Valfrihet

M och S i Strängnäs skrotar valfrihet i hemtjänsten. ”Kvalitet är viktigare än valfrihet”, säger Mikael Lagergren (M), förste vice ordförande i socialnämnden i Strängnäs

Mantrat om valfrihet och synen på patienten som kund har tagit en grotesk vändning när patienter tillåts välja en etnisk svensk vårdgivare.

Vi hävdar inte att kvalitetspengen i Täby är perfekt eller inte har svagheter. Det är däremot ett otvetydigt faktum att äldreomsorgen i kommunen både är kostnadseffektiv och av hög kvalitet. Pengen har gjort konkret skillnad replikerar, kso Erik Andersson (M), kommunalrådet Patric Hamilton (M) och socialnämndens ordförande Thomas Nilsonne (M).

Täby kommun belönar företag inom äldreomsorgen med en ”kvalitetspeng”. Pengarna delas ut utifrån vad äldre svarat på Socialstyrelsens diskutabla enkät. Det här är inget annat än slöseri med skattemedel, skriver tre oppositionsråd (S).

Det är ganska uppenbart att detta inte handlar om artikelförfattarnas intresse för låg skatt, utan istället ett motstånd mot valfrihet och fristående alternativ i skolan, skriver Ulla Hamilton i en replik till tankesmedjan Balans.

Lottning, bussning och kvotering baserat på etnicitet. Det är i praktiken konsekvenserna av Miljöpartiets förslag för större likvärdighet i skolan. Vi bör se upp när barn görs till medel för politiska visioner.

Vi känner till alla nackdelar med de privata aktörerna i välfärden, ändå tycks det omöjligt att samla politiska majoriteter för att justera avigsidorna. Helt enkelt för att för många på insidan tjänar på dagens system.

Genom valfrihetssystem skapas förutsättningar för kvalitetskonkurrens, till stor nytta för medborgarna. Förra mandatperiodens drev mot vinstsyftande välfärdsföretag får inte upprepas, skriver Christina Cedergren och Anders Morin i en slutreplik.

Valfriheten inom välfärden har ensidigt gynnat kommersiella aktörer på bekostnad av idéburna verksamheter. Därför är det rimligt att kommuner och regioner kan ge idéburna aktörer en särställning, skriver företrädare för den idéburna sektorn i en replik till Svenskt Näringsliv.

Patienters valmöjligheter i vården är tämligen begränsade om man ser till tillgänglighet och kvalitet. Att kunna välja mellan offentlig och privat vårdgivare är av underordnad betydelse, skriver Calle Waller, Prostatacancerförbundet i en replik till bland andra Svenskt Näringsliv.

Att ge regioner och kommuner rätt att reservera LOV-system för idéburna utförare är detsamma som att ge dem rätt att utesluta vinstdrivande företag från valfrihetssystemen. Det vore mycket olyckligt för valfriheten i välfärden, skriver Christina Cedergren, Cedergruppen och Anders Morin, Svenskt näringsliv.

Föräldrarnas individuella frihet ställs nu mot barnets dito i diskussionerna om obligatorisk språkförskola. Det är ett område som hade behövt fler nyanser, men i ljuset av den sociala krutdurk som växer i våra utsatta områden blir utrymmet för nyanserad politik litet.

Hur kan vi garantera en likvärdig skola i Sverige om regelsystemet gör att elever och föräldrar genom sina val kan upphäva varje försök på kommunal nivå att motverka den tilltagande segregationen, frågar ledamoten i Lunds kommuns utbildningsnämnd Per Almén (S).

Vårdköerna i Region Stockholm hör till de kortaste i landet och bara i år har primärvården tillförts 360 miljoner kronor. Talla Alkurdis (S) påstående att vårdbolagens intressen skulle sättas framför patienternas klingar därför falskt, replikerar vård- och valfrihetsregionrådet Tobias Nässén (M).

Härryda kommun har som mål att höja skolresultaten och attrahera bra lärare. Trots det vill man lägga ned en av kommunens allra bästa skolor och ersätta den med en friskola, skriver Björn Asplind och Lina Eriksson, medlemmar i gruppen Bevara Högadalsskolan.

Sveriges skolsystem är unikt såtillvida att det erbjuder ett brett urval av pedagogik och metoder att välja mellan. Men en valfrihet lyser med sin frånvaro — och det är möjligheten att välja bort betygen. Detta måste ändras.

I dag fyller han 90 år, den outtröttlige filosofen och sociologen Jürgen Habermas. Som en av vår tids största tänkare har han skrivit och debatterat i över 60 år – alltid beredd att ompröva sin egen ståndpunkt. Vad hade han tyckt om den svenska sjukvårdsdebatten?

I tio år har lagen om valfrihetssystem möjliggjort för människor i Sverige att själva välja vem som ska ge dem vård och omsorg. Det är en viktig frihetsreform som är väl värd att fira, men det är också tydligt att reformen behöver vårdas för att fortsätta utvecklas skriver Vårdföretagarnas näringspolitiska chef Sabina Joyau.

Vad vill ni egentligen göra med Stockholms läns landstings sjukvård? Nya Oppositionsrådet Talla Alkurdi (S) undrar vad valfrihetslandstingsrådet Tobias Nässén (M) har för plan.

Den som på allvar vill minska lärarbristen borde inte attackera friskolorna. En oberoende arbetsmiljöundersökning visar nämligen att lärare i friskolor trivs bättre än sina kollegor i kommunala skolor. Faktum är att bara hälften av lärarna i friskolorna kan tänka sig att jobba kvar om deras skola blir kommunal.

Alla är ense om att en fundamental samhällsinstitution som skolan måste ges förutsättningar att fungera väl. Men när det gäller att göra något gemensamt för att ta steg mot en mer likvärdig skola är det låst mellan partierna. Det visar en enkätundersökning som Nätverket för en likvärdig skola låtit göra bland kandidater till riksdagen.

Människans bristande självkontroll är ett problem för både individ och samhälle. Den amerikanske ekonomen Richard Thalers lösning är ”nudging” – att man ger små knuffar i rätt riktning och gör det lätt att göra rätt, skriver Alexander Norén författare till boken ”Nudge: så funkar det”.

Bildandet av det nya Region Stockholm gör höstens landstingsval viktigare än på länge. Stockholmsregionens position måste ständigt förtjänas i en allt hårdare konkurrens med andra regioner världen över.

Friheten att få välja sin egen omsorg, vård eller skola är viktig för alla. Mest värdefull är den för invånare som på olika sätt skiljer ut sig från majoriteten. För den som är annorlunda är hotet mot mångfald och valfrihet allvarligt, skriver Rasmus Jonlund och Robin Tapper från Liberalerna.

En del Socialdemokrater blir förvånade när de läser Tage Erlanders formuleringar inför kommunalvalen 1962. Ibland låter det som om Erlander var mer öppen för medborgarens möjligheter att påverka sin vardag än vad hans sentida partikamrater är.

Obligatoriskt skolval skulle kunna minska segregationen i skolan, påstår Almega och Friskolornas Riksförbund. Men deras rapport bygger på vad familjer säger, inte vad de faktiskt gör. Slutsatserna från internationell forskning är tvärtom att skolval inte är ett verksamt sätt att bryta skolsegregationen, replikerar Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi.

Obligatoriskt skolval skulle kunna minska segregationen bland Sveriges skolelever, skriver Almega och Friskolornas Riksförbund.

Vi skattebetalare har rätt att förvänta oss valuta för pengarna. Det gäller även vården, som bör basera sig på evidens i dess verkliga bemärkelse. Slutreplik i debatten om komplementär vård.

Den svenska vården har gott om problem. Men bristen på skattefinansierad alternativmedicin är inte ett av dem, skriver barnläkaren Mats Reimer.

Svenska vårdtagare är lika intresserade av att använda komplementär vård som tyskar, fransmän och schweizare. De betalar också lika mycket för vården. Att själv få välja den vård som fungerar och som hjälper oss att hitta tillbaka till hälsa är både en fråga om mänskliga fri- och rättigheter och en demokratisk fråga.

Den psykiska ohälsan bland unga ökar. Trots att regeringen säger sig vilja ta krafttag mot problemet har antalet barn som väntat längre än 30 dagar på insats från BUP mer än tredubblats sedan 2014. Under den socialdemokratiska regeringen har vägen till hjälp blivit längre. Så kan det inte tillåtas vara i ett land med världens högsta skatter.

Regeringens förslagna lagstiftning om ägar- och ledningsprövning för företag i välfärdssektorn tar sikte på att strama upp regelverket och säkra kvaliteten. Det är därför olyckligt att förslagen är otillräckligt genomarbetade, obegripliga och inkonsekventa. De leder till mindre valfrihet och sämre utvecklingskraft i välfärden.

Svenskt Näringsliv har uppdragit åt PwC att göra en förnyad analys av den föreslagna vinstregleringens effekter och det kan konstateras att även nuvarande förslag i realiteten blir ett vinstförbud, som skulle tvinga många utförare att avveckla sina verksamheter.

Att försvåra för privata utförare att etablera sig, vilket Vänsterpartiet vill genom införandet av olika pålagor, är inte rätt väg att gå för att uppnå ökad kvalitet och jämlikhet i hälso- och sjukvården skriver landstingsråden i SLL Ella Bohlin (KD) och Anna Starbrink (L) i en replik till Vänsterpartisterna Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson och Håkan Jörnehed, oppositionslandstingsråd i SLL.

Frågan blir aktuell igen när Aleris lägger ner sin specialistmottagning i Järva. Svaret är att det är borgerlig politik som orsakar nedläggningar, skriver Karin Rågsjö och Håkan Jörnehed, Vänsterpartiet.

Regeringen väljer att gå vidare med ett förslag om att begränsa vinsterna i välfärden – trots att den utredning som Ilmar Reepalu (S) presenterat har sågats av ett stort antal tunga remissinstanser. Vinstbegränsningsförslaget kommer i praktiken innebära att många privata företag inom skola och äldreomsorg tvingas lägga ned.

Stockholms skolborgarråd Olle Burell (S) vill förbjuda aktiebolag att bedriva skolor. Ett uttalande som borde oroa alla föräldrar i staden. Socialdemokraterna längtar uppenbarligen tillbaka till en tid utan valmöjligheter.

Kanske kan valet av årets nobelpristagare i ekonomi få oss att se verkligheten som den är, och därmed behovet av att anpassa våra välfärdens valfrihetssystem så att de fungerar för oss alla.

Vi behöver fler som är med och utför vård i Stockholm och Sverige – inte färre. Men färre vårdgivare kommer att bli den oundvikliga följden av de vinstbegränsningar som regeringen väntas föreslå, för att blidka Vänsterpartiet.

Liberalerna vill utveckla valfriheten i Stockholmsområdet. Vi vill att det ska vara möjligt att välja exempelvis äldreboende och hemtjänst över kommungränserna. Vi vill också göra det lättare för små företag att delta i upphandlingar.

Förslaget om utökad skolplikt är okontroversiellt då det har tidsandans vindar i seglen. Vi rör oss mot regleringens och den nya enhetlighetens dagar, där det börjar upplevas som viktigare att betona den gemensamma kärnan än att värna utrymmet för den individuella avvikelsen.

Många patienter utsätts för vilseledande argument, och tror att de måste betala dyrt för att få höra bättre. Det är hög tid för en riktig valfrihetsreform inom hörselvården.

Medborgarna äger skolsystemet och måste känna förtroende för skolan. Men vinstintressen förvandlar mångfald till enfald på skolmarknaden. Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna skolors riksförbund, vill behålla den pedagogiska mångfalden, men sätta vinstjakten i skamvrån.

Miljöpartiet i Malmö ställer sig positiva till välfärdsutredningens syfte, att offentliga medel som är avsedda för välfärd, ska användas till välfärd. Men vi måste tyvärr konstatera att utredningens förslag har låtit behovet av ordning och reda vara på bekostnad av mångfald och valfrihet.

I Värmland kan patienter få vänta i 20 månader på en läs- och skrivutredning hos logopedenheten, samtidigt som det finns gott om logopeder inom ramen för det fria vårdvalet i Stockholm. Det regionala självstyret sätter emellertid – trots den nya patientlagen - käppar i hjulet för samarbete.

Den röda tråden sedan Socialdemokraterna fick makten i Stockholms stadshus är att klämma åt valfriheten, i stället för kvalitetsåtgärder och att stoppa underskotten i de offentliga verksamheterna. På bara två år har 26 verksamheter tagits tillbaka i kommunal regi. Låt i stället bästa kvalitet gå före ideologisk dogmatism.

I värderingsmässigt homogena miljöer är inte valfrihet ett politiskt problem – men när den tillämpas bland människor med andra värderingar och kultur får det plötsligt en helt annan politiskt sprängkraft.

Nästan hälften av nämndordförandena i kommunerna svarar i Dagens Samhälles enkät att de vill begränsa det fria skolvalet. Att många svarar efter partiboken kommer inte som en chock, men idén är alltjämt feltänkt. Tror dessa politiker att en blandning av elever är viktigare för resultaten än exempelvis lärarnas jobb?

Det är dags att utöka patientlagen och inrätta en nationell väntelista inom slutenvården. Genom att låta patienternas valfrihet omfatta både öppenvård och slutenvård kan de välja den sjukvård som är effektivast och bäst. Det gynnar kvaliteten och ger ett mer likvärdig vårdutbud över hela landet, skriver företrädare för Läkarförbundet och flera patientföreningar.

Olof Palme var med och initierade en socialdemokratisk kursomläggning. Att partiet förändrades först efter skotten på Svevägen är en myt som det är dags att avfärda.

Vi är så tillplattade och förödmjukade att vi för själens överlevnad måste inbilla oss att vi gör precis som vi vill. All vår ofrihet och allt tvång för vi över på dem som uppfattas som svagare, som muslimska kvinnor och prostituerade. \

Mot bakgrund av den stora invandringen kommer skolans problem bara växa. Akuta åtgärder och resurser måste sättas in – och valfriheten måste värnas för de mest utsatta gruppernas skull.

Att få välja skola är en trygghet för elever och familjer, men framförallt ger det mångfald och konkurrens som rustar Sverige för en bättre framtid. Utan möjligheten att välja slår bostadssegregationen igenom fullt ut, varnar 26 moderater.

Att avveckla kabel-tv-nät drabbar konsumenterna negativt även med en öppen fibernätlösning. När kommunala bolag släcker dessa innebär det en monopolisering som försvagar konkurrensen och driver upp priserna, skriver Thomas Tangerås, docent i nationalekonomi.

Vi Socialdemokrater sätter människors välfärd framför system, i kontrast till Kristdemokraterna, vars förlossningspolitik låter systemet gå före föräldrar och vårdpersonal. Vårdval för förlossning är ett typexempel på ett dåligt fungerande system, som inte ger bättre kvalitet och som i praktiken begränsar valfriheten för födande mödrar, skriver Erika Ullberg och Dag Larsson (S) i slutreplik till Ella Bohlin.

Det har funnits farhågor om att införandet av valfrihet för patienterna, friare etablering och konkurrens mellan vårdgivare riskerar att gynna personer med hög inkomst och hög utbildning. En ny studie från Vårdanalys som granskat tre landsting visar att individer med låg utbildning och inkomst använder primärvården mer, både före och efter vårdvalets införande. Vidare bör primärvårdens system främja ett jämlikt och tillgängligt utnyttjande, skriver rapportförfattarna.

I dag är det en självklarhet för blivande föräldrar att själva få bestämma var de ska föda sitt barn. För oss i Alliansen är det naturligt att sätta föräldrarna i fokus i förlossningsvården i Stockholm.

Bygg en förlossningsklinik på S:t Görans sjukhus och slopa vårdval förlossning. Då skapas en möjlig ny lokalisering för Södra BB och en utökad förlossningskapacitet som matchar Stockholms behov och ger verklig valfrihet för nyblivna föräldrar, skriver oppositionsråden Erika Ullberg (S) och Dag Larsson (S).

I varje situation med fler sökande än platser måste ett urval göras. I London var det skolorna själva som valde att gå från en närhetsprincip till lottning för att göra detta urval, skriver Åsa Melander, f.d skolplatsplaneringschef i Londonkommunen Hackney.

Lika sjukt som Anna Ekström skulle tycka det var om vi tilldelade henne en arbetsplats tycker vi det är att myndigheter ska tilldela elever skolor, skriver företrädare för MUF och MSU.

Den svenska vänsterregeringen håller på att återskapa ett klassamhälle där valfrihet heter pengar och där välfärdens kvalitet begränsas av monopolens ambitioner. I vissa delar av landet kommer bara de rika kunna välja, medan valfriheten blir allas privilegium i de kommuner och regioner där politiken bryter med de rödgrönas.

Academedias ord låter bra, men i själva verket är det siffror som gäller, menar Nätverket för Gemensam Välfärd.

Nu föreslås återigen stopplagar mot vissa vårdgivare i den svenska hälso- och sjukvården. Men patienterna behöver inte stopplagar. De behöver vårdgivare som utvecklar vården, oavsett driftsform. Det skriver landstingsrådet Anna Starbrink som är ordförande i Folkpartiets välfärdskommission, inför partiets riksmöte i helgen som kommer.

Bilden som breda nyhetsmedier förmedlar om viktiga samhällsfrågor är skev. Rapporteringen om välfärdsföretag och valfrihet inom vården och skolan är ett sådant exempel. Där är granskningen snarare ensidig än allsidig och ger sammantaget en direkt felaktig bild av verkligheten.

Debatten om vinster i välfärden påverkar näringslivsklimatet för alla svenska företag. Därför måste diskussionen breddas till att handla om betydligt mer än enbart villkoren för välfärdsföretagen.

Frågan om vinster i välfärden blir ofullständig om man inte samtidigt frågar folk om synen på valfrihet. En mer rättvisande bild av folkviljan får man först när valfriheten ställs mot viljan att begränsa vinsterna i välfärden. Vilket är viktigast – valfriheten och mångfalden, eller ett vinststopp?

Svensk förskola och skola har haft några intensiva år med många reformer och stort utrymme i debatten. Reformtröttheten är utbredd och vi behöver inte en ny helomläggning. Nästa regering får inte agera förhastat i sina ambitioner att höja resultaten.

Det kan låta som om kärnfrågan i valfrihetsdebatten mer skulle handla om valfriheten man hittar på billiga syltor än på dyra restauranger. Men den centrala valfrihetsfrågan är något helt annat.

Journalisten Thord Eriksson har skrivit en bok - Folk dör här - om äldreomsorgen och välfärdens framtid. Den visar på ett cyniskt förnekande av fakta från massmedia och politiker. Men den pekar också tydligt ut fyra områden som är helt avgörande i den fortsatta diskussionen om välfärden.

LO och Kommunal beklagar sig över att människor i samtliga svenska kommuner föreslås få göra sina egna val över vem som ska utföra hemtjänsten. Den klagosången går inte att tolka som något annat än ett förakt för enskilda individers egen vilja.

Socialdepartementets utredning Framtidens valfrihetssystem – inom socialtjänsten är stundom pinsamt otillräcklig och fylld med ideologisk trosvisshet. Den här utredningen får inte ligga till grund för några politiska beslut om framtidens hemtjänst, kräver LO och Kommunal.

Visst värnar jag alla barns rätt att välja skola. Men att ta bort det fria skolvalet är att straffa barnen som redan har det tuffast, de som inte har haft tur i livslotteriet.

Jag är medveten om att Södertälje lider mer av grov kriminalitet än de flesta kommuner och beklagar det, men att som Boel Godner hävda att Stockholms stad inte hanterar oseriösa företag inom äldreomsorgen är rent nonsens, replikerar äldreborgarrådet Joakim Larsson (M).

Södertälje avskaffade LOV på grund av fusk och misstänkt brottslighet i hemtjänsten, ingenting annat. Vi har nu infört en ny valfrihetsmodell baserad på LOU för att få ordning och reda i hemtjänsten och skapa trygghet för brukarna, replikerar kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S).

Tågen går inte i tid och spårar ur, bilprovningen blev krångligare och dyrare, likaså elmarknaden. Och världens kanske bäst fungerande apotekssystem påminner numera om Bodyshop. De stora löftena om att privata krafter skulle leverera högre kvalitet och lägre kostnader har resulterat i det motsatta. Det replikerar Peter Lorentzon, aktiv i Gemensam Välfärd.

Nätverket för gemensam välfärds rasande attack på all verksamhet som inte drivs i offentlig regi har få beröringspunkter med verkligheten. Vi har svårt att förstå vad syftet kan vara, annat än att skrämma upp människor för att blåsa liv i en konflikt de flesta egentligen inte är så intresserade av, replikerar Håkan Tenelius och Claes Nyberg.

Socialdemokraterna i Stockholm säger i sitt framtidskontrakt tydligt nej till nya vårdval efter valet. Det skulle få allvarliga konsekvenser för patienterna, till exempel 700 000 artros-patienter. Partiledaren Stefan Löfven måste nu bekänna färg om hur han ser på vårdvalet - för det blir stopp för valfriheten för patienterna och stopp för de kortare vårdköerna vid en socialdemokratisk valseger i Stockholm, skriver det moderata sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt.

Möjligheten att välja enskilda utförare inom välfärden är mycket ojämnt fördelad i landet. Om moderaterna inte ser detta som en utmaning har vi som värnar om valfrihet skäl att vara oroade, replikerar Ulf Lindberg och Stig Orustfjord.

Almega publicerade nyligen en valfrihetskartläggning över Sveriges kommuner. Den är gjord utifrån hur många som använder privata alternativ istället för kommunala alternativ inom skolan, vården och omsorgen. Synsättet är ensidigt och riskerar att elda på misstron mot valfriheten, skriver tre moderata kommunalråd.

Medborgarnas möjlighet till valfrihet i välfärden är mycket ojämnt fördelad över landet. På alla sex områden inom vård, skola och omsorg som vi kartlagt dominerar fortfarande det offentliga stort. Om även människor utanför storstadsområdena ska få reella möjligheter att välja alternativ till det offentliga måste antalet enskilda utförare i välfärden blir fler och deras andel av brukarna blir större, samtidigt som möjligheterna att driva verksamhet i bolagsform inte begränsas.

Det är en grundläggande utgångspunkt för det svenska samhället att varje medborgare har lika rättigheter och möjligheter. Det är också utgångspunkten för all gemensam lagstiftning inom EU. Varje medborgare oavsett nationalitet ska ha lika rättigheter.

Sedan 2006 har elevantalet minskat i Sverige. Trots det har etableringen av nya friskolor ökat stadigt och står i dag på sin högsta nivå någonsin. Signalerna kan inte missuppfattas. Sverige befinner sig i en bubbla av friskolor som riskerar att spricka när som helst.

Vi unga kristdemokrater är de första att försvara människors rätt att välja. Och nu är det dags för resten av den svenska borgerligheten att stå upp för valfriheten inom den svenska välfärdspolitiken och se egenvärdet i den.