandla och bota patienter, skriver Daniel Forslund (L) och Pia Kinhult.

Sjukvården i Region Jönköping begär förstärkning från andra delar av landet. Även längst i norr är situationen ansträngd – Norrbotten tvingas skicka intensivvårdspatienter till anda län, och i Västerbotten stoppas all icke akut vård som kräver vårdplats.

Den pågående pandemin har bidragit till en historisk minskning av antalet utförda operationer. Under förra året utfördes 91 000 färre operationer än under 2019, visar siffror som Svenskt perioperativt register (Spor) tagit fram till Ekot.

Planerad vård skjuts upp i allt fler regioner när sjukvården förbereder sig för värsta tänkbara scenario under den andra vågen av coronapandemin.

Under pandemivåren pressades vi som vårdpersonal, våra kroppar och psyken, till maxgränsen och nu börjar det om igen. Men då den första vågen av pandemin präglades av oro och ovetskap är det nu apatin som dominerar. För vi vet vad som väntar: en ännu större vårdskuld.

Under pandemin prioriteras vårdproduktion framför utbildning, vilket gör att bristen på specialistläkare förvärras och i längden även möjligheterna att beta av vårdskulden. En femtedel av alla ST-läkare kommer inte att uppnå specialistkompetens på utsatt tid, skriver Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges läkarförbunds utbildnings- och forskningsråd.

Jag välkomnar rörelsen bort från en sjukvård enligt principen ”one size fits all” till en sjukvård där patienten involveras i ett lagarbete tillsammans med personalen. Omställningen till nära vård är emellertid bara möjlig om den grundas på principer och värderingar. Det är därifrån energin till förändring kommer, skriver oppositionsregionrådet Jimmy Loord (KD) i Region Kalmar län.