VA-nät

DEBATT. Fyra kommuner sticker ut när VA-Fakta listar vattenläckor. Det behövs en höjning av ambitionerna på både kommunal och statlig nivå, anser debattörer från tre branschorganisationer.

DEBATT. Det råder en olycklig föreställning hos många debattörer om att enbart fosfor är anledningen till de krav som ställs på enskilda avlopp, skriver Hanna Ridefeldt, Formas, i en replik.

Högsta domstolen ger prövningstillstånd för PFAS-målet i Ronneby.

I dag tas ingen hänsyn till hushållets förmåga att hantera de ekonomiska följderna av att byta ut sin utdömda avloppsanläggning, skriver Jonathan Lindgren, Villaägarnas riksförbund.

LO vill att Riksbanken chillar. Regeringen måste omedelbart se över produktionspremien för biogas. Sjuksköterskor uppmanas att inte fästa sig för mycket vid sina arbetsplatser. Det är tre ämnen från dagens debattsvep.

Entreprenören som skulle lägga grunden för den nya stadsdelen Årstafältet stämmer Stockholms stad på 174 miljoner kronor för avtalsbrott.

Mitt i juli när alla uppmanades spara på vattnet körde kommunen sprinklers i rondellerna. Det blev en riksnyhet.
Emån förser sex kommuner med vatten – men resursen räcker inte längre till. I Eksjö har frågan fått högsta prioritet. Men krävs det en katastrof för att folk ska fatta?

Svenskar är vana vid att det alltid finns billigt dricksvatten. Det är ett problem, tycker Tranemos toppolitiker Driton Bilalli (S).
Kommunen kämpar med läckande vattenledningar, lappade reningsverk och VA-skuld. Varför syntes inte det i valrörelsen?

En större vattenledning i Nyköping har gått sönder. Det är den tredje omfattande läckan i kommunen den här sommaren. Bristande underhåll ökar risken för att fler kommuner drabbas, varnar Svenskt Vatten.

Ökade skyldigheter för socialtjänsten, mobilförbud i skolan och enklare att stänga skolor med brister. I dag, 1 juli, träder en lång rad nya lagar i kraft. Dagens Samhälle listar de mest relevanta för kommuner och regioner.

Oförändrad taxa – eller höjningar med 53 eller 20 procent. Skillnaderna i VA-avgifter är fortsatt stora visar ny rapport från Svenskt Vatten. Villaägare betalar fem gånger mer på Tjörn än i Solna. Och dyrare lär det bli.
• Kommunlista: Så mycket höjs VA-taxan.

Nationella vattenkatastrofgruppen kallades in, butikerna tömdes på vattenflaskor och vakter övervakade utplacerade tankar. Dagarna utan rinnande vatten blev dramatiska för Nyköping. Så organiserades kommunen för att klara krisen.
• Plötsligt låg sajten nere
• Experternas tips för att hålla invånarnas mod uppe
• Lärdomarna

Vattenläckor med så omfattande konsekvenser som i Nyköping och Oxelösund kommer att bli vanligare, spår Pär Dalhielm, vd för Svenskt Vatten. ”Vi har en underhållsskuld.”

Vissa hushåll har fått tillbaka vattnet efter att stora delar av Nyköpings och Oxelösunds kommuner sedan natten mot torsdagen varit utan efter en läcka.

Kriget i Ukraina gör att det kan bli brist på viktiga vattenreningskemikalier till svenska vatten- och avloppsverk. Kommuner, länsstyrelser och flera myndigheter arbetar intensivt med frågan. ”Just in time”-principen gör systemet sårbart.

Somliga ministrars bruk av sociala medier kritiseras i en av dagens debattartiklar. Svepet innehåller också rik debatt om VA-frågor kring investeringsbehov och utredningen Vägar till hållbara vattentjänster.

Många kommuner behöver en bättre framförhållning i sitt VA-arbete, skriver Emma Bonnevier, klimatpolitisk expert på bransch- och arbetsgivarorganisation Byggföretagen.

Denna måndag säger Villaägarna att VA-lagstiftningen får orimliga konsekvenser och behöver reformeras. Debatten om den svenska marknadsskolan går också vidare liksom den om elpriserna och desinformationskampanjen mot svensk socialtjänst.

Dagens lagstiftning för vatten och avlopp (VA) ställer boende i villa och fritidshus inför ruinerande fakturor – samtidigt som kommuners möjlighet att erbjuda mark för det eftersökta boendet i villa hämmas, skriver Villaägarna.

Julen verkar vara räddad i Kangos. Kommunens krisinsatser och driftiga invånare har hållit uppe samhällsfunktionerna trots översvämningen.

Det får vara nog med illa förtäckta nedskärningar i landets kommuner och regioner, skriver Kommunal. Det är upp till oss att säkerställa att vi lyckas använda de digitala verktygen, skriver Läkemedelsverket. Andra ämnen som diskuteras på debattsidorna de senaste dagarna är bland annat: elförsörjningen, VA-näten, arkitektur och religiösa friskolor.

Fastighetsavgiften bidrar till att vi kan göra nödvändiga och viktiga investeringar i infrastruktur som stärker och säkrar den pågående fantastiska utvecklingen i Malung-Sälens kommun, replikerar kommunstyrelsens ordförande Hans Unander (S).

Bensinskatten, friskolorna och minister Strandhälls slarvande. Det är något av det som debatteras på fredagsmorgonen.

SFI-undervisningen som den fungerar i dag får svidande kritik av SFI-lärare. En forskare uppmanar lokalpolitiker att sluta lyssna på organisationskonsulter. Vattenförsörjningen, kulturen efter pandemin och rasism i vården är andra ämnen på dagens debattsidor.

Vi måste sluta ta vårt vatten för givet. Kvaliteten på det svenska sötvattnet hotas från många håll, inte minst av klimatförändringarna. Sverige behöver därför en långsiktig färdplan för vår gemensamma vattenresurs. Kommunerna spelar en viktig roll för att uppfylla denna plan, skriver företrädare för IVA:s projekt ”Hållbar vattenförsörjning”.

Det finns ingen vattenbrist i Sverige, hävdar professor Kenneth M Persson. Att det ändå kommer oroande rapporter varje sommar beror på ett otillräckligt och läckande ledningsnät. Och att vi slösar med vatten. ”Någon Saharaöken brer inte ut sig här.”

Längs vägen från källan till kranen rinner nästan 20 procent av det renade vattnet ut i marken. VA Syd och flera andra större VA-organisationer tar nu avancerad digital teknik till hjälp för att få stopp på läckaget.

Gamla rörledningar och behov av ny VA-infrastruktur kräver investeringar på 23 miljarder kronor om året de närmaste 20 åren. Samtidigt ökar EU pressen på kommunerna att kontrollera ledningarnas kvalitet och bygga bort risker för läckor.

Vattenbristen är nu stor på många håll i landet. Två Hallandskommuner siktar på att rejält minska förbrukningen av dricksvatten.

Växter hjälper till att rena dagvattnet från mikroplast och andra föroreningar. Nu kan försöken med biofilter vid Sundsvallsbron hjälpa kommunernas VA-bolag att begränsa spridningen även i tätare bebyggelse.

Hur fungerar ett biofilter? Och vilka växter passar bäst på vilken del av filtret?

Bevattningsförbud, vattenbesparing – kommunernas ”vanliga” åtgärder räcker inte på lång sikt, menar experter. Och pandemin ställer nya krav på vattentillgången.

Grundvattennivåerna i landets sydöstra delar, Skåne och Gotland ligger mycket under de normala nivåerna, enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Den rådande värmeböljan och att svenskar i högre grad semestrar i landet ökar vattenkonsumtionen på semesterorter.

Kraven i gymnasieskolan, upphandling, nya las-regler, minimilöner, nya regler för eget vatten- och avlopp och migrationspolitiken är några ämnen som engagerat debattörerna de senaste dagarna.

Under en alltför lång tid har vi betett oss som om vi inte har råd att ersätta, upprätthålla och uppdatera den infrastruktur vi ärvt från tidigare generationer. Och ännu verkar ingen greppa hur monumentalt stora våra infrastrukturproblem faktiskt är, och hur mycket de kommer att dominera vår politik på sikt.

Att trygga vattenförsörjningen i framtiden är en fortsatt utmaning. De årliga investeringsbehoven har på bara några år ökat från 16 till 23 miljarder kronor när klimatet förändras, befolkningen ökar och gamla anläggningar ska förnyas och klara skarpare miljökrav. Men kloka beslut i dag kan bli steg mot en grön omställning och en verklig cirkulär ekonomi, skriver styrelsen för Svenskt Vatten.

VA-avgifterna ökar i genomsnitt med 3,8 procent, i vissa kommuner med så mycket som 20 procent. Se hela listan – kommun för kommun.

Det är inte frågan om, utan när och i vilken takt omfattande investeringar måste ske i de svenska VA-näten. I snitt kommer VA-taxorna att behövas fördubblas under de närmaste åren. Vissa kommuner, med få invånare, har dock sådana utmaningar att de kommer behöva statligt stöd, skriver företrädare för Svenskt Vatten.

Dricksvattensäkerheten utmanas av torka, översvämningar, föroreningar och bristande underhåll i läckande ledningar. Genomsnittskommunen klarar inte själv av att möta utmaningarna. Nu krävs ett samlat grepp om den framtida finansieringen av VA-systemen, skriver vd:n på Svenskt Vatten.

Infrastrukturen. Den finns där och märks knappt – så länge allt fungerar. De kommande 20 åren behöver VA-investeringarna i Sverige vara 35 procent högre än i dag. Nästan en femtedel av det kommunala väg- och cykelvägnätet behöver åtgärdas, skriver kommunchefer och forskare.

Prisskillnaden på vatten i kranen kan vara så mycket som 300 procent mellan kommuner. Om prisgapet inte ska öka krävs nu en politisk diskussion och en modernare vattentjänstlag, skriver Pär Dalhielm
 vd på Svenskt Vatten.

En hel del svenska politiker verka lida av en farlig blindhet inför tyngden av långsamma, dolda kostnader. Hur ska exempelvis den högst behövliga upprustningen av våra el- och VA-nät kunna finansieras, nu när går vi mot en period där räkningarna kommer att börja landa på bordet?

Miljontals kubikmeter dricksvatten som har renats till ett livsmedel och som krävt både energi och andra kostnader, når aldrig fram till konsumenten. I hela landet är problemen desamma: våra VA-system läcker som ett såll, skriver deltagaren i vattenstämman Jan-Olov Johnson (S).

Behoven av VA-investeringar de närmaste åren kan vara större än beräknat, visar en färsk rapport, och bördan blir tyngst för småkommunerna. Svenskt Vatten vill se breddat lagutrymme för samarbete över kommungränser.

Branschorganisationen Svenskt Vatten hävdar att VA-taxorna måste fördubblas för att klara det gigantiska investeringsbehovet. Det kan möjligtvis fungera i storstäderna, men i mindre kommuner är det en orimlighet. Det behövs därför ett statligt stöd i klass med det som fanns på 1960- och 1970-talet, då många av Sveriges VA-anläggningar byggdes.

Dålig kunskap och invanda mönster leder till att kommuner, VA-bolag, fastighetsägare och svenska hushåll i onödan får betala sex till sju miljarder kronor årligen för problem orsakade av fett som hade kunnat stoppas vid källan med beprövad bioteknik.

Renoveringsbehovet hos landets kommunala VA-nät är skriande. Ändå hålls taxorna nere i varannan kommun. Dagens Samhälle har tittat närmare på var avgifterna stiger mest.

Att skjuta nödvändiga investeringar i våra VA-ledningsnät på framtiden leder sannolikt till ännu högre kostnader i slutänden. Nu måste beställare, rörtillverkare, teknikkonsulter, entreprenörer och forskningsinstitut arbeta tillsammans för att öka kunskapen och förnyelsetakten inom VA-ledningsnäten.

Allt fler börjar inse att vi måste satsa mer på våra vatten- och avloppsnät. Många nät är gamla och behöver uppgraderas. Urbaniseringen ställer ökade krav på kapacitet och risken för extremväder gör att vi behöver bättre dagvattenhantering. Så långt är i princip alla överens, men nu måste vi börja diskutera hur det ska göras och finansieras.

Mer extremt väder kombinerat med allt mer sårbara VA-system innebär att det är hög tid att Sverige får en nationell strategi för va-näten.

Det är dags att slå till bromsen för de höga gatuavgifter som kommuner kan debitera enskilda villa- och fastighetsägare. Tre principer bör vara vägledande i det arbetet då de skapar en stabil grund för en rimlig kostnadsfördelning mellan kommunen och fastighetsägaren.

Vi är överens med Fastighetsägarna om att det behövs både lagändringar och samarbete för att nå framgång i klimatanpassningsarbetet. Men synen på det arbete som gjorts och på det som ligger framför oss skiljer sig åt på några punkter.

Klimatanpassad samhällsplanering är ett lagspel där alla aktörer måste ta sitt ansvar och låta sig styras av lagledarens spelplan. Annars förlorar man matchen. Det gäller även Fastighetsägarnas branschorganisation som måste ta sin del av ansvaret för att hantera översvämningar.

Sverige saknar inte relevant lagstiftning och har dessutom en tydlig rollfördelning kring ansvaret för översvämningar. Däremot lever främst kommuner och VA-hållare, men även fastighetsägare inte upp till sitt ansvar.

Malmö arbetar med att ta fram en skyfallsplan, men i Sverige saknas relevant lagstiftning och rollfördelning för att kunna klimatsäkra fastigheter och städer. Danmarks lagstiftning är ett exempel på hur det går att snabba på klimatanpassningen.

Varje vecka tvingas invånare någonstans i Sverige att koka sitt dricksvatten, till följd av problem med kommunens vatten- och avloppssystem. Så ska det inte behöva vara. Frågan är hur många vattenläckor, parasitutbrott, larm om läkemedelsrester och brandskum i dricksvattnet, som kommer att krävas innan något görs åt dagens kortsiktiga investeringar i och splittrade ansvar för vårt viktigaste livsmedel.

SKL hävdar att inga fakta stödjer att det finns ett samband mellan parasitutbrott i dricksvattnet och kvaliteten på kommunernas vatten- och avloppssystem. Men om man följer diskussionen i Östersund så talar man där om uppskjutna investeringar som en förklaring till parasitutbrottet hos dem, replikerar VA-Faktas Hampe Mobärg.

Inga fakta stödjer påståendet att det finns ett samband mellan parasitutbrott och kvaliteten på kommunernas vatten- och avloppssystem. Däremot finns mer att önska av länsstyrelserna och Livsmedelsverket på vattenområdet. Det slår Gunilla Glasare på SKL fast i en replik.

Minst 47 000 personer blev sjuka av infekterat dricksvatten i Östersund och Skellefteå och det kostade samhället stora pengar. Vare sig medborgarna eller kommunerna har råd att vänta på utredningen om dricksvattenförsörjningen för att genomföra nödvändiga investeringar i våra vattensystem, skriver Hampe Mobärg.