Vårdkvalitet

Skola och vård avhandlas i flera debattartiklar i dag. Att för många okunniga politiker styr över vården, är exempelvis ett budskap till sjukvårdsministern. Rätten för friskolor att bedriva verksamhet verkar ha blivit viktigare än elevernas rättigheter skriver en annan debattör. Dessutom får vi veta varför generation Z har en annan syn på arbetslivet än tidigare generationer.

Förtroendet för sjukvården sjunker och i ett par regioner har inte ens hälften av invånarna mycket stort eller ganska stort förtroende för vården. Det visar årets upplaga av Hälso- och sjukvårdsbarometern. DS har hela listan, region för region.

Nästan 70 procent av väljarna anser att staten borde ta ansvar för vården, skriver Vårdförbundet. Stadsbyggnadsexperter skriver om varför boendesegregation inte behöver vara ett problem. Förslag om höjda vårdlöner kommer från både L och S.

Kommuner utan omfattande brottslighet ska inte tvingas att kartlägga och ha förebyggande samordnare, anser SKR. Läkare hinner inte forska, hävdar Läkarförbundet. Övrigt i dagens debatt: utsatta områden, vindkraft och bristande politiskt intresse för techbranschen.

S-oppositionsrådet i Region Uppsala skriver om hur akutpatienter lämnas i omänskliga förhållanden, och riktar udden mot Moderaternas partiledare. På annat håll debatteras om försvarsministern odlat vänskapliga förbindelser med turkiska statens fiender. Och bemanningssköterskor vill att vårdens politiker lyssnar på dem.

De allmännyttiga bostadsbolagen riktar miss­visande kritik mot LOU, skriver Inger Ek, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten. Svepet handlar också om sjukvården, välfärden och utbildningspolitiken.

Jag önskar att alla vårdanställda känner stolthet över vad de åstadkommer, i stället för att malas ner av känslan av otillräcklighet.

Kriget i Ukraina är huvudämnet i debatten denna fredag, men det är också dagen för Coronakommissionens slutbetänkande. Inför den ser Vårdföretagarna i en rapport hur en nationell styrning av vården saknats under pandemin.

Nationellt samordnad hälso- och vårddata skulle bidra till en mer jämlik vård, minskat antal vårdskador och effektivare behandlingar. Nu måste regeringen agera för att vi ska kunna utnyttja potentialen i insamlade data, skriver Forska!Sverige och en rad patientorganisationer.

Att föda på sitt lilla lokala BB kan både framstå som tilltalande och tryggt. Men händer det något är det en falsk trygghet, då även lågriskförlossningar ibland drabbas av oväntade komplikationer som personalen inte kan hantera.

Administrativa bördor och ineffektiva arbetssätt äter upp mycket av den tid vårdpersonalen hade kunnat ägna åt patienterna. Men med hjälp av artificiell intelligens kan personalen få avlastning, tillgängligheten öka och vårdskulden minska, skriver EU-parlamentarikern Jörgen Warborn (M).

I dag erbjuder inte Region Stockholm adekvat vård till personer som utsatts för sexuella övergrepp. Men vi tar fasta på löftet i regionens replik om att uppdraget utökas för den psykiatriska vården, slutreplikerar företrädare från Rise, Nxtme, Inte din hora och Wonsa.

Alltför många har alltför länge lidit i det tysta, och vården har historiskt varit dålig på att fånga upp patienter som bär på trauman. Nu håller det på att bli ändring på det, replikerar Sandra Ivanovic Rubin (MP), gruppledare i Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Stockholm.

Vi är många som lever med psoriasis, reumatism eller någon neurologisk sjukdom. Om vi under några veckor om året rehabiliteras i varmare klimat, så kallad klimatvård, kan våra liv radikalt förbättras. Trots det erbjuder allt färre regioner behandlingsformen, skriver ordförandena för Reumatikerförbundet, Neuro och Psoriasisförbundet.

I dag lämnas sexualbrottsoffer i Region Stockholm utan adekvat vård. Tillsammans med den styrande majoriteten måste hälso- och sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L) göra mer för att se till att de här patienterna får den vård de behöver. Det är bokstavligen en fråga om liv och död för många av dem, skriver flera organisationer som företräder offren.

Regionerna bör få ett ansvar att ställa krav på och följa upp privatfinansierad vård, enligt utredningen om privata sjukförsäkringar. Fortsätt att testa för covid, beskatta Netflix och stoppa kompetensutvisningarna är andra uppmaningar från dagens debattörer.

Nej, SKR, det finns ännu ingen nationell plattform för automatisk dataöverföring i vården. Vårdpersonalen på operation tvingas i dag gång på gång skriva in samma dokumentation, slutreplikerar flera läkare.

Alla regioner är redan anslutna till den en nationella it-plattformen som är beslutad, finansierad och framtagen gemensamt av landets regioner, replikerar SKR:s Fredrik Lennartsson.

Samordning och samarbeten kan vi inte nog värna om i samhället, men gränsen är passerad när regionerna med vårduppdrag ger sig in i flygbranschen, skriver 14 kristdemokrater som kritiserar Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflygs beslut att starta ett eget flygbolag.

Vårdpersonal tvingas manuellt kopiera över uppgifter från regionala till nationella it-system. Det tar tid och kostar stora summor. Det skulle redan i dag gå att automatisera detta arbete. Men SKR vill hellre vänta på sjösättningen av deras egen nationella it-plattform, skriver flera läkare.

Den svenska smärtvården spretar vilket resulterar i både över- och underbehandling av patienterna. Vården måste förbättras genom mer utbildning och fortbildning, skriver docenten Emmanuel Bäckryd.

Det behövs en nationell strategi och en handlingsplan med konkreta insatser för att sporra hälso- och sjukvården till att ha högst kvalitet i världen, skriver företrädare för Medicinteknikföretaget Arjo

Husläkarmottagningarna kan inte upprätthålla en rimlig läkarbemanning och samtidigt klara ekonomin. Det får konsekvenser invånarnas vård, skriver Distriktsläkarföreningen i Stockholms ordförande Ylva Sandström.

Att regionpolitiker försöker avfärda kritik mot sparkrav i verksamheten med att personalen ska skriva avvikelserapporter är verklighetsfrånvänt. Dagens bristfälliga avvikelsesystem med stor underraportering löser inte vårdens problem, skriver Laura Björnström och Akil Awad, initiativtagare till Stockholms sjukvårdsupprop och Elin Hallgren, ordförande för Barnmorskeförbundets lokalförening Stockholm.

Det är politikernas skyldighet att värna om skattebetalarnas pengar. Ett uppenbart sätt att göra detta är att upphandla verksamheter som kan utföras lika bra eller bättre till en lägre kostnad av privata utförare, slutreplikerar Daniel Forslund (L) och Pia Kinhult.

Daniel Forslund och Pia Kinhult menar att det centrala är resultaten. Jag delar den bilden och ser därför med stor oro på det faktum att 1177 Vårdguiden i Region Stockholm alltför ofta snarare agerar som sluss till akutmottagningarna än som rådgivare till patienter, replikerar oppositionsregionsrådet i Region Stockholm Talla Alkurdi (S).

Han är restaurangchefen, köksmästaren och matlagnings-VM-vinnaren som ska lyfta den skånska sjukhusmaten. ”Handen på hjärtat så är detta kanske det viktigaste uppdrag jag haft”, säger Daniel Lund, Region Skånes nye matkreatör.

Ansvaret för ett aktivt kvalitetsledningsarbete ligger hos verksamhetschefer hos vårdgivare och i omsorgsverksamheter. I detta arbete är standarder väl beprövade stöd och verktyg i samspel med vetenskap, beprövad erfarenhet samt professionernas kompetenser och engagemang, skriver Svenska institutet för standarders vd Annika Andreasen.

Produktion har blivit ett alldeles normalt ord i munnarna på sjukhusvårdens makthavare. Deras fabriksfantasi fått ett så starkt fäste att människor börjat missta drömmen för verklighet. Men den härligt pirriga fantasin som eggade så många beslutsfattare kostar nu hälsa och liv i en utsträckning ingen trodde var möjlig.

Det nya begreppet patientkontrakt är det verbala trollspö som ska lösa vårdens problem med att svara upp mot patienternas förväntningar. Vården förändras dock inte av att vi hittar på nya ord, skriver Calle Waller vårdpolitisk talesman på Prostatacancerförbundet.

Astma är en folksjukdom, som inte bara innebär lidande för väldigt många människor utan även stora samhällskostnader. Dessutom onödigt lidande i många fall, eftersom det finns behandlingar och insatser som skulle kunna hjälpa många fler, skriver Astma- och Allergiförbundets ordförande Maritha Sedvallson och vårdpolitiskt ansvariga Anna-Karin Klomp.

Coronakrisen har synliggjort många brister i hälso- och sjukvården, men den har också lett till nya arbetssätt och effektivare rutiner. När krisen väl blåser över finns det därför mycket gott att ta fasta på och bibehålla. Men det kräver att en hel del byråkrater och administratörer kommer bli arbetslösa, skriver Jonas Lindberg (V), sjukvårdspolitisk talesperson i Region Stockholm.

En ny kartläggning från Smer visar att AI har stor potential att förbättra hälso- och sjukvården samtidigt som den nya tekniken också innebär flera betydande utmaningar av såväl teknisk, juridisk som etisk art som både måste uppmärksammas och hanteras, skriver Smers ordförande Kenneth Johansson.

Det är glädjande att regeringen avsätter 6 miljarder kronor för att utveckla en god och nära vård. Men om vi ska få en bestående positiv utveckling behövs en kulturförändring, där alla medarbetares kunskap tas till vara och där utbytet mellan vård och forskning stärks, skriver företrädare för tankesmedjan Vård & Vetenskap.

Arena Idé duckar för kritiken mot sin rapport om skotsk sjukvård och attackerar halmgubbar i stället för att bemöta sådant som Timbro faktiskt har skrivit. Deras saga om Skottland ger inte en trovärdig färdriktning för svensk sjukvårdsdebatt, slutreplikerar Emanuel Örtengren.

Den svenska hälso- och sjukvården måste förändras för att vi ska kunna upprätthålla en god vårdkvalitet. Då krävs det att personal, patienter och deras anhöriga och inte minst politiker på alla nivåer inom VGR förses med tillräcklig information så att de kan förstå vart vården är på väg, skriver sverigedemokraterna Håkan Lösnitz och Matz Dovstrand.

Allt fler, både vårdprofession och allmänhet, är djupt oroad över den svenska sjukvårdens utveckling. Skottland har prövat den marknadsmodell Timbro förordar men valt bort den eftersom den var ineffektiv och kostnadsdrivande, replikerar Lars Taxén och Lisa Pelling.

Nedskärningar av vårdpersonalen är fel väg att gå. Minska i stället kostnaderna för den svällande byråkratiska överbyggnaden. Här finns pengar att spara, utan att det drabbar patienterna, skriver läkaren Nils Littorin.

Skottland lyfts fram av vänstern som ett föredöme i svensk sjukvårdsdebatt. Men de skotska vårdresultaten imponerar inte och den bäst fungerande delen – primärvården – är privat driven, skriver Emanuel Örtengren, programansvarig välfärdsfrågor på tankesmedjan Timbro.

Staten skjuter till pengar, i syfte att rädda vården från varsel och kris. Men finansregionrådet Iréne Svenonius (M) framhärdar i de svångremsbudgetar som sjukhusen fått. Därmed lär de fasansfulla vittnesmålen från vården fortsätta strömma in.

Vårdens utmaningar kräver många åtgärder och ofta ökade resurser. Men svaret behöver inte alltid vara mer pengar, det kan också vara effektivare rutiner och att varje patient hamnar på rätt plats. Här är patienthotellen, med en kombination av vårdkompetens och service, en viktig resurs som komplement till sjukhusvården. En resurs som kan vidareutvecklas, skriver fem chefer för patienthotell.

Vården och omsorgen står inför en omdanande förändring för att bli mer tillgänglig och nära den enskilda medborgaren. Staten behöver ta ett större ansvar och tillsynen har en särställning bland statliga styrmedel. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har idag lämnat en rapport till regeringen på hur förstärkt tillsyn bäst kan bidra till omställningen.

De riktigt bra verksamheterna börjar inte med att skära ned, utan med att skapa värde för dem verksamheten är till för. Det är dags att sjukvårdens politiker och tjänstemän ändrar tankemönster, skriver organisationsforskaren Henrik Eriksson apropå varslen i Region Stockholm.

Sjukvården går mot en tilltagande kris där prioriteringarna kommer medföra att patientgrupp ställs mot patientgrupp. I det läget kommer vi alltid att stå upp för välfärden för svenska medborgare och de som vistas lagligt i landet, slutreplikerar gruppledaren för Sverigedemokraterna i Region Stockholm Gabriel Kroon.

Att läsa Sverigedemokraternas debattinlägg på Dagens Samhälle är som att lyssna på en trasig skiva. Samma budskap återupprepas om, och om igen, skriver Ella Bohlin i en replik till SD.

Situationen är så allvarlig att det krävs en statlig haverikommission. I denna måste alla vårdyrken finnas representerade. Alla utom cheferna, konsulterna, strategerna och de andra hittepå-yrkena.

Vi har en trygg och säker vård med höga medicinska resultat i Sverige. Men så länge det finns kvinnor och familjer som upplever att de inte får den bästa vården eller drabbas av olika vårdskador i samband med förlossningar måste vi fortsätta att jobba med förbättringar, skriver företrädare för SKL:s sjukvårdsdelegation.

Trots att cirka 250 000 kvinnor i Sverige beräknas lida av den smärtsamma sjukdomen endometrios brister både omhändertagandet och vården av patienterna. Det finns stor variation i vårdutbudet mellan regionerna och det tar i genomsnitt åtta år innan patienten får sin diagnos.

Jag stänger av alla känslor och går till jobbet för att få pengar till mat och hyra. Kan jag ens kalla mig läkare?

Alarmerande få tandläkare, läkare och sjuksköterskor som är utbildade utanför EU/EES klarar kunskapsproven som ger inträde till det så kallade snabbspåret. Motsvarande resultat på de svenskstuderandes utbildningar hade skapat ramaskri och krav på omedelbara åtgärder. Även snabbspårens kunskapsprov behöver nu insatser som hjälper eleverna och i vissa fall bör man helt enkelt slippa göra testerna. Det skriver studievägledaren Jan-Åke Blomqvist.

Vi vill att fler äldreboenden prövar att ha katt och att det följs upp vetenskapligt. Ett sådant underlag är nödvändigt för att Socialstyrelsen ska kunna skriva riktlinjer för kattnärvaron på äldreboendena, skriver riksdagsledamoten Barbro Westerholm (L) och före detta utredaren Susanne Gaje.

Den enskilt viktigaste åtgärden för att korta vårdköerna är att ta kontroll över patientflödena med ett nationellt register och ett gemensamt journalsystem, skriver Ermine Khachatryan, S-politiker i Uppsala.

Ny teknik möjliggör digitala lösningar inom vården som underlättar skapandet av en bättre och mer samordnad vård, men det väcker också juridiska frågeställningar som behöver lösas. Vi behöver en lagstiftning som hjälper oss att utveckla vården, skriver regionstyrelseordförandena i Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Region Stockholm.

När vårdmomsen införs 1 juli blir det från en dag till en annan 25 procent dyrare att anlita vårdpersonal som arbetar genom egna bolag eller hyrs ut via bemanningsföretag. Men bara för privata vårdgivare – den offentliga vården kan dra av momsen. Vården sticker ut som en bransch där förutsättningarna styrs av om det är en privat eller offentlig huvudman, skriver fem företrädare för privata vårdgivare.

I dag fyller han 90 år, den outtröttlige filosofen och sociologen Jürgen Habermas. Som en av vår tids största tänkare har han skrivit och debatterat i över 60 år – alltid beredd att ompröva sin egen ståndpunkt. Vad hade han tyckt om den svenska sjukvårdsdebatten?

Slussfunktioner är naturligtvis bra, men i vissa fall leder det till dubbla eller trippla konsultationer helt i onödan, skriver Magnus Nyhlén, Min Doktor, som vill ersätta gamla principer med nya.

Vi ligger efter jämförbara länder vad gäller grundläggande politiska åtgärder som krävs för att dra nytta av precisionsmedicin. Vi manar därför regeringen att prioritera frågan, lära av andra länder och agera handlingskraftigt, skriver företrädare för Agenda för hälsa och välstånd.

Elva procent av Sveriges kvinnor lider av lipödem. Men det är en sjukdom som vården struntar i – trots att den är behandlingsbar. Vi kräver nu bättring av Sveriges Kommuner och Landsting.

Vårdköerna i Schweiz är kortare, sjuksköterskorna är fler och de schweiziska läkarna hinner behandla tre gånger fler patienter än de svenska, trots att länderna i stort sett lägger lika mycket av sin BNP på vård. Den avgörande skillnaden mellan länderna ligger i styrningen av och samverkan mellan de olika aktörerna inom vårdsektorn.

En del av förslagen i Statens medicinsk-etiska råds (Smer:s) analys av etiska frågor vid sena aborter är värda att pröva medan andra är mer bekymmersamma. Vi måste hålla hårt i principen om allas rätt till en god vård – även för kvinnor som ska genomgå en sen abort, skriver RFSU:s förbundsordförande Hans Linde.

Tilliten och hela sjukvårdssystemet har skadats av avslöjandet om läckaget från 1177 Vårdguiden. Samtliga regioner måste nu se över sin verksamhet och ansvariga regioner agera både transparent och resolut.

Akupunktur mot spädbarnskolik används endast med barnens bästa för ögonen - inget annat, inskärper Laslo Erdes, barnhälsovårdsöverläkare i Västra Götalandsregionen i ett svar till DS krönikör Mats Reimer.

Jag skäms över att min arbetsgivare Västra Götalandsregionen håller på med detta.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska värna vårdens och omsorgens kvalitet och med det följer ett särskilt ansvar. När myndigheten nu söker ny generaldirektör måste tuffa krav ställas så att verksamheten går i rätt riktning. IVO:s arbete måste vara transparent och förutsägbart. Privata vårdföretagare ska inte motarbetas!

SKLs Fredrik Lennartson skriver i sin replik att utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården handlar om bättre kvalitet, högre patientsäkerhet och större trygghet för patienterna. Detta är exakt vad de inhyrda medarbetarna i vården bidrar med.

Råttfällorna i sjukhusets omklädningsrum är ett exempel bland flera på politikers och sjukhuslednings förakt mot vårdpersonalen.

Trots att epilepsi är den vanligaste bland allvarliga neurologiska sjukdomar får inte personer med epilepsi den vård de behöver. Det behövs en bättre organiserad epilepsivård som utgår från varje enskild patients behov.

Genom New Public Management introducerades en övertro på att ett starkt och tydligt chefskap kunde bota skenande kostnader och mycket mer. När regeringen och Myndigheten för Vårdanalys nu avser se över sjukvårdens ledarskapsfrågor är det viktigt att man inte glömmer bort ett annat viktigt ledarskap: det kollegiala.

Den offentliga vården är organiserad kring sjukdom, samtidigt som medborgarna alltmer söker råd kring hälsa och välbefinnande. Den efterfrågan bör mötas, både av ekonomiska skäl och för att det stärker samhällskontraktet, skriver tankesmedjan Leading Health Care.

Att prioritera bort det förebyggande arbetet är kostsamt och bidrar till att hälsoklyftorna ökar. Typ 2-diabetes kan till 90 procent förebyggas genom hälsosamma matvanor och mer fysisk aktivitet, skriver Dietisternas Riksförbund med anledning av Världsdiabetesdagen den 14 november.

Vårt budskap till regering och riksdag är att de inte ska fokusera på hur digital vård ska begränsas, utan i stället se hur den digitala vården kan bidra till att utveckla vården generellt, skriver Krys Sverigechef Sarah Wu och Min Doktors utvecklingschef Daniel Persson.

Vid rekrytering av chefer inom vården efterfrågas i dag sällan kunskap om verksamheten, i stället annonserar man efter någon som skulle kunna leda vilken verksamhet som helst. Men med chefskapet frikopplat från den professionella kunskapen riskerar vi att styra fel.

Det är alarmerande, och inte särskilt tidsenligt, att regeringen närmast omyndigförklarar de medborgare som tar del av välfärdstjänster genom att inte ta deras åsikter på allvar, skriver Christian Gadolin, doktor och lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde.

Undernäring är en dold epidemi. Trots att det är ett stort folkhälsoproblem talar nästan ingen om den. Men det finns i hemmen, på sjukhus och på äldreboenden. En ny rapport, som har kartlagt dess omfattning, visar att uppskattningsvis 400 000 svenskar befinner sig i riskzonen.

Att kostnaderna i vårdval ökat handlar om att fler patienter har kunnat få vård. Förutsatt att det är besök och behandlingar som patienten behöver måste det betecknas som en framgång, replikerar Karin Liljeblad näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Landstingen är skyldiga att ge vård i tid, fast läkarkontakt och göra patienten delaktig i vården. I dag är det inget landsting som fullt ut följer lagen. Detta får allvarliga konsekvenser för patienter med komplexa tillstånd och kroniska sjukdomar. Vi har i en valenkät till riksdagspartierna ställt frågan om stärkta patienträttigheter i lagen.

Förtroendet för sjukvårdspolitiken är lågt. Rådande organisation och styrsystem skapar etiska problem i vården, men ansvariga politiker och tjänstemän brister i den etiska kompetensen och vidtar inte nödvändiga och tillräckliga åtgärder, visar forskning.

En ny, hållbar standard för vård och omsorgsmiljöer behöver formas för att klimatanpassa verksamheterna inför kommande värmeböljor, anser fem företrädare för Liberalerna.

Psykisk hälsa är ett område som lämpar sig särskilt väl för digital behandling och ju fler som känner till denna möjlighet desto fler “onödiga” besök på psykiatriska akutmottagningar kan undvikas, skriver Jesper Enander, chefpsykolog Kry, i en replik till sommarkrönikören Karin Pihl.

Lättillgänglig vård har inte bara positiva sidor. Det finns en risk att den lättsamma reklamen för de internetbaserade vårdtjänsterna spär på trenden med överdiagnostisering, skriver Karin Pihl.

Hade vi socialdemokrater styrt landstinget hade vi sluppit kostsamma konsekvenser av misslyckade upphandlingar då vi inte står bakom den övertro på privatiseringar som präglat besluten om både Nya Karolinska och förbrukningshjälpmedel, skriver oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg (S).

Det politiska ordkriget går vidare. Ett nytt exempel är gymnasieminister Anna Ekströms (S) benämning ”friskoleskojarna”. Om planen var att locka tillbaka röster från V har den inte fungerat.

De bristfälliga beslut om behandlingsbegränsning, som Sveriges Radio har rapporterat om nyligen är tyvärr ingen nyhet för oss som organiserar människor med funktionsnedsättningar, skriver Funktionsrätt Sverige, som menar att vården måste få kunskap om så kallad "ableism", det vill säga en sorts kapacitetsnorm som fungerar diskriminerande mot personer med funktionsnedsättning.

När min dotter såg dagens ljus för snart sex år sedan levde jag i falsk förvissning om svensk sjukvårds goda kvalitet. När min nyfödda dotter efter något dygn diagnostiserades med komplicerat hjärtfel tänkte jag, i naiv tacksamhet, att hon ändå har turen att födas här. Jag hade fel, skriver Nette Enström, patientföreträdare och styrelseledamot i Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Ja, Stockholm behöver fler specialistläkare och SLL har därför redan utökat utbildningsplatserna. Hälso- och sjukvårdsnämnden har dessutom fattat beslut om att all landstingsfinansierad sjukvård, oaktat driftsform, ska delta i utbildning på både grund- och specialistnivå, skriver personallandstingsrådet Peter Carpelan (M).

Landstingen är i kris. De har problem med patientsäkerhet och arbetsmiljö, politiker och chefer tar inte sitt ansvar, insynen och bevakningen är begränsad, vården är ofta ineffektiv och den är ojämlik mellan olika landsting. Det är dags att ställa frågan: Bör landstingen skrotas?

Om det visar sig att privata välfärdsföretags vinster inte fungerar som valfläsk att skrämma folket med behöver Socialdemokraterna en annan, liknande fråga att ha i reserv. Kan det vara de privata sjukförsäkringarna? \ \

Den aviserade översynen av socialtjänstlagen är behövlig. Det är hög tid att höja ambitionsnivån för vård och omsorg av äldre. Kravet på skälig levnadsstandard måste höjas till god levnadsstandard och efter 80 ska alla ha rätt till äldreboende.

I dag tisdag är det nationella Strokedagen. Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna i vårt land. Även vid överlevnad blir konsekvensen ofta rejält försämrad livskvalitet. I Stockholms län inträffar tyvärr hundratals strokefall varje år helt i onödan på grund av oupptäckt, obehandlat och felbehandlat förmaksflimmer.

Lokala och personalägda vårdcentraler ger bättre vård och service jämfört med andra driftsformer. Att skapa möjligheter till fler, och inte färre, alternativ i vården är därför nödvändigt för att förbättra primärvården över hela Sverige.

Dusch 30 minuter, sällskap vid måltid 15 minuter, påklädning 10 minuter. Nu går vi ifrån den detaljerade minutstyrningen av hemtjänsten i Stockholm. Personalens kompetens och bedömningar får större utrymme när hemtjänsttimmarna ska planeras tillsammans med de äldre.

Det råder en hög lägstanivå i svensk primärvård, enligt en ny rapport från SNS. Men det finns områden där det krävs förbättringar, till exempel av den externa styrningen av landstinget.

Vi välkomnar att primärvården lyfts fram som den viktigaste aktören i utredningen om en effektivare sjukvård. För sköra äldre är den hälso- och sjukvård som ges i primärvården central. Därför behövs det ett perspektivskifte inom sjukvården så att den delen garanteras mer resurser och kompetens. Det skriver Sineva Ribeiro och Christina Tallberg, ordförande i Vårdförbundet respektive PRO.

Min vän har endometrios, precis som jag och tvåhundratusen personer till i Sverige. I affären hinner smärtan ikapp henne, vid avdelningen för frukt och grönt och hon svimmar i ett regn av julapelsiner.

I Sverige ska alla kunna känna trygghet när de går till läkaren. Undantaget har dock varit oss livmodersbärare med endometrios. Socialstyrelsen har nu gått ut med löften om att införa nationella riktlinjer för endometrios för att kunna ge en likvärdig vård överallt – en nyhet som både glädjer och chockar, skriver Amanda Selberg, Endometrios i Sverige.

Det är dags att politiker, beslutsfattare och utbildningsväsendet inom sjukvården lånar fler förebilder från serviceyrkena snarare än från den tillverkande industrin när vården ska utvecklas. Sätt fokus på patienternas behov och livskvalitet snarare än på ekonomiska kontrollsystem.

En vidrig miljö för patienter och personal att befinna sig i, skriver oppositionssjukvårdslandstingsrådet Dag Larsson (S) efter Expressens omskakande granskning av hygienen på Södersjukhuset i Stockholm. Nu kräver oppositionen landstingsalliansen på tuffa tag mot undermålig städning.

Vinstutredningen är ett direkt hot mot de privata aktörernas möjligheter att existera, utvecklas och bli bättre, skriver Vårdföretagarna.

Betydligt fler medborgare känner förtroende för offentligt driven vård och omsorg än för motsvarande verksamheter i privat regi, trots att de privata alternativen håller minst lika hög kvalitet. Att överbrygga det förtroendegapet är en utmaning för privata vård- och omsorgsgivare.

Det är mycket välkommet att Vänsterpartiet har lyckats förhandla fram en prioritering på ökad bemanning inom äldreomsorgen i regeringens budget. Men tidspressen på Socialstyrelsen som ska fördela pengarna är oroande. Utan hänsyn till kommunernas olika förutsättningar riskerar satsningen att inte nå sin fulla potential. En dialog mellan Socialstyrelsen och kommunerna är därför nödvändig.