Välfärd

Åklagare ger förslag på hur gängbrottsligheten kan bekämpas. Andra debattämnen: Välfärdskommissionen, vaccineringarna och återvandring.

Välfärdskommissionen har presenterat sin slutrapport om hur välfärden ska stärkas. Men förslagen räcker inte för att ge kommunsektorn långsiktiga planeringsförutsättningar att leverera välfärdstjänster av god kvalitet, skriver Therese Svanström, TCO och Veronica Magnusson, Vision.

Vi behöver en ärlig debatt om vad som är faktiska effektiviseringar i välfärden – och vad som i stället bör kallas vid sitt rätta namn – nedskärningar, skriver vänsterpartisterna och oppositionsborgarråden i Stockholm Clara Lindblom och Torun Boucher.

Att framtidssäkra välfärden kommer inte av sig självt, men om vi inte har ambitionen att leverera högre kvalitet till en lägre kostnad lämnar vi våra medborgare i sticket. Därför valde Landskrona stad att att sätta ett fast pris per timme på sfi-utbildningen utifrån förvaltningens krav på kvalitet och budgetmål, skriver utbildningsförvaltningens chef Fredrik Menkus Wegbratt.

Ska man smälta ett isberg gäller det inte bara att få bort den lilla del som syns ovanför vattenytan. Utmaningen är i stället att få bort resten.

Den ekonomiska tryggheten för de människor som behöver den mest måste stärkas, skriver socialförsäkringsministern. Höj de personliga assistenternas lön uppmanar DHR. Fattigdomen som kan vara dubbelt så stor som de officiella siffrorna visar, skriver Sveriges Stadsmissioner. Andra ämnen i dagens debattsvep är bland annat utsatta områden, skolan och kossornas påverkan på klimatet.

Kommunerna bör anta mål om att minst 90 procent av de kommunala jobben ska vara tillsvidaretjänster och att en lika hög andel ska vara heltider, skriver Mirja Räihä, ordförande för LO-distriktet i Stockholms län.

Dagens Samhälles debattredaktion har gått igenom debattartiklarna som publicerats under våren för att kunna ge svar på vilka artiklar som blev mest lästa och vilka ämnen som engagerade.

Vi kräver en lagändring som tydliggör att vård, utbildning och alla andra välfärdsområden som är undantagna från moms, är det i alla led, skriver företrädare för Kristdemokraterna.

För att få ut mer välfärd från varje skattekrona har kommunerna ett ansvar att arbeta med effektiviseringsfrågor och med benchmarking mot de bästa, skriver Svenskt Näringsliv.

Hela välfärden måste mobiliseras för att upptäcka och bekämpa mäns våld mot kvinnor, skriver socialdemokraterna Lena Rådström Baastad, Anders Henriksson och Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Varje gång det offentliga går in och dikterar hur samhället ska fungera och hur människor ska agera minskar man invånarnas möjligheter att själva bestämma hur deras liv levs bäst.

Samma politiker som vill göra oss hemlösa genom att införa marknadshyror vill samtidigt försämra arbetsrätten för att göra oss ännu mer utsatta för företagens vinstvilja.

Socialdemokraterna presenterar hur de vill stärka välfärden efter pandemin. Föräldralediga missgynnas på jobbet – arbetsgivare måste ta tag i frågan, skriver bland andra Unionen. En student beskriver konsekvenserna av ett år med distansundervisning och i DN skriver 26 forskare om farhågor för en fjärde covid-våg.

Regeringen sviker de kommuner och regioner som behöver stöd och hjälp allra mest, skriver Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

Att det blir lite så och så med samhällsservicen får man väl räkna med om man bor i glesbygd – eller? Britta Flinkfeldt (S) skriver om olika levnadsvillkor.

Att bara tala räcker inte för att lyckas med det nödvändiga systemskiftet i vården; vi måste ”walk the talk”. Det säger Roland Bång, ny projektledare för omställningen mot god och nära vård i södra Lappland.

Nedskärningar i vården, myndigheters hantering av pandemin, NPF-elevers inkludering, Sverigedemokraters syn på kultur och skolans framtid. Dagens Samhälles debattredaktion har gått igenom artiklarna som publicerades under året för att kunna ge svar på vilka artiklar som blev mest lästa och ringa in några av de ämnen som engagerade flest debattörer under året.

Digitaliseringens fulla potential uppnås inte i dag. Som ett resultat av Välfärdskommissionens arbete inleder därför regeringen och SKR förhandlingar om en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för välfärden, skriver bland andra finansminister Magdalena Andersson (S) och SKR:s ordförande Anders Knape (M).

Det är bara genom en starkare, tryggare och närmare välfärd i hela landet som vi kan ta Sverige framåt. Att stärka välfärden är därför en av Centerpartiets främsta prioriteringar inom ramen för Januariavtalet, skriver Annie Lööf och Anders W Jonsson.

Vad skulle hända med rättssäkerheten om tjänstemän vägde in egna moraliska värderingar i besluten?

Det håller inte att kommuner och regioner gör budget på samma sätt som amerikansk tillverkningsindustri gjorde för 100 år sedan. Hemtjänst, skola och barnomsorg behöver stabilitet snarare än frånvarande chefer som varje höst kämpar mot andra delar i kommunen för att få en lite större del av kakan, skriver Knut Fahlén och Johan Frisack på Ekan Management.

Att de kommunanställda var ”sådär på” blev en överraskning, säger tidigare polischefen Christer Normark, som inlett sitt nya liv som kommunchef i Sorsele med att praktisera ute i verksamheterna.

I dagarna går SKR in i skarpa förhandlingar om nya kollektivavtal. Man kan tro att förhandlingsarbetet sker i en stor process med god insyn och påverkansmöjlighet från kommuner och regioner. Men så fungerar det inte. Kollektivavtalen tas fram helt utan insyn från oss arbetsgivare ute i verkligheten, skriver Forshaga Kommuns kso Per Lawén (S).

Södertäljes säkerhetschef Anna Flink har ett viktigt uppdrag: att skydda kommunen från välfärdsbedrägerier.

Det är förvånande att de svenska medborgarna har begränsade, eller inga, möjligheter att informera sig om kvaliteten på den skola eller vårdcentral man valt. Genom offentlig redovisning kan kvaliteten utvecklas och höjas, och vi får mer värde för de resurser som läggs på välfärden, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv.

Behovet av en digital infrastruktur och gemensamma nationella spelregler som spänner över samhällets samtliga nivåer är nödvändig för att stärka tilliten till samhällets förmåga att skapa trygghet och tillgång till en god och jämlik välfärd, skriver flera skribenter.

Högre effektivitet i kommunerna behövs för att dämpa skatteökningar och hålla tillbaka försämringar i välfärden. Effektiva kommuner bör därför premieras med ett nytt statsbidrag, en ”effektivitetsmiljard. Det skriver Anders Norrlid, Magnus Arnek och Tore Melin, författare till en ny ESO-rapport.

En tydlig och tillitsfull stat i nära samverkan med ett starkt och ansvarstagande kommunalt självstyre är vägen framåt i en fungerande lokal och regional demokrati, skriver SKR:s ordförande Anders Knape.

Samtidigt som arbetslösheten ökat så är behovet av arbetskraft inom välfärden stort. För att möta rekryteringsbehovet räcker det inte med att bara rekrytera unga. Kommuner, regioner och kommunala företag behöver också rekrytera personer mitt i livet. Det skriver Omställningsfondens vd Eva Wikström.

7 procent av de privata tandvårdsföretagen riskerar antingen konkurs, nedläggning eller rekonstruktion på grund av pandemin. I budgeten har regeringen tillskjutit pengar till den offentliga tandvården. Det är hög tid att stödet även utökas till att omfatta den privata, skriver Privattandläkarnas vd Merit Lindberg och näringspolitiske chef Lars Olsson.

En stor andel av det återstartspaket på över 100 miljarder kronor som regeringen föreslår i budgeten för 2021 bör gå till att förbättra arbetsvillkoren inom välfärden – inte minst inom äldreomsorgen, skriver Kommunals chefsekonom Torbjörn Dalin.

De tillfälliga tillskotten i form av generella statsbidrag har skapat ett viktigt andrum. Men nu behövs långsiktiga statliga ekonomiska tillskott för att kommuner och regioner ska kunna fullgöra sitt ansvar för vård av sjuka, barn- och ungdomars skolgång och omsorg av äldre, skriver kommunpolitikerna i Ånge Erik Lövgren (S) och Magdalena Flemström (C).

I en mycket osäker värld behöver välfärdens finansiering ges ett stadigt ankare. I budgetpropositionen för 2021 bör kommuner och regioner garanteras att staten täcker både bortfallet av kommunal inkomstskatt som blir effekten av arbetslösheten, och de extra kostnader som pandemin orsakar, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström.

Kommuninvest har startat en expertgrupp som ska analysera regioners och kommuners ekonomi i coronakrisen. Gruppen vill gärna ha inspel från regionala och lokala aktörer.

Vi behöver ge medarbetare som riskerar att bli arbetslösa möjlighet att fortbilda, utbilda och omskola sig, skriver företrädare för SKR:s förhandlingsdelegation, Sobona, Kommunal, Lärarförbundet, Vision, Akademikerförbundet SSR, Vårdförbundet, Läkarförbundet och AkademikerAlliansen.

Samhällets stöd i Coronapandemins spår till de svenska företagen har hittills missat en högst betydelsefull del i välfärdssamhället, nämligen alla de enskilda näringsidkare som nu står utan fast mark under fötterna. Statsmakten måste snarast hitta en stödform som gör det möjligt för dem att överleva. Tillförsel av likvida medel krävs, menar Stig Bertilsson (M) kso i Bengtsfors kommun.

Vi kräver att regeringen gör en översyn av lagstiftningen för idéburen välfärd, så att den tar hänsyn till den verklighet som våra medlemmar lever i, skriver bransch- och intresseorganisationen Idéburen välfärds ordförande Kenth Nauclér och generalsekreterare Mimmi von Troil.

Varje år lägger det offentliga hela 400 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar på stöd till lokala flygplatser. Är det verkligen rimligt? Västerås tyckte inte det, och det gör inte vi heller. Därför uppmanar Grön Ungdom fler kommuner att följa Västerås exempel och lägga ned sina lokala flygplatser.

Vi behöver fler viljestarka politiker och stridbara tjänstemän som ibland kan gå i konflikt med varandra men också vara trygga i sina roller och se den andres perspektiv. I en trygg miljö väcker en konflikt vare sig kränkthetskänslor eller avgångskrav, replikerar utredaren och fd kommundirektören Oscar Fredriksson.

Partierna måste ta ansvar för sina lokala företrädare och för ledarskapet i välfärden. Den stora chefsomsättningen i kommunerna blir ett allt allvarligare problem och får oacceptabla konsekvenser för verksamheten, anser Akademikerförbundet SSR och Sveriges Skolledarförbund.

I dag på internationella kvinnodagen vill vi lyfta fram alla kvinnor som gör insatser som anhöriga. När skolan inte ger barnet en fullgod utbildning. När myndighetskontakter är krångliga. När äldreomsorgen har för lite resurser. Då bränner kvinnor ut sig i kampen för att få tillvaron att fungera, skriver Anna Quarnström och Kukkamariia Valtola Sjöberg.

Om den svenska välfärdens krympande marginaler prövas och säckar ihop i ett sjukdomsutbrott skulle det innebära en betydligt större förtroendekris för politiken än det politiska tjafsande mellan blocken som just nu betecknas som "kris" i debatten.

När konjunkturen viker finns all anledning att bygga in jämställdhet i den ekonomiska politiken, skriver Sveriges Kvinnolobby, som vill se välfärdsinvesteringar och satsningar på att öka sysselsättningen bland utrikesfödda kvinnor.

Nej Lena Hallengren, jag krigar inte emot den svenska välfärdsmodellen. Tvärtom. Jag krigar för att det behövs ett fundamentalt nytt grepp om sjukvårdens organisering för att slå vakt om välfärden, skriver Irene Svenonius (M) finansregionråd Region Stockholm.

Det finns mycket som samhället skulle kunna göra för att förhindra att vi som är föräldrar till barn med NPF-diagnoser kraschar, men vi ser inte så många förslag. Här är vår lista på åtgärder, skriver fyra mammor som hellre vill förvärvsarbeta än gå på ändlösa möten för att få vardagen att fungera.

Staten skjuter till pengar, i syfte att rädda vården från varsel och kris. Men finansregionrådet Iréne Svenonius (M) framhärdar i de svångremsbudgetar som sjukhusen fått. Därmed lär de fasansfulla vittnesmålen från vården fortsätta strömma in.

De ökade statsbidrag som januaripartierna nu lovar till kommunerna är välkomna, men otillräckliga för att stoppa nedskärningarna i välfärd och utbildning, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

De riktade statsbidragen som är ett typexempel på hur staten vill detaljstyra verksamhet som kommunerna ansvarar för. Bidragen har vuxit över tid, trots att statens lösningar ibland är skrivbordskonstruktioner, skapade lite för långt ifrån den brokiga verkligheten.

Vi som har barn med NPF-diagnoser faller mellan varje stol i välfärden. Vi får inte ihop livspusslet och vi blir utmattade och kraschar. Det skriver mamman och bloggaren Jenny Egerborn.

Regeringen vill visa att de tar frågan om välfärdens utmaningar på allvar genom tillsättandet av Välfärdskommissionen. Men kommissionen saknar en viktig byggsten: de privata välfärdsaktörernas röst. Det är märkligt, skriver Praktikertjänsts styrelseordförande Urban Englund och koncernchef Carina Olson.

De demografiska och ekonomiska utmaningarna har varit kända sedan länge och duger inte som ursäkt för försämringarna i äldreomsorgen. Välfärdens kärnverksamheter måste fungera om samhällskontraktet ska kunna upprätthållas, skriver Eva Eriksson, SPF Seniorerna.

Fattiga pensionärer, politiska praktfiaskon, kommunernas kris, NPF-elevers inkludering, upprop i välfärden och IS-återvändare. Dagens Samhälles debattredaktion har gått igenom artiklarna som publicerades under året för att kunna ge svar på vilka artiklar som blev mest lästa och ringa in några av de ämnen som engagerade flest debattörer under året.

Som enda region i Sverige betalar Region Stockholm till de andra regionerna i stället för att regeringen själva kompenserar för opåverkbara regionala skillnader och förutsättningar runt om i landet. Det uppenbart för oss att regeringen lämpar över sitt ansvar för resten av Sverige på stockholmarna, slutreplikerar regionråden Irene Svenonius (M), Anna Starbrink (L) och Ella Bohlin (KD).

Ett händelserikt decennium går mot sitt slut och ett nytt ska ta sin början. Vad kommer vi att minnas från 2010-talet, och vilka händelser och trender kan sägas ha haft avgörande betydelse för att forma det? Vi har tittat tillbaka på de senaste tio årens utgivning av Dagens Samhälle och i hård konkurrens tagit ut tio trender som utan inbördes ordning definierar decenniet som snart är slut.

Det är hög tid för landets politiker att ta sig an frågan om prioriteringar inom välfärden. För att bibehålla en god kvalitet och medborgarnas förtroende måste frågan om välfärdsåtagandet i relation till resurserna högre upp på den politiska dagordningen, skriver Lena Granqvist, samhällspolitisk chef, Saco.

Vi som arbetar i välfärden och vi som använder välfärden måste gemensamt tvinga ut de styrande politikerna på banan för att diskutera effektiviseringsidealet. Finns det inte mer resurser så måste uppdraget minska inom alla välfärdsyrken för att skapa balans mellan krav och resurser, skriver företrädare för föreningen Välfärdsinitiativet.

Lev som ni lär och låt välfärdssatsningar gå före skattesänkningar, skriver Lena Micko (S) i en replik till Irene Svenonius, Ella Bohlin och Anna Starbrink.

Med en samlad, effektiv och frihetlig hälsopolitik kan vi bespara människor mycket lidande och samhället oerhört stora resurser, skriver hälso- och sjukvårdsregionrådet i Region Stockholm Anna Starbrink (L), som vill forma en samlad hälsopolitik genom initiativet Hälsa för frihet.

Civilminister Lena Micko (S) behöver se förslagen i utredningen om idéburna aktörer i välfärden som ett första steg och lägga till ett offensivt program för att öka den idéburna välfärden i Sverige, replikerar Forums ordförande Patrik Schröder och Famnas generalsekreterare Ulrika Stuart Hamilton.

Vi hade höga förhoppningar på civilminister Lena Mickos förståelse för lokala förutsättningar. Nu ingår hon i Löfvens regering och verkar på kort tid glömt sin bakgrund i Kommun- och Regionsverige, skriver Irene Svenonius (M), Ella Bohlin (KD) och Anna Starbrink (L).

Vi skulle vilja se finansminister Magdalena Andersson (S) och socialminister Lena Hallengren (S) gå fram till de gamla och sjuka och förklara för dem varför skattesänkningar för rika män i Danderyd är viktigare än en vård som fungerar, skriver Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson och vårdpolitiska talesperson Karin Rågsjö.

Alla sektorer behövs i välfärden, men rättslig osäkerhet gör att vi inte fullt ut drar nytta av idéburna aktörers kompetens. Det skriver särskilde utredaren Samuel Engblom, som i dag lämnar sitt betänkande till civilminister Lena Micko och föreslår bättre vägledning för idéburet offentligt partnerskap samt ändringar i LOU och LOV.

Den stora utmaningen för välfärden är att vi har en åldrande befolkning samt att skattekvoten har sänkts under 2000-talet. Utan denna sänkning hade det offentliga haft 240 miljarder kronor mer per år att spendera.

Kompetensförsörjningen är nyckeln för att Sverige ska fortsätta utvecklas som land. Den är en förutsättning för att arbetsgivare ska kunna anställa, utvecklas och bidra till vår gemensamma välfärd, skriver företrädare för Transportföretagen, Sveriges Kommuner och Regioner, Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen.

Kommunsektorns kris kan undvikas visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Rapporten visar också att mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin.

Patienters valmöjligheter i vården är tämligen begränsade om man ser till tillgänglighet och kvalitet. Att kunna välja mellan offentlig och privat vårdgivare är av underordnad betydelse, skriver Calle Waller, Prostatacancerförbundet i en replik till bland andra Svenskt Näringsliv.

Att ge regioner och kommuner rätt att reservera LOV-system för idéburna utförare är detsamma som att ge dem rätt att utesluta vinstdrivande företag från valfrihetssystemen. Det vore mycket olyckligt för valfriheten i välfärden, skriver Christina Cedergren, Cedergruppen och Anders Morin, Svenskt näringsliv.

Dialogen kring tillit i styrningen är livlig runtom i landet, skriver Lundaforskaren Louise Bringselius, som vill varna för fem vanliga fallgropar när tillit ska implementeras i verksamheter.

Skälen till varslen på Nya Karolinska låter lite olika om man frågar oppositionen eller makthavarna i Region Stockholm. Men det finns ytterligare anledningar, som vi på Tankesmedjan Balans är bekanta med: effektiviseringskrav. Vilket i praktiken är nedskärningar under annat namn, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner.

Många kommuner kommer tvingas att omprioritera och dra ner på ambitionsnivåerna i både välfärdsuppdraget och tillväxttakten om regeringens förslag till nytt kostnadsutjämningssystem blir verklighet, skriver kommunstyrelsens ordförande i Västerås Anders Teljebäck (S).

Det är hög tid att stoppa dietkuren för Sveriges sjukvårdsverksamheter, skriver S-föreningen Reformisterna som föreslår en reformbudget.

Matfattigdomen i Sverige är reell. Varje månad ger vi i vår verksamhet runt om i landet mat till så många människor att de motsvarar befolkningen i en mellanstor svensk kommun. Det är hög tid att regeringen tar sitt ansvar och tillsätter en fattigdomskommission, skriver styrelseordföranden för Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner Lotta Säfström.

Fyra av fem kommuner tvingas skära ned i verksamheterna nästa år för att klara ekonomin. Men kommunerna kan inte ensamma bära kostnaderna för de ökade kraven på välfärden. Nu behöver staten gå in och stötta kommunerna – barn, äldre och människor i behov av samhällets stöd ska inte behöva betala priset. Det skriver Visions förbundsordförande Veronica Magnusson.

En månad kvar till riksdagsbeslut och nu mullrar allt högre protester mot nya kostnadsutjämningen. Protester från andra håll än från Stockholm – och från vanligen utjämningsvänliga socialdemokrater.

De stora resurstillskotten till svensk välfärd uteblev i regeringens höstbudget. Det ställer krav på regeringens tänkta Välfärdskommission. Det skriver Tobias Baudin, Kommunal, som vill se en uppvärdering av välfärdsarbetarna, en likvärdig välfärd och en digitalisering med förnuft.

Vi vill ha en fungerande välfärd i hela landet. Människor ska kunna lita på att samhället ställer upp när det behövs, men för att det ska fungera krävs att alla kommuner tar sin del av ansvaret, skriver vänsterpartister från riksdagen och kommunpolitiken.

Välfärdens finansiering, urbaniseringen, digitaliseringen, hoten och våldet, privatiseringarna, invandringen, den nygamla fattigdomen, polariseringen. Allt finns på biblioteken.

I tisdags utsågs SKL:s vice ordförande Lena Micko (S) till ny civilminister. Från sin nya position inne i finansdepartementet bör hon driva frågan om en skattereform, inte minst för kommunernas skull, skriver TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom och skattepolitiska expert Karin Pilsäter.

Nedlagda kulturskolor, komvux ersätts med distansutbildning, inköpsstopp, anställningsstopp, borttagna logopeder och slopade blommor i rabatterna. Kommunsverige saknar pengar för välfärden. Samtidigt avstår staten 127 miljarder kronor för att kunna göra jobbskatteavdragen. Måste det vara så?

Nedbantningen av samhällets absolut viktigaste verksamheter är oacceptabel. Mer resurser och ett rejält lyft för personalen är nu vad som krävs för en god vård och omsorg, skriver Kommunal Norrbotten.

Låt oss klargöra att det inte finns någon dold agenda om att försämra välfärden, tvärtom handlar det om att säkra välfärden långsiktigt. Vi behöver ta ansvar för att de medel som alla skattebetalare bidrar med används på bästa sätt, slutreplikerar Företagarnas vd och kommunala toppolitiker från M, S och C.

Det går inte att digitalisera anknytningen mellan små barn och vuxna. Att digitalisera och effektivisera går säkert bra på tjänstemannanivå – men på golvet bland barnen behövs riktiga människor.

Det kommunala uppdraget är i princip lika oavsett hur kommunen ser ut, men om alla kommuner ska klara detta uppdrag så måste lika förutsättningar ges, skriver kommunstyrelseordförandena i Malå och Sorsele.

Den som vill bli tagen på allvar i effektiviseringsdebatten, behöver tala klarspråk om hur de ska gå tillväga, skriver Tankesmedjan Balans i en replik.

För att lösa de utmaningar som finns inom skolan och sjukvården krävs nytänkande. Att bara ösa mer skattemedel för att döva symptomen snarare än att adressera grundorsakerna är inte hållbart i längden. Nu behövs en nationell kraftsamling, skriver Liberalerna Daniel Forslund och Tobias Hammarberg.

Det var inte överdrivet länge sedan jag själv gick ut gymnasiet, och på den tiden var det nog ingen jag kände som föreställde sig att skolmat skulle kunna bli en klassfråga igen.

Att erbjuda hela vår svenska välfärd till dem som lyckats ta sig hit är knappast en klok och genomtänkt flyktingpolitik, skriver socialnämndens ordförande i Danderyd Carina Erlandsson (M).

Vi står alltså inför en smygande åtstramning av välfärden. Tillsammans med de andra ekonomiska förändringar vi gått igenom skapar det en farlig politisk cocktail, som alla anständiga partier borde ha ett gemensamt intresse att motverka.

Staten behöver ta över mer av finansieringen av de centrala välfärdstjänsterna. Det behöver ske på ett mer långsiktigt och genomtänkt sätt än genom riktade statsbidrag med olika villkor, ansökningstider och krav som synes mer till för att ge rikspolitiker mediautrymme än stabilt fungerande verksamheter skriver Karin Pilsäter utredare på TCO.

De nordiska länderna har, trots stora integrationssatsningar, svårt att integrera invandrare på arbetsmarknaden. En ny rapport visar dock att åtgärder som utbildningsinsatser, subventionerad sysselsättning och lägre minimilöner kan bidra till ökad sysselsättning, skriver professor emeritus Lars Calmfors, Senior Research Fellow Nora Sánchez Gassen och direktör Kjell Nilsson.

Det är av största vikt att det nya förslaget om kommunal kostnadsutjämning genomförs av riksdagen. Den 17 maj skulle alla remissvar vara inne och nu är det dags att förslaget blir verklighet. Inte minst med tanke på de oroväckande signaler som många av Sveriges kommuner ger om det kommande ekonomiska läget, skriver företrädare för riksorganisationen Hela Sverige ska leva.

2019 kan bli året då sociala obligationer och utfallskontrakt slår igenom i Sverige, enligt flera bedömare. Region Stockholm går nu ut aktivt och bjuder in privata finansiärer och entreprenörer att investera i innovativa välfärdsprojekt.

Nya kronor till EU bör rimligen prövas mot andra behov i Sverige. Vad är mest angeläget av en ny förskola i Malmö eller att EU behöver lägga ner några av alla kontor för regionalfonderna? Det frågar sig Gustaf Göthberg (M), kandidat till Europaparlamentet, och Oliver Rosengren (M), kommunalråd i Växjö.

Man brukar säga att vi människor är dåliga på att lära av historien. Att vi upprepar våra misstag gång på gång och att det är så det alltid kommer vara. EU visar att så inte är fallet. Nils Karlsson påminner om allt som EU har gjort och kan uppnå.

Visions förbundsordförande Veronica Magnusson lyfter vikten av att berätta om allt bra jobb som görs runt om i välfärden. Hon vill se mycket mer fokus på förutsättningarna, istället för det negativa som ofta lyfts fram idag.

Vi står inför en situation där framtidsutmaningarna kräver uppoffringar – reaktionen blir förmodligen destruktiv eftersom vi är rastlösa, dömande och ständigt på jakt efter något bättre, skriver Marika Lindgren Åsbrink.

Nya arbetssätt är nödvändiga för att möta ett ökat behov av välfärd. Men de offentliga finanserna behöver också ses över, skriver SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog i en replik till Svenskt Näringsliv.

Det är illavarslande att SKL så ensidigt betonar behovet av resursförstärkningar och skattehöjningar. Allra viktigast för kommuner och regioner är att öka effektiviteten, skriver Svenskt Näringsliv.

För att säkerställa en stark välfärd i framtiden behöver offentliga institutioner investera i en ”datakultur”, där medarbetarna vet hur de ska använda data med eller utan AI för att nå insikter och ta beslut. Det skriver Dan Sommer, dataläskunnighetsexpert på Qlik.