Vårdförbundet

Tretton fack- och professionsförbund kräver att regeringen tar tag i arbetsmiljön inom vården. I dag lämnas underskrifter över till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Om välfärden ska kunna uppfylla politikernas löften till befolkningen krävs betydligt mer pengar i statsbudgeten nästa år, enligt företrädare för samarbetet Facken i välfärden.

Operationspatienter som flygs från Norrbotten till Stockholm och bonusar på 100 000 kronor för flyttade semestrar. Allt mer desperata åtgärder vidtas för att klara sommarbemanningen i vården. ”Läget är värre än någonsin”, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Fortbildning för personal inom hälso- och sjukvården kan inte som i dag vara upp till varje verksamhetschef att prioritera, skriver fem ordförande för organisationer för vårdpersonal.

32 yrkanden för ett hållbart arbetsliv. Det är Vårdförbundets krav i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarsidan håller med om att arbetsmiljön måste lyftas – men där slutar samstämmigheten. ”Ett dilemma för SKR”. Nu väntar slutförhandlingar.

Löftet till Vårdförbundets medlemmar: Karriärvägar senast december 2022. Dagens Samhälle har tagit reda på hur långt arbetsgivarna kommit – och vad de gör för att hinna i mål.

Under två års tid har Region Stockholm pressats av pandemin. Nu planeras för bonus till alla anställda. Vårdpersonal kan även se fram emot extra semesterdagar. ”Som gör att de kan unna sig något extra”, säger finansregionråd Iréne Svenonius (M).

10 000-kronorskravet är borta. I den avtalsrörelse som nu rullar i gång mellan Vårdförbundet och SKR står stress och ohållbara arbetstider i fokus. ”Pandemin har absolut en stor betydelse för den här avtalsrörelsen”, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Efter att ett stort antal barnmorskor sagt upp sig i Stockholm har arbetsgivarsidan varnat för att de använder olovliga stridsåtgärder. Arbetsrättsexperten Tommy Iseskog förklarar var den juridiska gränsen går.

Förlossningsvården i Region Stockholm är i kris.
Men överarbetade barnmorskor kämpar i hela landet, varnar Vårdförbundet.
Om inte regionerna och regeringen tar sitt ansvar nu och ser till att det ges resurser finns det risk att det här sprider sig runt om i landet, säger förbundsordförande Sineva Ribeiro.

Sjuksköterskor har inte lämnat sina jobb på sjukhusen under pandemin i den utsträckning som befarats, visar en undersökning som TT har gjort.

Bara 44 procent av de vårdanställda får fyra veckors sammanhängande ledighet under den period de önskat i sommar. Och priset för ledigheten är stängda vårdplatser och en oro för patientsäkerheten hos de vårdanställda.

Nästan en halv miljard kronor. Minst så mycket har krislägesavtalet kostat Sveriges regioner under pandemin. Den sjuksköterska som fått mest i krisersättning har fått 411 162 kronor extra i lönekuvertet. ”Det är enormt mycket pengar. Men det är väl använda och investerade skattepengar”, säger Patrick Nzamba, hr-direktör i Region Jönköping. Se kostnaderna region för region.

Fack och arbetsgivare har inte kunnat komma överens på utsatt tid. Möjligheten att säga upp krislägesavtalet, som omfattar 1,2 miljoner anställda i kommuner och regioner, förskjuts därför.

Oumbärligt för covidvården – men ohållbart för de anställda. 3 500 har arbetat på krisavtalet i regionerna, visar Dagens Samhälles kartläggning. Så ser regionerna och facken på avtalet som nu ska justeras för mer humana arbetsförhållanden.

Regeringen satsar 45 miljarder för att ta Sverige ur krisen. Vårdförbundet kritiserar att stödpengar inte gått till personalen. Och sluta med delade turer och allmän visstid, kräver Kommunal av KD-politiker runt om i landet.

Hur har pengar avsedda att användas för att ge stöd och kompensation till dem som bekämpat pandemin i stället hamnat på kistbotten, frågar Vårdförbundet.

Särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor ska sticka i väg i lön. Men att peka ut vilka dessa är skapar spänningar. – Det finns en känsla av orättvisa bland dem som inte väljs ut, säger hr-direktör Zilla Jonsson i Region Östergötland.

Vårdpersonal i Region Värmland är orolig för en andra sommar i rad utan sammanhängande semester. Samma oro finns på flera platser runt om i landet och den kan leda till omfattande uppsägningar, enligt Vårdförbundet.

Vårdförbundet anser att det är dags att regionerna inför ytterligare en vårdnivå inom förlossningsvården: barnmorskeledda mottagningar och kliniker. Dessa mottagningar kan arbeta med kvinnans sexuella och reproduktiva hälsa genom hela livet, skriver förbundets Åsa Mörner, Marie-Charlotte Nilsson och Sineva Ribeiro.

Kommuners och regioners bristande framförhållning när det gäller materiel, skyddsutrustning och personal gör att våra medlemmar och andra professioner i vården riskerar sina egna liv för att rädda andras. Den starka ansvarskänslan gentemot patienterna får inte utnyttjas, skriver Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Vårdförbundet har kommit överens med arbetsgivarna om att medlemmarna ska omfattas av det så kallade krislägesavtalet. Det innebär bland annat att sjuksköterskor kan flyttas till andra sjukhus och regioner.

Patientsäkerhetslagen är en kuliss av omsorg om patienter när det i själva verket bara är ett system för att göra personalen fri från personligt ansvar, skriver Dennis Brinkeback i sin slutreplik till Vårdförbundet.

Vårdskador förebyggs genom systemtänkande, inte genom att göra individer till syndabockar, replikerar Sineva Ribeiro, Vårdförbundet, till Dennis Brinkeback.

Ansvarsfrihet för personalen tycks vara viktigare för vårdfacken än patientens bästa. Att en barnmorska nu dömts för grovt vållande till kroppsskada kan inte Vårdförbundet skylla på ”systemet”, skriver juristen Dennis Brinkeback.

Sveriges kommuner och regioner verkar ha gett upp hoppet om att kunna konkurrera om rätt kompetens i framtiden. Det hela andas en uppgivenhet som inte är acceptabel när man är Sveriges största arbetsgivarorganisation, skriver Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro tillsammans med förbundets 21 lokala avdelningsordförande i regionerna.

Vi uppskattar dialogen med Vårdförbundet och andra fackförbund kring utvecklingen av förlossningsvården – den är helt nödvändig. För att bibehålla en trygg och säker förlossningsvård behöver vi tillsammans utveckla våra arbetssätt, slutreplikerar Marie Morell, ordförande och Anna-Lena Hogerud, vice ordförande SKL:s sjukvårdsdelegation.

Vårdförbundet välkomnar SKL:s inbjudan att arbeta tillsammans för en bättre vård. Kärnfrågan är bristen på barnmorskor, eller snarare bristen på tillräckligt goda arbetsvillkor för barnmorskor. Hur ska vi tillsammans kunna göra yrket mer attraktivt? Vårdförbundets barnmorskor har ett recept, skriver företrädare för förbundet i en replik.

Vi behöver gemensamt ifrågasätta hur vi jobbar inom vården och diskutera hur vi bäst utnyttjar digitaliseringens möjligheter, skriver företrädare för SKL:s förhandlingsdelegation i en slutreplik.

Hälso- och sjukvårdens största utmaning är kompetensbrist. Ändå visar arbetsgivarna liten vilja till flexibilitet vad gäller lön utifrån ansvar, kompetens och erfarenhet, replikerar Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Vårdförbundet vill ha en löneinjektion till särskilt yrkesskickliga barnmorskor, biomedicinska analytiker och sjuksköterskor. Men är de ansvariga politikerna beredda att infria sina vallöften om höjda löner och förbättrade arbetsvillkor, frågar förbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Avtalet för 90 000 sjuksköterskor och barnmorskor löper ut på söndag. Parterna står långt från varandra. Och SKL:s nye ordförande Anders Knape dömer nu ut kravet på 10 000 kronor mer i månaden som orealistiskt.

Bristen på sjuksköterskor är orsaken till att akutmottagningen och vårdavdelningarna på Sahlgrenska håller på att gå under. Trots det finns en politiskt ovilja att skapa en attraktiv och hållbar arbetsmiljö för sjuksköterskor, replikerar överläkaren Jan Brun till till den tillträdande styrelseordföranden för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Henrik Ripa (M).

Att splittra barnmorskorna från de andra yrkesgrupperna i Vårdförbundet är inte vägen framåt för att få bättre löner och arbetsvillkor, replikerar förbundets ordförande Sineva Ribeiro.

När det pratas om vårdköer och stängda vårdplatser är det oftast Vårdförbundets personalgrupp som saknas. Den ansträngda situationen drabbar inte bara våra medlemmar och andra personalkategorier inom vården, utan även länets invånare som är i behov av vård.

Antalet sjuksköterskor behöver öka – men ett snabbspår för erfarna undersköterskor är inte en lösning på sjuksköterskebristen. Det behövs helt andra åtgärder: högre löner, god arbetsmiljö och bra scheman skulle vara en bra början, skriver Jessica P Klemetsson och Gunilla George i en replik till de moderata landstingsråden Irene Svenonius och Peter Carpelan.

Ett av Stefan Löfvens första beslut som statsminister var att avskaffa alliansregeringens kömiljard. Det har resulterat i att vårdköerna har ökat drastiskt. Idag är de dubbelt så långa som 2014. Det vill Alliansen åtgärda, skriver Moderaternas socialpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall.

Vi oroas av att vår största motpart, Sveriges Kommuner och Landsting, inte tycks inse behovet av kollektivavtal anpassade för de olika verksamheter vi företräder. Det behövs motparter som ser oss som företrädare för livsviktiga professioner och som ger våra medlemmar förutsättningar att fullt ut utöva sina professioner, skriver företrädare för flera fackförbund.

Pensionsgruppens förslag om förändringar i pensionssystemet är säkert relevant utifrån att vi lever längre. Däremot ger det inte svar på frågor kopplat till verkligheten för stora grupper inom välfärdssektorn. Det är orimligt att höja pensionsåldern utan att först ha kommit till rätta med de omfattande bristerna i villkor och arbetsmiljö.

Sjukförsäkringen ger inte längre sjukskrivna den trygghet och möjlighet till rehabilitering och stöd för att kunna återgå i arbete som de borde få. Det drabbar våra medlemmar - lärare, sjuksköterskor och tjänstemän.

Vårdförbundet delar inte bilden som SKL förmedlar till omvärlden om att sommarens vård varit god och säker. Tvärtom äventyrades patientsäkerheten och arbetsmiljön var mycket ansträngd. Nu måste vi tillsammans se till att sommaren 2018 blir bättre.

Vården är i behov av en radikal omställning. Det som krävs är en tydlig gemensam färdriktning – och alla aktörer måste ta ansvar för att styra åt det hållet. Här lyfter vi fram sex viktiga förändringar för en personcentrerad vård och jämlik hälsa.