Vårdplatser

Inget prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Den 1 april ska regionen ha fasat ut en tredjedel av hyrpersonalen i sjukvården.

Förtroendet för sjukvården sjunker och i ett par regioner har inte ens hälften av invånarna mycket stort eller ganska stort förtroende för vården. Det visar årets upplaga av Hälso- och sjukvårdsbarometern. DS har hela listan, region för region.

Covid, influensa och RS-virus – och lägg till det personalbrist. Stabsläge har blivit svaret när sjukhusen ska klara verksamheten under tuffa förhållanden. Men Sahlgrenska tycker sig ha hittat en bättre modell.

Brist på vårdplatser, effektiviseringar, läkemedel och hedersförtryck är ämnen i dagens och helgens debatt. Där finns också ett upprop från Greta Thunberg.

Samtliga regioner kritiseras hårt av Ivo för personalbrist, överbeläggningar och dålig planering. Men granskningen får nu mothugg. ”Tillsynen är av begränsat värde och slutsatserna lite väl långtgående”, säger Mikael Johansson (M), ordförande i Kronobergs regionstyrelse.

Betyget är allt annat än bra när Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) granskat 27 akutsjukhus i landet. Samtliga kritiseras för brist på personal och vårdplatser, och Ivo bedömer att patientsäkerheten inte kan garanteras. ”Det här får inte bli ett normalläge”, säger generaldirektör Sofia Wallström.

När Ivo krävt minst 612 vårdplatser på Akademiska sjukhuset har domstolar satt stopp. Nu vill generaldirektör Sofia Wallström att högsta instans ska låta Ivo precisera hur många vårdplatser sjukhusen måste ha. ”Läget är så allvarligt att det krävs skarpa beslut.”

Redan före julruschen slogs rekord i överbeläggningar. I 16 regioner är läget nu värre än före pandemin, främst för att det saknas sjuksköterskor. Och att hyra in personal har blivit allt svårare.
Sjukvårdsdirektören i den region som knappt har några överbeläggningar alls pekar ut en avgörande framgångsfaktor.
• Hela listan. Så stor är vårdplatsbristen i din region.

Kammarrätten upphäver återigen det vitesföreläggande på 20 miljoner kronor som utfärdats mot Region Uppsala.

Bara 6 miljarder i generella tillskott innebär att de generella statsbidragen realt sett urholkas nästa år. Även skatteintäkterna krymper i värde i den höga inflationen. SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog ser stor risk för underskott i ekonomin, särskilt i regionerna.

Lärarfacken presenterar ny opinionsundersökning. Läkare kritiserar Socialstyrelsen. Livsmedelshandlare anser att butiksstölder är inkörsport till grövre kriminalitet. Andra debattämnen i dag: privat vård, Vänsterpartiets förflutna och a-kassan.

Oviljan att betala för vår gemensamma välfärd är ett hot.

SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog saknar de långsiktiga beskeden i regeringens vårbudget som lades fram på tisdagen. Och så kritiserar hon nyheten om den tillfälliga satsningen på fler sjuksköterskor: ”Driver kostnaderna.”

Utred behovet av att öppna ytterligare en akutmottagning i Stockholms län och ge husläkarmottagningarna ansvaret för närakuterna, föreslår Kristdemokraterna i Region Stockholm.

Patienter på Sunderby sjukhus utanför Luleå får vänta alldeles för länge på att läggas in på vårdavdelning. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) kräver nu snabb förbättring och hotar med stort vite för Region Norrbotten.

Tretton förbund inom sjukvården går samman i ett gemensamt upprop för personalens arbetsmiljö. ”Nu söker vi allmänhetens stöd för att bli lyssnade på”, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

Överbeläggningar och utlokaliseringar på sjukhusen i Västernorrland i somras var en patientsäkerhetsrisk och ledde till vårdskador. Det visar en ny rapport.

Socialtjänsten måste få göra insatser för barn även om föräldrarna inte vill, anser Stockholms socialborgarråd. Kristdemokraterna vill genomföra århundradets vårdreform. Övrigt i debatten: personalflykt från vården, skogspolitik och ordningsregler i skolan.

Öppna fler vårdplatser, investera i forskning, bygg ut den nära vården och signalera att medarbetarna är vårdens viktigaste resurs. Bara så kan man stoppa personalflykten från vården, skriver Svenska läkaresällskapet.

– Vårdplatserna behöver bli fler och primärvården behöver byggas ut, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Uppemot 50 vårdplatser på Akademiska sjukhuset i Uppsala är stängda på grund av personalbrist. Regionen har gått upp i förstärkningsläge för att klara trycket och regionen går nu igenom samtliga rutiner för att effektivisera.

Dagens Samhälles genomgång av M-KD-SD-budgeten ger följande lista över nyheter som ligger utanför vad som presenterats tidigare i den avgående regeringens budgetproposition för 2022.

Om antalet dyra slutenvårdsplatser kan minskas genom moderniserad vård är det förstås utmärkt. Men ofta är de försvinnande vårdplatserna för barn resultatet av sparbeting eller brist på barnsjuksköterskor.

Varannan lärare har utsatts för fysiskt våld av elever. Det visar en enkät som Lärarförbundet gjort. Andra debattämnen: socionomkonsulter, vårdplatser och klimatkrisen.

Akuten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har allvarliga brister och hotas nu av ett rekordvite på 20 miljoner kronor.

Bara 44 procent av de vårdanställda får fyra veckors sammanhängande ledighet under den period de önskat i sommar. Och priset för ledigheten är stängda vårdplatser och en oro för patientsäkerheten hos de vårdanställda.

Regionerna satsar nära 100 miljarder i stora byggprojekt på landets sjukhus. Tre helt nya akutsjukhus planeras. Ny teknik och omställningen till nära vård driver på byggtakten. Skåne är den region som lägger överlägset mest pengar. Så satsar regionerna – grafik.

Ett stort sparpaket innebär att antalet vårdplatser i Region Västernorrland bantas. Förslaget får skarp facklig kritik för att riskera att leda till fler överbeläggningar. ”Det blir ett tankefel när man fokuserar på antalet vårdplatser” menar Kurt Pettersson, hälso- och sjukvårdsdirektör.

Människor blir smittade av att träffa människor. Vi vill inte att människor ska bli smittade och alltså bör vi träffa människor i så liten grad som möjligt. Är du en tjänsteperson och läser det här på jobbet? Gå hem.

Patienter som ligger överallt på akuten och väntar på vårdplatser som inte finns. Akut sjuka som inte får mediciner i tid och blir liggande i sin egen avföring i timmar. Det är dags för finansregionrådet Irene Svenonius (M) att börja se verkligheten som den är, skriver Vänsterpartiets sjukvårdspolitiske talesperson i region Stockholm Jonas Lindberg.

Vår beläggningsgrad har sjunkit, trots fler patienter och färre vårdplatser. Den förändringen har tagit många år och många kloka människor, skriver Maria Taranger, överläkare och verksamhetschef på Östra sjukhuset, Sahlgrenska.

Antalet överbeläggningar i sjukvården ökar – för sjätte året i rad. ”Politikerna måste göra något nu innan hela sjukvården kollapsar,” säger Janet Brunnström, huvudskyddsombud Region Skånes sjukhus nordost. Men skillnaderna i landet är stora - se listan regin för region.

Det finns många diken att falla i för den som vill fixa vårdkrisen. Övertygelsen att mer pengar löser allt är ett, skriver Samuel Åsgård, reporter på Dagens Samhälle.

Anna Starbrinks (L) förslag på välfärdssatsningar är ett hån mot de patienter i Stockholmsvården som dagligen utsätts för risker på grund av platsbrist, personalbrist och resursbrist. Politikerna måste sluta komma med tomma ord och visa hur de ska lösa de katastrofala förhållandena i vården, skriver läkarna bakom Stockholms sjukvårdsupprop i en replik.

Danderyds sjukhus och Södersjukhuset varslar 200 anställda. Tidigare har Nya Karolinska Solna varslat 1 100 personer. Den blågröna majoriteten i Region Stockholm med Irene Svenonius (M) i spetsen kallar det effektiviseringar. Vi kallar det vårdkris, skriver företrädare för Västerpartiet i Region Stockholm.

Min mormor fick ingen höftprotes och ingen intraokulär lins när gråstarren opererades, vård som idag är standard. Under de fyrtio år jag jobbat i vården har jag med egna ögon sett stora saker hända. Tittar vi bakåt ser vi de stora framstegen, men blickar vi framåt ser bilden mörkare ut.

Klinisk handledning måste värderas högre och vara meriterande för läkaren genom hela karriären. Att läkarstudenter saknar handledare är illavarslande.

För många som styr, för få som vårdar. Balansen måste återställas på Karolinska, skriver sjukhusets styrelse apropå kritik om att organisationen blivit för chefstung.

Det är hög tid för vårdens arbetsgivare att planera för sommarens bemanningsutmaningar. Vår rekommendation till dem är att de rekryterar så många läkarstudenter som möjligt att arbeta som läkarassistenter eller underläkare, skriver företrädare för Sveriges läkarförbund, Sjukhusläkarna, Sveriges yngre läkares förening, (Sylf) och Sveriges läkarförbund Student.

Varje neddragning i den offentliga servicen kan tyckas hanterbar men det samlade resultatet är förödande. Så oavsett om motkrafterna sitter i statliga verk, i politiska partier eller finns bland medborgare på mer tätbefolkade platser vill jag fråga: Om inte hela Sverige ska växa, hur vill ni då att det ska vara, skriver kommunstyrelsens ordförande i Arjeplog Britta Flinkfeldt (S).

De ständiga kraven på åtstramning, samtidigt som det ges signaler om att man alltid gör för lite, skapar en ryckighet och osäkerhet i verksamheterna och påverkar arbetstillfredsställelsen negativt, skriver företrädare för tankesmedjan Leading Health Care apropå den återkommande rapporteringen om ekonomiska underskott på våra stora universitetssjukhus.

Nybildade Reformisterna ska med sitt reformprogram driva på för ökad jämlikhet och en starkare socialdemokrati. Före detta LO-ekonomen Dan Andersson tycker dock att den nya vänsterfalangen är för snäll mot eliten och pekar på att löntagarna får allt mindre välfärd - här mätt i sjukvård - för pengarna.

I repliker diskuterar läkarna Jan Brun och Olof Lekholm olika förslag på lösningar för att göra Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) till en attraktivare arbetsplats. Jag instämmer med dem båda i att det är oerhört viktigt med nöjda medarbetare och en bra arbetsmiljö, slutreplikerar den tillträdande ordföranden för Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse Henrik Ripa (M).

Bristen på sjuksköterskor är orsaken till att akutmottagningen och vårdavdelningarna på Sahlgrenska håller på att gå under. Trots det finns en politiskt ovilja att skapa en attraktiv och hållbar arbetsmiljö för sjuksköterskor, replikerar överläkaren Jan Brun till till den tillträdande styrelseordföranden för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Henrik Ripa (M).

Om Sahlgrenska universitetssjukhuset ska kunna erbjuda jämlik och lika vård för alla så måste ansvariga politiker och tjänstemän å det snaraste lösa arbetsmiljöfrågan, replikerar överläkaren Olof Lekholm till den tillträdande styrelseordföranden för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Henrik Ripa (M).

De senaste veckorna har det rapporterats om brist på vårdplatser, brister i arbetsmiljön och långa väntetider på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Problemen är inte nya. Trots att både mer pengar och personal tillförts verksamheten under åren är köerna fortsatt långa och ekonomin inte i balans. Det är självklart inte hållbart.

För att kunna vara ett land som erbjuder cancervård i världsklass måste Sveriges politiker våga lyfta grundläggande problem. Utmaningarna är gigantiska och kan inte lösas genom ideologiska attacker, årliga överenskommelser eller tillfälliga satsningar, skriver företrädare för Cancerfonden.

Så har ännu ett år i Stockholms sjukvård passerat. Ett elfte år med Moderaterna vid styret i Stockholms läns landsting. Hur kan då sjukvårdsåret 2017 sammanfattas? Ja kanske som ett år med nya vårdskandaler, en permanent förlossningskris och en akut vårdplatsbrist i hela länet. Vi lovar en ny inriktning om vi får väljarnas förtroende i valet 2018, skriver S landstingstoppar.

Ella Bohlin (KD) hävdar att patientansvarig läkare ger kontinuitet i vården. Så enkelt är det dock inte, skriver läkaren Jona Elings Knutsson i en slutreplik.

Inför ett slags jourhavande tantombud eller rusta upp vården så att alla tusentals sjuka tanter vars intressen inte tillvaratas av någon får den vård och den hjälp de ska ha, skriver Jona Elings Knutsson, apropå en Lex Maria-anmälan i Helsingborg.

Skillnaden mellan att kapa vårdköer och skapa vårdköer är numera ett (s) i både bokstavlig och bildlig mening. Trots en högkonjunktur och höjda skatter har köerna till vården blivit längre sedan Stefan Löfvén tillträde. Kristdemokraterna har en reformagenda som stoppar välfärdssveket inom sjukvården.

Vårdförbundet delar inte bilden som SKL förmedlar till omvärlden om att sommarens vård varit god och säker. Tvärtom äventyrades patientsäkerheten och arbetsmiljön var mycket ansträngd. Nu måste vi tillsammans se till att sommaren 2018 blir bättre.

Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf, att målet för vården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen, tycks alldeles obekant för beslutsfattarna.

SKL arbetar inte med att skönmåla. Däremot tycker vi att det finns en poäng i att även lyfta upp sådant som fungerar bra i sjukvården, skriver Hans Karlsson, SKL, i en replik.

För att kunna lösa vårdens problem behöver, både vi som arbetar i den och de som styr, leverera korrekt information om bristerna till politiska beslutsfattare, arbetsgivare och medborgare. Det gäller även SKL, skriver Läkarförbundets vice ordförande.

På sjukhuset vårdar vi människor utan att ha personal, utan vårdplatser och utan operationssalar. Vårdens tusenkonstnärer har tystnat i indignation, lappa och laga duger inte längre. Tillsätt i stället en haverikommission.

Sjukvård handlar om att ge sjuka människor vård. Det fungerade fram till mitten av 1980-talet då New Public Management (NPM) infördes. Begrepp som värdegrund, verksamhetskontroll, chefsutveckling, styrsystem och datorisering har sedan dess tagit över verksamheten och patienten står inte längre i centrum. NPM har förstört sjukvården.

I förra veckan presenterade alliansen i Stockholms läns landsting sin budget för 2018. Trots en högkonjunktur och ekonomiska förutsättningar som andra landsting endast kan drömma om uteblir de satsningar som landstinget behöver för att vända vårdkrisen. I stället ser vi mer av det som är bakgrunden till krisen: vårdval och privatiseringar.

Sverige har flest antal läkare och sjuksköterskor per invånare bland OECD-länderna. Ändå råder personalbrist, vilket orsakar vårdplatsbrist. Stängda vårdavdelningar är bara ett symtom på ett i grunden felkonstruerat system. Sjukhusvården bör ledas och genomföras av en organisation eller bolag som ägs och drivs av intressenterna själva, det vill säga vårdgivarna, patienterna och betalarna.

Läkare på både akutmottagning och klinik förskjuter hela tiden medicinska och etiska gränser när de tvingas prioritera hårt mellan svårt sjuka patienter. För att lösa problemen krävs ett brett angreppssätt.

Det duger inte att skylla på den nuvarande regeringen. Moderaterna i Stockholms läns landsting har under sin tid vid makten totalt struntat i personalpolitiken, vilket resulterat i en vård i kris. Att rekrytera och behålla personal är ett långsiktigt arbete.

Det finns ingen personalbrist inom hälso- och sjukvården – bara personalflykt. Politiker, sjukhusledningar och andra beslutsfattare måste börja lyssna på läkarna.

Överbeläggningarna i vården ökar i 18 av 21 landsting. Bristen på sjuksköterskor medför stängda vårdplatser och ökat tryck på de avdelningar som är öppna. Fackförbund varnar för hotad patientsäkerhet.

Patienter och personal har just överlevt ännu en sommar i vården. Larmrapporter om stängda vårdplatser, inställda operationer och sönderstressad personal har återigen avlöst varandra. Det är därför hög tid att vårdens huvudmän slutar behandla symtomen – överbeläggning och utlokalisering av patienter – och tar tag i grundproblemet: vårdplatsbristen.

Vårdtiden har kortats för patienter med höftfrakturer. Det har ökat dödligheten efter utskrivningen med 16 procent. Hur kan politikerna stå bakom det?

För att landstinget ska kunna erbjuda Stockholmsregionens invånare en patientsäker, trygg och högkvalitativ vård behöver vi ta ytterligare steg för att säkra kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Regeringen måste svara på vad den tänker göra för att utöka vårdutbildningarna så att de bättre möter sjukvårdens behov.

Sjukvården i Stockholm har förvandlats till ett stort experiment där privatiseringar hela tiden torgförs som en lösning på problemen, oavsett hur dessa ser ut. I stället för att haka upp oss på frågan om driftsformer är det nu dags för en ordentlig diskussion om vårdens innehåll och kvalitet.

Svensk sjukvård är i uppenbar kris med många stängda vårdplatser, svårigheter att fullfölja uppdraget och klara risker för patientsäkerhet och vårdens kvalitet.

Det är inte värdigt för våra äldre att de i onödan ska vara kvar på sjukhusen när de är färdigbehandlade. Landstingen, regionerna och kommunerna måste skärpa till sig och sluta spela Svarte Petter med våra äldre. Lagstiftning som stärker omsorgen och vården om våra äldre måste komma på plats.

Patienter som är färdigbehandlade ligger kvar på sjukhusen längre än vad som behövs, och detta för att planeringen av nästa del av vården drar ut på tiden. Helt i onödan skapar detta en brist på vårdplatser. Men den bristen går att lösa.

För att lösa den skånska vårdkrisen krävs det en rad åtgärder. En kombination av satsningar och fokus på personalen, samt samverkan mellan sjukvården och lärosäten om högkvalitativa utbildningar ska göra Region Skåne till en attraktiv arbetsgivare.

Överbeläggningar och platsbrist slår återigen hårt mot vården. Sjukhusen i Skåne och Stockholms län är mest utsatta. Nu måste vi ställa oss frågan hur det har blivit så här och hitta vägar ut ur krisen. Forskning och utbildning spelar då en nyckelroll, skriver Tapio Salonen och Ania Willman vid Malmö högskola.

Det är hög tid att åtgärda vårdplatsbristen inom den svenska barncancervården. Barncancerfondens generalsekreterare Olle Björk har två uppmaningar till ansvariga politiker: börja se det faktiska vårdbehovet så att barncancervården kan dimensioneras rätt, och gör en rejäl nationell satsning på utbildning.

Överdödligheten vid psykisk sjukdom är högre i Sverige än i andra OECD-länder. Näst efter hjärt-kärlsjukdom och cancer är psykisk sjukdom den vanligaste orsaken till död i förtid. Särskilt drabbade är personer med långvariga psykiska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom. Nu krävs systematiska åtgärder, skriver en grupp specialister på området.

Det är snart jul och nyår, men redan nu är personalläget i hälso- och sjukvården värre än vad det brukar vara under sommarmånaderna. Bristen på specialistsjuksköterskor gör att väntetider för operationer och behandlingar förlängs och att minst 870 platser får hållas stängda. Vi har fem konkreta förslag på åtgärder som bidrar till att lösa krisen.

Sjukvården i Stockholm är i kris. Sjukvårdspersonalen flyr till Norge. Antalet cancersjuka barn i Stockholm som skickas till andra län för behandling har fördubblats från 2013 till 2014. Detta är bara ett par exempel på vad alliansen borde lägga sitt fokus på att förbättra. Men istället lägger man krutet på att kämpa för en flygplats.

Ett stort problem är att många patienter – ofta sköra, äldre personer – tvingas ligga på sjukhus för länge. Det innebär sämre vård, livskvalitet och trygghet. En effektivare utskrivningsprocess skulle frigöra vårdplatser till patienter med större behov. Skattebetalarna skulle också få ut mer vård och omsorg för pengarna, visar läkarförbundet i en ny rapport.

Att svenska sjuksköterskor väljer att flytta till Norge är inte så konstigt. Arbetsmiljön i de svenska landstingen är helt enkelt för dålig. Men det går att åtgärda.

Sjukvården är en av de frågor som berör stockholmarna mest. Vi vet att Stockholmsregionen fortsätter att växa och att det kommer att behövas fler vårdplatser. Därför gör Alliansen i Stockholms län en historisk satsning på att rekrytera personal, bli en mer attraktiv arbetsgivare och bygga ut sjukvården.