Fyra skolledare kräver stopp för besparingar i skolan, vårdpersonal i Göteborg oroas över bemanningen i sommar och Miljöpartiet vill se en kraftsamling mot dödsskjutningar. Det är delar av innehållet i dagens debattsvep.

Upp till 100 000 kronor extra i lön. Det erbjuds vårdanställda i Västernorrlands region om man är beredd att flytta på sin semester. Vårdkrisen gör att flera regioner nu tvingas höja ersättningen för att klara sommarbemanningen.

Regeringens vårändringsbudget innehåller åtgärder för 31,4 miljarder kronor, bland annat pengar till vården, det civila försvaret och flyktingar. Frågan är om regeringen får igenom sitt förslag om mer pengar till pensionärer.

Öppna fler vårdplatser, investera i forskning, bygg ut den nära vården och signalera att medarbetarna är vårdens viktigaste resurs. Bara så kan man stoppa personalflykten från vården, skriver Svenska läkaresällskapet.

Våld och hot mot vårdpersonal har blivit vanligare. Det är fullständigt oacceptabelt och den styrande majoriteten har därför beslutat att utreda möjligheten att dölja den behandlande personalen i patientjournalerna, skriver regionstyrelsens ordförande i Region Uppsala Emilie Orring (M).

För att skapa en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen krävs en ökad nationell samordning. Därför samlar nu Nationella vårdkompetensrådet berörda aktörer i en gemensam nationell konferens för att diskutera hur vi kan gå från ord till handling.

Det går inte att med den intellektuella hedern i behåll hävda att det egna samvetet övertrumfar lagstiftning och kyrkliga regler, medan andras samveten inte skulle kunna göra detsamma.

Regeringen vill att välfärden ska få fler medarbetare, bättre arbetsvillkor och högre kompetens. Moderater vill ha en ny energipolitik och Centerpartiet vill förbättra förutsättningarna för vårdpersonalen. Andra ämnen som engagerar debattörerna är bland annat vaccinering, smittspridning, kollektivtrafik och rösträttsåldern.

Den svenska smärtvården spretar vilket resulterar i både över- och underbehandling av patienterna. Vården måste förbättras genom mer utbildning och fortbildning, skriver docenten Emmanuel Bäckryd.

Det är lika viktigt att kvacksalverilagstiftningen ses över som att Ivo spottar upp sig och skärper kraven på att legitimerad sjukvårdspersonal bedriver evidensbaserad medicin.

Det behövs en nationell strategi och en handlingsplan med konkreta insatser för att sporra hälso- och sjukvården till att ha högst kvalitet i världen, skriver företrädare för Medicinteknikföretaget Arjo

Vem ska kvalitetssäkra vården på landets intensivvårdsavdelningar när allt fler säger upp sig och den mest erfarna personalen slutar?

Det lär inte finnas många regioner, om ens någon, som på egen hand kommer att klara av att tackla vårdskulden inom rimlig tid. De har därför inte något reellt alternativ till att använda sig av externa resurser. Den privata vården finns där och kan bistå i arbetet.

I Kramfors och Kävlinge har frivilliga snabbtester av personal inom omsorgen visat sig lyckat. ”Det ger verkligen effekt”, säger Inga-Lena Arkeflod, verksamhetschef för äldreomsorgen i Kramfors.

Produktion har blivit ett alldeles normalt ord i munnarna på sjukhusvårdens makthavare. Deras fabriksfantasi fått ett så starkt fäste att människor börjat missta drömmen för verklighet. Men den härligt pirriga fantasin som eggade så många beslutsfattare kostar nu hälsa och liv i en utsträckning ingen trodde var möjlig.

Det är bara genom en starkare, tryggare och närmare välfärd i hela landet som vi kan ta Sverige framåt. Att stärka välfärden är därför en av Centerpartiets främsta prioriteringar inom ramen för Januariavtalet, skriver Annie Lööf och Anders W Jonsson.

Under pandemin har ett omfattande och snabbt arbete gjorts för att förbättra vård och omsorg för äldre, och för att bromsa smittan. Fortfarande finns dock brister av mer strukturell karaktär kvar att åtgärda. Den ökande smittspridningen förstärker vikten av ett antal åtgärder för att alla äldre ska få en god medicinsk omvårdnad, skriver Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

I ett krisläge som omfattar hela landet måste regeringen kliva fram. Staten måste avlasta vårdarbetarna så mycket det går. För pandemin går inte att hantera utan dem. Vi kan inte riskera att bli stående med fulla vårdavdelningar, för lite personal och outnyttjade laboratorier, skriver Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch och ordföranden i riksdagens socialutskott Acko Ankarberg Johansson (KD).

Under pandemivåren pressades vi som vårdpersonal, våra kroppar och psyken, till maxgränsen och nu börjar det om igen. Men då den första vågen av pandemin präglades av oro och ovetskap är det nu apatin som dominerar. För vi vet vad som väntar: en ännu större vårdskuld.

Den senaste veckan har allsköns tyckare ställt demonstranter mot vårdpersonal. Men det finns ingen motsättning. Ta inte oss som arbetar i vården som gisslan för er rasism.

Kommer coronakrisen att leda till fler anställda inom sjukvården och äldreomsorgen? Planer på nedskärningar ligger ju kvar, skriver Henrik Johansson, ordförande i Ambulansförbundet.

Konsultationer via video passar utmärkt för att lösa frågan om vård på distans. Men för att lösa vårdens långsiktiga kapacitetsproblem krävs digitala hjälpmedel som inte bara ökar sjukvårdens tillgänglighet utan även ökar produktiviteten radikalt, skriver Doctrins Anna-Karin Edstedt Bonamy, Magnus Liungman och Johan Assarsson.

Nu har det hänt, som vi visste skulle hända. Vårdpersonal i Sverige har insjuknat och dött i Covid-19. Samma sak händer i alla drabbade länder, och misstanken om otillräcklig skyddsutrustning skaver.

Från och med nu kommer våra besked till landet vara ärligare, men därför också verka osäkrare. Sannolikt befinner vi oss bara i stormens början, och vi har en svår tid framför oss innan epidemin bedarrar, skriver Mats Reimer i sitt alternativa tal till nationen.

I takt med coronavirusets utbredning sprider sig även ensamheten i människors hem, på landets sjukhus och på särskilda boenden. Anhöriga är oroligare än någonsin, men behöver hålla avstånd för att inte sprida smitta eller bli smittade, skriver riksdagsledamoten Lina Nordquist (L) och anhörigsamordnaren Christianne Simson.

Brist på material för analys av prover gör att Region Skåne nu slutar testa om vårdpersonal är smittad av coronaviruset.

Allt fler, både vårdprofession och allmänhet, är djupt oroad över den svenska sjukvårdens utveckling. Skottland har prövat den marknadsmodell Timbro förordar men valt bort den eftersom den var ineffektiv och kostnadsdrivande, replikerar Lars Taxén och Lisa Pelling.

Patienter som ligger överallt på akuten och väntar på vårdplatser som inte finns. Akut sjuka som inte får mediciner i tid och blir liggande i sin egen avföring i timmar. Det är dags för finansregionrådet Irene Svenonius (M) att börja se verkligheten som den är, skriver Vänsterpartiets sjukvårdspolitiske talesperson i region Stockholm Jonas Lindberg.

Vår beläggningsgrad har sjunkit, trots fler patienter och färre vårdplatser. Den förändringen har tagit många år och många kloka människor, skriver Maria Taranger, överläkare och verksamhetschef på Östra sjukhuset, Sahlgrenska.

Gruppen medicinskt högutbildade utanför EU består av tusentals individer vars kompetens kastas rakt ned i sjön, eftersom de inte klarar av dagens kunskapsprov. Bättre konstruerade kunskapsprov skulle leda till att onödiga sjukvårdskostnader minimeras utan att patientsäkerheten äventyras, skriver Susanne Rylander, Ingvar Ovhed och Jan-Åke Blomqvist.

Min mormor fick ingen höftprotes och ingen intraokulär lins när gråstarren opererades, vård som idag är standard. Under de fyrtio år jag jobbat i vården har jag med egna ögon sett stora saker hända. Tittar vi bakåt ser vi de stora framstegen, men blickar vi framåt ser bilden mörkare ut.

I dag väljer männen bort vård och omsorg på grund av de uppenbart sämre villkoren i branschen. Vi uppmanar därför våra folkvalda politiker i kommuner och regioner att inse att vi inte kan klara kompetensförsörjningen om vi bara kan rekrytera ur halva befolkningen, skriver Jenny Wibacke ordförande för Ledarna inom vård och omsorg.

Att systemet kan anses fungera, när 96 tandläkare av 100 samt tre av fyra läkare och sjuksköterskor inte klarar proven övergår mitt förstånd, skriver svenskläraren Jan-Åke Blomqvist i sin slutreplik i debatten om snabbspåren för läkare, sjuksköterskor och tandläkare.

Kunskapsproven säkerställer att de som legitimeras har vad som krävs för att självständigt utöva yrket. Såväl blivande patienter, anhöriga, kollegor och verksamhetschefer ska kunna lita på innebörden i ett godkänt kunskapsprov.

Alarmerande få tandläkare, läkare och sjuksköterskor som är utbildade utanför EU/EES klarar kunskapsproven som ger inträde till det så kallade snabbspåret. Motsvarande resultat på de svenskstuderandes utbildningar hade skapat ramaskri och krav på omedelbara åtgärder. Även snabbspårens kunskapsprov behöver nu insatser som hjälper eleverna och i vissa fall bör man helt enkelt slippa göra testerna. Det skriver studievägledaren Jan-Åke Blomqvist.

Haltande argument och relativiserande begrepp förstör en annars god ansats när Statens medicinsk-etiska råd lyfter nya förslag i abortdebatten, skriver Jacob Rudenstam, Svenska Evangeliska Alliansen.

Idéburen verksamhet riskerar att drabbas hårt av regeringens nya moms på inhyrd vårdpersonal. Och det ger varken ökad rättvisa eller valfrihet för medborgare och patienter. Snarare tvärtom.

Sverige står inför stora hälsoutmaningar framöver. För att bemöta dessa behöver regeringen gå från ord till handling och prioritera satsningar på medicinsk forskning och medborgares hälsa i den kommande budgeten, skriver Forska!Sveriges generalsekreterare Anna Nilsson Vindefjärd och ordförande Olle Stendahl.

I repliker diskuterar läkarna Jan Brun och Olof Lekholm olika förslag på lösningar för att göra Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) till en attraktivare arbetsplats. Jag instämmer med dem båda i att det är oerhört viktigt med nöjda medarbetare och en bra arbetsmiljö, slutreplikerar den tillträdande ordföranden för Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse Henrik Ripa (M).

Från årskiftet har vårdgarantin i primärvården skärpts, men ingen talar om att det egentligen handlar om en klar ambitionssänkning. Jag kan bara beklaga detta, skriver ordföranden för Distriktsläkarföreningen i Stockholm Ylva Sandström.

Bristen på sjuksköterskor är orsaken till att akutmottagningen och vårdavdelningarna på Sahlgrenska håller på att gå under. Trots det finns en politiskt ovilja att skapa en attraktiv och hållbar arbetsmiljö för sjuksköterskor, replikerar överläkaren Jan Brun till till den tillträdande styrelseordföranden för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Henrik Ripa (M).

Om Sahlgrenska universitetssjukhuset ska kunna erbjuda jämlik och lika vård för alla så måste ansvariga politiker och tjänstemän å det snaraste lösa arbetsmiljöfrågan, replikerar överläkaren Olof Lekholm till den tillträdande styrelseordföranden för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Henrik Ripa (M).

De senaste veckorna har det rapporterats om brist på vårdplatser, brister i arbetsmiljön och långa väntetider på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Problemen är inte nya. Trots att både mer pengar och personal tillförts verksamheten under åren är köerna fortsatt långa och ekonomin inte i balans. Det är självklart inte hållbart.

Behovet av en nytänkande och granskande opposition är större än någonsin i Stockholms läns landsting (SLL), replikerar Gabriel Kroon, gruppledare för Sverigedemokraterna.

När våra folkvalda politiker bedriver organisatoriskt kvacksalveri genom att följa managementkonsulternas ordinationer – baserade på teorier utan vetenskapligt stöd – sjunker vårdpersonalens förtroende för politikerna och med det också befolkningens förtroende för vården, skriver Jona Elings Knutsson.

Välfärdens finansiering och kompetensförsörjning kan inte sopas under mattan med förhoppningen att någon annan löser det, skriver Heidi Stensmyren, ordförande Läkarförbundet.

Socialdemokraternas vallöfte att garantera heltidsarbete för undersköterskor som slutfört vård- och omsorgsprogrammet är totalt innehållslöst, det finns redan ett stort rekryteringsbehov. Vad som bör prioriteras är att öka statusen för yrket, för detta krävs en nationell utbildning och yrkeslegitimation, skriver Dennis Wedin, gruppledare för Moderaterna i Stockholm stads äldrenämnd.

För att kunna vara ett land som erbjuder cancervård i världsklass måste Sveriges politiker våga lyfta grundläggande problem. Utmaningarna är gigantiska och kan inte lösas genom ideologiska attacker, årliga överenskommelser eller tillfälliga satsningar, skriver företrädare för Cancerfonden.

Ny statistik visar att allt fler artrospatienter får snabbare tillgång till artrosskola, där deltagarna lär sig att träna rätt. Men många vet fortfarande inte att fysisk aktivitet är bästa hjälpen mot en av Sveriges stora folksjukdomar.