Våld i nära relationer

De senaste åren har i genomsnitt tio barn per år dött till följd av våld i Sverige. Nu föreslår en utredning en ny nationell strategi för att bekämpa våldet mot barn. En ny lag ska även förtydliga kommunernas ansvar och arbete.

De döljer blåmärken och knäckta ben, sjukskriver sig, ”ramlar in i dörrar” och bär långärmat och höghalsat oavsett väder. Och de finns på varje arbetsplats.

Ökade skyldigheter för socialtjänsten, mobilförbud i skolan och enklare att stänga skolor med brister. I dag, 1 juli, träder en lång rad nya lagar i kraft. Dagens Samhälle listar de mest relevanta för kommuner och regioner.

Regeringen riktar 30 miljoner kronor till kommunerna för att de ska kunna förebygga mäns våld mot kvinnor. ”Socialsekreterare kan rädda liv”, säger jämställdhetsminister Eva Nordmark (S).

SKR behöver utreda hur kommuner kan verka för att kvinnor som behöver fly sina hem lättare får ett nytt boende, anser Annika Strandhäll (S) och Janette Olsson (S).

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) riktar skarp kritik mot socialtjänsten i Motala kommun gällande deras agerande innan en kvinna mördades av sin före detta make vid resecentrum i Linköping förra våren.

På den internationella kvinnodagen handlar svepet till stor del om kvinnors rättigheter, men också om energipriser och pensionssystemet.

De senaste åren har barns samtal till Bris om våld, övergrepp och kränkningar eskalerat, skriver Bris generalsekreterare. Debattsvepet handlar också om OPS, socialtjänsten och klimatpolitik.

Debatten om våld i nära relationer handlar mest om vuxna. Nu krävs också särskilda insatser i skolmiljön för unga som utsätts för våld i parrelationer. Ungdomarna förtjänar bättre än en regering som bedriver symbolpolitik, skriver SD-kvinnor.

Vi måste öka insatserna för att tidigt upptäcka barn som far illa eller riskerar att fara illa: Ge bättre stöd till vårdpersonal, inrätta fler familjecentraler och stärk socialtjänsten, skriver Liberalernas partisekreterare Juno Blom och regionpolitikerna Gilbert Tribo och Camilla Mårtensen.

Bortslängda prillor och fimpar ska kunna ge böter. Straffrabatten för unga brottslingar slopas och en myndighet för psykologiskt försvar bildas. Här är några av de lagar som träder i kraft runt årsskiftet.

Sjukvården för personer med skyddad identitet har stora brister. Det konstaterar två forskare som nu kräver nationella riktlinjer.

Agera som om vi är på väg in i en farligare fas av pandemin, skriver flera läkare, forskare och experter. Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin beskriver hur S ska ta tillbaka väljare från SD. Avgående finansmarknadsminister Åsa Lindhagen sammanfattar MP:s tid på finansdepartementet. Andra ämnen i dagens debattsvepet är bland annat artificiell intelligens i vården, våld i nära relationer och klimatet.

Samhället måste stötta kvinnorna som lämnar våldsamma män. Den regel som stadgar att man ska ha varit folkbokförd och bosatt i Stockholms stad de senaste två åren för att kunna få förtur till en bostad måste utredas, skriver Mariana Moreira Duarte Miljöpartiets socialpolitiska talesperson i Stockholms stad.

Alla fullmäktigeledamöter i Emmaboda har i höst utbildats kring mäns våld mot kvinnor. ”En unik satsning”, säger kommunens folkhälsosamordnare.

Det fanns allvarliga brister i hanteringen av omsorgsärendet, visar en utredning som Tranås gjort efter mordet på en kvinna i april. Kommunen har gjort en lex Sarah-anmälan.

Hela välfärden måste mobiliseras för att upptäcka och bekämpa mäns våld mot kvinnor, skriver socialdemokraterna Lena Rådström Baastad, Anders Henriksson och Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Om skolsegregationen ska brytas behöver skolvalet behållas konstaterar professorer i nationalekonomi. Gör det olagligt för vuxna gängkriminella att umgås med barn och unga, föreslår Jan Jönsson (L). Lärarförbundet pekar på förskollärarnas vikt för samhället och en arbetsgrupp i Läkaresällskapet presenterar förslag för att minska psykisk ohälsa hos unga.

Större doser av samma medicin som vi redan använder lär inte hjälpa för att minska våld i nära relationer. I stället bör vi ta reda på vad som hjälper genom empirisk forskning.

Vem tar ansvar för att kvinnor och barn som utsätts för mäns våld får det skydd, den vård och det stöd de har rätt till, frågar Bris och Sveriges Stadsmissioner.

Vi bör tala mer om våldets olika orsaker i syfte att försöka förstå – inte för att vinna billiga poänger.

Det juridiska dödläget kring molntjänster hindrar digitaliseringen, enligt SKR-chef. Psykologer ifrågasätter lovskola. Mäns våld mot kvinnor är ett fortsatt stort debattämne och tas i dag upp i riksdagen.

Samhället förmår inte att skydda kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Vi ser i stället hur myndigheter försvårar för dem, skriver Somaya kvinno- och tjejjour.

Vi har full förståelse för att delar av hälso- och sjukvården fått pausa eller nedprioriteras under pandemin. Men vi ser samtidigt med oro på hur detta fått allvarliga konsekvenser för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Nu när vaccinationerna inletts vill RFSU och Svenska Barnmorskeförbundet att regeringen genomför en kartläggning av konsekvenserna och börjar planera för åtgärder.

Våldet i nära relationer har ökat i minst var tredje kommun, enligt en ny enkät. – Jag är helt övertygad om att det finns ett stort mörkertal här då många blir instängda hemma med förövaren, säger Carina Malmborg Olsson, chef vid Sjöbos socialförvaltning.

Den särskilda utsatthet som kan uppstå för personer med funktionsnedsättning när det gäller våld i nära relationer är viktig att uppmärksamma och synliggöra, skriver Funktionsrätt Stockholms stads ordförande Anna Quarnström och intressepolitiska ombudsman Kukkamariia Valtola Sjöberg.

Vi har inte hela bilden klar gällande barns våldsutsatthet under pandemin. Det finns risk för mörkertal och underrapportering. Därför föreslår vi att hjälplinjer bidrar med sin statistik som en tidig indikator på behovet av stöd och att dessa data analyseras med expertstöd, skriver representanter för nationellt kunskapscentrum Barnafrid.

Att börja arbeta mot killars våld mot tjejer är en förutsättning för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det arbetet måste intensifieras och börja prioriteras omedelbart, skriver Zandra Kanakaris.

Till följd av coronakrisen stärker Växjö sitt förebyggande arbete mot våld i nära relationer och självmord. – Det kan ju bli större tragedier och svåra människoöden av detta än vad corona medicinskt sett orsakar, säger Anna Tenje, kommunstyrelsens ordförande i Växjö.

För en del personer är hemmet den allra farligaste platsen man kan vara på. När Kina bad sina invånare att isolera sig syntes en ökning på över 240 procent av anmälda fall av våld i nära relationer. Fråga, knacka på, orosanmäl eller ring 112 om du misstänger att en granne far illa, manar företrädare för Luf Storstockholm.

Jag har aldrig ifrågasatt förekomsten av mäns våld mot kvinnor – inte heller påstår jag att våldsuttrycken är exakt likadana. Men det kommer inte gå inflation i kvinnojourernas viktiga arbete för att man också hjälper män som utsätts för relationsvåld, slutreplikerar Johan Mparmpagiannis.

Att förespråka könsneutralt förhållningssätt visar att delar av mansrörelsen inte ser allvaret i mäns våld mot kvinnor och inte står för jämställdhet, replikerar Sara Eriksson från kvinnojouren – en fristad i ingenmansland.

Akillesförbundet anser att alla brottsoffer – oavsett könstillhörighet – ska få tillgång till samma stöd. Om detta anses kontroversiellt, avslöjar det nog betydligt mer om den allmänna debatten än om vår människosyn, skriver förbundets styrelseledamot Johan Mparmpagiannis.

Brist på kunskap, förutfattade meningar och generaliseringar försvårar för utsatta kvinnor att få hjälp. Ett rejält kunskapslyft för att få stopp på våldet behövs. Det menar pensionärsorganisationen PRO och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK).

Just nu ser många fram emot fina högtider tillsammans. Att få lite extra tid med nära och kära, tända ljus och mysa i lugn och ro. Tyvärr innebär helger och ledighet inte frid för alla. Många kvinnor lever i fasansfull skräck över hot, våld, misshandel och sexuella övergrepp.

Imorgon lördag är det internationella mansdagen – och världstoalettdagen. Båda brukar generera en hel del höhöhö:ande. Men såväl män som fungerande avlopp är viktiga för välfärden i världen. Struntar man i frågor som berör halva mänskligheten så gör man världen till en sämre plats.

Studier från senare år visar att problemet med våld mot äldre är betydligt större än väntat. Nu gör den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stad en satsning för att motverka våld i nära relationer, i ett unikt samarbete med riksförbundet Unizon.

I dag tisdag lanseras en nationell satsning för att öka kunskapen i landets kommuner om våld. I ett unikt samarbete har Nationellt centrum för kvinnofrid, Socialstyrelsen och länsstyrelserna utvecklat en grundläggande webbkurs om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Behovet av utbildning är stort – och det ökar.

För att stödja landets kvinnojourer lovade regeringen att avsätta 25 miljoner kronor 2015 och 100 miljoner årligen mellan 2016-2019. Dessa miljoner har de flesta jourer ännu inte sett röken av. En konsekvens av det uteblivna stödet är att våldsutsatta kvinnor nekas skydd då boendena är överfulla, skriver liberalerna Gulan Avci och Lennart Gabrielsson.

Var sjätte kvinna har någon gång utsatts för våld av någon som hon har, eller har haft, en nära relation med. I dag onsdag är det internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor och det är ett misslyckande för vårt samhälle att denna dag behöva konstatera att vi har lång väg kvar till målet.

Könsrelaterat våld är en av de vanligaste och mest spridda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Vi måste inse att mäns våld handlar om kvinnohat och om mäns behov av makt och kontroll över kvinnors liv och sexualitet, skriver Zozan Inci, ordförande i Roks.

Det bor fler barn än kvinnor på kvinnojourernas skyddade boenden. Cirka vart tionde barn i Sverige har sett pappa eller styvpappa skrika, svära, slå eller våldta mamma. Det är dags att vi ser de här barnen, skriver Unizon som samlar över 120 kvinno-, tjej- och ungdomsjourer och nyligen givit ut boken ”Det gäller barnen, barn och unga på skyddat boende”

Att vara feminist innebär att se både yngre och äldre kvinnor i nutidens utmaningar och att göra någonting åt dem. Det är inte att skriva under på gammaldags socialistisk kamp. Vänstern har kidnappat den feministiska agendan och använt den som en täckmantel för att bedriva en röd politik.

Feminism är en fråga om mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Det handlar inte om frågor i marginalen som vissa debattörer vill påstå. Vårt starka engagemang mot våld i nära relationer är ett exempel på hur en feministisk politik också är en politik för barns rättigheter.

Stockholmspolisens register över misshandlade kvinnor innehåller uppgifter som gör det integritetskränkande och oacceptabelt. Men värst av allt är att det återigen speglar synen på kvinnan som medansvarig för våldet, skriver tre S-ledamöter i riksdagens justitieutskott.

En ny undersökning bland landets kommuner visar att var femte kommun helt saknar förebyggande arbete mot våld i nära relationer. Endast en handfull kommuner arbetar på det sätt som WHO, Världsbanken och FN menar är effektivt, nämligen utifrån ett makt- och genusperspektiv. Chefer och ansvariga på landets socialförvaltningar vill göra mer för att förebygga mäns våld, men hindras av bristande resurser och frågans låga prioritet. Det visar en undersökning gjord av Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR.

Kommunerna kan göra mycket för att förbättra situationen för våldsutsatta kvinnor och barn utan statliga beslut eller stöd. Till exempel när det gäller att underlätta för dem att få bostad efter tiden på kvinnojouren, replikerar Carina Ohlsson och Lotta Sonemalm.

Den kraftiga ambitionshöjningen för kvinnojourerna har inte finansierats. Vi saknar beslut som hjälper kommunerna och kvinnojourerna att bli ännu bättre på att hjälpa våldsutsatta kvinnor, replikerar Lennart Gabrielsson.

Många av kvinnojourernas största utmaningar beror på brist på lyhördhet och politisk vilja i kommunerna. Höjda krav kommer därför att förbättra stödet till våldsutsatta kvinnor och deras barn, replikerar Carina Ohlsson och Lotta Sonemalm.

För att ge våldsutsatta kvinnor och barn bättre stöd ställs nya och hårdare krav på både kommuner och kvinnojourer. Men först när det tas ett helhetsgrepp på statlig nivå kan utvecklingen i kvinnofridsarbetet säkras på lång sikt.

I Uppsala har landstinget sedan länge ett systematiskt arbete och rutiner för hur misshandlade kvinnor tas emot av sjukvården. Nyckeln är att cheferna prioriterar arbetet mot våld. Modellen kan tjäna som inspiration för fler.

Mellan 75 000 och 100 000 kvinnor i Sverige utsätts årligen för våld av en man de har eller har haft en relation med. Men endast 1 500 män genomgår någon form av behandling för sin våldsproblematik.