Välfärdstjänster

Har Ivo blivit tuffare i sina beslut eller tappet tilliten? Chefredaktör Christina Kennedy ser en förtroendeklyfta växa fram.

Rättvisa och lika inför lagen gäller inte alla, skriver flera organisationer. Dessutom diskuteras kärnkraft, pensionssystemet och krishantering.

Regeringen kommer att införa en omfattande reglering av friskolemarknaden, skriver skolministern. Andra debattämnen: kommunal polis, oskuldskontroller och kärnkraft.

Förslaget om förstärkt straffrättsligt skydd för socialarbetare, journalister och andra samhällsviktiga funktioner är välkommet – men inte tillräckligt. Alla anställda som utsätts för hot och hat behöver ett starkare skydd, skriver Vision.

Det är för nära kopplingar mellan näringslivet och statliga utredare av välfärdsfrågor, anser en forskare. Kvinnor i vård, skola, omsorg drabbas hårdast av stress, skriver fackförbundet Saco. I helgens debatt har det också handlat om bostäder, Ivos utredningar och personlig asssistens.

Att lägga över kostnader och risk på entreprenören kan leda till dyrare äldreboenden.
”Ju mer information vi har, desto lägre pris kan kommunen få”, säger Vardagas vd Ulla Tansen. Här är Vårdföretagarnas bästa tips till kommuner som vill få bättre – och billigare – äldreboenden.

Pandemin har slagit hårt mot de privata äldreomsorgsaktörernas ekonomi. Minskad beläggning och ökande kostnader har medfört förluster på hundratals miljoner kronor. Det framgår när DS granskar de största aktörerna på marknaden.
* Så många färre bor på äldreboende. Lägsta siffran sedan 2014.
* Efter pandemitappet – så ser de största bolagen på framtiden.

”Man kommer aldrig ifrån att det uppstår hotfulla och våldsamma situationer. Men vi behöver bli bättre på att förebygga dem.” Det säger Lena Langlet, chef för sektionen för demokrati hos SKR, med anledning av nya siffror om att många kommunanställda utsätts för hat och hot.

Regeringen vill kraftigt höja gränsen för direktupphandlingar av sociala tjänster. Förslaget är välkommet – men ger marginell effekt, enligt den idéburna sektorn. Förslaget är bara ett av flera som ska förenkla upphandlingsregelverket.

I Täby har en kvalitetspeng införts inom förskolan, grundskolan, hemtjänsten, vård och omsorgen och nu inom kort för bra mat inom skattefinansierade välfärdsverksamheter. De som levererar en hög kvalitet får mer betalt. Och det fungerar, skriver fyra moderata kommunalråd.

Välfärdsbranschen kräver likabehandling, men bara när det passar. Så snart likabehandlingen går i en riktning där man riskerar merarbete, insyn eller konkurrens, ja då är likabehandlingen plötsligt ett hot mot valfriheten och allmänt förkastligt.

Det var inte överdrivet länge sedan jag själv gick ut gymnasiet, och på den tiden var det nog ingen jag kände som föreställde sig att skolmat skulle kunna bli en klassfråga igen.

För att säkra välfärden i framtiden krävs en ny svensk finansieringsmodell, skriver Nima Sanandaji, ECEPR, och Karin Svanborg Sjövall, Timbro, som under våren studerar hur Japan, Nederländerna och Schweiz gör.

I dagens samhälle behövs privata aktörers medverkan i välfärdssektorn. Många offentliga processer kan förbättras med arbetssätt från näringslivet. Men någon reell systemförändring lär inte åstadkommas om offentliga aktörer ska ersättas av – eller ensidigt lära av – näringslivet, skriver Erik Eriksson.

Vi kan bara vitalisera det demokratiska samtalet om våra politiska företrädare tar plats i offentligheten och klargör syfte och mål med sin politik, slutreplikerar flera socialpolitiska forskare till Árni Páll Árnason.

Med Swedish Standards Institute (SIS) nya standard för hvb-boenden blir det lättare att kvalitetssäkra en verksamhet som berör tusentals brukare i beroendeställning. Förhoppningsvis kan den även bidra till att stänga ute oseriösa aktörer. Oavsett driftsform eller var i landet tjänsten erbjuds ska kvaliteten vara god och jämn.

Den nordiska välfärdsmodellen är inte en altruistisk, förlamande påminnelse om ett ärorikt förflutet som hör hemma på museum, utan en integrerad del av vår samhällsstruktur som fortfarande är mycket relevant i dagens politiska debatt, replikerar Árni Páll Árnason till flera socialpolitiska forskare.

Tillgången på arbetskraft och skattekraft förmår inte mäta sig med de kraftigt ökande behoven av välfärdstjänster. De stora resurs- och personalförstärkningar som många ser som lösning, kommer alltså inte. Om inte kommunsektorn arbetar mer effektivt väntar i stället mer av försämringar, slutreplikerar Bettina Kashefi och Anders Morin från Svenskt Näringsliv.

Bettina Kashefi och Anders Morin från Sveriges Näringsliv har delvis rätt i sin rubrik: "Enbart mer resurser kommer inte att lösa välfärdens problem". Det är tyvärr det enda som är rätt i deras debattartikel, replikerar Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans.

Vårt budskap till regering och riksdag är att de inte ska fokusera på hur digital vård ska begränsas, utan i stället se hur den digitala vården kan bidra till att utveckla vården generellt, skriver Krys Sverigechef Sarah Wu och Min Doktors utvecklingschef Daniel Persson.

Det är alarmerande, och inte särskilt tidsenligt, att regeringen närmast omyndigförklarar de medborgare som tar del av välfärdstjänster genom att inte ta deras åsikter på allvar, skriver Christian Gadolin, doktor och lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde.

Omsorgsjätten Ambea blir ännu större. Bolaget köper Aleris omsorgsverksamheter i Sverige, Norge och Danmark för 2,6 miljarder kronor och blir marknadsledande i Norden.

Det är besynnerligt att göra välfärdens kostnadsutveckling till en stor politisk fråga när det saknas seriösa beräkningar som pekar på betydande problem framöver, skriver Andreas Bergström, vice vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores i en slutreplik på Heidi Stensmyren, ordförande Läkarförbundet.

Det är dags att privata vårdgivare tas på allvar och behandlas mindre styvmoderligt. I dag finns det alltför många exempel som vittnar om motsatsen.

Egna pengar betyder makt, varför skulle kvinnor bry sina små hjärnor med sådant? Så tänkte länge lagstiftarna i vårt land. Förändringen kom när att kvinnorörelsen kring förra sekelskiftet krävde jämlikhet, politiskt, socialt och ekonomiskt. Men ännu lever den uråldriga traditionen att vinst är okvinnligt – det vittnar inte minst förslagen i Reepalu-utredningen om.

När finansieringen av det allmännas behov inte räcker till behövs det fler som bidrar. Betydelsen av ett starkt civilsamhälle kan inte underskattas och den ideella sektorn behöver alla pengar den kan få. Staten bör göra det lättare för allmänheten, näringslivet och fonder att donera pengar direkt till den ideella sektorn, tillförsäkra organisationerna större resurser och därigenom underlätta bygget av det svenska civilsamhället, konstaterar Cecilia Bergendahl och Anders Årbrandt, vd:ar Novamedia Sverige AB.

Nyligen uppmärksammades att Ekobrottsmyndigheten i Malmö polisanmäler ett antal företag för bidragsbrott inom LSS. Det är oerhört allvarligt. När brottslingar utnyttjar välfärdssystemen för att finansiera sin kriminella verksamhet skadar det trovärdigheten till den personliga assistansen som helhet, skriver Mats Persson (L) och Bengt Eliasson (L)

Varje år köper stat, kommun och landsting varor, tjänster och byggentreprenader för 600 miljarder kronor. Men vet de vad de får för pengarna? Som företrädare för ett antal branschorganisationer efterlyser vi bättre kontraktsuppföljning och kvalitetsfokus. Det är angeläget för alla branscher, och inte minst för välfärdssektorn.

När regeringen i vår med stöd av Vänsterpartiet lägger fram ett förslag om vinstbegränsningar undantas verksamhet som drivs av kyrkor, föreningar och kooperativ. Det är alldeles utmärkt. Men det räcker inte med att undanta dessa verksamheter. De bör tvärtom stimuleras och ges fördelar. Ny lagstiftning krävs som ger tydliga fördelar till kooperativ och medarbetarägda företag, skriver styrelsen för Jämlikhetsfonden.

Runt om i landet försöker kommunala politiker och tjänste­män lösa en rad utmaningar och målkonflikter med pragmatism och professionalism. Dagens Samhälles ambition är att vi ska finnas nära och beskriva den verkligheten.

Borlänge kommun placerar inte pensionsmedel i direkta aktier i välfärdsföretag. Vi i den politiska majoriteten stödjer inte vinster i välfärden.

Aktiebolagslagen tvingar ett företags ledning att välja lönsam produktion och lönsamma kunder. Så också på skolområdet. Således krockar aktiebolagens vinstmål med välfärdsstatens principer. Det är därtill tveksamt om prestationen – i form av elevernas betyg – kan räcka som garant för kvaliteten, givet att den prestationen också är det man konkurrerar med, skriver Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och docent vid Lunds universitet, fd riksdagsledamot (M).

Det är inte oetiskt att företag går med vinst. Tvärtom behövs vinsten för att utveckla verksamheterna och för att de som satsar kapital ska få en ersättning för den risk som tas, skriver Anders Morin, Svenskt Näringsliv

Rasmus Nerman, vd för Humana tycker att vinster i välfärden-utredningen har fel utgångspunkt och är besviken på den politiska retoriken. Reporter: Janne Sundling

I takt med att allt fler välfärdstjänster levereras av privata företag blir verksamheterna på ett tydligare sätt än tidigare tjänster vilka som helst, som regleras genom avtal mellan privatpersoner och det offentliga. Dessa avtal kommer allt oftare tolkas av domstolar, som alltså ges en större makt över välfärdstjänsternas kvalitet, skriver Jakob Heidbrink, docent i civilrätt.

De senaste 15 åren har den samlade bostadsbristen blivit allt större. Bostadsbyggandet ökar nu kraftigt, med den största ökningen sedan 1991, men den kommer ändå inte vara tillräcklig. Allra svårast är läget i storstäder och för ungdomar samt i trångbodda förorter. Sker ingen förbättring slår bostadsbristen i förlängningen hårt mot både arbetsmarknaden och välfärden.

Hotet om stora kostnadsökningar på grund av den demografiska utvecklingen har hängt över välfärden i ett par decennier, men blir extra påträngande under de närmaste åren. Mot det står bilden av välfärdstjänster som med hjälp av smarta digitala hjälpmedel åstadkommer både kvalitetslyft och väsentligt lägre kostnader. Nationalekonomen Stefan Fölster resonerar om dessa motverkande perspektiv utifrån sin bok Robotrevolutionen.

Oron växer inför de utmaningar kommunerna står inför. Dagsdebatten handlar mest om hur kommunerna ska klara flyktingmottagningen. Det är förvisso en tuff uppgift, men kommunsektorns utmaningar handlar om mycket mer än så. Diskussionen om dessa frågor som handlar om välfärdens grundbultar och villkoren för människors dagliga liv måste starta nu.

En ständigt återkommande fråga från borgerliga röster handlar om vi har råd med dagens välfärd. Men skattebedrägerierna som lyfts fram i ljuset i Panamaläckan handlar om stora pengar som undandras från just välfärden. Och de pengarna skulle göra stor nytta där.

I försvaret av välfärden borde Ilmar Reepalus utredning och bekymmer inte handla om vinster. I stället borde det handla om hur det kommer sig att kommunala alternativ som inte håller måttet överlever, medan privata alternativ som lever upp till kvalitetskraven ska avvecklas.

Ilmar Reepalus välfärdsutredning bör läggas ner och ersättas av en helt ny utredning. En som på allvar tar sig an frågan om hur vi kan utveckla välfärden och valfriheten och göra all vård och omsorg transparent. Och stoppa oseriösa eller inkompetenta vårdgivare oavsett om de är privata eller offentliga.

Egenföretagarna är en växande grupp som är i behov av bättre sjukförsäkring och a-kassa. Det krävs mer generösa regler - bland annat när det gäller vilande företag.

Medarbetare i kommuner och landsting anser att de har de mest meningsfulla jobben. Men de är ofta psykiskt påfrestande vilket ställer särskilda krav på arbetsmiljön. Det finns några framgångsfaktorer som arbetsgivarna kan ta avstamp i för att förbättra både arbetsmiljön och kvaliteten i verksamheterna.

Innan 2035 behövs 160 000 fler undersköterskor i vården och omsorgen. För att klara kompetensförsörjningen i framtiden måste utvecklingen med allt fler visstidsanställda vända.

Det är beklagligt att Kommunal hävdar att privatiseringar leder till sämre villkor när medarbetarna hos privata vård- och omsorgsgivare har lägre sjuktal och är mer nöjda med lönen. De tidsbegränsade anställningarna har flera fördelar för både medarbetare och verksamheter.

Vi har ett folkhem vi med rätta är stolta över. Men vi kan inte utgå från att människor som flyttar hit från andra länder automatiskt känner till och förstår våra värderingar. Därför måste vi berätta om vad vi tror på och våga stå för fundamentet i vår välfärdsstat.

Vi ser med oro på att tidsbegränsade anställningar missbrukas för att pressa kostnader som går ut över personalens hälsa och kvaliteten för brukarna. För att förbättra situationen föreslår vi åtgärder som bidrar till en långsiktig personalplanering i offentligt finansierade verksamheter.

Kommunal räds inte etableringsfrihet och kundval, men vi ser att marknadslösningarna försvårar för politikerna att styra mot våra gemensamt beslutade mål.

Kvaliteten i välfärden ligger i mötet mellan personal och brukare. Under 2016 kommer Stockholms stad att pröva modeller för ökat inflytande inom hemtjänsten.

Kundengagemanget är påfallande lågt inom den offentliga gastronomin, konstaterar kostvetarstuderanden Cecilia Blidö, bland annat efter att ha läst kostchefers reaktioner på de nyligen omskrivna matlådorna i äldreomsorgen.

Tilliten till välfärden riskerar att minska om marknadsstyrningen tillåts fortsätta, skriver Kommunal och kräver förändring och politisk handlingskraft.

Den svenska välfärdsstaten står inför stora utmaningar på både kort och lång sikt. Den demografiska utvecklingen under de närmaste åren sätter tillsammans med höstens flyktingkris stor press på ekonomin. Höjd produktivitet blir avgörande för att klara välfärdens finansiering, skriver chefekonomen Ann Öberg och Anders Morin som är ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv.

I flera yrken skiljer det tusentals kronor i lön varje månad beroende på om arbetet utförs i den kvinnodominerade välfärden eller i en mansdominerad sektor. Under en livstid handlar det om miljontals kronor som en medarbetare går miste om. Arbetsgivarna måste nu ställa sig frågan – vilka villkor krävs för att rekrytera de bästa medarbetarna till framtidens välfärd?

Det är dags att se välfärdsteknologin som ett redskap för att underlätta kommunikation och bidra till ökat självbestämmande för äldre. Rätt använd kan den höja kvaliteten i äldreomsorgen.

Nu börjar avtalsrörelsen 2016. Som Sveriges största arbetsgivarorganisation lovar vi att ta ansvar för samhällsekonomin och för kommuners och landstings möjligheter att både leverera bra välfärd och samtidigt erbjuda goda villkor för dem som har Sveriges viktigaste jobb, skriver ledningen för SKL och SKL:s förhandlingsdelegation.

Linköpings sätt att arbeta smidigt och serviceinriktat med hemtjänsten är en framgångsrik modell både för de äldre och för kommunen. Utvärderingar visar att de äldre är mycket nöjda och att de får den hjälp de önskar och behöver. Dessutom till en lägre kostnad. Arbetssättet borde prövas på fler håll i landet.

En utmaning för välfärden är att ständigt utveckla kvaliteten, i takt med brukarnas ökade förväntningar. Detta uppnås inte genom att förbjuda en viss driftsform, utan genom att ställa krav på den kvalitet som utförarnas tjänster ska uppnå.

Vi välkomnar att civilministern vill ha en prestigelös, pragmatisk och lösningsorienterad hållning i de frågor som Välfärdsutredningen hanterar. Genom att fokusera på att värdera samhällsnyttan och kvaliteten i de välfärdstjänster som levereras kan välfärden utvecklas på ett mer ändamålsenligt sätt.

Fackförbunden Kommunal och IF Metall har två gemensamma mål i avtalsrörelsen 2016. Dels att behålla en stabil lönebildning, där den internationellt konkurrensutsatta industrisektorn värnas. Dels att göra en särskild lönesatsning på undersköterskor. Dessa mål bör ses i ett sammanhang. Låt oss förklara varför, skriver de båda ordförandena Annelie Nordström och Anders Ferbe.

Idéburen vård och omsorg upplever ett starkt stöd i opinionen och av politiker och näringslivsföreträdare. Men det händer alldeles för lite kring villkoren för verksamheterna. Idéburen sektor växer inte som den skulle kunna om vi fick rätt förutsättningar, skriver tre företrädare för Famna.

Stefan Löfven har under flera år attackerat kvinnodominerade näringar, svartmålat omsorgsföretag och ställt sig kallsinnig till rutavdraget. Nu minskar andelen kvinnliga nyföretagare. Ironiskt nog sker det under en regering som kallar sig feministisk, skriver Helena Lindahl, näringspolitisk talesperson (C).

Hade vi inte tillåtit riskkapitalister inom vården, så hade vi aldrig upptäckt hur ineffektiv den offentliga vården var. De övervinster som riskkapitalisterna gjort är inte ersättning för den vård som de har levererat, utan belöningen för att de visat att det finns mycket effektivare sätt att leverera vård på. Tack vare dem kommer vi i fortsättningen kunna få mer vård för samma pengar.

Jag instämmer i budskapet att välfärdens big data utgör en fantastisk resurs för att skapa ny kunskap som kan bidra till ökad hälsa och välfärd i framtiden, men jag måste också ifrågasätta eller åtminstone nyansera den förenklade bilden av verkligheten, skriver miljöpartisten Michel Silvestri (MP), i en replik till Anders Ekholm, Institutet för Framtidsstudier.

Hur Sverige ser ut om trettio år beror på hur den demografiska utmaningen hanteras, och hur vården, skolan och omsorgen moderniseras. Sanningen är att de flesta av de senaste decenniernas reformer varit verkningslösa. Vi måste inte minst använda data om välfärdssystemen på ett nytt sätt.

Grunden i ett demokratiskt samhälle är varje individs rätt och skyldighet att ta ansvar för sitt eget liv. När vi medborgare har gjort allt vi kan för att ta det ansvaret men ändå behöver hjälp och stöd, ja då är det samhällets ansvar att hjälpa varje medborgare. Nästa fundament i ett demokratiskt samhälle är varje individs rätt och skyldighet att vara med och ta ansvar för ett demokratiskt samhälles utveckling.

Vandringssägner som ”råttan i pizzan” eller ”riskkapitalister som väger blöjor” har nu fått sin uppföljare i flyktingboendet som påstås ta 60 000 kronor i månaden i hyra för en lägenhet. Bristen på sanningshalt hindrar dock inte landets statsminister, justitieminister och utbildningsminister att huvudlöst kasta sig ut i debatten för att knipa politiska poäng.

Utan privata välfärdsföretag skulle dagens flyktingmottagning inte fungera rent praktiskt. Visst finns det oseriösa aktörer, men de allra flesta drivs av engagemang och en vilja att göra gott, skriver Maja Koppfeldt, företagare och entreprenör.

Jag har gått igenom de delar av SD:s budget som de själva hänvisar till och jag kan konstatera att Sveriges kommuner, och därmed välfärden, har fått en check med väldigt tveksam täckning. Det blir inte en budget i balans bara för att de får ihop plus och minus i kalkylbladet.

Sverigedemokraternas akilleshäl är ekonomi. Partiet vill slakta statsbidragen till kommuner och landsting med 53 miljarder till 2018. När både välfärden och flyktingmottagningen snarare kräver högre skatter.

Den svenska vänsterregeringen håller på att återskapa ett klassamhälle där valfrihet heter pengar och där välfärdens kvalitet begränsas av monopolens ambitioner. I vissa delar av landet kommer bara de rika kunna välja, medan valfriheten blir allas privilegium i de kommuner och regioner där politiken bryter med de rödgrönas.

Anna Ljungdell (S) har fel i sin kritik av SD:s budgetförslag. Vi lägger oss inte på en lägre ambitionsnivå när det handlar om välfärden. Kommunerna har en lika stark ekonomi i Sverigedemokraternas budgetalternativ som i regeringens förslag. Istället handlar det om en kombination av minskade utgifter samt ökade intäkter för kommunsektorn i andra delar av budgeten, där en minskad kostnad för invandringen är den enskilt största förklaringen.

Hur är det möjligt att ett riksdagsparti kan föreslå besparingar om 53 miljarder på kommunsektorn utan att få en enda fråga om detta? Varenda SD-väljare jag har träffat tror att deras politik skulle ge mer pengar till kommunen. Men partiets egen budget visar tydligt att detta helt enkelt inte är sant.

En rättighet till Komvux måste också motsvaras av en skyldighet att tillhandahålla det, skriver Almega och pläderar för införandet av en Komvux-peng.

Regeringen måste ge raka besked om hur den ser på välfärdsföretagens roll. Vad som behövs är stabila, rättvisa och långsiktiga spelregler. Den osäkerhet som nu råder är direkt skadlig för utvecklingen i välfärdssektorn, visar en undersökning med 500 välfärdsföretagare i Stockholmsregionen.

Är det Vänsterpartiet som bestämmer nu? Partiet har efter valet fått rekordstort inflytande i både kommuner och i landsting samt i riksdagen. Men Sjöstedt behöver trots det inte ta ansvar för regeringens politik, eller? Partiledaren Jonas Sjöstedt intervjuas av Dagens Samhälles reporter Johan Delby.

Behöver välfärdsföretagen förbättra sitt rykte? Är det stötande om privata välfärdsföretag gör höga vinster? Eller är effektiva företag skattebetalarnas bästa vänner? Per Granath, vd för omsorgsföretaget Humana, intervjuas av Dagens Samhälles reporter Maria Ottoson.

Vårdföretagandet har en stor betydelse för integrationen i Sverige. Mycket större än vad som hittills framskymtat i debatten och medierapporteringen. Vård- och omsorgsföretag är en integrationsmotor i vårt samhälle.

Hur ska kommunerna lyckas hitta 225 000 nya medarbetare? Vem ska arbeta med vården och omsorgen i framtiden? Och hur får vi råd? Blir demenssjukdomarna, eller alkoholen, den offentliga ekonomins gökunge? Författaren Gunnar Wetterberg, tidigare chef på Svenska Kommunförbundet och Saco, intervjuas av Dagens Samhälles reporter Måns Wikstrand.

Betydligt fler medborgare känner förtroende för offentligt driven vård och omsorg än för motsvarande verksamheter i privat regi, trots att de privata alternativen håller minst lika hög kvalitet. Att överbrygga det förtroendegapet är en utmaning för privata vård- och omsorgsgivare.

Välfärden i Sverige står inför enorma utmaningar. Vi har varken råd eller tid att fortsätta diskutera fel frågor. Producenter av vård- och omsorgstjänster bör styras med kvalitetskrav, inte med strypt konkurrens.

I dag ligger det genomsnittliga löneläget för kvinnor 14 procentenheter lägre än männens. Mycket lite kommer att hända om inte kvinnors löner tillåts öka i snabbare takt än männens löner. Regeringen bör därför ge Medlingsinstitutet skarpare uppdrag och verktyg att säkerställa att jämställda löner uppnås inom ramen för den svenska partsmodellen.

I sommar kommer omkring 85 000 unga att sommarjobba i landets kommuner och landsting. Det innebär 85 000 möjligheter för arbetsgivarna att så ett frö inför framtida yrkesval. Men bara var femte arbetsgivare använder feriejobben för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden.

Allianspartierna har i riksdagen tagit initiativ till tilläggsdirektiv till utredningen om vinster i välfärden som ger regeringen möjlighet att bryta med Vänsterpartiet. Det komplicerade parlamentariska läget ger regeringen möjlighet att slippa låta Vänsterpartiet diktera villkoren för viktiga delar av välfärdspolitiken.

Min rekommendation till ledningen i Malmö - och kommunpolitiker i andra tillväxtkommuner - är att ta hjälp av välfärdsföretagen inom vård, skola och omsorg. Ryck bort de ideologiska skygglapparna och tänk på kommuninvånarnas bästa. Då klarar ni att möta de växande behoven inom välfärden.

Den 1 augusti väntas nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga avskaffas. Detta slår hårt mot många branscher och riskerar att snedvrida konkurrensen, eftersom regeringen kompenserar kommunerna för avgiftshöjningen – men inte de företag som verkar på kommunal entreprenad.

Medan äldreomsorgen kan användas som budgetregulator måste assistansersättningen betalas ut oavsett ram. Denna skillnad kommer inom kort att bli ett rent och skärt helvete för politikerna att hantera. Och beredskapen tycks inte vara god.

Hur skapas ett arbete? En högintressant fråga i robotiseringens tidevarv, när det betalas mer för spelföretag med ett fåtal anställda än för stora industriföretag med 10 000-tals anställda. För det finns fortfarande verksamheter som alla behöver och som fortsatt måste sysselsätta oerhört många. Att så många vill hindra dessa företag, som också har stor exportpotential, att växa fritt är obegripligt.

Regeringens utredare Ilmar Reepalu ska de kommande åren undersöka hur ”vinster i välfärden starkt ska begränsas”. Men verkligheten tycks ordna det av sig självt: vinstmarginalerna är blygsamma. Det visar DS granskning av de 16 största privata välfärdsjättarnas bokslut för 2014.

Det finns många skäl som talar för att industrin borde understödja kraven på förbättrade villkor för exempelvis arbetarkvinnor i offentlig sektor. Det är helt enkelt ett måste för att vi ska kunna bedriva en värdig välfärd, som vi alla räknar med att få del av under olika skeden av livet.

Nu föreslås återigen stopplagar mot vissa vårdgivare i den svenska hälso- och sjukvården. Men patienterna behöver inte stopplagar. De behöver vårdgivare som utvecklar vården, oavsett driftsform. Det skriver landstingsrådet Anna Starbrink som är ordförande i Folkpartiets välfärdskommission, inför partiets riksmöte i helgen som kommer.

Det är tydligt att det behövs mer ordning och reda i välfärden, men välfärdsutredningen behöver balanseras genom nya tilläggsdirektiv så att mångfalden och valfriheten säkras genom långsiktiga spelregler. Vänsterpartiet bör inte få det huvudsakliga inflytandet över den svenska välfärden.

Bilden som breda nyhetsmedier förmedlar om viktiga samhällsfrågor är skev. Rapporteringen om välfärdsföretag och valfrihet inom vården och skolan är ett sådant exempel. Där är granskningen snarare ensidig än allsidig och ger sammantaget en direkt felaktig bild av verkligheten.

Om vi menar allvar med att hela Sverige ska leva krävs det en regionalpolitik värd namnet. Och att vi bryter storstadsmaktordningen och återupprättar självkänslan i hela Sverige, och ger alla samma möjligheter till att utvecklas med innovation, kreativitet och entreprenörskap.

Kommuner måste främst se ekonomiskt och praktiskt på sina göranden och låtanden, inte styras av förlegad ideologi. Ytterst är det tillgången på arbetstillfällen, trivsel, valfri barnomsorg och en god social omsorg som är avgörande, skriver Bengt Olof Dike i en replik till Daniel Suhonen.

Välfärdssektorn behöver ett långsiktigt stabilt regelverk. En uppgörelse om detta måste bygga på ett fullständigt och kvalificerat beslutsunderlag. Men i stället sker nu en insnävning av utredningsdirektiven för att parera vad de anlitade experterna kommer fram till.

De som för något år sedan stolt kallade sig själva för liberala förnyare har det inte lätt i dag. Den ena marknadsmyten efter den andra har krossats när den mött verkligheten. Argumenten som framförs av riskkapitalisternas lobbyister framstår som genomskinliga.

Med hårda krav kommer inga oseriösa eller kortsiktiga aktörer att vilja äga välfärdsföretag. De som levererar god kvalitet och smarta innovationer bör vara välkomna att stanna kvar och bidra till att utveckla välfärden.

Med tre kvinnliga partiledare i fronten inom Alliansen kommer de socialistiska feministerna få allt svårare att förklara sin politik och varför en 50-årig manlig fackpamp 2018 är ett bättre val som statsminister än en ung småbarnsmamma. Går det att försvara att just när det kommer till statsministern handlar det inte om kön utan om individ?

Det är lite förvånande att regeringen ska låta utreda valfriheten inom välfärden helt och hållet på Vänsterpartiets villkor. Än mer förvånande är att man låter Ilmar Reepalu, den person som mer än någon annan är ansvarig för hur välfärden gått sönder i Malmö, ansvara för utredningen.

Ung Vänsters ideologiskt drivna syn på företag och vinster slår blint mot både mångfalden och kvaliteten på tjänsterna i välfärden. Dessutom kommer deras motarbetande av företag ledda av kvinnor leda till att jämställdheten tar flera steg tillbaka.