Utanförskap

”Förhoppningsvis kan familjerna fortsätta knacka på socialtjänstens dörr”, säger docent Elisabeth Mangrio.

Tvångsvården av unga är i kris. Nu måste kommunerna också skärpa sig, anser SKR.

Målet var att Göteborg senast år 2025 inte skulle ha några särskilt utsatta områden. Orealistiskt, tycker nya S-ledda styret som flyttar fram tidsfristen till år 2030. Ett beslut som enligt tidigare kommunstyrelseordföranden ”signalerar sänkta ambitioner”.

700 000 personer nådde under en sexårs­period aldrig upp till den inkomstnivå som krävs för att definieras som själv­försörjande, enligt ny rapport. Andra debattämnen: kollektivtrafik, klimatmål och organiserad brottslighet.

Arbetsgivare måste sluta jaga småfel med rödpenna och värna det ämbetsmannaetos som ligger i vår tradition, skriver organisationsforskaren Louise Bringselius. Svepet handlar också om kvinnojourer, Ukraina och sjukvården.

Efter bara några månader fick han sitt första jobb. Nu är han kommunstyrelsens ordförande. Abdullahi Cadaani (S) tycker det är synd att svensksomalierna som lyckas varken syns eller hörs.
Nu hoppas han bli en förebild.
Kanske var det att han kom till lilla Bollnäs som avgjorde hans öde? Kommuntoppen har sin bild klar: ”För att få ihop hela landet måste man styra boendet de första fem åren.”

Partiet Nyans kommer att ta sitt första mandat i ett svenskt kommunfullmäktige. I Landskrona. ”Det är ett underkännande av de etablerade partierna. De har inte lyssnat på människors oro”, säger Sead Busuladzic, förstanamn på Landskronalistan.

Det är kriminaliteten vi ska vara hårda mot, inte grupper av människor, anser MP:s rättspolitiska talesperson Martin Marmgren som reagerat på flera utspel om utanförskapsområden.

Kommuner utan omfattande brottslighet ska inte tvingas att kartlägga och ha förebyggande samordnare, anser SKR. Läkare hinner inte forska, hävdar Läkarförbundet. Övrigt i dagens debatt: utsatta områden, vindkraft och bristande politiskt intresse för techbranschen.

Utanförskap, offentlig sektors hantering av skattepengar och hållbarhet – i allt från resande till gruvnäring – diskuteras på dagens debattsidor.

Klimatledarkommuner ger tips kring offentlig upphandling. Lärare vill att riksdagen kompromissar om skolan. SD vill se mer återvandring. Övriga debattämnen: personalförsörjning och patientmedverkan.

Reglerna för plats i fritidshem kan skapa ett utanförskap för barn som befinner sig i en utsatt situation, anser forskarna Catarina Andishmand, Marianne Dahl och Susanne Yttergren.

Arbetslösa i utanförskap ska ut i jobb. Det är regeringens mål när den nu skruvar på Arbetsförmedlingen. ”En stor ambitionshöjning för att trycka tillbaka långtidsarbetslösheten”, säger Eva Nordmark (S) till Dagens Samhälle om förändringen.

Levnadsstandarden har sjunkit kraftigt i invandrartäta områden trots att allt fler arbetar. På landsbygden är inkomsterna mera stabila men servicen försämras, visar ny studie. ”Skillnaderna har nått en problematisk nivå”, säger nationalekonomen Martin Nordin.

Isbrytning i Mälaren, pandemin i världen och vindkraftverk i Värmland. Det är några av de ämnen som diskuteras i debattsvepet.

Kommunal vill ha nationella riktlinjer för bemanning i äldreomsorgen och Socialdemokraternas partisekreterare anklagar kommuner för att slarva med arbetsmiljön. Övrigt i dagens debatt: vaccinpass, minimilöner och gårdsförsäljning.

Ska man smälta ett isberg gäller det inte bara att få bort den lilla del som syns ovanför vattenytan. Utmaningen är i stället att få bort resten.

Det pratas om digitalt utanförskap. Men ofta handlar det om att människor ställs utanför på grund av dåligt utformade tjänster och verktyg, skriver Dagens Samhälles nye krönikör Jonas Söderström.

En av vår tids största samhällsutmaningar är integrationen av utrikesfödda och ungas inträde på arbetsmarknaden. Kan en modell utvecklad i ett köpcentrum i Göteborg vara förebilden för den förändring som nu måste ske i hela landet, frågar företrädare för Centrumakademin, Talangakademin, Skandia Fastigheter och stiftelsen Idéer för livet.

I våra socioekonomiskt utsatta områden skolas små barn in i en kultur som handlar om att starkast vinner och att alla medel är tillåtna. Beter man sig bara tillräckligt vidrigt vågar ingen höja rösten. Vilket enormt svek det är från samhället.

Ett ökande digitalt utanförskap har av många beskrivits som ett både ett demokratiskt och socialt problem. De som inte använder internet utestängs från viktiga samhällsfunktioner och riskerar ofrivillig ensamhet och isolering. En stor del av dem är äldre.

Hur ska vi kunna hjälpa elever bryta utanförskap när vi inte har en gemensam plattform med föräldrarna? Vi behöver helt enkelt bättre system för att införliva föräldrarna och framför allt mammorna i vårt samhälle.

I dagens samhällsdebatt är det inte särskilt tufft att diskutera strukturell diskriminering på arbetsmarknaden, rasism inom vården och vad ekonomisk utsatthet gör med människors självkänsla. Ändå är det där vi måste börja.

Att få bukt med klaner och kriminella gäng handlar ytterst om att säkra samhället mot allvarliga splittringar och konflikter.

Miljözonsreglerna bör ändras, anser miljödebattörer, KD kräver fler medicinskt ansvariga rehabiliterare och regeringens utredare presenterar plan för utfasning av fossila drivmedel. Det är något av innehållet i dagens debattsvep.

Ha förväntningar på att barnen ska lyckas i skolan. Ställ krav på disciplin, ansvarstagande och ett tydligt ledarskap. Behåll det fria skolvalet, skriver 12 moderata kommunpolitiker.

När polisen började publicera listor över särskilt utsatta bostadsområden blev en del kommunpolitiker upprörda. ”Stigmatiserande och skadligt”, dundrade de. Men uppmärksamheten satte fart på arbetet mot kriminalitet och segregation. ”I dag skulle jag inte vilja vara utan listan” säger Erik Pelling (S) kommunstyrelsens ordförande i Uppsala.

Under pandemin är det enda smittsäkra mötet det som sker online. På sociala medier söker sig lika till lika. De mest obskyra grupper växer fram där nästan vilka vansinniga idéer som helst frodas. Om någon har ett avvikande perspektiv åker den ur gruppen, och konformiteten upprätthålls.

Regelverket som styr verksamhetsutvecklingsbidraget för ungdomsverksamhet gynnar i dag verksamhet i socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Det är viktigt att unga i dessa områden prioriteras, men det bör inte ske på bekostnad av landsbygdens unga. Båda grupperna har problem med utanförskap – om än på olika sätt, skriver Bygdegårdarnas riksförbunds Malin Svensson och Kenneth Nilshem.

Det är inte trovärdigt att hävda allas rätt till val av skola när det rådande systemet inte tillåter detta. Dessutom bidrar det fria skolvalet till ökad segregation vilket man säger sig vilja motverka, skriver Gerhard Eriksson (V) tidigare undervisningsråd vid Skolverket och Skolinspektionen.

Statens servicecenters närvaro i utsatta områden innebär att de boende både kan känna trygghet och vara förvissade om att staten och myndigheterna inte har lämnat dem i sticket. Vi kan hjälpa dem som besöker oss in i en språklig och digital gemenskap. Det skriver myndighetens generaldirektör Thomas Pålsson, som vill se fler samarbeten med kommuner.

Corona-pandemin har satt ljuset på hur användbara digitala möten och e-tjänster kan vara. Samtidigt har utanförskapet bland dem som har svårt att använda digitala tjänster växt under samma period. Det krävs ökad kunskap och nya förhållningssätt för att bryta digitalt utanförskap, skriver ordförandena för Afasiförbundet, Sveriges Arbetsterapeuter och Svenska Logopedförbundet.

Från att utbrista att ”det räcker nu” till att komma med verkningsfulla åtgärder mot kriminaliteten är steget tyvärr långt. Det visar inte minst alla de populistiska förslag som nu poppar upp som svampar ur jorden en lagom blöt höst, skriver Verdandi:s förbundsordförande Rasken Andréasson och förbundssekreterare Lars Ohly.

Järvaborna upplever att de lämnats i sticket i coronakrisen. De förväntar sig nu att ansvariga politiker i Stockholms stad tar till extraordinära och effektiva åtgärder.

När man som Stefan Löfven påstår att vi inte såg detta komma, ger man också en bild av att det inte skulle ha pågått en debatt om dessa frågor. Det stämmer inte. Debatten har funnits och regeringens strategi i den har varit att förminska allvaret och anklaga meningsmotståndare för att skada landets anseende.

Föräldrarnas individuella frihet ställs nu mot barnets dito i diskussionerna om obligatorisk språkförskola. Det är ett område som hade behövt fler nyanser, men i ljuset av den sociala krutdurk som växer i våra utsatta områden blir utrymmet för nyanserad politik litet.

Karlslund i Landskrona finns med på polisens lista över landets 22 ”särskilt utsatta områden”. Nu förändrar vi området till det bättre. Vi vill vara ett nationellt föredöme i Sverige när det gäller att lyfta ett typiskt miljonprogramsområde, skriver kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L) och Kenneth Håkansson, styrelseordförande Landskronahem.

Det är skrämmande att läsa hur man förringar larmen om ungas psykiska ohälsa, utan att de unga själva får komma till tals. Med vilka mått kan vi mäta och fastställa den psykiska ohälsan när vi samtidigt vet att många unga inte söker hjälp, frågar Hjärnkolls Lou Rehnlund, OCD-föreningen Stockholms Vera Nordlander och Attention Stockholms Pia Eliasson.

Om ett par hundra ungdomar varje år går ut nian utan behörighet till gymnasiet spelar det ingen roll att Rinkebypolisen slår rekord i antalet gripanden eftersom poolen av kriminella ständigt fylls på. Därför är den enskilt viktigaste politiska frågan för att långsiktigt vända utvecklingen i Järva är skolan, skriver Muf-ordföranden och Järvabon Benjamin Dousa.

Invånarna i socialt marginaliserade stadsdelar deltar i högre utsträckning i studieförbundens verksamhet jämfört med invånarna i övriga kommunen. Folkbildningen ger dem en grundläggande gemenskap, ett ökat samhällsdeltagande och bidrar till att driva fram sociala innovationer, skriver Nazem Tahvilzadeh som varit forskningsledare för en ny rapport från Folkbildningsrådet.

Polisens lista över utsatta områden blir som en omvänd Guide Michelin till Sveriges problemområden. Trovärdig, nykter och till nytta för den som vill förändra.

Utanförskapet och den brottslighet som följt av migrationen är ett misslyckande av historiska mått. De som stått för åsikterna och drivit politiken bor sällan själva i de områden eller hör till de samhällsgrupper som drabbas värst av konsekvenserna. De har inte skin in the game.

Inga projektpengar i värl­den kan rädda utsatta områden där det skärs i fritid, skola och socialtjänst. Vi måste i stället investera oss ur problemen och komplettera arbetet på kommunal nivå med ett omfattande och strukturerat samhällsbyggande arbete på nationell nivå, skriver utvecklingsledaren Maria Wallin.

Enligt vår budget, som även är statsbudget, ska förstelärare i utsatta områden få lönelyft på 10 000 kronor mer i månaden. Detta har regeringen inte genomfört, skriver Kristina Axén Olin (M), som nu kallar utbildningsministern till riksdagen för att få svar på varför satsningen inte blir verklighet.

Unga i utanförskapsområden känner inte att samhället vill dem väl. — Vi måste sluta prata om vissa områden som dåliga, säger Ylva Saarinen, utredare som på uppdrag av MUCF skrivit en rapport om ungas sociala inkludering.

Regeringens bredbandsstrategi bidrar till att skapa digitala A- och B-lag, där vissa hushåll och företag på landsbygden riskerar att bli utan snabb uppkoppling. Alla kommer inte att kunna ta del av den kommande digitala ekonomin, digitala vård- och larmtjänster eller digital handel och underhållning.

Från årsskiftet har Stockholms läns landsting blivit Region Stockholm. Våra nya uppgifter och ansvar ger oss ett bredare ansvar för hela regionens utveckling. Allt detta kräver en samlad röst och ett tydligt regionalt ledarskap, skriver företrädare för den blågröna koalitionen i nybildade region Stockholm.

Många kommuner har svårt att erbjuda yrkesanpassad svenska för invandrare (SFI). Utbildningen anpassas inte efter elevernas kunskapsnivå. Det är dåligt för både individ och samhälle. Staten måste göra mer för att bistå kommunerna att lyckas med uppdraget.

Allt fler hamnar i utanförskap, hemlöshet och ohälsa.Vi uppmanar Sveriges politiker att göra vårt land människovänligt igen. Det skriver företrädare för Convictus i Stockholm, Göteborgs Räddningsmission, Musketörerna i Rågsved & Sollentuna och Öppen Gemenskap i Umeå.

En barndom är kort och varje år räknas, varje år en lång tid i en avgörande period i livet. Därför behöver fler initiativ tas för att minska barnfattigdomen. Resurserna ska användas där de gör störst verkan – i det förbyggande arbetet mot exkludering, skriver Rädda Barnens Lise Bergh och Ola Mattsson.

Valmyndighetens väljarstatistik på distriktsnivå visar tydligt att distrikt där många har rösträtt endast i kommunvalet påfallande ofta också är områden som har annat gemensamt – som att de listas av polisen som oroliga.

”Min dotter har aldrig haft någon trygghet, valaffischerna är fulla av sådana löften men jag tror inte på dom." Nuri Kino samtalar med någon som bor där gängen dominerar.

Vi måste komma åt grogrunden för kriminalitet både med skärpta straff och förebyggande arbete, skriver polisen och MP-kandidaten Martin Marmgren och MP:s rättspolitiska talesperson Annika Hirvonen Falk.

Vi behöver inte vänta på lagstiftning, det finns tillräckligt med makt kommunalt. Varför ska vi vänta bara för att Jakob Forssmed och KD gillar tanken på att staten ska lagstifta, frågar Ali Khalil, MP i en slutreplik.

Socialdemokraterna har en plan för att bryta segregationen och de menar att problemen går att lösa. Men om man verkligen vet hur utvecklingen kan vändas, varför började man inte redan för fyra år sedan?

Nyligen gick Socialdemokraterna ut med att de vill ta bort anställningsformen allmän visstid. Detta kommer främst att drabba dem som redan står långt ifrån arbetsmarknaden och permanenta utanförskapet än mer, skriver Magnus Ek och Louise Grabo från Centerpartiets Ungdomsförbund.

Ali Khalil har många poänger i sin analys, men tyvärr saknar hans parti och den regering de sitter i förslag som löser dessa problem långsiktigt. För att motverka segregationen behövs inte fler projekt, utan långsiktiga och kraftfulla åtgärder när det gäller exempelvis skola, polis och arbetsmarknad, skriver Jakob Forssmed (KD) i en replik.

Det är vi i utsatta områden som tar emot de som kommer nya till Sverige, de som saknar arbete och pengar. Om det händer dig något så finns vi där. Det är vi som personligen tar allas vårt gemensamma ansvar när några kommuner bryter mot lagen och säger att de inte kan ta emot nyanlända, skriver Ali Khalil, gruppledare Miljöpartiet i Botkyrka och Albybo.

Vill vi att det ska bli tryggare i utsatta områden i Sverige? Vill vi förbättra integrationen? I så fall ska vi satsa på barnsjukvården. Det är ett effektivt och motiverat sätt att motverka segregation och utanförskap, skriver Ella Bohlin (KD).

Sverige är ett tudelat land med växande klyftor och utmaningarna kommer att bli allt svårare att hantera så länge den välmenande medelklassen fortsätter att bära sitt janusansikte, skriver Goran Rashid, som själv började sitt liv i Sverige på ett asylboende.

Ta hellre hand om de problem som gör oss internationellt ryktbara, snarare än att fokusera på att tvätta Sverigebilden. Vad omvärlden tror om oss är sekundärt, det är medborgarnas verklighet som behöver putsas – på riktigt.

Ur ett integrationspolitiskt perspektiv är det av oerhörd vikt att bidragen till organisationer som sprider extremism, kvinnoförtryck och homofobi, stoppas. Därför är gårdagens beslut från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ett viktigt steg i rätt riktning, skriver Gulan Avci (L).

Skolan är till för att alla elever, oavsett föräldrarnas livssituation, ska få lika möjligheter att forma ett liv i frihet. Det är både orättvist och farligt om skillnaderna mellan människor beror på något annat än ens egen vilja och förmåga. Vårt budskap är att din bakgrund ska inte avgöra din framtid, skriver Joar Forssell (LUF) och Lotta Edholm (L).

Inkomstskillnaderna påverkas i hög grad av den kraftigt förändrade befolkningssammansättningen. Tar man inte hänsyn till det så leder policyåtgärderna i fel riktning, skriver Svenskt Näringslivs biträdande chefekonom Jonas Frycklund.

Renoveringen av miljonprogrammen leder ofta till ökat utanförskap då hyrorna höjs och hyresgäster tvingas flytta. Med vår modell tvingas ingen att flytta. På sikt innebär det att bostadssegregationen bryts.

Den nya S-kampanjen målar upp bilden av att invandring leder till otrygghet och kaos. Även M och KD signalerar att trygghet står i motsats till en human migrationspolitik. Den här retoriken är farlig. Med en human och inkluderande etableringspolitik klarar Sverige av båda delarna.

Kommunerna kan inte vänta på statens insatser för att bryta segregationen. Liberalerna i Trollhättan har därför lagt över 30 förslag för integration. Ett av dem handlar om en neutral klädkod i kommunens lokaler. Vi vill att vår kommun kraftfullt ska stå upp för jämställdhet och alla människors lika värde.

Kriminaliteten i våra utanförskapsområden blir allt grövre. Skälet är inte bara bristande trygghet och social utsatthet, det finns också ett mentalt utanförskap som måste brytas. Samhället måste visa att förorten och förortsborna är en viktig och välkommen del av Sverige. Det handlar om allt ifrån att bryta bostadssegregationen till hur man behandlar den medmänniska som står i en krogkö.

Moderaterna måste vara det parti som förknippas med och värnar om västvärldens grundläggande spelregler, skriver riksdagsledamoten Niklas Wykman (M).

Människor som har fel namn, fel ålder, fel utbildning eller ingen utbildning riskerar i dag att bli fast i utanförskap. De måste få hjälp att öppna jobbdörren – för Sverige behöver dem, skriver åtta centerpartistiska kommunpolitiker.

I Polisens nya rapport där 61 bostadsområden pekas ut som särskilt utsatta finns Gottsunda i Uppsala med. Vi får aldrig acceptera att områden i våra städer lämnas utanför det gemensamma samhällsbygget.

Eftersom invandrare i dagens samhällen lever i segregerade områden och går i segregerade skolor, är arbete en förutsättning för integration.

Det är svårt att förstå att MUF fortfarande förespråkar fri invandring. KDU anser istället att invandringen till Sverige måste vara begränsad och anpassad efter förmågan att ta emot och integrera människor i det svenska samhället.

Integrationspolitik är egentligen inte komplicerat – det är tvärtom väldigt enkelt. Öka incitamenten för att arbeta, så löser sig resten.

För oss som lever i Borås med omnejd är det ingen nyhet att den sociala oron ökat i vissa stadsdelar. Således är det bra att veta att vi delar verklighetsbild med polisen. Om man ska kunna ta tag i problemen från politiskt håll är det ju bra om man har samma faktaunderlag.

Enligt polisen har antalet ”särskilt utsatta områden” i Sverige ökat från 15 till 23. I åtta nya stadsdelar, varav Karlslund i Landskrona är en, är rättsstaten satt i gungning. Rikspolischefen vill nu se kraftig respons i dessa områden – men vad innebär det konkret i polisresurser? Kommunen varken kan eller ska ta över polisens uppgifter. Efter att ha klassificerat ett område som särskilt utsatt ökar kraven väsentligt på polisen.

Ytterligare åtta områden runt om i Sverige kommer att klassas som särskilt utsatta av polisen. Det är en alarmerande utveckling som måste brytas. Sverige behöver en ny rikspolischef som håller måttet. Dessutom krävs minst 25 000 nya poliser och polisen ska jobba där otryggheten är som störst, skriver Tomas Tobé (M).

Offentlig sektor upplevs i många fall dra sig undan från utsatta områden, och överlåter till det civila samhället att utföra uppgifter som tidigare var deras ansvar. Det framkommer i en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Dagens Nyheters kartläggning av gärningsmän och offer för skjutningar innebär en omsvängning i hur tidningen rapporterar om våldet – men detta erkänns inte med ett ord.

De senaste trettio åren har vi lovats något helt annat än att antalet särskilt utsatta områden skulle bli fler och fler. Att politiker till vänster och höger inte ställs till svars för att det de lovat inte hållits är ett journalistiskt misslyckande.

Diskussionerna som följt efter Rakhmat Akilovs terrordåd i Stockholm är till större nytta än den debatt som pågick strax innan om pjäsen Jihadisten, konstaterar Nima Dervish, som gärna vill slippa höra talas universalskälet "utanförskap".

Gränsen mellan jihadism och gängkriminalitet är inte knivskarp, och det finns anledning att se på även attacker på polis, brevbärare och journalister i utanförskapsområden som en fara för landets säkerhet.

För att minska kriminalitet och våld måste förebyggande insatser fokuseras till skolan. Moderaterna vill bland annat öka polisens närvaro på utsatta skolor och införa vittnesstödjare. Många ungdomar är vittnen till brott, men vågar av olika anledningar inte vittna.

Det blir allt vanligare att idrottsprojekt startas inom ramen för en socialpolitisk strävan för integration, inklusion eller för att stävja brottslighet. Det kan ha fördelar, men det finns fallgropar att ge akt på, skriver fil. dr David Ekholm.

Häromdagen presenterade Stockholms finansborgarråd en satsning på 19 miljoner kronor för insatser i Järvaområdet. Det är välkommet. Men det räcker inte långt för att rå på det allt grövre våldet mellan ungdomsgängen. Vad som behövs är nationella insatser för att komma till rätta med områdets enorma segregationsproblematik.

Vi politiker har struntat i utanförskapets Sverige och står, med mindre än två år kvar till nästa val, inför ett avgörande val. Ska vi fortsätta stå handfallna och titta på? Eller ska vi faktiskt resa oss upp och börja göra någonting? För oss är valet enkelt: när det handlar om människor av kött och blod som far illa så kan vi inte bara stå och titta på.

Ge större kommuner tid att bygga bostäder, medan mindre kommuner utbildar nyanlända i bristyrken. En sådan samverkan kan bli det framgångsrika integrationsarbete som krävs, skriver Dan Gaversjö, integrationsstrateg med mångårig erfarenhet av arbete i utanförskapsområden.

Det finns inga enkla lösningar för att bryta segregationen, det är vi ärliga med. Men allmännyttan är det perfekta verktyget för att tillsammans med andra fastighetsägare stötta kommunerna i såväl bostadsförsörjningsansvaret som i de övriga stora utmaningar vi ser framöver, skriver Ibrahim Baylan och Peter Eriksson i en replik till allmännyttans öppna brev.

Värna allmännyttan, förbättra skattevillkoren och sjösätt inga tomtebloss till projekt, utan tänk långsiktigt och inkludera oss i arbetet för att bryta segregationen, skriver representanter för allmännyttan i ett öppet brev till samordningsminister Ibrahim Baylan (S).

Polisen måste få bra arbetsförutsättningar och medborgarnas rätt till trygghet måste tillgodoses. Just nu sker ingetdera i Växjö. Otrygghet och systemkollaps hotar, skriver moderaterna Sofia Stynsberg och Ulf Hedin och uppmanar rikspolischefen Dan Eliasson och inrikesminister Anders Ygeman att agera.

Urholkningen av lag om stöd och service, LSS, gäller inte bara personlig assistans utan också stöd som ledsagning och kontaktperson. Det gör att allt färre får möjlighet till egna fritidsaktiviteter - mest drabbade är personer med synnedsättning och dövblinda. Resultatet blir isolering och utanförskap.

Diskussionen kring återvändare som varit anslutna till terrororganisationer har urartat i detaljkäbbel. För oss moderater är det viktiga att ingen ska stå över lagen. Misstänkta personer ska utredas, lagföras och ställas inför domstol. Återanpassningen till samhället kan först ske efter det att ett eventuellt fängelsestraff har verkställts, skriver Andrea Ström och Ole–Jörgen Persson (M).

I ett försök att kritisera regeringens politik för nyanlända använder Elisabeth Svantesson en oärlig argumentation om utanförskap. Begreppet förvillar och döljer det faktum att regeringen arbetar intensivt med att förkorta nyanländas väg in på arbetsmarknaden.

I dag har bara hälften av de nyanlända ett jobb efter åtta år. Det är förödande för individer och oerhört kostsamt för samhället, trots det presenterar regeringen en budget helt utan reformer för att bryta utanförskapet.

Vi är glada att vårt öppna brev fått ett så positivt och brett mottagande och glädjer oss speciellt till att frågan om religiöst motiverat våld även engagerar frilansjournalisten Alexander Bringsoniou. Vi delar helt hans oro för detta.

Riktade satsningar på utanförskapsområden löser inte segregationen. I stället är det dags att öka lönespridningen, reformera försörjningsstödet och a-kassan samt att stimulera Chinatownliknande stadsdelar där invandrare sätter avtryck på stadsbilden, skriver välfärdsforskaren Andreas Bergh och Anna Rehnvall, programchef på tankesmedjan Fores.

”Sverige har under en lång tid utsatts för en rad påfrestningar och utmaningar i samhället. Det är sammantaget ett resultat av flera regeringars oförmåga eller ovilja att hantera dessa påfrestningar och utmaningar.” Så inleds ett öppet brev till försvar för ett demokratiskt samhälle och en sekulär stat, undertecknat av en rad kända samhällsdebattörer, skribenter och akademiker.

Det nya utanförskapet biter sig fast och en ny generation växer upp utan att känna sig som en del samhället. Många unga lockas till brottslighet och extremism. Föräldrar måste se till att deras barn prioriterar skolan – därför bör barnbidraget reformeras till ett studiebidrag.

Segregationen har ökat de senaste decennierna, rika områden blir rikare och fattiga blir fattigare. I redan invandrartäta stadsdelar ökar andelen invånare med utländsk bakgrund. Inte minst märks utvecklingen i Stockholm, skriver NCC:s Peter Wågström och Carola Lavén.

Är lägre löner svaret på frågar hur vi skapar fler jobb och får ut nyanlända på arbetsmarknaden? Martin Ådahl, chefsekonom (C), möter Åsa Odin Ekman, utredare i integrations- och ungdomsfrågor på TCO. Behöver vi en ny svensk modell som bygger på lägre ingångslöner? Dagens Samhälles debattredaktör Sanna Rayman leder debatten.