VA-nät

Julen verkar vara räddad i Kangos. Kommunens krisinsatser och driftiga invånare har hållit uppe samhällsfunktionerna trots översvämningen.

Det får vara nog med illa förtäckta nedskärningar i landets kommuner och regioner, skriver Kommunal. Det är upp till oss att säkerställa att vi lyckas använda de digitala verktygen, skriver Läkemedelsverket. Andra ämnen som diskuteras på debattsidorna de senaste dagarna är bland annat: elförsörjningen, VA-näten, arkitektur och religiösa friskolor.

SFI-undervisningen som den fungerar i dag får svidande kritik av SFI-lärare. En forskare uppmanar lokalpolitiker att sluta lyssna på organisationskonsulter. Vattenförsörjningen, kulturen efter pandemin och rasism i vården är andra ämnen på dagens debattsidor.

Vi måste sluta ta vårt vatten för givet. Kvaliteten på det svenska sötvattnet hotas från många håll, inte minst av klimatförändringarna. Sverige behöver därför en långsiktig färdplan för vår gemensamma vattenresurs. Kommunerna spelar en viktig roll för att uppfylla denna plan, skriver företrädare för IVA:s projekt ”Hållbar vattenförsörjning”.

Det finns ingen vattenbrist i Sverige, hävdar professor Kenneth M Persson. Att det ändå kommer oroande rapporter varje sommar beror på ett otillräckligt och läckande ledningsnät. Och att vi slösar med vatten. ”Någon Saharaöken brer inte ut sig här.”

Längs vägen från källan till kranen rinner nästan 20 procent av det renade vattnet ut i marken. VA Syd och flera andra större VA-organisationer tar nu avancerad digital teknik till hjälp för att få stopp på läckaget.

Gamla rörledningar och behov av ny VA-infrastruktur kräver investeringar på 23 miljarder kronor om året de närmaste 20 åren. Samtidigt ökar EU pressen på kommunerna att kontrollera ledningarnas kvalitet och bygga bort risker för läckor.

Vattenbristen är nu stor på många håll i landet. Två Hallandskommuner siktar på att rejält minska förbrukningen av dricksvatten.

Bevattningsförbud, vattenbesparing – kommunernas ”vanliga” åtgärder räcker inte på lång sikt, menar experter. Och pandemin ställer nya krav på vattentillgången.

Grundvattennivåerna i landets sydöstra delar, Skåne och Gotland ligger mycket under de normala nivåerna, enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Den rådande värmeböljan och att svenskar i högre grad semestrar i landet ökar vattenkonsumtionen på semesterorter.

Under en alltför lång tid har vi betett oss som om vi inte har råd att ersätta, upprätthålla och uppdatera den infrastruktur vi ärvt från tidigare generationer. Och ännu verkar ingen greppa hur monumentalt stora våra infrastrukturproblem faktiskt är, och hur mycket de kommer att dominera vår politik på sikt.

Att trygga vattenförsörjningen i framtiden är en fortsatt utmaning. De årliga investeringsbehoven har på bara några år ökat från 16 till 23 miljarder kronor när klimatet förändras, befolkningen ökar och gamla anläggningar ska förnyas och klara skarpare miljökrav. Men kloka beslut i dag kan bli steg mot en grön omställning och en verklig cirkulär ekonomi, skriver styrelsen för Svenskt Vatten.

Det är inte frågan om, utan när och i vilken takt omfattande investeringar måste ske i de svenska VA-näten. I snitt kommer VA-taxorna att behövas fördubblas under de närmaste åren. Vissa kommuner, med få invånare, har dock sådana utmaningar att de kommer behöva statligt stöd, skriver företrädare för Svenskt Vatten.

Infrastrukturen. Den finns där och märks knappt – så länge allt fungerar. De kommande 20 åren behöver VA-investeringarna i Sverige vara 35 procent högre än i dag. Nästan en femtedel av det kommunala väg- och cykelvägnätet behöver åtgärdas, skriver kommunchefer och forskare.

En hel del svenska politiker verka lida av en farlig blindhet inför tyngden av långsamma, dolda kostnader. Hur ska exempelvis den högst behövliga upprustningen av våra el- och VA-nät kunna finansieras, nu när går vi mot en period där räkningarna kommer att börja landa på bordet?

Miljontals kubikmeter dricksvatten som har renats till ett livsmedel och som krävt både energi och andra kostnader, når aldrig fram till konsumenten. I hela landet är problemen desamma: våra VA-system läcker som ett såll, skriver deltagaren i vattenstämman Jan-Olov Johnson (S).

Behoven av VA-investeringar de närmaste åren kan vara större än beräknat, visar en färsk rapport, och bördan blir tyngst för småkommunerna. Svenskt Vatten vill se breddat lagutrymme för samarbete över kommungränser.

Renoveringsbehovet hos landets kommunala VA-nät är skriande. Ändå hålls taxorna nere i varannan kommun. Dagens Samhälle har tittat närmare på var avgifterna stiger mest.

Allt fler börjar inse att vi måste satsa mer på våra vatten- och avloppsnät. Många nät är gamla och behöver uppgraderas. Urbaniseringen ställer ökade krav på kapacitet och risken för extremväder gör att vi behöver bättre dagvattenhantering. Så långt är i princip alla överens, men nu måste vi börja diskutera hur det ska göras och finansieras.