Här samlar vi allt för dig som vill läsa mer om VA-system
Debattsvepet
LO vill att Riksbanken chillar. Regeringen måste omedelbart se över produktionspremien för biogas. Sjuksköterskor uppmanas att inte fästa sig för mycket vid sina arbetsplatser. Det är tre ämnen från dagens debattsvep.
Juridik
Ökade skyldigheter för socialtjänsten, mobilförbud i skolan och enklare att stänga skolor med brister. I dag, 1 juli, träder en lång rad nya lagar i kraft. Dagens Samhälle listar de mest relevanta för kommuner och regioner.
Organisation
Nationella vattenkatastrofgruppen kallades in, butikerna tömdes på vattenflaskor och vakter övervakade utplacerade tankar. Dagarna utan rinnande vatten blev dramatiska för Nyköping. Så organiserades kommunen för att klara krisen.
• Plötsligt låg sajten nere
• Experternas tips för att hålla invånarnas mod uppe
• Lärdomarna
Infrastruktur
Kriget i Ukraina gör att det kan bli brist på viktiga vattenreningskemikalier till svenska vatten- och avloppsverk. Kommuner, länsstyrelser och flera myndigheter arbetar intensivt med frågan. ”Just in time”-principen gör systemet sårbart.
Debatt
Dagens lagstiftning för vatten och avlopp (VA) ställer boende i villa och fritidshus inför ruinerande fakturor – samtidigt som kommuners möjlighet att erbjuda mark för det eftersökta boendet i villa hämmas, skriver Villaägarna.
Debatt
Fastighetsavgiften bidrar till att vi kan göra nödvändiga och viktiga investeringar i infrastruktur som stärker och säkrar den pågående fantastiska utvecklingen i Malung-Sälens kommun, replikerar kommunstyrelsens ordförande Hans Unander (S).
Debatt
Det är inte frågan om, utan när och i vilken takt omfattande investeringar måste ske i de svenska VA-näten. I snitt kommer VA-taxorna att behövas fördubblas under de närmaste åren. Vissa kommuner, med få invånare, har dock sådana utmaningar att de kommer behöva statligt stöd, skriver företrädare för Svenskt Vatten.
Debatt
Dricksvattensäkerheten utmanas av torka, översvämningar, föroreningar och bristande underhåll i läckande ledningar. Genomsnittskommunen klarar inte själv av att möta utmaningarna. Nu krävs ett samlat grepp om den framtida finansieringen av VA-systemen, skriver vd:n på Svenskt Vatten.
Debatt
Infrastrukturen. Den finns där och märks knappt – så länge allt fungerar. De kommande 20 åren behöver VA-investeringarna i Sverige vara 35 procent högre än i dag. Nästan en femtedel av det kommunala väg- och cykelvägnätet behöver åtgärdas, skriver kommunchefer och forskare.
Debatt
Miljontals kubikmeter dricksvatten som har renats till ett livsmedel och som krävt både energi och andra kostnader, når aldrig fram till konsumenten. I hela landet är problemen desamma: våra VA-system läcker som ett såll, skriver deltagaren i vattenstämman Jan-Olov Johnson (S).
Kommunala bolag
Branschorganisationen Svenskt Vatten hävdar att VA-taxorna måste fördubblas för att klara det gigantiska investeringsbehovet. Det kan möjligtvis fungera i storstäderna, men i mindre kommuner är det en orimlighet. Det behövs därför ett statligt stöd i klass med det som fanns på 1960- och 1970-talet, då många av Sveriges VA-anläggningar byggdes.
Infrastruktur
Dålig kunskap och invanda mönster leder till att kommuner, VA-bolag, fastighetsägare och svenska hushåll i onödan får betala sex till sju miljarder kronor årligen för problem orsakade av fett som hade kunnat stoppas vid källan med beprövad bioteknik.
Kommunala bolag
Att skjuta nödvändiga investeringar i våra VA-ledningsnät på framtiden leder sannolikt till ännu högre kostnader i slutänden. Nu måste beställare, rörtillverkare, teknikkonsulter, entreprenörer och forskningsinstitut arbeta tillsammans för att öka kunskapen och förnyelsetakten inom VA-ledningsnäten.
Kommunala bolag
Allt fler börjar inse att vi måste satsa mer på våra vatten- och avloppsnät. Många nät är gamla och behöver uppgraderas. Urbaniseringen ställer ökade krav på kapacitet och risken för extremväder gör att vi behöver bättre dagvattenhantering. Så långt är i princip alla överens, men nu måste vi börja diskutera hur det ska göras och finansieras.
Kommunpolitik
Det är dags att slå till bromsen för de höga gatuavgifter som kommuner kan debitera enskilda villa- och fastighetsägare. Tre principer bör vara vägledande i det arbetet då de skapar en stabil grund för en rimlig kostnadsfördelning mellan kommunen och fastighetsägaren.
Hållbarhet
Vi är överens med Fastighetsägarna om att det behövs både lagändringar och samarbete för att nå framgång i klimatanpassningsarbetet. Men synen på det arbete som gjorts och på det som ligger framför oss skiljer sig åt på några punkter.
Kommunala bolag
Klimatanpassad samhällsplanering är ett lagspel där alla aktörer måste ta sitt ansvar och låta sig styras av lagledarens spelplan. Annars förlorar man matchen. Det gäller även Fastighetsägarnas branschorganisation som måste ta sin del av ansvaret för att hantera översvämningar.
Kommunala bolag
Malmö arbetar med att ta fram en skyfallsplan, men i Sverige saknas relevant lagstiftning och rollfördelning för att kunna klimatsäkra fastigheter och städer. Danmarks lagstiftning är ett exempel på hur det går att snabba på klimatanpassningen.
Kommunala bolag
Varje vecka tvingas invånare någonstans i Sverige att koka sitt dricksvatten, till följd av problem med kommunens vatten- och avloppssystem. Så ska det inte behöva vara. Frågan är hur många vattenläckor, parasitutbrott, larm om läkemedelsrester och brandskum i dricksvattnet, som kommer att krävas innan något görs åt dagens kortsiktiga investeringar i och splittrade ansvar för vårt viktigaste livsmedel.
Infrastruktur
SKL hävdar att inga fakta stödjer att det finns ett samband mellan parasitutbrott i dricksvattnet och kvaliteten på kommunernas vatten- och avloppssystem. Men om man följer diskussionen i Östersund så talar man där om uppskjutna investeringar som en förklaring till parasitutbrottet hos dem, replikerar VA-Faktas Hampe Mobärg.
Infrastruktur
Inga fakta stödjer påståendet att det finns ett samband mellan parasitutbrott och kvaliteten på kommunernas vatten- och avloppssystem. Däremot finns mer att önska av länsstyrelserna och Livsmedelsverket på vattenområdet. Det slår Gunilla Glasare på SKL fast i en replik.
Infrastruktur
Minst 47 000 personer blev sjuka av infekterat dricksvatten i Östersund och Skellefteå och det kostade samhället stora pengar. Vare sig medborgarna eller kommunerna har råd att vänta på utredningen om dricksvattenförsörjningen för att genomföra nödvändiga investeringar i våra vattensystem, skriver Hampe Mobärg.