Ökade skyldigheter för socialtjänsten, mobilförbud i skolan och enklare att stänga skolor med brister. I dag, 1 juli, träder en lång rad nya lagar i kraft. Dagens Samhälle listar de mest relevanta för kommuner och regioner.

Folkhögskolorna skapar stora ekonomiska värden för de kommuner där de befinner sig, enligt en ny rapport från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Rio.

Platser på yrkesutbildningar fryser inne när kommunerna upprepade gånger och helt i onödan lämnar tillbaka statliga yrkesvuxpengar, skriver företrädare för näringslivet.

Urholka inte den högre utbildningen mer, tycker studenter. Liberaler vill grundlagsskydda aborträtten. Socialdemokraternas energipolitik kritiseras. Sedan skrivs det även om Nato.

I dagens debatt: Oppositionsråd i Linköping skriver öppet brev om social dumpning till kommunalråd i Täby. KD:s kvinnoförbund vill att arbetsmiljön i vård och omsorg kartläggs. Göteborgs kommunstyrelseordförande har recept för fler poliser.

Vi ser i dag en stark urbaniseringstrend i Sverige som gör det svårt för många regioner att rekrytera tandläkare, skriver tandvårdscheferna för Folktandvården i elva regioner.

SKR kan visst bidra till fler AT-platser, man sitter ju mittemot regeringen vid förhandlingsbordet och tecknar avtal om läkarnas utbildningstjänster, skriver Sylfs ordförande Madeleine Liljegren i en slutreplik.

Elever med problematisk skolfrånvaro ska sedan i höstas kunna få distansundervisning. Men alla skolhuvudmän som sökt tillstånd har fått nobben. ”Lagen är absurd”, säger utredare på SKR.

SKR är helt överens med Sveriges Yngre Läkares Förening (Sylf) om att det är en viktig fråga att utöka antalet AT-tjänster. Men frågan om dimensionering och genomförande av AT ägs av respektive region, skriver Marie Morell.

Kommunal vill ha nationella riktlinjer för bemanning i äldreomsorgen och Socialdemokraternas partisekreterare anklagar kommuner för att slarva med arbetsmiljön. Övrigt i dagens debatt: vaccinpass, minimilöner och gårdsförsäljning.

SKR gör inte tillräckligt för att få regionerna att erbjuda fler AT-läkarplatser. Argumentet att det råder handledarbrist håller inte – i dag arbetar många handledare i stället med nyutexaminerade läkare som inte har någon AT-tjänst, skriver Sylfs ordförande Madeleine Liljegren.

Arbetsgivare och branschorganisationer i olika sektorer skriker för döva öron efter arbetskraft och ökade utbildningsplatser. Regeringen och kommunerna måste ta företagens kompetensbehov på allvar, skriver Företagarnas Catharina Bildt Grape och Fredrik Östbom.

Socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU vill höja pensioner med stöd av Sverigedemokraterna, Liberalerna vill ge svenska språket en viktigare roll i integrationen. Övriga debattämnen idag är vårdköer, äldreomsorg och arbetslöshet.

Myndigheter, organisationer och företag tillåts att ställa krav och bedöma människor i grupp, vilket gör att alla som tillhör en viss kategori missgynnas, utestängs eller blir negativt särbehandlade, skriver Riksförbundet Attentions ordförande Anki Sandberg.

Utbildningsminister Anna Ekström föreslår att de nationella proven digitaliseras och rättas centralt.
– Betygen ska vara rättvisa och pålitliga, därför är de nationella proven viktiga, säger hon.

Både Solna och Danderyd överklagar den dom som säger att de bröt mot FN:s barnkonvention när de omorganiserade skolor. ”Vi har sett till barnens bästa”, säger de ansvariga politikerna.

Rektorernas bedömning av hur väl deras skolor kommer att klara sitt uppdrag skiljer sig mycket beroende på elevsammansättning och huvudmannaskap. Det visar en färsk enkätundersökning.

Dagens skola sorterar in barn i dugliga och odugliga och producerar utanförskap på löpande band.

Vi kräver en lagändring som tydliggör att vård, utbildning och alla andra välfärdsområden som är undantagna från moms, är det i alla led, skriver företrädare för Kristdemokraterna.

SKR, Sobona och de fackliga organisationerna ska nu analysera vad januaripartiernas besked om arbetsrätt och omställning betyder för kommuner och regioner. Sannolikt måste parterna komma överens om ett nytt avtal för kommunsektorn.

Planer på Muminpark och en moské väckte så mycket näthat i Karlstad att kommunen tvingades agera. Kommunanställda får nu gå kurs för att lära sig hantera hatstormar i sociala medier. Två av råden: Debattera inte med troll – och försök ”se runt hörn”.

Vi chefer måste våga våra medarbetare vad de kan och vad de gjort tidigare. Och vi måste våga tänka hur oväntade kompetenser kan användas i just vår organisation.

Fler elever kommer att få en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när Sveriges skolhuvudmän tar över det fristående forskningsinstitutet Ifous, skriver företrädare för SKR, Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund och Ifous.

Bristen på samhällsbyggare kostar miljarder varje år och riskerar efterfrågade infrastrukturprojekt i hela Sverige, skriver styrgruppen för Mälardalsrådets En Bättre Matchning.

Ha förväntningar på att barnen ska lyckas i skolan. Ställ krav på disciplin, ansvarstagande och ett tydligt ledarskap. Behåll det fria skolvalet, skriver 12 moderata kommunpolitiker.

100 nya miljoner anslås till lovskola, trots att bara en tredjedel av förra årets statsbidrag använts. ”Pengar kan även gå till läxhjälp” säger Anna Ekström.

180 miljoner kronor extra till kommunerna för 15 000 fler sommarjobb i sommar. Det är ett av förslagen i regeringens vårändringsbudget.

Första linjens chefer i äldreomsorgen ska också omfattas av Äldreomsorgslyftet från och med i år. Det innebär att cheferna kan utbilda sig på betald arbetstid.

Jag blev lärare för att jag tror på kunskap och bildning och på utbildningens emancipatoriska kraft. Men i dagens skola är elever och föräldrar i stället kunder vars preferenser ska tillfredsställas på en marknad. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén förklarar varför hon skrivit under läraruppropet ”Vi anklagar!”.

Snart riskerar 105 000 svenska yrkesförare att stå utan giltiga yrkeskompetensbevis och hjulen kommer att stanna hos den samhällsviktiga transportsektorn. Ska vi klara efterfrågan på gods- och persontransporter behöver yrkeskompetensbevisen förlängas temporärt på grund av det rådande pandemiläget​​​​​​, skriver företrädare för Transportföretagen, Kommunal och Svenska Transportarbetareförbundet

Äldreomsorgslyftet är populärt. Men 42 kommuner har inte sökt de statliga pengarna och nio kommuner har bara sökt delar av dem. Det innebär att en femtedel av 462 statliga miljoner kan brinna inne. Nu aviserar Socialstyrelsen att kommunerna får förlängd ansökningstid.

Den 15 november fattar Nordiska ministerrådet beslut om sin budgetram för åren 2021–2024. Med budgeten vill politikerna klubba en kontraproduktiv omprioritering av det nordiska samarbetets ekonomiska medel: De vill minska kultur- och forskningsbudgeten och i stället öka anslaget till klimat- och miljöprojekt, skriver tre företrädare för tankesmedjan Unga tankar om musik.

På ett år har antalet arbetslösa i Sverige ökat med 113 500 personer och arbetslösheten ligger på högre nivåer än under finanskrisen. Många av de som drabbats söker sig till en utbildning. Nu är det viktigare än någonsin att utbildningarna svarar upp mot faktiska behov i arbetslivet och att kunskapen höjs om var jobben finns, skriver företrädare för Västsvenska Handelskammaren.

Till vardags är han sjukhusfysiker på Falu lasarett. Men ett par kvällar i veckan lagar han cyklar på ideell basis, en verksamhet han funderar på att utöka. ”Jag vill lära mig mer om den här företagsformen”, säger Mats Stenström som nu går en kurs i socialt företagande – en del i Region Dalarnas satsning på socialt entreprenörskap.

Arbetslösa ska kunna läsa in gymnasiet med ekonomisk ersättning. Det har regeringen beslutat.

Lärarutbildningen i sexualkunskap görs om för alla som ska undervisa i förskoleklass och uppåt. –Elevernas utbildning ska inte komma från porren, säger högskoleministern Matilda Ernkrans (S).

Man botar naturligtvis inte bristande språkkunskaper med språktest. Man fastställer bara en brist och ingenting mer. Språkliga brister botas med utbildning, skriver Amineh Kakabaveh, oberoende socialistisk riksdagsledamot.

Det unika med folkhögskolorna är deras frihet och hur länge de har lämnats fria från politisk klåfingrighet. Men nu höjs röster med krav om att folkhögskolorna ska vara en del av det etablerade allmänna utbildningssystemet. Det är fel väg att gå, skriver regionrådet i Västra Götalandsregionen Conny Brännberg (KD).

Organisation, ledarskap, lärarnas kompetens och studiero har större betydelse för skolresultaten än vilka elever skolan har, hävdar Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, i en replik.

Fjärrundervisning bör tillåtas i alla relevanta ämnen och i alla årskurser. Skolhuvudmannen ska få avgöra i vilka ämnen fjärrundervisning ska användas, skriver tre ledande centerpartister.

Svensk skola kan inte fokusera på enskilda elevgruppers svårigheter när konsekvenser av pandemin ska hanteras. Inte bara elever med funktionsnedsättningar har drabbats, skriver skoldebattörerna Aggie Öhman och Helena Wallberg.

Coronapandemin har ökat Sveriges redan stora utbildningsskuld till elever med funktionsnedsättning. En avbetalning på skulden är att långsiktigt investera i skolan. Då behövs en nationell samordnare, skriver ledare för flera intresseorganisationer, bland annat Autism- och aspergerförbundet.

Kommer coronakrisen att leda till fler anställda inom sjukvården och äldreomsorgen? Planer på nedskärningar ligger ju kvar, skriver Henrik Johansson, ordförande i Ambulansförbundet.

I mitten av juni ska riksdagen fatta beslut om en ny lag kring fjärrundervisning. Där finns inga lärdomar från vårens omfattande distansundervisning med. Därför bör lagförslaget göras om, så att lagen inte är föråldrad redan innan den har trätt i kraft, skriver Peter Wilcke, verksamhetschef för NTI-skolan.

Fler elever i sommarskola, ökat behov av extra stöd och sjunkande gymnasiebehörighet. Det kan bli konsekvenser av en halv termin med hög frånvaro i grundskolan, särskilt i utsatta områden.

Coronapandemin har satt bristerna i äldreomsorgen i blixtbelysning. Förhållandena har varit kända länge och många har varnat för konsekvenserna. Det är alltså ingen ny kunskap som behövs, utan ett gediget förändringsarbete. Det måste kommunerna och staten göra tillsammans, skriver Göran Johnsson nationell samordnare för kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre.

När undervisningen sker på distans är fler elever med på lektionerna. ”Det här kommer att innebära ett språng för svensk skola” säger Jonas Albonius, rektor i Tierp.

Staten tar i år över alla kostnader för utbildningar inom yrkesvux. Kommunerna sparar uppemot 1,5 miljarder.

Du behöver mer än 3,5 års socionomutbildning för att klara av att göra gedigna utredningar, lära dig om barns utveckling, fördjupa dig i forskning om risk och skyddsfaktorer och bli vass på socialrätt, skriver socionomen Therese Linejung.

Det är viktigt att undervisningen påverkas i så liten grad som möjligt när vi ska gå över till distansundervisning. Elevernas rätt till kunskaper får inte åsidosättas. Det ställer stora krav på kommuner och fristående skolor att vara lyhörda för lärarnas arbetssituation och behov, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Svag begåvning har ingen guldkant, att så många som 14 procent har låg IQ är det stora bortglömda problemet i både skola och folkhälsoarbetet, slutreplikerar barnläkaren Mats Reimer.

Kinas bristande respekt för mänskliga rättigheter och den hårdnande attityden gentemot Sverige får allt fler svenska kommuner och regioner att avsluta sina partnerskap och vänortsband med landet.

Alla elever förtjänar den bästa skolgång de kan få, oavsett begåvning och funktionsförmåga. Det finns därför inget utrymme för ”antingen eller” när vi pratar om barns rätt till utbildning, replikerar rådgivaren i specialpedagogiska frågor Pia Rehn Bergander till Mats Reimer.

Det är i regel inte särskilt synd om begåvade skolbarn. Nära 15 procent av befolkningen har en IQ mellan 70 och 85, vilket medför stor risk för ofullständig skolgång, arbetslöshet, psykiatrisk och kroppslig sjuklighet och förkortade liv.

Vi uppmanar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) att snarast bjuda in parterna på den svenska arbetsmarknaden till en konstruktiv diskussion om en av svensk arbetsmarknads största utmaningar någonsin: att klara kompetensförsörjningen i en vikande konjunktur, skriver ordförandena för Kommunal, Offentliganställdas förhandlingsråd, Sveriges Kommuner och Regioner, Sobona och Akademikeralliansen.

Pisa-resultaten är sannolikt inte längre jämförbara med tidigare års resultat. Inte heller är de jämförbara med andra länders resultat eller ett tillförlitligt mått på elevernas kunskap.

I stället för att ta vara på glädjeämnena i den nya Pisaundersökningen drar både M och SD slutsatser om Sveriges tillkortakommanden och bidrar till en både ovärdig och orättvis pseudodebatt om urvalet, skriver riksdagsledamoten Maria Nilsson (L).

Många som mår dåligt har inte råd med psykoterapi – trots att vi vet att behandlingen fungerar. Vårdgivarna måste erbjuda legitimerade psykoterapeuter vid behandling av psykisk ohälsa. Samtidigt krävs fler utbildningsplatser och psykoterapeuttjänster, skriver Anders Klingström, Psykoterapeutföreningen, och Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR.

Låga födelsetal runt millennieskiftet och betydligt fler födda i yngre årskullar är en förklaring till att antalet elever i grundskolan har ökat. De barn som nu går på lågstadiet är betydligt fler än de tonåringar som lämnat grundskolan de senaste åren.

Den stora ökningen av antalet barn och unga är en orsak till att kommunerna nu går mot kärvare tider. I vissa kommuner har antalet skolbarn ökat med drygt 30 procent på sju år. Här ökar och minskar antalet skolbarn mest - se hela listan.

Ingen Pisachock, Sveriges resultat förbättras. Men allt större gap mellan elever med utländsk respektive svensk bakgrund.

Under de senaste åren har många, jag själv inkluderad, tävlat i att döma ut den svenska skolan. Men nu när resultaten har förbättrats två gånger i rad är det på sin plats att ge beröm, skriver Gabriel Heller-Sahlgren, skolforskare.

I morgon presenteras resultatet av Pisa – den internationella undersökning som mäter 15-åringars kunskaper. Intresset är enormt. Men är uppståndelsen rimlig?

Lär av sjukvårdens systematiska arbete med kvalitetsregister och överför metoderna till utbildningssektorn – för mesta nytta och förbättring. Det uppmanar forskare från flera högskolor.

Vi elever vill gå i en skola som ger oss de rätta kunskaperna. Skolverkets förslag till nya kursplaner i historia går i motsatt riktning. Prioritera världshistorien, antiken och europeisk medeltid framför hur vikingar framställs i populärkulturen, kräver Leo Gerdén, ordförande Sveriges Elevråd.

Forskare har hård press på sig att publicera resultat, vilket skapat en marknad för ”vetenskapsliknande” tidskrifter. Men dessa tidskrifter och medföljande konferenser är rena rama bluffverksamheten.

Påståendet att det inte finns tillräckligt med kvinnliga förebilder har blivit en floskel som sprids vidare okritiskt och skadar mer än hjälper, skriver Josefin Utas, ingenjör och samhällsdebattör.

Utbildningen har smalnats av och antagit industriella former. Vi ska lära människor det samhället behöver – inte vad människorna önskar veta. Kunskap ska kunna mätas, ned till varje beståndsdel. Jona Elings Knutsson skriver om vår tids syn på kunskap och bildning.

Politiska beslut måste vara långsiktiga och hållbara. Att investera i utbildning är lönsamt på sikt och bör prioriteras framför skattesänkningar för de rikaste och stora satsningar på militären, skriver Feministiskt initiativ:s Farida al-Abani, Annika Nylén och Karin Stubbergaard.

I dag väljer männen bort vård och omsorg på grund av de uppenbart sämre villkoren i branschen. Vi uppmanar därför våra folkvalda politiker i kommuner och regioner att inse att vi inte kan klara kompetensförsörjningen om vi bara kan rekrytera ur halva befolkningen, skriver Jenny Wibacke ordförande för Ledarna inom vård och omsorg.

Januariöverenskommelsen betonar att ”klyftorna mellan dem som får jobb och dem som står utanför, mellan den som levt länge i Sverige och den som nyss kom hit” ska minskas. Men i aktiv handling byggs klyftorna ut när beslutsfattarna sparar på SFI-undervisningen. Det skriver Teres Lindberg och Håkan Wiclander, ABF.

Efter den borgerliga valsegern 2006 inleddes ett sanslöst effektivt reformarbete, inte minst i Stockholms läns landsting. Sanslöst i ordets alla bemärkelser, skulle det visa sig.

Göteborgs stad kan tvingas göra om sin upphandling av vuxenutbildning, en affär värd 1,6 miljarder kronor över fyra år, rapporterar SVT Nyheter Väst.

Ineffektivitet i offentliga upphandlingar kan ha kostat svenska skattebetalare 135 miljarder kronor 2018. Det är hundra gånger mer än vårbudgetens skattehöjningar på 1,3 miljarder kronor. Stelbent juridik, för lite vikt vid funktion, bristande resurser och politiker som låter populism styra inköpen är orsaker till detta gigantiska slöseri, skriver flera experter.

Kompetensbristen är ett av de allra största tillväxthindren i Sverige i dag. Det bekräftas bland annat av Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät från förra året som visar att var fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Konsekvensen blir att företag inte kan växa och att kvaliteten i välfärden blir sämre, skriver Thomas Persson, generaldirektör Myndigheten för yrkeshögskolan.

Brist på lärare, dåligt elevintresse och krångliga bidragsregler. Det är några orsaker till att regeringens pengar för sommarlovsskola inte kommer att utnyttjas fullt ut av kommunerna.

Behovet av tolk försvinner inte även om rättigheten tas bort och den tänkta besparingen blir en kostnad någon annanstans. Se istället till att den tolkning som sker är bra och inte slösar på resurser, skriver Minna Forsell, psykolog som specialiserat sig på transkulturell psykologi och tolkanvändning i en replik till Malcom Kyeyune.

Automatiseringen tros komma att påverka bortåt 30 procent av svenska arbetstillfällen. Samtidigt måste vi jobba längre. Utbildningssatsningar krävs för att klara utvecklingen, skriver arbetsförmedlaren Johan Berg och professorn i företagsekonomi Barbara Czarniawska.

Regelverken för tolkar är på väg att skärpas. Det innebär höjd kvalitet, vilket är bra. Men det aktualiserar också frågan om hur länge det är rimligt att kostnadsfritt få tolkhjälp.

De nordiska länderna har, trots stora integrationssatsningar, svårt att integrera invandrare på arbetsmarknaden. En ny rapport visar dock att åtgärder som utbildningsinsatser, subventionerad sysselsättning och lägre minimilöner kan bidra till ökad sysselsättning, skriver professor emeritus Lars Calmfors, Senior Research Fellow Nora Sánchez Gassen och direktör Kjell Nilsson.

Den offentliga marknaden fortsätter att växa och uppgick i fjol till över 830 miljarder kronor, 12 miljarder mer än året innan. Utbildning och byggande är två branscher med stark tillväxt, visar nya siffror från DS Insikt.

Trots att förskolan är en central del av utbildningssystemet prioriterar politikerna inte den på det sättet som de borde, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet, och flera professorer i pedagogik på Förskolans dag.

I den övergripande kampen för ett solidariskt, humant samhälle måste vi samtidigt befria oss från såväl dåliga mansnormer som dåliga kvinnonormer, slutreplikerar Kjell Kampe.

Antalet gymnasieelever som får sätta på sig studentmössan och fira examen ökar. Andelen elever som tar sin examen inom tre år ökade också 2018, för femte året i rad.

Plagiat är förvisso dåligt. Men huvudproblemet är inte att elever plagierar, utan om elever inte lär sig användbara färdigheter i skolan, eller om läraren inte kan övertyga eleven om varför de är viktiga att ta till sig. Det pratar nästan ingen om.

Det sker nu stora förändringar i arbetsmarknadspolitiken. SKL är i grunden positiv till att Arbetsförmedlingen förändras, det har vi tyckt länge. Men det måste finnas en plan för fortsättningen, annars kommer det att få negativa effekter för de individer som står utan arbete och innebära stora utmaningar för kommunerna.

Tandläkaren Lars Grundström är Region Dalarnas första specialist i orofacial medicin. Hans uppgift är att behandla patienter med komplexa vårdbehov.

För många av de studerande är yrkeshögskolan ett snabbt och effektivt sätt att avancera på arbetsmarknaden och få en tydlig yrkesroll som ger en ökad trygghet och bättre försörjningsmöjligheter, skriver Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson.

Reaktionerna på det omdiskuterade ingripandet mot en gravid kvinna i tunnelbanan är obehagliga på många sätt. Å ena sidan okänsligheter och direkt rasism, å andra sidan mobbliknande överdrifter och attacker på en hel yrkeskår. Bortom dessa ilskna läger finns en viktig insikt: den att ordningsvakternas utbildning är kort och ofta hastar förbi de mjukare aspekterna kring bemötande i maktutövningen.

Sverige står inför stora hälsoutmaningar framöver. För att bemöta dessa behöver regeringen gå från ord till handling och prioritera satsningar på medicinsk forskning och medborgares hälsa i den kommande budgeten, skriver Forska!Sveriges generalsekreterare Anna Nilsson Vindefjärd och ordförande Olle Stendahl.

Skolans ramverk är för snävt. Fördelningen mellan skolans ansvar och elevens är skevt och krävande. Men eleven är – eller bör inte vara – vare sig en maskindel eller en kund på en marknad, skriver gymnasieläraren Henrik Birkebo.

Riksdagen behöver inte invänta en ny regering för att göra ett antal viktiga utbildningssatsningar. Beslut kan fattas här och nu, skriver Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

Stockholms läns landsting har under två år bedrivit försöksverksamhet med allergikonsulenter inom barnsjukvården. Försöket visar att konsulenternas arbete har tillfört ett stort värde till allergisjukvården. Det är något som fler landsting bör ta efter.

När komvux grundades 1968 fyllde det ett stort behov. Det gör det fortfarande, 50 år senare. Tack vare komvux kunde exempelvis Bettan bli socionom och arbeta i Angered i många år, ett jobb hon älskar och där hon gör nytta, skriver Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

Det finns många orsaker till hemmasittande, som kräver såväl individuella lösningar som förstärkningar på systemnivå. Det vi absolut inte behöver nu är en debatt som handlar om att vara för eller emot inkludering och som landar i svartvita slutsatser.

Läkare som kommer utanför EU behandlas djupt orättvist och behöver genomgå betydligt hårdare kontroller än sina europeiska kolleger.

Det är avgörande att det ställs samma höga krav på läkare från länder utanför EU som på svenskutbildade. Bilden av att det ställs olika krav på olika grupper vore förödande, skriver ansvariga för kunskapsprovet för läkare vid Umeå universitet ihop med Socialstyrelsen.

Personer som fuskat på högskoleprovet och tagit sig in på läkarprogrammet kan utgöra en reell fara för patienterna. Tillit mellan läkare och patient är en förutsättning för god vård. Sveriges läkarstudenter föreslår nu att antagningen till läkarprogrammet ses över.

Snabbspårsupplägget för läkare utanför EU är fullt av brister. Sedan de nya legitimationsreglerna började gälla 2016 har bara drygt 10 procent av läkarna godkänts. Det är ett katastrofalt resultat. Upplägget måste ändras omedelbart.

Jag kan se att Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i mångt och mycket tycker lika kring lärarutbildningen och skolan generellt. Låt oss samarbeta för att lösa lärarkrisen, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.