Utjämningssystemet

Assistansutredningen sätter det kommunala priset på den personliga assistansen till 10,3 miljarder.

Hälften av landets 290 kommuner har fått för lite pengar, den andra hälften för mycket.

Elpriset i Norrland har under 2022 bara varit en tredjedel av elpriset i Skåne. Ändå bidrar kommuner i syd med höga belopp till norrländska kommuners uppvärmning. Ju längre norrut, desto mer pengar, visar Dagens Samhälles granskning.
• Lista: Kommunerna som får/betalar mest
• Sydkommun: ”Direkt provocerande”

Utjämningen får kritik för att den straffar kommuner med tillväxt. Stämmer det? Vi tar en titt på vart penningströmmarna i systemet faktiskt går och hur den kommunala tillväxten ser ut.
I Dagens Samhälles ekonomiskola del 3 reder vi ut fakta och myter om utjämningssystemet och studerar vilka kommuner som är självförsörjande och var tillväxten faktiskt finns.
• Rätt om heta potatisarna Malmö och Norrland
• De två Stockholmskommunerna som tillsammans får mer än hela Norrbotten
• Hämmar utjämningen tillväxten?
• Hela listan: Så har skatteunderlaget förändrats i din kommun
• Jobb- eller sovkommun? Se hur självförsörjande din kommun är

Sverige behöver en levande kultur­skola, bemannade skolbibliotek och en stärkt kultur­sektor – inte en kulturkanon, skriver fackförbundet DIK. Andra debattämnen: utjämningssystemet och julstämning.

Skillnader i de kommunala skatterna hör till stor del ihop med strukturella förhållanden. Öka statens ansvar för kommunernas finansiering, föreslår Tore Melin i en rapport.

Långt ifrån bara glesbygden förlitar sig på utjämningen. I ett hundratal kommuner står utjämningsbidragen för en fjärdedel av finansieringen eller mer. Och här finns flera stora städer som Malmö och Eskilstuna. Nio kommuner får ingenting alls.
Häng med i Dagens Samhälles ekonomiskola del 2 – ta chansen att på riktigt förstå hur utjämningssystemet fungerar. 
• Därför är Danderyd Stockholmsregionens största mottagare 
• Så ger roten ur miljardbelopp till Stockholm
• Regionerna som får mest – inte de du tror
• Flera sökbara tabeller – hitta din kommun

Jättelika skillnader, spretighet och djup disharmoni. Kommunernas förutsättningar för att skapa en god välfärd skiljer sig åt enormt.
I vissa kostar grundskolan 18 000 kronor per invånare, i andra 7 000. En skillnad på 125 procent. Och de 80-plustätaste kommunerna kommer inte undan en mycket högre prislapp för äldreomsorgen än andra.
Dagens Samhälles ekonomiskola i sex delar hjälper dig som beslutsfattare att förstå den kommunala ekonomins grunder. Och vi börjar med demografin – befolkningen styr de ekonomiska förutsättningarna.
I del 1 får du demografisiffrorna som du bör ha koll på, sök efter din kommun i olika tabeller.
• Kostnader för äldreomsorg och grundskola i din kommun – jämför
• Från bebis till hundraåring – så dyra är kommuninvånarna
• Miljoninkomsterna – här bor de som tjänar mest
• Stora skillnader i skattekraft

Civilminister Ida Karkiainen (S) tror inte att utjämningsutredningens trovärdighet skadas av att dess ordförande Håkan Sörman också blir ordförande i Academedia.

SKR:s förre vd Håkan Sörman föreslås till ny ordförande för skolkoncernen Academedia. Samtidigt har han just satt igång uppdraget att utreda utjämningssystemet och ett nytt sektorsbidrag till skolan. Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans reagerar starkt.

Håkan Sörman har nu mindre än två år på sig för jätteuppdraget att utreda hela utjämningssystemet. Och han är optimistisk om att nå ett svar på största frågan: Är det tillväxthämmande?
• ”Hon har rätt” – Sörman om civilministerns syn på utjämningen
• Därför tror han att han lyckas
• Om egna erfarenheterna av att betala: ”Helt otroligt egentligen”

Nytt utjämningssystem – varför då? Civilminister Ida Karkiainen (S) svarar på Dagens Samhälles frågor och avslöjar varför hon är ”nördigt intresserad” av saken.

Hela listan: En snabbtur genom kommunernas skatteförändringar inför 2022.

Guldläge - så här många kommuner har inte sänkt skatten sedan finanskrisen 2008. ”Vi har faktiskt tagit ut för mycket i skatt” kommenterar kommunalråd.
• Kommunerna som höjer och sänker skatten.
• Kommunen som sänker mest ligger inte i Stockholm.
• Klyftorna ökar mellan hög- och lågskattekommuner.

Den kommunala fastighetsavgiften slår fel. De snabbast växande kommunerna blir allt större förlorare på reformen som vuxit till att fördela 20 miljarder kronor. ”Ett korkat system”, säger ekonomichef. Här är vinnarna och förlorarna på avgiften – hela listan.
* Oväntade effekten av avgiften.
* Annika Wallenskog (SKR): ”Det är en smygförändring”.
* Ökningar på 300 procent i vissa kommuner.

Mathias Lindquist (S) är Sveriges mest framgångsrika kommunpolitiker – med över 63 procent av rösterna i senaste valet. ”När man har så stort stöd måste man leverera.”
Läs hans tankar om:
• ”Skrik från kommuner i Stockholmsområdet”
• Varför S lyckades i Munkfors
• Fördelar med samarbete över kommungränser

Kostnaderna för äldreomsorgen skiljer sig stort mellan kommunerna. Nynäshamn har den mest kostnadseffektiva omsorgen, medan Bjurholm driver den mest kostsamma. Men det finns inget som tyder på att äldreomsorgen är bättre i de kommuner där den är dyr.

Ingenstans möter de äldre i hemtjänsten så få olika medarbetare som i Emmaboda. Samtidigt har kommunen varit den mest kostnadseffektiva under senaste decenniet. Personalkontinuiteten är central i Emmabodamodellen.

På internationella mensdagen kräver föreningen Mensen och RFSU mer menskunskap i skolan. Lärarnas riksförbund tillsätter en utredning för att ta fram förslag på hur aktiebolagen kan fasas ut ur skolväsendet. Och Socialdemokraterna i Malmö anklagar Moderaterna för att stoppa företagsetableringar. Det är något av innehållet i fredagens debattsvep.

Markförsäljningar ger mäktiga överskott i stora och växande kommuner, medan gles- och landsbygdskommuner inte når några vinster alls. Kommunernas reavinster på försäljning av mark och tomträtter når över 20 miljarder på tre år. Tre fjärdedelar landar i de 25 kommuner som gjort de största vinsterna. Men SKR:s chefsekonom varnar: ”Risken är att man vänjer sig vid att ligga på en för hög kostnadsnivå”.
* 14 kommuner räddas helt av såld mark.
* I många kommuner står försäljningen för en stor del av överskottet – men i 85 kommuner görs inga vinster alls på mark. Se hela listan!

Kommunekonomin i Danderyd stod och föll med markförsäljningar. När de inte gick i lås brakade ekonomin ihop. Nu har kommunen genomgått en tuff läkningsprocess. ”Vi eldade med möblerna för att värma slottet”, säger Hanna Bocander, kommunstyrelsens ordförande (M).

Medier rapporterar om att äldrenämnden i Uppsala kommun i årsredovisningen uppgett att man är ”orolig för vad som kan hända om Mikael Persbrandt flyttar till Uppsala”. Dagens Samhälle reder ut konsekvenserna för Uppsala och Nynäshamn om han flyttar.

Coronakrisen har blivit omprövningarnas tid. Dagens Nyheter kräver enhetlig kommunalskatt med hänvisning till att regioner och kommuner drabbats olika hårt av pandemin, med Göran Persson som åberopad auktoritet.

UPPDATERAD. Region Stockholm kräver att staten i stället står för stockholmarnas betalningar i utjämningssystemet.

En ny höginkomsttagare betyder ganska lite för kommunkassan. En ensamstående 90-åring som flyttar in, däremot, ger mer än tio gånger så hög utdelning.

Den nya kostnadsutjämningen skulle ha glesbygdsprofil och förändrade beräkningen av glesbygdens merkostnader för dyra skolskjutsar och behov av små skolor. Förlorare: de glesast befolkade kommunerna.

SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog ser den generösa skolstrukturen i somliga kommuner som tecken på att den kommunala demokratin fungerar: ett val av högre service till ett högre pris.

Utjämningssystemet gör en avancerad beräkning för hur många skolor varje kommun egentligen behöver. Men behoven enligt modellen stämmer inte alltid överens med den verkliga skolstrukturen, visar DS granskning. Många kommuner driver långt fler skolor än de får ersättning för.

Som enda region i Sverige betalar Region Stockholm till de andra regionerna i stället för att regeringen själva kompenserar för opåverkbara regionala skillnader och förutsättningar runt om i landet. Det uppenbart för oss att regeringen lämpar över sitt ansvar för resten av Sverige på stockholmarna, slutreplikerar regionråden Irene Svenonius (M), Anna Starbrink (L) och Ella Bohlin (KD).

Regeringen får sin vilja igenom, den nya kostnadsutjämningen klubbades av riksdagen och kommer på plats redan från årsskiftet. Alla ledamöter följde respektive partilinje trots starka protester på förhand utifrån regionala konsekvenser. Samernas huvudstad Jokkmokk är största vinnare på nya systemet.

Jämlikheten i svensk välfärd ska öka. Därför föreslås en förstärkt kommunal kostnadsutjämning. Bland annat kommer kommuner och regioner kompenseras i högre grad för socioekonomiska utmaningar och gles bebyggelse i det nya systemet. Denna förändring tycker vi socialdemokrater är ett nödvändigt steg för ett starkare Sverige – som håller ihop. Det skriver civilminister Lena Micko (S) och Anders Henriksson, gruppledare för Socialdemokraterna i SKL.

Om regeringen får igenom nya kostnadsutjämningen i riksdagen så blir det med skohorn. Liberalerna röstar nej, men Sverigedemokraterna tänker stödja förslaget.

Alla tycks helt hysteriskt överens om att utjämningen behövs för att hela landet ska leva. Men få kommuner tycks villiga att faktiskt bidra. Och få saker är så påfrestande som debatter där ena sidan låtsas att alla är överens.

Lena Micko har tagit på sig de statliga glasögonen. I rollen som civilminister lovar hon mer resurser och större andel generella bidrag till kommuner och regioner. Första stora beslutet på nya jobbet är den omtvistade nya modellen för kostnadsutjämning.

Utjämningssystemet missgynnar mindre och glesbefolkade kommuner, anser Riksrevisionen. Omfördelningen från 45 växande stadsnära kommuner borde öka med 10 miljarder kronor. SKL kritiserar rapporten för allvarliga metodfel.

Vi är för ett utjämningssystem, men frågan är hur långt det är okej att utjämna. Vart är vi på väg om de mest välmående kommunerna i själva verket inte mår så bra? Det frågar C-, S- och L-politiker i Vaxholm.

En månad kvar till riksdagsbeslut och nu mullrar allt högre protester mot nya kostnadsutjämningen. Protester från andra håll än från Stockholm – och från vanligen utjämningsvänliga socialdemokrater.

Det finns en rad skevheter inbyggda i dagens svenska ekonomi, där större städer gynnas på bekostnad av landsbygden. För att åtgärda detta bör regeringen och dess stödpartier fokusera mindre på skatteutjämning och mer på hur ett reformerat skattesystem kan ge positiva effekter för hela landet, skriver Andreas Bergström och Lena Holmestig på tankesmedjan Fores.

I tisdags utsågs SKL:s vice ordförande Lena Micko (S) till ny civilminister. Från sin nya position inne i finansdepartementet bör hon driva frågan om en skattereform, inte minst för kommunernas skull, skriver TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom och skattepolitiska expert Karin Pilsäter.

Gotland har ett akutsjukhus, men inte ett skatteunderlag som kan betala det. Vårt ö-läge medför särskilda förutsättningar som måste kompenseras i skatteutjämningssystemet, skriver Eva Nypelius (C) och Meit Fohlin (S) regionstyrelsens ordförande respektive regionråd i opposition.

Lena Micko (S) går från SKL till regeringen och slår fast att det behövs mindre detaljstyrning och mer generella statsbidrag till kommuner och regioner.

Skatteutjämningen rår inte på de ungas flykt från landsbygden. Se i stället till att alla regiondelar får högskoleutbildning och att studielån avskrivs för akademiker som flyttar till landsbygden, föreslår C-politiker i Linköping och Eda kommun.

Kommuner i gles- och landsbygdsområden har visserligen ett behov av att få ett bredare befolkningsunderlag för sin verksamhet, men kommunsammanläggningar skapar inte större ekonomiska resurser. De får staten och andra kommuner ta ansvar för, skriver tidigare statssekreteraren Sören Häggroth.

Socialdemokratiska politiker argumenterar nu emot förslaget till nytt utjämningssystem. Men de regionala klyftorna växer och om inte landet hålls samman kan det få oförutsägbara negativa konsekvenser.

Hinner nya kostnadsutjämningen klubbas av riksdagen före sista november när budgeten ska vara klar? Går förslaget igenom? Vad blir i så fall utfallet för kommunen? Frågorna har inga svar. Kommunerna gissar.

De föreslagna förändringarna av kostnadsutjämningen mellan kommunerna är i stort rimliga. Men regeringen missar problemen med den tillväxthämmande inkomstutjämningen, skriver Jacob Lundberg och Caspian Rehbinder, Timbro.

Jag kan försäkra Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att jag kommer fortsätta att sätta medlemmarnas intressen först – oavsett regering, replikerar SKL:s ordförande Anders Knape (M).

Vi tycker inte alltid lika, men i frågan om förslaget till ny kostnadsutjämning är vi överens. Att utjämningen ökar är en förutsättning för att Sverige ska hålla ihop. Det handlar inte om stad mot land. Stad och land stärker varandra och hela Sverige behövs, skriver regionstyrelsens ordförande Ulf Berg (M) och oppositionsrådet Elin Norén (S), region Dalarna.

Det är anmärkningsvärt att SKL:s ordförande Anders Knape för fram en ny och egen ståndpunkt. Vi hoppas att hans uttalanden är en engångsföreteelse och inte ett tecken på en ny syn på vikten av konsensus hos SKL:s politiska majoritetsledning.

Det är inte storstädernas förskolebarn som ska betala för regeringens obefintliga landsbygdspolitik eller ogenomtänkta migrationspolitik. I stället för att ta från andra kommuner bör staten skjuta till medel, skriver M-toppar i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Regeringens förslag till förändring av utjämningssystemet ställer stad mot land och norr mot söder. I stället för att bygga upp konflikter inom Sverige bör staten utjämna regionala skillnader via statliga skatter, skriver Irene Svenonius (M).

Staten behöver ta över mer av finansieringen av de centrala välfärdstjänsterna. Det behöver ske på ett mer långsiktigt och genomtänkt sätt än genom riktade statsbidrag med olika villkor, ansökningstider och krav som synes mer till för att ge rikspolitiker mediautrymme än stabilt fungerande verksamheter skriver Karin Pilsäter utredare på TCO.

Det är av största vikt att det nya förslaget om kommunal kostnadsutjämning genomförs av riksdagen. Den 17 maj skulle alla remissvar vara inne och nu är det dags att förslaget blir verklighet. Inte minst med tanke på de oroväckande signaler som många av Sveriges kommuner ger om det kommande ekonomiska läget, skriver företrädare för riksorganisationen Hela Sverige ska leva.

Remisstiden för Håkan Sörmans kostnadsutjämningsutredning gick ut i fredags. Nu lovar civilminister Ardalan Shekarabi att driva förslagen till riksdagen med högsta fart.

Pressen på Sveriges kommuner ökar. Beroendet av skatteutjämning och generella statsbidrag kommer bara att bli större. Även om kostnadsutjämningssystemet uppdateras kommer det inte att göra någon större skillnad. Då måste kommuner i glesbygden tillåtas att laga efter läge, skriver Britta Flinkfeldt, kommunstyrelsens ordförande (S) i Arjeplog, inför onsdagens hearing med Kommunutredningen.

Utjämningssystemet präglas av två stora problem: Det utjämnar inte skillnader mellan kommuner tillräckligt och det ger kommunpolitiker skeva incitament. Därför behöver systemet bli mer progressivt och endast utjämna för faktorer kommunerna inte kan påverka, skriver flera medlemmar i Socialdemokratiska Ekonomklubben.

I Sverige går all beskattning av vattenkraften rakt in i statskassan. I Norge får de kommuner som levererar vattenkraft behålla mer av de värden som genereras, medan svenska vattenkraftskommuner som Jokkmokk, Sollefteå och Ragunda är några av landets fattigaste. Dags för en rättvis politik, kräver Håkan Larsson, regionpolitiker (C).

Skattegapet mellan kommunerna krymper. Över de senaste fyra mandatperioderna är det kommunerna med de lägsta skatteuttagen som höjt sin skattesats klart mest och oftast, visar Dagens Samhälles undersökning.

Få tar till skattehöjning som motmedel mot kärvare ekonomi. Elva kommuner och tre landsting höjer skatten 2019, och den totala kommunala skattesatsen stiger 7 öre.

När behoven inom välfärden inom minskar är det naturligt att kommunerna också skär ned på verksamhet och personal. Det menar Håkan Sörman, särskild utredare Kostnadsutjämningsutredningen, och Anders Norrlid, huvudsekreterare.

På fem år har Sotenäs kommuns avgift till kostnadsutjämningssystemet ökat med hela 1 000 procent. Det är orimligt. Vi förväntar oss att missförhållandena i systemet omgående ses över och rättas till, skriver kommunstyrelsens ordförande Mats Abrahamsson (M).

På fem år har utjämningsavgiften för Sotenäs kommun ökat från 2 till 28 miljoner kronor. – Det är helt orimligt, säger kommunalrådet Mats Abrahamsson (M).

Att medlemmarna i Kommuninvest har ett solidariskt ansvar för andra kommuners skulder är helt fel, skriver Kommuninvest i en replik till DS-krönikören Malcom Kyeyune.

I dag skiljer det sex kronor per hundralapp mellan Sverige lägsta och högsta kommunalskatt. Skillnaden skulle kanske kunna minska med någon krona om vårt kostnadsutjämningsförslag genomförs, skriver Håkan Sörman, regeringens särskilde utredare, och Anders Norrlid, huvudsekreterare.

Om man på allvar vill hålla ihop hela landet måste man titta på vilka produktionskostnader som finns för välfärd i olika delar av landet – och göra en ansats att försöka jämna ut dem. I dag får de minsta kommunerna inte pengar över ens om de driver verksamheten effektivt, skriver kommunstyrelseordförandena i Region 10.

Den stora svagheten i det svenska systemet är att kommuner med stora utbildningsutmaningar inte får tillräckligt ekonomiskt stöd. Det gäller företrädesvis landsbygdskommuner. Kostnadsutjämningsutredningens förslag är ett välkommet steg i rätt riktning, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet.

Det kostar att växa, men förslaget till ny kostnadsutjämning innebär att Vellinge tvingas höja skatten med 30 öre eller avstå från satsningar. Vi tar ut skatt för att ge våra medborgare service - inte andra kommuners, skriver Carina Wutzler (M) kommunstyrelsens ordförande i Vellinge.

Det nya förslaget om kommunal kostnadsutjämning straffar Stockholmsregionen på ett sätt som riskerar att hindra den expansion som gynnar landet som helhet, skriver Adam Reuterskiöld, kommunstyrelsens ordförande (M) Ekerö kommun.

Att lägga in en parameter för Komvux och Sfi i skatteutjämningssystemet är bra men helt otillräckligt. Under mandatperioden måste vi få till en blocköverskridande skattereform, skriver Karin Pilsäter, skattepolitisk expert och utredare på TCO.

Mer pengar till glesbygd och kommuner med många flyktingar, mindre till storstadsregionerna. Det blir följden av kostnadsutjämningsutredningens förslag. Hur slår förslaget mot din kommun – vi har hela listan!

Av förslaget till nytt skatteutjämningssystem framgår att staten vill att kommunerna ska bära de långsiktiga kostnaderna för den ökade migrationen. Det är också tydligt att ingen hänsyn tas till de merkostnader som en växande storstadsregion har, skriver Paul Lindquist (M), investerings- och fastighetslandstingsråd i samt tidigare kommunstyrelseordförande på Lidingö.

Malmö är ett avskräckande exempel på vad det kommunala utjämningssystemet kan leda till. En fördelningspolitik för hela landet kräver nya tag.

Att alla kommuner ges förutsättningar att lyckas samtidigt som de har ekonomiska drivkrafter att ta tag i de problem som finns borde ligga i allas intresse, oberoende av politisk färg. Att som Koliev påstå att utjämningssystemet inte har någon betydelse är att göra våra kommuner en björntjänst.

S svek mot Solna och Stockholmsregionen är anmärkningsvärt. Är regeringen beredd att offra välfärden och hushållsekonomin i Stockholmsområdet för att putsa på sina skyltfönster i Malmö och Göteborg?

För att kunna tillhandahålla jämlik, modern och trygg sjukvård i framtidens Norrland måste vi se över hur vården långsiktigt ska finansieras. Det är därför dags att se över skatteutjämningssystemen.

Utjämningsskatten är min hemkommun Solnas största utgift på drygt 700 miljoner kronor varje år. För Stockholms läns landsting försvinner 8 av 10 tillkommande skattekronor i utjämningen. Det skapar utmaningar för att klara den växande befolkningens välfärdsbehov.

Det kommunala utjämningsysstemet är åter uppe till debatt. De rikaste kommunerna oroar sig över att de får behålla för lite av "sina" pengar, vilket påstås drabba företagen. Visst, systemet har sina brister - men är ett sätt att hålla ihop landet. Och de där med "sina" pengar kan starkt ifrågasättas, skriver Britta Flinkfeldt (S), kommunalråd Arjeplog.

Det kommunala utjämningssystemet fungerar inte, och vi som bor i skogslänen betalar nära sju miljarder kronor mer i skatt än motsvarande antal människor i övriga delar av landet. Att låta fastighetsbeskattningen på vattenkraftanläggningar gå till kommunerna istället för till staten skulle ge rättvisare villkor.

Jusek har under lång tid arbetat för en kommunreform med färre och större kommuner. Men regeringens nyutsedda utredare får bara utreda frivilliga sammanslagningar. När rikspolitikerna nu lämnar walk over är det alltså upp till kommunerna själva att se till att det blir verklighet.

Timbros utjämningssystem skulle innebära att den enskilda kommunen står sämre rustad mot plötsliga och drastiska ändringar som den inte rår för.

Kommunernas drivkraft är att skapa ett välfungerande och attraktivt lokalt samhälle. Inte, som Kupersmith och Karreskog verkar vilja framhålla i en replik, att verka för att maximera kommunens bidrag från utjämningssystemet. Det vore snarare ett säkert recept för ett kommunalråd att inte bli omvalt.

I en replik till Nima Sanandaji bemöter Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kritiken mot det kommunala utjämningssystemet. I artikeln påstår SKL att utjämningssystemet inte har några negativa effekter på kommuners drivkrafter och att det inte har någon påverkan på kommunernas växande ekonomiska utmaningar. Båda dessa påståenden vilar på en mycket skakig grund.

Det är möjligt att reformera systemet med kommunal utjämning, men tyvärr saknas både tillräcklig probleminsikt och tillräckliga drivkrafter för förändring, skriver Nima Sanandaji i en slutreplik.

Från många håll, och nu senaste i en debattartikel i Dagens Samhälle av Nima Sanandaji, kommer omfattande kritik mot det kommunala utjämningssystemet. Vi uppskattar att så många tankesmedjor engagerar sig i den kommunala ekonomin, men lika viktigt är det att diskussionen förs om rätt saker och med korrekt fakta.

Sverige rör sig mot en kris i den kommunala välfärden. Antalet kommuner med svag ekonomi har vuxit påtagligt. Minst lika oroväckande är att systemet för utjämning inte uppmuntrar kommunledningar att ta ansvar för den egna ekonomiska utvecklingen. Ett trendbrott krävs om välfärden ska klaras, utan att skatterna ytterligare skjuter i höjden.

Mycket lite av de rikedomar som skogslänens vattenkraft, skog och mineraler levererar stannar kvar regionalt och lokalt. Det är ett utslag av ett kolonialt tänkande i huvudstaden. Tyvärr saknas den här frågan i landsbygdskommitténs slutbetänkande.

Regeringen skryter i budgeten med att satsa en miljard på landsting och regioner. Det kan låta mycket, men det är en satsning som genomskådats av landstings- och regionpolitiker över hela landet. När till och med S-styrda Region Skåne kritiserar sin egen partiledning för att utelämna delar av sanningen vet man att det är riktigt illa.

Lidingös konservativa politiker skyller nedskärningarna i kommunen på utjämningssystemet och att man måste skicka pengar till rika städer som Göteborg. Beskrivningen är fel, cynisk och oansvarig, skriver MP-politiker i Lidingö.

Kommuner som befinner sig i tuffa situationer kan behöva stöd, men inte utan villkor. Utjämningssystemet bör hjälpa de som visar förbättring - inte de som motsätter sig förändring. Att särskilt bestraffa tillväxtorter - enligt regeringens förslag - är högst skadligt för Sveriges ekonomi.

Regeringens höjda ”Robin Hood-skatt” är en straffskatt på tillväxt och framgång som slår hårdast mot de fattiga invånarna som inte har så stora marginaler. De tretton kommuner som drabbas, varav Nacka är en, är alla framgångsrika. S bygger sin politik på ren avundsjuka och förstår inte att det kostar att växa. Det är dags att göra upp med avundsjukepolitiken - landets tillväxtmotorer får inte skära ihop.

Dagens kommunala utjämningssystem innehåller många brister som kraftigt straffar tillväxtkommuner och inskränker deras möjligheter att växa. Därför måste det ändras, skriver 19 ledande moderater i Stockholmsregionen.

När staden får pengar från statskassan kallas det utvecklingsmedel eller infrastruktursatsning eller något annat fint ord. När landsbygden får samma slags medel ses det plötsligt som något slags stöd. Bilden målas upp av en närande stad och en tärande landsbygd, där den sistnämnda lever på bidrag. I själva verket är det så att både staden och landet bidrar och båda får statligt stöd.

Om vi menar allvar med att hela Sverige ska leva krävs det en regionalpolitik värd namnet. Och att vi bryter storstadsmaktordningen och återupprättar självkänslan i hela Sverige, och ger alla samma möjligheter till att utvecklas med innovation, kreativitet och entreprenörskap.

De senaste veckorna har nya chockerande slag drabbat orter som Lund, Mölndal och Katrineholm. Plakatpolitiker använder gärna företagare som syndabockar, men när jobben ryker finns det inga som samma politiker saknar mer. Vad framgångsrika företag betyder för ekonomi och framtidstro i en kommun kan inte överskattas.

När rika männi­skor beklagar sig över att de måste vara med och dela andras bördor har de svårt att få medlidande. Detsamma gäller rika kommuner. Men bland myter om utjämningssystemet är nog den segaste den om att Stockholms län tvingas försörja Norr- och Västerbotten. Och kanske det mest bortglömda sanningen: den om Malmö.

Vilka delar av landet har starkast ekonomi? Var är tillväxten snabbast, sysselsättningen högst, inflyttningen störst? Var är det flest välutbildade eller var skapas mest nya jobb? I veckans tidning har Dagens Samhälle granskat regionernas utveckling.

Flera partier går i år till val på att höja skatten för höginkomsttagarna. De rika ska betala. Bilden av människor som simmar i pengar, men betalar alldeles för lite skatt kommer upp i huvudet. Nu ska det minsann rättas till och kranen till statens inkomster öppnas. Men vilka är då alla dessa rika?

Att slå samman kommuner med färre än 10 000 invånare löser inte framtidens välfärdsutmaningar. Istället för att skuldbelägga landets 77 småkommuner och sätta en godtycklig gräns för hur stor en kommun minst måste vara bör diskussionen handla om vilka ambitioner vi ska ha för välfärden, hur vi ska finansiera den och vilket ansvar staten ska ta. Det skriver glesbygdsbon Majed Safaee i en replik.

Debatten om hur vi ska finansiera framtidens välfärd får inte stanna vid en skatte- eller innehållsfråga. Vi måste också vara beredda att göra strukturförändringar som förbättrar möjligheterna att finansiera ökade behov med bibehållen skatt. Staten bör ta initiativ till en kommunreform, annars hotas i förlängningen tillväxten i våra större städer.

Hur tråkigt det än låter och hur impopulärt det än må vara ute i landet så behöver Sverige en reform i syfte att minska antalet kommuner. Anledningen? Kommunerna står inför alltför stora framtida utmaningar.