Vårbudgeten

SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog saknar de långsiktiga beskeden i regeringens vårbudget som lades fram på tisdagen. Och så kritiserar hon nyheten om den tillfälliga satsningen på fler sjuksköterskor: ”Driver kostnaderna.”

”Allsidig social sammansättning” i skolan är långtgående krav för kommunerna. Hur ska det gå till? undrar moderata kommunpolitiker. Svepet handlar också om regeringens vårbudget, Ukraina och Liberalerna.

Vi är stolta över att ha drivit igenom satsningen på 10 miljarder till kommuner och landsting, men nu gäller det att pengarna används till att skapa en bättre välfärd och en bättre vård för patienterna, skriver vänsterpartisterna Karin Rågsjö och Håkan Jörnehed.

Regeringens stora mängd riktade statsbidrag kommer inte mindre kommuner till gagn. Vi skulle i så fall behöva anställa personal som enbart arbetar med att söka dessa bidrag. Ett synnerligen ineffektivt användande av skattepengar.

Regeringens prognos visar att antalet helårsförsörjda av ekonomiskt bistånd ökar med 14 procent till 2020. Samtidigt saknas insatser i budgeten för att pressa tillbaka utanförskap. Det är bakvänt. Vad kommunerna behöver är redskap för att minska biståndsberoendet.

Presentera en gemensam alliansbudget nu. Skjut inte på det tills strax innan valet 2018. Det är inte trovärdigt, och dessutom är det skadligt för Sverige att låta den ekonomiska utvecklingen fortsätta att styras av ett vingklippt S-parti som tvingas söka stöd hos två tillväxtfientliga vänsterpartier.

Tack vare reformer och investeringar under alliansregeringen har Sverige i dag en stark tillväxt. Men de rödgröna majoriteterna i regeringen och i Stockholms stad expanderar utgifterna brett. Dessa skuldökningar gör Stockholm och Sverige sårbart.

Regeringens vårbudget innehöll få överraskningar, men desto fler förslag som missgynnar näringslivet. Det är helt fel väg att gå. En politik som syftar till att bibehålla en hög välfärd och förbättra integrationen måste fokusera på företagens villkor och förutsättningar.

Även om regeringen satsar på välfärdsområdet i vårbudgeten och prioriterar skolan så räcker inte det. Ska man klara att vända de sjunkande kunskapsresultaten och samtidigt ge alla nyanlända elever en bra undervisning kommer det att krävas väldiga investeringar.

Kostnaderna för integrationspolitiken skenar i vårbudgeten. Samtidigt saknas en kraftfull strategi för att klara integrationen. En särskild utmaning är de 300 000 arbetslösa kortutbildade som finns i Sverige i dag. Ökad konkurrensutsättning, stärkt företagsklimat och skolplikt är åtgärder som påskyndar etableringen, skriver Almega.

Det är alldeles för få satsningar på riktiga jobb i regeringens vårbudget. De enda ljusglimtarna är förslag som Centerpartiet tidigare lagt fram, men inte heller där vågar regeringen löpa linan ut.

Överskottsmålet i de offentliga finanserna bör göras om till ett balanskrav. Finanspolitiken ska förvaltas på ett trovärdigt sätt, just nu befinner den sig i ett principlöst tillstånd. Och även om det visar sig att flyktingkrisen var tillfällig så är kostnaderna de närmaste åren inte tillfälliga. Det går alltså inte att klara sig ur situationen med tillfällig upplåning.

När krona-för-krona-principen nu överges är regeringens finanspolitiska inriktning mycket oklar. Sedan tidigare har överskottsmålet övergivits, men något nytt mål har inte presenteras. När regeringen dessutom vill runda utgiftstaken vid behov saknas det i praktiken begränsningar av handlingsutrymmet. Detta är djupt oroande.

Regeringen kallar förslaget om höjda statsbidrag för en historisk satsning på kommuner och landsting. Men istället för bidrag borde man satsa på sådant som faktiskt leder till högre skatteintäkter; att fler jobbar mer.

Regeringens ambitionshöjning för välfärden genom höjda statsbidrag skapar helt nya förutsättningar för verksamheten i kommuner och landsting. Och för årets avtalsförhandlingar med SKL.