Här samlar vi allt för dig som vill läsa mer om VA-nät
Debattsvepet
LO vill att Riksbanken chillar. Regeringen måste omedelbart se över produktionspremien för biogas. Sjuksköterskor uppmanas att inte fästa sig för mycket vid sina arbetsplatser. Det är tre ämnen från dagens debattsvep.
Hållbarhet
Mitt i juli när alla uppmanades spara på vattnet körde kommunen sprinklers i rondellerna. Det blev en riksnyhet.
Emån förser sex kommuner med vatten – men resursen räcker inte längre till. I Eksjö har frågan fått högsta prioritet. Men krävs det en katastrof för att folk ska fatta?
Hållbarhet
Svenskar är vana vid att det alltid finns billigt dricksvatten. Det är ett problem, tycker Tranemos toppolitiker Driton Bilalli (S).
Kommunen kämpar med läckande vattenledningar, lappade reningsverk och VA-skuld. Varför syntes inte det i valrörelsen?
Juridik
Ökade skyldigheter för socialtjänsten, mobilförbud i skolan och enklare att stänga skolor med brister. I dag, 1 juli, träder en lång rad nya lagar i kraft. Dagens Samhälle listar de mest relevanta för kommuner och regioner.
Infrastruktur
Oförändrad taxa – eller höjningar med 53 eller 20 procent. Skillnaderna i VA-avgifter är fortsatt stora visar ny rapport från Svenskt Vatten. Villaägare betalar fem gånger mer på Tjörn än i Solna. Och dyrare lär det bli.
• Kommunlista: Så mycket höjs VA-taxan.
Organisation
Nationella vattenkatastrofgruppen kallades in, butikerna tömdes på vattenflaskor och vakter övervakade utplacerade tankar. Dagarna utan rinnande vatten blev dramatiska för Nyköping. Så organiserades kommunen för att klara krisen.
• Plötsligt låg sajten nere
• Experternas tips för att hålla invånarnas mod uppe
• Lärdomarna
Infrastruktur
Kriget i Ukraina gör att det kan bli brist på viktiga vattenreningskemikalier till svenska vatten- och avloppsverk. Kommuner, länsstyrelser och flera myndigheter arbetar intensivt med frågan. ”Just in time”-principen gör systemet sårbart.
Debattsvepet
Denna måndag säger Villaägarna att VA-lagstiftningen får orimliga konsekvenser och behöver reformeras. Debatten om den svenska marknadsskolan går också vidare liksom den om elpriserna och desinformationskampanjen mot svensk socialtjänst.
Debatt
Dagens lagstiftning för vatten och avlopp (VA) ställer boende i villa och fritidshus inför ruinerande fakturor – samtidigt som kommuners möjlighet att erbjuda mark för det eftersökta boendet i villa hämmas, skriver Villaägarna.
Debattsvepet
Det får vara nog med illa förtäckta nedskärningar i landets kommuner och regioner, skriver Kommunal. Det är upp till oss att säkerställa att vi lyckas använda de digitala verktygen, skriver Läkemedelsverket. Andra ämnen som diskuteras på debattsidorna de senaste dagarna är bland annat: elförsörjningen, VA-näten, arkitektur och religiösa friskolor.
Debatt
Fastighetsavgiften bidrar till att vi kan göra nödvändiga och viktiga investeringar i infrastruktur som stärker och säkrar den pågående fantastiska utvecklingen i Malung-Sälens kommun, replikerar kommunstyrelsens ordförande Hans Unander (S).
Debattsvepet
SFI-undervisningen som den fungerar i dag får svidande kritik av SFI-lärare. En forskare uppmanar lokalpolitiker att sluta lyssna på organisationskonsulter. Vattenförsörjningen, kulturen efter pandemin och rasism i vården är andra ämnen på dagens debattsidor.
Debatt
Vi måste sluta ta vårt vatten för givet. Kvaliteten på det svenska sötvattnet hotas från många håll, inte minst av klimatförändringarna. Sverige behöver därför en långsiktig färdplan för vår gemensamma vattenresurs. Kommunerna spelar en viktig roll för att uppfylla denna plan, skriver företrädare för IVA:s projekt ”Hållbar vattenförsörjning”.
Hållbarhet
Det finns ingen vattenbrist i Sverige, hävdar professor Kenneth M Persson. Att det ändå kommer oroande rapporter varje sommar beror på ett otillräckligt och läckande ledningsnät. Och att vi slösar med vatten. ”Någon Saharaöken brer inte ut sig här.”
Hållbarhet
Gamla rörledningar och behov av ny VA-infrastruktur kräver investeringar på 23 miljarder kronor om året de närmaste 20 åren. Samtidigt ökar EU pressen på kommunerna att kontrollera ledningarnas kvalitet och bygga bort risker för läckor.
Gästkrönika
Under en alltför lång tid har vi betett oss som om vi inte har råd att ersätta, upprätthålla och uppdatera den infrastruktur vi ärvt från tidigare generationer. Och ännu verkar ingen greppa hur monumentalt stora våra infrastrukturproblem faktiskt är, och hur mycket de kommer att dominera vår politik på sikt.
Debatt
Att trygga vattenförsörjningen i framtiden är en fortsatt utmaning. De årliga investeringsbehoven har på bara några år ökat från 16 till 23 miljarder kronor när klimatet förändras, befolkningen ökar och gamla anläggningar ska förnyas och klara skarpare miljökrav. Men kloka beslut i dag kan bli steg mot en grön omställning och en verklig cirkulär ekonomi, skriver styrelsen för Svenskt Vatten.
Debatt
Det är inte frågan om, utan när och i vilken takt omfattande investeringar måste ske i de svenska VA-näten. I snitt kommer VA-taxorna att behövas fördubblas under de närmaste åren. Vissa kommuner, med få invånare, har dock sådana utmaningar att de kommer behöva statligt stöd, skriver företrädare för Svenskt Vatten.
Debatt
Dricksvattensäkerheten utmanas av torka, översvämningar, föroreningar och bristande underhåll i läckande ledningar. Genomsnittskommunen klarar inte själv av att möta utmaningarna. Nu krävs ett samlat grepp om den framtida finansieringen av VA-systemen, skriver vd:n på Svenskt Vatten.
Debatt
Infrastrukturen. Den finns där och märks knappt – så länge allt fungerar. De kommande 20 åren behöver VA-investeringarna i Sverige vara 35 procent högre än i dag. Nästan en femtedel av det kommunala väg- och cykelvägnätet behöver åtgärdas, skriver kommunchefer och forskare.
Gästkrönika
En hel del svenska politiker verka lida av en farlig blindhet inför tyngden av långsamma, dolda kostnader. Hur ska exempelvis den högst behövliga upprustningen av våra el- och VA-nät kunna finansieras, nu när går vi mot en period där räkningarna kommer att börja landa på bordet?
Debatt
Miljontals kubikmeter dricksvatten som har renats till ett livsmedel och som krävt både energi och andra kostnader, når aldrig fram till konsumenten. I hela landet är problemen desamma: våra VA-system läcker som ett såll, skriver deltagaren i vattenstämman Jan-Olov Johnson (S).
Kommunala bolag
Branschorganisationen Svenskt Vatten hävdar att VA-taxorna måste fördubblas för att klara det gigantiska investeringsbehovet. Det kan möjligtvis fungera i storstäderna, men i mindre kommuner är det en orimlighet. Det behövs därför ett statligt stöd i klass med det som fanns på 1960- och 1970-talet, då många av Sveriges VA-anläggningar byggdes.
Infrastruktur
Dålig kunskap och invanda mönster leder till att kommuner, VA-bolag, fastighetsägare och svenska hushåll i onödan får betala sex till sju miljarder kronor årligen för problem orsakade av fett som hade kunnat stoppas vid källan med beprövad bioteknik.
Kommunala bolag
Att skjuta nödvändiga investeringar i våra VA-ledningsnät på framtiden leder sannolikt till ännu högre kostnader i slutänden. Nu måste beställare, rörtillverkare, teknikkonsulter, entreprenörer och forskningsinstitut arbeta tillsammans för att öka kunskapen och förnyelsetakten inom VA-ledningsnäten.
Kommunala bolag
Allt fler börjar inse att vi måste satsa mer på våra vatten- och avloppsnät. Många nät är gamla och behöver uppgraderas. Urbaniseringen ställer ökade krav på kapacitet och risken för extremväder gör att vi behöver bättre dagvattenhantering. Så långt är i princip alla överens, men nu måste vi börja diskutera hur det ska göras och finansieras.
Kommunpolitik
Det är dags att slå till bromsen för de höga gatuavgifter som kommuner kan debitera enskilda villa- och fastighetsägare. Tre principer bör vara vägledande i det arbetet då de skapar en stabil grund för en rimlig kostnadsfördelning mellan kommunen och fastighetsägaren.
Hållbarhet
Vi är överens med Fastighetsägarna om att det behövs både lagändringar och samarbete för att nå framgång i klimatanpassningsarbetet. Men synen på det arbete som gjorts och på det som ligger framför oss skiljer sig åt på några punkter.
Kommunala bolag
Klimatanpassad samhällsplanering är ett lagspel där alla aktörer måste ta sitt ansvar och låta sig styras av lagledarens spelplan. Annars förlorar man matchen. Det gäller även Fastighetsägarnas branschorganisation som måste ta sin del av ansvaret för att hantera översvämningar.
Kommunala bolag
Malmö arbetar med att ta fram en skyfallsplan, men i Sverige saknas relevant lagstiftning och rollfördelning för att kunna klimatsäkra fastigheter och städer. Danmarks lagstiftning är ett exempel på hur det går att snabba på klimatanpassningen.
Kommunala bolag
Varje vecka tvingas invånare någonstans i Sverige att koka sitt dricksvatten, till följd av problem med kommunens vatten- och avloppssystem. Så ska det inte behöva vara. Frågan är hur många vattenläckor, parasitutbrott, larm om läkemedelsrester och brandskum i dricksvattnet, som kommer att krävas innan något görs åt dagens kortsiktiga investeringar i och splittrade ansvar för vårt viktigaste livsmedel.
Infrastruktur
SKL hävdar att inga fakta stödjer att det finns ett samband mellan parasitutbrott i dricksvattnet och kvaliteten på kommunernas vatten- och avloppssystem. Men om man följer diskussionen i Östersund så talar man där om uppskjutna investeringar som en förklaring till parasitutbrottet hos dem, replikerar VA-Faktas Hampe Mobärg.
Infrastruktur
Inga fakta stödjer påståendet att det finns ett samband mellan parasitutbrott och kvaliteten på kommunernas vatten- och avloppssystem. Däremot finns mer att önska av länsstyrelserna och Livsmedelsverket på vattenområdet. Det slår Gunilla Glasare på SKL fast i en replik.
Infrastruktur
Minst 47 000 personer blev sjuka av infekterat dricksvatten i Östersund och Skellefteå och det kostade samhället stora pengar. Vare sig medborgarna eller kommunerna har råd att vänta på utredningen om dricksvattenförsörjningen för att genomföra nödvändiga investeringar i våra vattensystem, skriver Hampe Mobärg.