Det leder fel att beskriva integration som lyckad eller misslyckad, skriver professorer. Andra debattämnen denna morgon: skolor som stängs, matchning på arbetsmarknaden och höghastighetståg.

Andreas Norlén är en så bra talman att S-ledamöterna i riksdagen borde stödja honom för 4 år till, tycker professor Olof Ruin idag. På annat håll debatteras bland annat S-utnämningarna av generaldirektörer, brott och straff i valtider och så får svensk media kritik för slapp källkritik kring lobbyister.

Désirée Pethrus är barnbarn till Kristdemokraternas grundare Lewi Pethrus och tror sig veta vad hennes farfar skulle ha tyckt om partiet i dag.
Nu har hon återvänt till regionpolitiken – men avgår gärna om KD:s förslag om statlig vård blir verklighet.
Désirée Pethrus om:
• Kritiken från Stockholms sjukvårdsupprop
• Partiets frikyrkliga rötter
• Samarbete med SD

Våga ställa yrkesutövandet i centrum i offentlig förvaltning, uppmanar professor Gustaf Kastberg Weichselberger som ser att verksamhet bedrivs i allt mindre utsträckning.

Den stora utmaningen för svensk sjukvård är att få ner vårdköerna. Ändå väljer regeringen att lägga fokus på de privata sjukvårdsförsäkringarna. Det är en felprioritering, skriver Vårdföretagarna.

Kriget i Ukraina är huvudämnet i debatten denna fredag, men det är också dagen för Coronakommissionens slutbetänkande. Inför den ser Vårdföretagarna i en rapport hur en nationell styrning av vården saknats under pandemin.

– Vårdplatserna behöver bli fler och primärvården behöver byggas ut, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Väntetiderna är ett av nutidens stora problem i vården. Men med nytänkande kan patienternas lidande minska, deras inflytande öka och väntetiderna kortas, skriver miljöpartisten och ledamoten i Region Skånes fullmäktige Lena Östholm Munkberg.

Nästan alla verksamheter i den offentliga sektorn skulle gynnas av mer resurser. Men ska pengarna göra verklig nytta behövs mer analys av var stöten ska sättas in.

Mobilförbud, sysselsättningsstatistik och längre fängelsestraff. Det är något av det som debatteras på fredagsmorgonen.

Las-uppgörelsen, bredband till hela landet och Sveriges flyktingmottagande. Det är något av det som diskuteras på tisdagsmorgonen.

Trygghet är ordet på allas läppar inför M-stämman. Men lokala politiker varnar för att lägga allt fokus på hårdare straff och fler poliser. ”Vi måste visa att vi har en helhet”, säger Niklas Borg, kommunalråd i Linköping.

Med ett år kvar till valet hårdnar kampen om bilden av hur pandemin har hanterats. Succé eller fiasko beror på vem du frågar. Men alla är överens om att regionvalet kommer att få mer uppmärksamhet än vanligt.

I en ny undersökning säger en majoritet att de hellre får specialistvård hos en vårdgivare i en annan del av landet än väntar i kö på det närmaste sjukhuset. Det är dags att släppa loss patienterna, skriver Vårdföretagarnas Sabina Joyau och Karin Liljeblad.

Föräldrar till barn med särskilda behov behöver ofta kämpa hårt för att få vård. Det konstaterar Evelina Bihl, t f verksamhetschef på Praktikertjänsts nyöppnade Stockholm Kids Djursholm, systerklinik till Stockholm Kids på Östermalm – som båda erbjuder en sammanhållen vårdkedja för drabbade familjer.

Drygt 75 procent av landets regioner väntas köpa vård för att kunna beta av köerna som har växt under pandemin, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Säkerheten är hotad för invånarna i Region Stockholm anser finansregionrådet Irene Svenonius, som kräver fler poliser i utsatta områden. Österåkers kommunstyrelseordförande vill få fortsätta att anlita ordningsvakter. Andra debattämnen i dag är transporter, vårdköer och vem som bör ansvara för kvinnojourer.

Norrbottningar kan få resa utomlands för att opereras. Regionen satsar en halv miljard kronor för att beta av vårdköerna efter pandemin.

Sveriges regioner behöver nya verktyg för att kunna leverera rätt vård i rätt tid, inte mer byråkratiskt krångel. Det skriver regionråden Gilbert Tribo (L) och Anna Mannfalk (M) i en slutreplik om regelverket för att upphandla sjukvård.

Många privata vårdgivare har kapacitet att hjälpa Region Skåne att beta av vårdskulden. Men för att det ska kunna ske behöver regeringen tillfälligt låta oss direktupphandla utan orimliga byråkratiska hinder, skriver regionråden Gilbert Tribo (L) och Anna Mannfalk (M).

Fördubblade köer. Lång väntan för dåliga höfter och knän. Tredje vågen har fått vårdskulden att växa, visar nya siffror. Efter en omorganisation slipper patienter på Gotland vänta. ”Ett strategiskt val”, säger sjukvårdschefen Cathrine Malmqvist.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) välkomnar extramiljarderna till vaccinering och vård. Farhågan är dock att pengarna inte spelar någon roll. ”Problemet är den stora bristen på personal” säger Annika Wallenskog, chefsekonom.

Trots att det under lång tid har jobbats hårt för att förbättra vården, uppvisar den vid en internationell jämförelse, fortsatt svaga resultat på flera områden som väntetid, kontinuitet och samordning. För att lösa problemen behövs framförallt ett nytt fokus, där utgångspunkten är att vården är en gäst i patienternas liv.

Arena Idé duckar för kritiken mot sin rapport om skotsk sjukvård och attackerar halmgubbar i stället för att bemöta sådant som Timbro faktiskt har skrivit. Deras saga om Skottland ger inte en trovärdig färdriktning för svensk sjukvårdsdebatt, slutreplikerar Emanuel Örtengren.

Nej Lena Hallengren, jag krigar inte emot den svenska välfärdsmodellen. Tvärtom. Jag krigar för att det behövs ett fundamentalt nytt grepp om sjukvårdens organisering för att slå vakt om välfärden, skriver Irene Svenonius (M) finansregionråd Region Stockholm.

Vi behöver nationell styrning inom flera delar av hälso- och sjukvården om vi ska få en personcentrerad vård där professionernas kompetens används för att forma den bästa organisationen och dess innehåll, skriver Acko Ankarberg Johansson (KD).

I dag avslutas riksdagsterminen med en budgetdebatt om svensk hälso- och sjukvård. Sedan S-regeringen tillträdde 2014 har köerna ökat lavinartat, med 136 procent inom specialistsjukvården. Det är förödande för samhällskontraktet och skapar oro hos patienter, skriver Camilla Waltersson Grönvall (M).

BUP:s köer är symptom på ett systemfel. Därför är satsningar som handlar om att enbart korta köer en kortsiktig och ineffektiv strategi. En nationell handlingsplan behövs för hur samhällets olika aktörer ska jobba långsiktigt för att fånga upp barn med psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar och ge adekvata insatser, skriver professor Sven Bölte & Anki Sandberg, Attention.

För att kunna bevara ett minimum av välfärd framöver kommer landets kommuner och regioner att få vända på varje krona. För att rädda välfärden har vi flera skarpa förslag, skriver Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt och gruppledare i Region Stockholm Gabriel Kroon.

Att Moderaterna i Region Stockholm prioriterar dyra privatiseringar framför en jämlik nära vård är tydligt. Det behövs en stark politisk vilja om vi ska klara av att bygga ut den nära vården, korta vårdköerna och minska hälsoklyftorna, slutreplikerar regionrådet i opposition Talla Alkurdi (S) till vård- och valfrihetsregionrådet Tobias Nässén (M).

Precis som i USA har det i Sverige på senare tid byggts upp en allians mellan försäkringsbolag, fack och arbetsgivare på sjukvårdens område. Saco och TCO har en rad förbund som förhandlar om sjukvårdsprivilegier för sina medlemmar – trots att de säger sig värna den svenska modellen.

Ett nytt sjukhus för nästan 5 miljarder ska byggas och vårdköerna ska kortas. Samtidigt skenar kostnaderna i vården. Tuffa utmaningar väntar sjuksköterskan Mikael Johansson (M) som sedan årsskiftet styr i Region Kronoberg.

Den enskilt viktigaste åtgärden för att korta vårdköerna är att ta kontroll över patientflödena med ett nationellt register och ett gemensamt journalsystem, skriver Ermine Khachatryan, S-politiker i Uppsala.

Den nya uppdaterade kömiljarden ska ge pengar till regionerna baserat på hur mycket de lyckas korta sina köer. Oavsett vilken nivå de startar på.

När vårdmomsen införs 1 juli blir det från en dag till en annan 25 procent dyrare att anlita vårdpersonal som arbetar genom egna bolag eller hyrs ut via bemanningsföretag. Men bara för privata vårdgivare – den offentliga vården kan dra av momsen. Vården sticker ut som en bransch där förutsättningarna styrs av om det är en privat eller offentlig huvudman, skriver fem företrädare för privata vårdgivare.

Det är dags att välja för Centerpartiet och Liberalerna. Antingen ställer man sig bakom vårt initiativ och försvarar mångfald inom välfärden eller så håller man finansministern om ryggen för att rädda Januariavtalet och prestigen, skriver de kristdemokratiska riksdagsledamöterna Acko Ankarberg Johansson och Hampus Hagman.

Det är inte politiska beslut som orsakat de problem som kommer att uppstå när vårdmomsen införs. Men politiska beslut måste till för att påverka situationen inom de ramar som finns, skriver riksdagsledamöterna Acko Ankarberg Johansson (KD) och Hampus Hagman (KD).

Alla patienter har rätt till en trygg och nära cancervård i tid. Oavsett var de bor. Därför protesterar vi moderater när onkologin i Västervik, en del av Region Kalmar län, nu hotas av nedläggning.

För många som styr, för få som vårdar. Balansen måste återställas på Karolinska, skriver sjukhusets styrelse apropå kritik om att organisationen blivit för chefstung.

Vårdköerna i Schweiz är kortare, sjuksköterskorna är fler och de schweiziska läkarna hinner behandla tre gånger fler patienter än de svenska, trots att länderna i stort sett lägger lika mycket av sin BNP på vård. Den avgörande skillnaden mellan länderna ligger i styrningen av och samverkan mellan de olika aktörerna inom vårdsektorn.

Den som dömer ut digital vård kan göra det på grund av tro och tyckande, men inte på basis av medicinsk kvalitet och tillgänglighet. I det avseendet är vi lika bra, om inte bättre, skriver 30 läkare på den digitala vårdgivaren Kry.

När vi hör statsminister Stefan Löfven (S) läsa upp sin regeringsförklaring – och i synnerhet delen om sjukvård är det lätt att koppla till Frödingdikten om paret som ska gifta sig. I vers efter vers räknar de upp allt fint de ska ha i hemmet och upprepar: ”Så ska vi ha’t!” Men i sista versen grips de av tvivel och slutar med: ”Var ska vi ta’t?”

Hälso- och sjukvården brottas med tidskrävande digitala system. Samtidigt utnyttjar vi bara en bråkdel av potentialen i Sveriges unika kvalitetsregister. Genom en digital plattform kan vi lösa båda dessa problem och skapa en kunskapsrevolution i vården, skriver Jan Nilsson, professor i hjärt-kärlmedicin och Johan Assarsson, vd Inera.

Rätt reformer minskar dödligheten i cancer. I budgeten för 2019 satsar Moderaterna därför stort på bättre och mer tillgänglig cancervård. Den som är sjuk ska få hjälp och stöd, inte en kölapp.

Den bristande tillgängligheten till psykiatrin drabbar många, inte minst unga. Trots detta släpar många beslutsfattare fötterna efter sig och envisas med analog vård, i stället för att öppna upp för mer nätbaserad vård.

De senaste veckorna har det rapporterats om brist på vårdplatser, brister i arbetsmiljön och långa väntetider på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Problemen är inte nya. Trots att både mer pengar och personal tillförts verksamheten under åren är köerna fortsatt långa och ekonomin inte i balans. Det är självklart inte hållbart.

Moderaterna har de kommande veckorna chansen att med hjälp av en riksdagsmajoritet riva upp den straffbeskattning på sjukvårdsförsäkringar som försvårar för de arbetsgivare som väljer att ta hälsoansvar, skriver Kristina Hagström, hälsostrateg på pensionsbolaget Skandia.

Alla vårdmottagningar ska betala moms när de hyr in personal från ett företag. Men att momsbelägga kompetent personal kommer enbart att fördjupa vårdkrisen. Fler begränsningar är tvärtemot vad som behövs, skriver Hampus Hagman, riksdagsledamot (KD).

För att lösa välfärdens problem krävs ökad användning av modern teknik i kommun och landsting. I första hand behövs mer digitalisering och artificiell intelligens, skriver företrädare för Svenskt Näringsliv.

I valrörelsen angreps Västernorrland för påstådd undermålighet i förlossningsvården med hänvisning till statistik som vi nu kommit fram till är ojämförbar över landet. Vi behöver ta ett fast och nationellt helhetsgrepp om hur vi mäter och redogör för läget i vården, menar Erik Lövgren (S), regionråd i Västernorrland.

När det pratas om vårdköer och stängda vårdplatser är det oftast Vårdförbundets personalgrupp som saknas. Den ansträngda situationen drabbar inte bara våra medlemmar och andra personalkategorier inom vården, utan även länets invånare som är i behov av vård.

Valet den 9 september innebar en blå revolution för Sveriges landsting och regioner. Socialdemokraterna förlorade mandat i 19 landsting och regioner samtidigt som Alliansen vann mandat i 17. Väljarna har röstat för en ny riktning, skriver Camilla Waltersson Grönvall , socialpolitisk talesperson (M).

Sjukvården förlorar i resurser och kompetens när privata utförare försvinner. Oavsett vilken regering som så småningom bildas måste detta hanteras, skriver Heidi Stensmyren, Sveriges läkarförbund och Stefan Jutterdal, Fysioterapeuterna.

Moderaterna i Region Skåne vill efter valet se till att vårdens medarbetare lyfts med en starkare personalpolitik för sjukvården. Vi vill att alla anställda i sjukvården ska känna stolthet. Över sig själva, sitt yrke och sin arbetsgivare oavsett om den är privat eller offentlig. Då kapar vi också vårdköerna.

Landstingen är skyldiga att ge vård i tid, fast läkarkontakt och göra patienten delaktig i vården. I dag är det inget landsting som fullt ut följer lagen. Detta får allvarliga konsekvenser för patienter med komplexa tillstånd och kroniska sjukdomar. Vi har i en valenkät till riksdagspartierna ställt frågan om stärkta patienträttigheter i lagen.

Vårdförbundet uppskattar att antalet sjuksköterskor behöver öka med 45 000 till år 2030 för att klara välfärden. För att det ska ske borde staten stötta hälso- och sjukvårdens arbetsgivare med en särskild lönesatsning på specialistsjuksköterskor och barnmorskor.

Att serva sin egen ”kropp & knopp” anses vara lyxkonsumtion. Men en skattereduktion för friskvård skulle i själva verket ge bättre folkhälsa, öka kvinnors företagande och minska belastningen på den utbrända sjukvården.

För att kunna vara ett land som erbjuder cancervård i världsklass måste Sveriges politiker våga lyfta grundläggande problem. Utmaningarna är gigantiska och kan inte lösas genom ideologiska attacker, årliga överenskommelser eller tillfälliga satsningar, skriver företrädare för Cancerfonden.

”Patientmiljarden” som regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommit överens om kommer inte att avlasta landsting och regioner i sommar. Pengarna borde i stället användas för att korta väntetiderna på riktigt för alla patienter som är i behov av vård, skriver ledamöterna från Alliansen i SKL:s sjukvårdsdelegation.

I sin debattartikel klagar Johan Olson över att hälso- och sjukvården är så trög och stelbent när det gäller ny teknik så att patienter inte får tillgång till nya snabba diagnosmetoder. Men problemet ligger hos Johan Olson och SensoDetect, som på tio år inte lyckats genomföra tillräckligt omfattande studier för att kunna bevisa sin produkts vetenskapliga stöd, skriver Annika Rullgård.

Det finns ny teknik som möjliggör snabbare och effektivare diagnostisering av psykisk sjukdom. Men hälso- och sjukvårdens system är så tröga och stelbenta att möjligheterna för patienterna att få tillgång till de nya diagnosmetoderna är mycket små, konstaterar Johan Olson, vd på SensoDetect.

I sommar inför regeringen förmånsbeskattning på sjukvårdsförsäkringar som ges via arbetsgivare. Den nya sjukvårdsskatten ogillas av en majoritet i riksdagen, i form av M, C, L, KD och SD. Det har lett till en debatt om huruvida Alliansens fyra partier kan stoppa skatten. Jag, för min del, ställer motsatt fråga: kan dessa partier låta bli att stoppa skatten, frågar Johan Ingerö, Timbro.

Ett av Stefan Löfvens första beslut som statsminister var att avskaffa alliansregeringens kömiljard. Det har resulterat i att vårdköerna har ökat drastiskt. Idag är de dubbelt så långa som 2014. Det vill Alliansen åtgärda, skriver Moderaternas socialpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall.

Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har tredubblats på några år och Bris slår larm om växande psykisk ohälsa bland barn och unga. För att vända utvecklingen med ökade väntetider inom vården vill Alliansen återinföra den förstärkta vårdgarantin inom BUP som regeringen avskaffat.

Väntetiderna i vården ökar. Det drabbar både de patienter som väntar och samhället som förlorar arbetsföra medborgare eller måste bekosta onödiga stödinsatser. Men även arbetsmiljön drabbas när medicinsk kunskap och evidens inte följs, konstaterar Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna samt förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Skärpta vårdgarantier är fel väg att gå för att öka tillgängligheten och korta vårdköerna. Enda sättet för sjukvården att bidra till bästa möjliga hälsa i befolkningen är att ge vård efter behov, skriver företrädare för Svenska Läkaresällskapet.

När statsminister Stefan Löfven nu åker på vårdturné efter snart fyra år som statsminister finns facit – under den gångna mandatperioden har Socialdemokratin administrerat en nationell vårdkris, skriver Camilla Waltersson Grönvall, socialpolitisk talesperson (M).

Nej, jag jublar inte över åt att vården i Stockholm är bättre än i Dalarna. Jag oroas snarare över de stora skillnaderna i landets sjukvård.

Skillnaden mellan att kapa vårdköer och skapa vårdköer är numera ett (s) i både bokstavlig och bildlig mening. Trots en högkonjunktur och höjda skatter har köerna till vården blivit längre sedan Stefan Löfvén tillträde. Kristdemokraterna har en reformagenda som stoppar välfärdssveket inom sjukvården.

Det är välkommet att Iréne Svenonius (M) äntligen erkänner att Stockholmsvården är i kris. Men hennes jämförande ”rapport” möter inte ens de mest basala kvalitetskrav. Väljarna väntar sig mer av det parti som styrt landets rikaste landsting än jubel över att man lyckats bättre än Dalarna.

Sjukvårdskrisen är varken störst eller värst i Stockholms läns landsting. Ändå vill Socialdemokraterna få det att låta så. Sanningen är att landsting eller regioner med S-styre ofta har längre köer, sämre tillgänglighet och problem med att hålla finanserna i balans.

Bris vill att Barn och Ungdomspsykiatrin bättre ska leva upp till vårdgarantin, i synnerhet när det gäller nyanlända minderåriga. Det är lätt att hålla med, men samtidigt lobbar Bris för ökat flyktingmottagande utan hänsyn till välfärdens kapacitet. Det går inte ihop.

Idag håller Socialstyrelsen möte om de sena aborter som vållat debatt på sistone. RFSU vill från detta höra utfästelser om att svensk abortvård ska vara säker och utan köer och hoppas även på ett tydligt besked: i Sverige ska det inte utföras några livräddande åtgärder på aborterade foster.

I förra veckan presenterade alliansen i Stockholms läns landsting sin budget för 2018. Trots en högkonjunktur och ekonomiska förutsättningar som andra landsting endast kan drömma om uteblir de satsningar som landstinget behöver för att vända vårdkrisen. I stället ser vi mer av det som är bakgrunden till krisen: vårdval och privatiseringar.

Vinstutredningen och regeringens hopplösa maktspel kan skapa den största sjukvårdskrisen sedan krisåren på nittiotalet, om inte någonsin. Det här är inte längre någon parlamentarisk lek, skriver Johan Ingerö, välfärdsansvarig på Timbro.

Statsminister Stefan Löfven lovade i sitt förstamajtal 1 miljard kronor för att korta vårdköerna – men inget sades om att åtgärden ska vara resultatinriktad. Det var däremot Alliansens kömiljard – som den S-ledda regeringen avskaffade. Allianspartierna vill återinföra en ny utvecklad kömiljard, som sätter fokus på resultat gällande tillgänglighet och samordning i vården.

Redan 2016 föreslog regeringens särskilde utredare övergripande reformer för att komma tillrätta med vårdköerna. Men ändå har den ansvarige ministern inte agerat. Passiviteten kan få tragiska konsekvenser.

Sverige har misslyckats med att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga, visar Bris årsrapport som släpps idag tisdag. I rapporten blir det tydligt att barn som mår dåligt drabbas hårt av personalomsättning, långa väntetider i vården och av att slussas runt mellan olika instanser.

Är vården perfekt i Stockholms län? Naturligtvis inte. Har stockholmarna anledning att vara nöjda med vården? Ja. Åtminstone om man frågar dem själva. Men det är ett svar som den socialdemokratiska oppositionen nogsamt undviker.

Det är anmärkningsvärt att Liberalerna skyller de växande vårdköerna på Socialdemokraterna när det i Stockholms län är landstingsalliansen som förvärrat situationen under sina tio år vid makten. Det trots att regeringen samtidigt har gett landstinget mer ekonomiska resurser.

Sverige har ur internationellt perspektiv en bra sjukvård, men kritiseras för långa väntetider. Alliansregeringen antog utmaningen och kunde med vårdgarantin och kömiljarden uppnå kraftigt kortade vårdköer. Tyvärr har denna positiva utveckling brutits, inte minst eftersom en nejsägar-mentalitet i rödgröna regioner lägger en våt filt över nyetableringen av vårdgivare, skriver sju liberala vårdpolitiker.

Om det visar sig att privata välfärdsföretags vinster inte fungerar som valfläsk att skrämma folket med behöver Socialdemokraterna en annan, liknande fråga att ha i reserv. Kan det vara de privata sjukförsäkringarna? \ \

En patient med prostatacancer får i nuläget vänta i median 172 dagar på behandling, men snart måste landstingen leva upp till regeringens nya ambitiösa mål: max 60 dagars väntetid.

Svensk hälso- och sjukvård håller generellt hög kvalitet. Den har också högt förtroende bland patienterna. Även om mycket är bra kan vi dock inte vara nöjda. Vården måste bli mer jämlik och patientcentrerad, och hålla hög kvalitet på alla områden. Ett område som måste förbättras är tillgängligheten. Vårdköerna måste bli kortare.

De rödgröna flyttar arbetet med vårdtillgänglighet 15 år tillbaka i tiden, menar Cecilia Widegren och Marie Morell (M), som saknar mätbarhet, incitament och kvalitetskrav i regeringens insatser.

Svensk Hörsel har fel om audionomyrket, svarar Pia Uhlin, ordförande i Svenska Audiologiska Sällskapet.

Svensk Hörsels ordförande Susanne Nyberg Sander påstår att hon slår vakt om de hörselskadade när hon kritiserar Hörselskadades Riksförbund (HRF). Debattnivån är sorgligt låg, replikerar HRF:s ordförande.

Det finns ett brett stöd för patienters rätt att själva välja hörapparat. Valfriheten har dessutom minskat kötiderna för utprovning. Därför är det förvånande att Hörselskadades Riksförbund vill ha tillbaka ett system som innebär långa väntetider och ett sämre urval av hjälpmedel.

Landstinget i Kalmar län sticker ut hakan. Vårt mål är att ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård. Ingen patient i Kalmar län ska behöva skadas eller dö av vårdskador, skriver rödgröna landstingspolitiker.