Vårdkedjor

Patienter kräver en tillgänglig primärvård med möjlighet till digitala vårdkontakter. Men dagens olika vårdsystem har inte hängt med i utvecklingen. Det är därför dags för ett nationellt primärvårdssystem med krav på både fysisk och digital närvaro, skriver Praktikertjänsts vd Carina Olson och chefläkare Sara Banegas.

En tillbakagång till en primärvård som präglas av oflexibla öppettider, telefonköer och veckolånga väntetider kommer inte att accepteras av invånarna. I stället bör samarbetet mellan den digitala och fysiska vården fördjupas och förbättras, skriver Doktor24:s Sverigechef Daniel Kernell.

Svensk sjukvård ska reformeras, men analys och förslag om en av vårdens viktigaste insatsfaktorer, läkemedelsanvändningen, saknas helt. Det skriver Sveriges Farmaceuter, Sveriges Apoteksförening och Apotekarsocieteten, som kräver att farmaceuter och apotek nyttjas bättre i vården.

Vårdförbundet välkomnar SKL:s inbjudan att arbeta tillsammans för en bättre vård. Kärnfrågan är bristen på barnmorskor, eller snarare bristen på tillräckligt goda arbetsvillkor för barnmorskor. Hur ska vi tillsammans kunna göra yrket mer attraktivt? Vårdförbundets barnmorskor har ett recept, skriver företrädare för förbundet i en replik.

Den enskilt viktigaste åtgärden för att korta vårdköerna är att ta kontroll över patientflödena med ett nationellt register och ett gemensamt journalsystem, skriver Ermine Khachatryan, S-politiker i Uppsala.

Slussfunktioner är naturligtvis bra, men i vissa fall leder det till dubbla eller trippla konsultationer helt i onödan, skriver Magnus Nyhlén, Min Doktor, som vill ersätta gamla principer med nya.

De flesta är mellan 20 och 40 år när de får sin MS-diagnos. Rätt diagnos och snabbt insatt behandling så snart som möjligt betyder mycket för möjligheterna till bevarad livskvalitet och delaktighet i samhället. Därför är det oroande att allt fler patienter fått vänta mer än ett år på sin diagnos, skriver Neuros förbundsordförande Lise Lidbäck.

Om digitalisering och innovationsutveckling verkligen ska förändra vården måste det ske inifrån och i samverkan med alla delar i vårdens eko-system. Att upprätta ett separat branschråd är inte ett steg i rätt riktning, replikerar Doktor24:as verksamhetschef Daniel Kernell till Kry och Min Doktor.

Vi välkomnar regeringens satsning på sköra äldre men vi beklagar att den låst fast sig vid åsikten att äldrevård främst ska utföras i primärvården. Hela vårdkedjan måste förändras och förbättras för att sköra äldre ska kunna garanteras en god vård, skriver Sverigedemokraternas socialpolitiske talesperson Per Ramhorn och riksdagsledamot Ann-Christine From Utterstedt.

Vårt budskap till regering och riksdag är att de inte ska fokusera på hur digital vård ska begränsas, utan i stället se hur den digitala vården kan bidra till att utveckla vården generellt, skriver Krys Sverigechef Sarah Wu och Min Doktors utvecklingschef Daniel Persson.

Undernäring är en dold epidemi. Trots att det är ett stort folkhälsoproblem talar nästan ingen om den. Men det finns i hemmen, på sjukhus och på äldreboenden. En ny rapport, som har kartlagt dess omfattning, visar att uppskattningsvis 400 000 svenskar befinner sig i riskzonen.

Svensk hälso- och sjukvård håller generellt hög kvalitet. Den har också högt förtroende bland patienterna. Även om mycket är bra kan vi dock inte vara nöjda. Vården måste bli mer jämlik och patientcentrerad, och hålla hög kvalitet på alla områden. Ett område som måste förbättras är tillgängligheten. Vårdköerna måste bli kortare.

De rödgröna flyttar arbetet med vårdtillgänglighet 15 år tillbaka i tiden, menar Cecilia Widegren och Marie Morell (M), som saknar mätbarhet, incitament och kvalitetskrav i regeringens insatser.

I vårt arbete har patientperspektivet alltid varit grundläggande. Våra sammanställningar visar på omfattande skillnader i väntetider i cancervården när landstingen jämförs, något vi från Socialstyrelsens sida vid ett flertal tillfällen har påpekat är oacceptabelt, replikerar Lars-Erik Holm och Marianne Hanning.

I Sverige utreder Socialstyrelsen cancersjukvårdens väntetider. Men medan väntetiderna granskas på både tvären och höjden förändras livet för alltid för många människor. Nu är det dags för Sverige att dra lärdom av Danmarks betydligt kortare väntetider i cancervården.

Vårdgarantin måste bli mer flexibel och jämlik. En utredning bör därför se över både vårdgarantin och den så kallade kömiljarden och använda de norska och danska modellerna som förebilder, skriver Ingrid Burman, Handikappförbunden och Marie Wedin, Sveriges läkarförbund.

I Norrtälje har vi tagit ett helhetsgrepp i ett gemensamt vårdbolag för att samordna sjukvårds- och omsorgsinsatserna i kommunen och landstinget. Resultatet är upplyftande både vad gäller kvaliteten på vården, resursutnyttjandet och personalens arbetsglädje.