Vårdbemanning

Stopp för rekrytering av undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor utomlands. Det blir följden om Tidöavtalets nya tuffare lönekrav införs, varnar SKR. ”Att anställa personer med utländsk bakgrund är centralt för välfärden”, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef.

Oviljan att betala för vår gemensamma välfärd är ett hot.

Barnmorskor i Skåne får 830 kronor i timmen när de jobbar extra i sommar, rapporterar SVT Skåne.

Fackförbundet Kommunal vill i spåren av att ett vårdbiträde fick en varning för bristande lojalitet se ny lag som förtydligar meddelarskyddet för privatanställda.

Villkoren för personalen, nationell styrning och äldreomsorgen var i fokus när ledande vårdpolitiker debatterade sjukvårdens framtid på konferensen Vårdarenan. ”Jag blir bekymrad när regioner som gör mångmiljardöverskott samtidigt varslar personal på storsjukhusen”, sa Dag Larsson (S).

Bemanningsanställdas andel av personalkostnaderna i vården minskade förra året. Men den totala hyrnotan ökade.

Region Stockholms bokslut för 2020 visar ett överskott på 5,8 miljarder kronor. Regionen har inte höjt skatten. Skatteintäkterna har helt enkelt inte gått till verksamheten. Varje sparad krona år 2020 hade i stället kunnat komma stockholmarna till gagn. Överskottspengar kallas för vinst, men var tusan är vinnarna? Jag ser dryga två miljoner förlorare.

Varje år fram till 2029 måste landets kommuner och regioner rekrytera 13 200 nya medarbetare – bara för att täcka de ökande behoven. Hur ska det gå till? Dagens Samhälle ställde frågan till fyra kommunala hr-chefer.

Kompetensföretagen bekymrar sig för arbetsmiljön i vården, men bortser från sin egen roll, skriver Johan Enfeldt och Lisa Pelling, Arena Idé i en slutreplik.

Rekryteringsbehoven är välfärdens största utmaning. Fram till år 2026 ska cirka 16 000 välfärdsarbetare rekryteras varje år. Med vår checklista får ni bättre förutsättningar att lyckas, skriver Kommunal inför SKL-kongressen.

EU-domstolen har nyligen bekräftat att Skatteverkets tolkning av vårdmomsen är för långtgående. Nu bör verket minimera skadeeffekterna av sitt ställningstagande, skriver Svenskt Näringsliv.

En icke optimal vård med många exempel på negativa effekter för kvinnors hälsa som inte syns i de offentliga rapporterna. Så sammanfattas sommaren i svensk förlossningsvård av Svenska barnmorskeförbundet som nu kräver konkreta nationella insatser mot barnmorskebristen.

Vårdarbetsgivarna pratar om begrepp som patienten i centrum och individanpassad vård men fortsätter att betrakta oss som arbetar i vården som ett homogent kollektiv, som skruvar och muttrar i vårdmaskineriet. Men personal är lika mycket individer och människor som våra patienter är, skriver läkaren Jona Elings Knutsson och efterlyser en mer personalcentrerad personalpolitik.

Väntetiderna i vården ökar. Det drabbar både de patienter som väntar och samhället som förlorar arbetsföra medborgare eller måste bekosta onödiga stödinsatser. Men även arbetsmiljön drabbas när medicinsk kunskap och evidens inte följs, konstaterar Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna samt förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Skärpta vårdgarantier är fel väg att gå för att öka tillgängligheten och korta vårdköerna. Enda sättet för sjukvården att bidra till bästa möjliga hälsa i befolkningen är att ge vård efter behov, skriver företrädare för Svenska Läkaresällskapet.

Att finnas hos en anhörig som är döende är nog så viktigt, men är det viktigast? Många av oss ägnar våra anhöriga mer tid och mer energi när vi planerar deras begravning än vi gjorde medan de ännu var i liv.

Jona Elings Knutsson läser om dyra dörrar på Nya Karolinska och funderar över hur hennes vräkiga vana att använda de dyrare munskydden i operationssalen påverkar vården.

I Läkarförbundets senaste undersökning av läkarutbildningens kvalitet uppgav hälften av de svarande att läkarutbildningen inte givit dem tillräckligt goda förutsättningar för att bedriva förbättringsarbete inom sjukvården. Nu finns det möjlighet att förändra detta.

På onsdagen beslutar landstingsfullmäktige i Stockholm om budget för 2018 och om ramar åren därefter. Alliansen genomför effektiviseringar på över en halv miljard kronor. Vi visar nu tydligt vad vi prioriterar: Fler sjuksköterskor och mindre byråkrati. Mer kollektivtrafik och färre konsulter.

Läkare på både akutmottagning och klinik förskjuter hela tiden medicinska och etiska gränser när de tvingas prioritera hårt mellan svårt sjuka patienter. För att lösa problemen krävs ett brett angreppssätt.

Vi som skriver detta jobbar i den svenska sjukvården. Vi är stolta över att göra det – men frustrerade över att vi inte ges förutsättningar att utföra vårt arbete under rimliga villkor. Därför måste flera saker förändras. En av dem är att få bort vinstintresset ur sjukvården.

Välfärden är till för och betalas av medborgarna. Det blir tröttsamt att höra att vi ”inte har råd” med välfärd – när vi tydligen ”har råd” med miljardvinster till välfärdsbolagen. Valfrihet utan vinstintresse är vad större delen av befolkningen önskar och då borde det ju vara klappat och klart, eller hur?

Läkaren Börje Eriksson är en av vårdbemanningens pionjärer som grundare av bolaget Skandinavisk Hälsovård år 2000. Han är trött på den intensiva debatten om bemanningsbolagen i vården.

Rekryteringsproblemen i vården har gett bemanningsbolagen rekordsnabb tillväxt. Men nu hotas expansionen – ett nationellt landstingsbeslut ska stoppa inhyrningen och personalbristen slår även mot bolagen.

Om två år ska samtliga landsting och regioner vara oberoende av inhyrd personal. Vi satsar nu brett för att nå detta mål. En rad åtgärder kommer att genomföras, både kort- och långsiktiga, på såväl nationell som - framför allt - regional nivå.

På senare tid har kostnaderna för vårdbemanning och även fall av bristande kontroll av inhyrd vårdpersonal uppmärksammats i media. Vårdgivarna har det yttersta ansvaret, men det krävs bättre rutiner och kontroll från flera håll både vad gäller kostnader och kvalitet. Därför tar vi nu initiativ till samtal med Sveriges Kommuner och landsting, SKL och Inspektionen för vård och omsorg, IVO för hur vi ska komma tillrätta med våra gemensamma utmaningar, skriver förbundsdirektör Ann-Kari Edenius och Eva Domanders, Bemanningsföretagen.

Det finns inget samband mellan barnmorskebrist och abortvården. Svenska barnmorskeförbundet, Svensk sjuksköterskeförening, RFSU och Vårdförbundet påpekar en rad allvarliga sakfel i Anna Ekelund Nachmans krönika.

Vi beklagar det av landstingen och regionerna nyligen fattade beslutet att minska inhyrningen av personal inom vården. Läkare och sjuksköterskor från bemanningsföretag bidrar till minskad press och därmed bättre arbetsförhållanden för den direktanställda personalen.

Den slimmade bemanningen på vårdcentraler och sjukhus gör att läkare tvingas välja mellan att bli utbrända eller sluta. Trots det försöker landstingspolitikerna skylla personalbristen på att läkarnas joursystem ger för mycket ledighet.

Hur ska det gå med sjukvården i framtiden? Jag ställde frågan till en erfaren sjuksköterska vid ett middagsbord under sommarens ledighet. Hon berättade om de många morgnar när hon stiger upp för att ta bussen 05.55 efter en alldeles för kort natt. Då vet hon att hon ska komma hem klockan 22 på kvällen och få sova lika lite nästa natt.

Stress och inställda semestrar i stället för sommar och sol. Situationen i vården upprepar sig även i år. Det är hög tid att vi får fler specialistsjuksköterskor och att vården ställer om. Ansvariga politiker måste antingen lyssna på vårdens professioner och följa de goda exemplen - eller så måste regeringen tillsätta en haverikommission.

Det är inte särskilt förvånande att Håkan Jörnehed har ingången att det offentliga är det enda som kan erbjuda bra vård och omsorg, eftersom det är Vänsterpartiets grundidé. Vi ser dock att det finns andra aktörer som kan komplettera vården på ett utmärkt sett och engagemanget för BB Sophia visar att stockholmarna uppskattar valfriheten.

Sverige ska fortsätta vara ett av världens bästa länder att åldras i. Vi kan vara stolta över en äldreomsorg som de flesta äldre är nöjda med, samtidigt som vi måste se behoven av att stärka och utveckla kvaliteten i den.

Det är dags att se välfärdsteknologin som ett redskap för att underlätta kommunikation och bidra till ökat självbestämmande för äldre. Rätt använd kan den höja kvaliteten i äldreomsorgen.

Vi landstingsråd i de fyra nordliga landstingen vill bygga en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård i våra län. Men med en skenande kostnadsutveckling och ett ständigt växande behov av stafettpersonal sätts käppar i hjulen för oss. Nu uppmanar vi till att en gemensam och kraftfull handlingsplan tas fram för att klara framtidens utmaningar inom svensk hälso- och sjukvård.

I en ny studie visar Läkarförbundet att det finns ett tydligt samband mellan fast läkarbemanning i primärvården och patienternas upplevelse av vårdens kvalitet och kontinuitet. Landstingens problem med att planera vårdens bemanning och vidta nödvändiga åtgärder drabbar därför patienterna.

Det är mycket välkommet att Vänsterpartiet har lyckats förhandla fram en prioritering på ökad bemanning inom äldreomsorgen i regeringens budget. Men tidspressen på Socialstyrelsen som ska fördela pengarna är oroande. Utan hänsyn till kommunernas olika förutsättningar riskerar satsningen att inte nå sin fulla potential. En dialog mellan Socialstyrelsen och kommunerna är därför nödvändig.

De kommande åren satsar regeringen sju miljarder kronor på en utökad bemanning i äldreomsorgen. Genom att använda en del av pengarna till chefer får vi en äldreomsorg av högre kvalitet och med färre sjukskrivningar bland medarbetarna. Cheferna har en nyckelroll för att svensk äldreomsorg ska fungera – dygnet runt och året runt.

Den borgerliga oppositionen i riksdagen vill stryka bemanningskravet ur utredningen om vinster i välfärden. Det innebär en reell risk för både vårdtagarna och personalen, och att den ideologiska striden om offentligt kontra privat går ut över kvaliteten i vården och omsorgen.

Regeringens ensidiga fokus på bemanning i äldreomsorgen riskerar att cementera gamla arbetssätt. Utgångspunkten att personalens antal är detsamma som kvaliteten för brukarna kan ifrågasättas. Kvalitet i omhändertagandet av våra äldre är mer komplext än så, visar en ny studie från Svenskt Näringsliv.

Det är med stigande förvåning och häpenhet alla vi som är engagerade i att stärka kvaliteten för patienter och äldre tar del av den svaga vänsterregeringens äldreomsorgsbluff i vårpropositionen.

Många äldre har det bra och lever ett gott liv. Samtidigt är de äldre som har störst behov av omsorg och vård minst nöjda med insatserna. Därför kommer regeringen nu satsa mer på äldreomsorgen för att stärka bemanningen och göra stora resurstillskott till äldrepolitiken som helhet.

I vårbudgeten har regeringen nu lagt fram förslag på mer personal i omsorgen och traineeplatser i välfärden för unga arbetslösa. Det är positivt, men visar samtidigt att äldrepolitiken inte kan reduceras till personalfrågor. Äldres individuella behov måste vara kärnan i den.

Politiker i SKL, där alla partier finns representerade, visar på en skrämmande människosyn där människovärdet enbart mäts i effektivitet. Någon har sagt att ett samhälles välfärd kan mätas i hur barn och gamla omhändertas. Ett land som Sverige måste kunna göra bättre prioriteringar än politikerna i SKL.

Det är en självklarhet att det ska finnas personal på äldreboenden nattetid och att våra äldre och anhöriga ska få veta vilken omsorg de har rätt till. Däremot är det orimligt att Socialstyrelsen ska styra hur detta ska ske.

Socialstyrelsens förslag om nationella riktlinjer för äldrevården är ett välkommet initiativ. En stärkt bemanning leder till bättre äldreomsorg då det kan skapa utrymme för personalen att tillbringa mer tid med den enskilde, men också större möjlighet för personalen att gemensamt utveckla verksamheten.

Svensk sjukvård är i uppenbar kris med många stängda vårdplatser, svårigheter att fullfölja uppdraget och klara risker för patientsäkerhet och vårdens kvalitet.

För att lösa den skånska vårdkrisen krävs det en rad åtgärder. En kombination av satsningar och fokus på personalen, samt samverkan mellan sjukvården och lärosäten om högkvalitativa utbildningar ska göra Region Skåne till en attraktiv arbetsgivare.

Överbeläggningar och platsbrist slår återigen hårt mot vården. Sjukhusen i Skåne och Stockholms län är mest utsatta. Nu måste vi ställa oss frågan hur det har blivit så här och hitta vägar ut ur krisen. Forskning och utbildning spelar då en nyckelroll, skriver Tapio Salonen och Ania Willman vid Malmö högskola.

Att säkerställa att den enskilde får det bistånd som hon/han har rätt till och att insatserna genomförs med god kvalitet – det är en målsättning som varje verksamhet skriver under på. Men Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om bemanning och ansvaret för äldre innebär ökad byråkrati och kostnad utan motsvarande kvalitetsökning för den enskilde. Föreningen Sveriges Socialchefer uppmanar därför Socialstyrelsen att tänka om.

Kostnaden för stafettläkarna ses som ett av de viktigaste problemen på vårdcentralerna. Det anser både privata och offentliga verksamheter, svarar Konkurrensverket i en replik till Bemanningsföretagen.

En debatt bör alltid utgå från korrekt och relevant fakta. Konkurrensverkets rapport som kom häromdagen bidrar till en ytlig och klichéartad diskussion kring resursläkare.

Regeringens satsningar i budgeten på ökad bemanning inom äldreomsorgen är välkomna. Nu behövs det utifrån dessa extrapengar en nationell kommission som direkt tar itu med frågan med frågan om kvaliteten inom äldreomsorgen och hur den kan stärkas på bästa sätt.

Alliansen och socialdemokrater, besinna er! Om ni sjösätter era ideologiskt grundade högriskprojekt med utvidgat vårdval respektive hyrläkarstopp riskerar ni att slå sönder välfungerande sjukvårdsorganisationer. Sjukvården är alltför viktigt för att vara en lekarena för klåfingriga politiker.

Vården är en av samhällets mest kunskapsintensiva branscher och det finns tydliga samband mellan kompetens och säker vård. Det råder stor brist på specialistutbildade sjuksköterskor och det alarmerande är att bristen ökar. Därför föreslår vi nu fem åtgärder för att skapa en säkrare vård, skriver Ania Willman, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening och professor i vårdvetenskap.

Vårdens utmaningar och rekryteringen av läkare till primärvården går inte att lösa med vårdval. Lär av Stockholms läns landsting. I Stockholms innerstad har vi haft vårdval inom primärvården sedan 2008, men lyckas ändå inte rekrytera fasta allmänläkare. Det behövs andra åtgärder än vårdval, skriver landstingsrådet Håkan Jörnehed (V).

Det är inte bara patienterna som efterfrågar valfrihet och mångfald - med fungerande vårdval blir det också lättare att rekrytera och behålla läkare inom den offentligfinansierade sjukvården, skriver fem företrädare för läkarkåren.

Den allvarliga personalbristen inom vården är ett hot mot tillgänglighet, vårdkvalitet och patientsäkerhet över hela landet. Det är en utmaning som vi bara kan lösa tillsammans i samarbete mellan landsting, fackförbund, enskilda läkare och bemanningsföretag, skriver Eva Domanders med flera.

Jag blev barnmorska för att det var mitt drömyrke, inte ett kall. Om det hade varit det sistnämnda hade jag blivit munk i ett kloster för att sköta om sjuka och bedriva välgörande verksamhet. Jag har en lång högskoleutbildning och vill ha ett lönesystem och en arbetsmiljö värdigt det kvalificerade yrkesarbete jag utför. Det skriver barnmorskan Rodrigo-Germán Araya de Castilla.

I andra branscher ses bemanningsföretag som ett naturligt inslag och komplement och det är dags för hälso- och sjukvården att ändra sitt synsätt på bemanningsläkare och bemanningssköterskor. Men branschen måste också regleras tydligare.

Sommarens överbelastningar på sjukhusen skapade en orimlig arbetssituation för personalen. Det är dags att arbetsgivare och politiker tar ansvar för en god och säker vård – året runt.

Stockholms läns landstings skenande kostnader för inhyrda sjuksköterskor landade förra året på 100 miljoner kronor – en ökning med 33 procent. Det är ett tecken på att saker inte står rätt till i vården och att landstinget måste bli en bättre arbetsgivare.

I dag saknas det 1 400 allmänspecialister i Sverige och det råder läkar- och sjuksköterskebrist inom åtskilliga landsting. I ett läge då alla krafter borde arbeta tillsammans för att stärka vården, väljer SKL istället att förvärra krisen genom att kräva mindre extrapersonal i sjukvården.

Landstingen har som mål att halvera kostnaden för bemanningstjänster redan nästa år. Men landstingen klarar sig inte utan hyrläkare och den aktuella debatten ger en felaktig bild av kostnaderna för inhyrd personal.

Sverige behöver en samlad politikerkår som står upp för värnet av den grundlagsskyddade kommunala självstyrelsen. Nu senast har behovet av det blivit tydligt inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen pressas av kombinationen fler äldre och krympande resurser. Den utvecklingen behöver brytas. Socialstyrelsens föreskrifter om bemanning inom äldreomsorgen är ett steg på rätt väg.

Reglerad minibemanning är inte svaret på frågan hur äldrevården ska bli bättre. Kvalitetsbristerna beror snarare på otydlig styrning och dåligt ledarskap, replikerar Mats Gerdau.

Minimibemanning inom äldreomsorgen kan vara ett steg i rätt riktning. Men det finns även andra delar som är minst lika viktiga för att utveckla och säkerställa kvaliteten i äldrevården. Det visar Visions undersökning om hur chefstjänstemän inom äldreomsorgen ser på frågan.

Förslaget om att reglera minibemanningen inom demensvården leder fel. Det är en skenmanöver som snarare sänker än höjer vårdens kvalitet.

Vårdsektorn är en av de viktigaste delarna av vårt samhälle och självklart ska alla aktörer inom sektorn granskas. Därför är det positivt att vårdbemanningen hamnat under lupp den senaste tiden.