Ungdomsarbetslöshet

Unga som varken studerar eller jobbar riskerar isolering och pandemin förvärrar problemen. SKR riktar ny hård kritik mot Arbetsförmedlingen för bristande samverkan. ”Vi får signaler om att Arbetsförmedlingen inte förstår vilket ansvar de har”.

Regeringen har utsett en särskild utredare för att ta reda på hur fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning. Uppdraget går till Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), som i dag är kommunstyrelsens ordförande i Malmö.

Jobb försvinner i snabbt takt och antalet långtidsarbetslösa ökar stadigt i landets storstäder under pandemin. I flera kommuner handlar det om en ökning på 30 procent. ”Det är fruktansvärt allvarligt”, säger Carin Lidman (S) i Västerås.

Samarbetet Basun har varit en stark bidragande faktor till att ungdomsarbetslösheten minskat med 50 procent i Botkyrka. Chocken var därför total när Arbetsförmedlingen utan förvarning valde att lämna samarbetet med kommunen förra våren. Vi kräver att Arbetsförmedlingen tar sitt ansvar och följer ingångna avtal, skriver Botkyrkas kso Ebba Östlin (S) och kommunalråd Ing-Marie Viklund (L).

Den oroande utvecklingen på arbetsmarknaden innebär att många unga riskerar att hamna i långvarig arbetslöshet. Samtidigt har den viktiga samverkan som byggts upp mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna försämrats. Det skriver MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg som ger förslag på metoder och arbetssätt som tidigare varit framgångsrika för att minska ungdomsarbetslösheten.

Att ställa krav är att bry sig. Så lyder mottot för Oliver Rosengren (M), kommunalråd i Växjö och landets mäktigaste politiker under 30 år. – Det är rimligt att arbetslösa gör en motprestation, säger han.

Elever som läser på yrkesprogram påverkas om möjligheten att återvända till en tidigare arbetsplats från skoltiden förloras. De har lägre sysselsättning och arbetsinkomster i upp till tio år efter avslutat gymnasium jämfört med andra elever från samma klass. Det skriver forskaren i nationalekonomi Dagmar Müller i en ny SNS-rapport.

Januaripartiernas oförmåga att prioritera välfärden och i stället prioritera skattesänkningar är helt fel strategi. Sveriges framtid blir bättre med utbildningssatsningar som ger unga en verklig chans till jobb, skriver Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Coronakrisen får allvarliga konsekvenser för jobben och unga riskerar att drabbas särskilt hårt. Därför avsätter regeringen 180 miljoner kronor under 2020 för att stärka kommunernas möjligheter att skapa sommarjobb för ungdomar, skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

Ett kommunalt sommarjobb under högstadiet eller gymnasiet kan vara en dörröppnare och leda till ytterligare arbetslivserfarenhet. Många unga i dag har inte en aning om hur arbetslivet fungerar, skriver Jan Elofsson, vd Atwrk.

Vi är öppna för att bli en pilotkommun för ett nytt arbetssätt där kommunen får ansvara för den lokala arbetsmarknadspolitiken, skriver Erik Lövgren (S), kso i Ånge.

Ungas etablering, psykiska hälsa och tillgång till inflytande är viktiga frågor för goda levnadsvillkor för unga i Sverige. På onsdagen samlas 28 kommuner på MUCF:s konferens ”För och med unga” för att få bättre kunskap om hur kommunen kan arbeta utifrån ett ungdomsperspektiv.

Samverkan är ett medel för att alla unga ska få tillgång till den växande arbetsmarknaden. Fler aktörer måste engageras, inte minst arbetsgivare, ideella sektor och fackliga organisationer. Regeringen måste leverera nödvändiga regeländringar så att samverkan kan fortsätta utvecklas, skriver Lil Ljunggren Lönnberg, ordförande Dua, som i dag lämnar rapport till regeringen.

En 20-årig kille sköts i början av november till döds på en cykelväg i Malmö. Den fjärde dödsskjutningen av en ung man på kort tid. Fryshusets Sigrun Hilmarsdottir Sigurdsson har fått nog och kräver en mer nyanserad debatt om kriminaliteten. – Ingen reagerar längre och ingen gör något, säger hon.

Vi kan nu konstatera att den borgerliga propagandan kring återställda arbetsgivaravgifter för unga var fel. Katastrofen uteblev och ungdomsarbetslösheten sjunker stadigt – utan ungdomsrabatt, skriver Ali Esbati (V).

Var femte ung människa är arbetslös. Det höga ålderskravet för att bli taxiförare är stelbent och föråldrat - skälen är starka för en sänkning från 21 till 19 år. När ungdomar inte får jobb inom taxibranschen tvingas de välja arbetslöshet, svarttaxi eller andra jobb med svagt arbetsskydd.

Kristdemokraterna anser att det är omöjligt, olämpligt och ovärdigt att på förhand döma ut en 19-åring som för alltid arbetsoförmögen, vilket regeringen vill. Ingen vet om den som inte kan arbeta i dag, kan göra det om tre eller fem år.

Tänk om det är så att en idrottsförening lättare kan få kontakt med ungdomar än myndigheter? Tänk om företagares erfarenheter kan användas också utanför det egna företaget? Tänk om det offentliga inser att det är i samverkan med näringslivet och ideella organisationer som mer kan åstadkommas?

Delegationen för unga till arbete (Dua) summerar ett år av samverkansfrämjande och ser framåt. Under 2016 gör 287 kommuner gemensam sak med Arbetsförmedlingen i lokala överenskommelser om hur arbetet mot ungdomsarbetslöshet ska bedrivas.

Skolverket har presenterat en rapport som visar att allt fler väljer lärlingsutbildningar på gymnasienivå samtidigt som nästan alla får jobb efter avslutade studier. Regeringen väljer dessvärre att inte fortsätta på Alliansens inslagna väg att satsa på lärlingsutbildningar.

Remissrundan för utredningen ”Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning” har avslutats och skarp kritik framförs från såväl branschorganisationer som enskilda företag. Förslaget att införa krav på skriftliga avtal vid telefonförsäljning hotar 10 000-tals arbetstillfällen – framförallt för unga.

Vi måste få fler unga att välja gymnasieskolans yrkesprogram och här krävs konkreta investeringar. Därför föreslår regeringen, i budgeten för 2016, ett yrkesprogramspaket om 67 miljoner kronor, skriver Aida Hadzialic (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, i en replik.

Ungas syn på gymnasiets yrkesprogram är uppseendeväckande. Yrkesprogram anses mindre värda och eleverna väljer i första hand utbildning efter hur ”rolig” den verkar, visar en ny studie. Attityderna bidrar till ungdomsarbetslöshet och måste nu ändras, skriver två forskare från Ratio.

Ungdomar känner ångest för framtiden, osäkerhet inför jobbmarknaden och saknar vuxna som tar sig tid att lyssna och finnas där. Mentor Sverige och Ungdomar.se presenterar i dag rapporten ”Jobbiga tankar” som visar på ett tydligt behov av ett större engagemang i Sveriges ungdomar från hela samhället.

Fråga vilken framgångsrik person som helst och den gemensamma nämnaren är att alla haft tråkiga, meningslösa jobb. Om vi ska kunna lösa arbetslösheten måste både politikens och arbetslösas attityd till enkla jobb ändras.

Förslag efter förslag från regeringen gör att det blir färre jobb, framförallt för unga och äldre, samt svårare att starta och driva företag. För Göteborgs del blir svårigheterna för unga särskilt tydliga, då staden har en stor andel unga i befolkningen, skriver Göteborgs oppositionsråd Jonas Ransgård (M).

Arbetslösheten är hög bland unga och bland nyanlända utrikes födda. Att stora grupper ställs utanför arbetsmarknaden försvårar förutsättningarna att etableras i samhället. Att regeringen då helt utelämnar föreningslivets möjligheter att utveckla reell kompetens som leder till jobb i sina åtgärder är problematiskt, skriver Scouterna.

Om regeringen vill minska arbetslösheten och få fler att gå färdigt gymnasiet borde de satsa på att förebygga mobbning, skriver Friends i en replik till gymnasieminister Aida Hadzialic.

En av regeringens enskilt viktigaste uppgifter är att få ner arbetslösheten bland ungdomar. Genom att nu förstärka arbetet med att få unga som hamnat utanför att komma tillbaka till arbete och studier ska vi komma närmare det målet.

I veckan skrev Sakine Madon i krönikan Nu behövs en vuxenvärld som inte jamsar med att många ungdomar är alldeles för passiva och lata. Det är ingen ny debatt, snarare är den ständigt återkommande. Men bilden som målas upp är missvisande och dessutom saknar debattörerna ofta lösningar.

Unga i Sverige har alla förutsättningar i världen. Ändå blir de ständigt beskrivna som förlorare, och i debatten låter det som att de arma ungdomarna inget hellre vill än att jobba. Sanningen är att det finns en hel del ungdomar som inte ”pallar” att ta ett arbete. När de drar usla ursäkter behövs en vuxenvärld - landets politiker inräknade - som inte jamsar med. \

Om bara ett par dagar drar Socialdemokraternas kongress i gång. Viktiga beslut som rör framtidens jobb och arbetsmarknad ska fattas. SSU vill se att kongressen beslutar om ett generationslöfte – där ökade investeringar, en höjd ambition i bostadspolitiken och förbättrade villkor på arbetsmarknaden är i fokus.

Den 1 augusti väntas nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga avskaffas. Detta slår hårt mot många branscher och riskerar att snedvrida konkurrensen, eftersom regeringen kompenserar kommunerna för avgiftshöjningen – men inte de företag som verkar på kommunal entreprenad.

Det finns mycket att vinna på att knyta gymnasiets yrkesutbildningar närmare arbetsmarknaden och på att göra dem högskoleförberedande igen, för Sveriges välfärd och tillväxt. Men de största vinnarna är de unga som får utnyttja sin fulla potential och ges större möjligheter till klassresor.

Vi har ett stort samhällsproblem i att alltför många ungdomar inte kommer in på arbetsmarknaden. Konsekvenserna för den enskilde kan bli allvarliga och långvariga. Sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar är ett medel för att adressera detta. Många hävdar dock att denna metod är ineffektiv. När regeringen nu vill dubblera dessa arbetsgivaravgifter bygger det enligt min uppfattning på en felaktig analys som inte ser till helheten.

Det krävs en mer grundläggande översyn av gymnasieskolans organisering och ansvarsfördelning för att minska avhoppen och få fler ungdomar anställningsbara, och där spelar gymnasiets yrkesutbildningar en nyckelroll. Vi kan inte fortsätta på den väg vi nu är inne på.

Det är varken myndighetens eller yrkeshögskolans uppgift att lösa den angelägna frågan om ungdomsarbetslösheten. Yrkeshögskolans uppgift är att leverera kvalificerad kompetens till ett anställande arbetsliv.

Ungdomsarbetslösheten är ett av våra allra svåraste samhällsproblem. Rätt utbildning är avgörande för att få jobb, och det finns branscher som skriker efter folk med rätt kompetens. Att Myndigheten för Yrkeshögskolan då förvärrar läget genom att säga nej till efterfrågade utbildningar är djupt bekymmersamt.

Mycket talar för att ett antal taxiföretag överutnyttjar nystartsjobben. Det visar att Arbetsförmedlingen måste bli bättre på att granska företagen, men också på behovet av en skatteväxling riktad mot arbetskraftsintensiva branscher. Det är en reform som gynnar båda unga och invandrare.

Snart är det dags för Sveriges 15-åringar att göra sina val till gymnasieskolan. Då är det avgörande att ge en tydlig signal om att många av gymnasiets yrkesprogram är utmärkta inkörsportar till arbetslivet. Efterfrågan på personer med goda yrkeskunskaper är stor hos många företag.

I diskussionen om den svenska arbetsmarknaden glömmer vi alltför ofta bort den grupp som har de svårast att komma tillbaka till ett vanligt arbete om de drabbats av arbetslöshet: äldre personer. Deras situation måste också lyftas upp till debatt.

När den nya rödgröna regeringen vill höja arbetsgivaravgifterna för unga pratar de enbart om siffror och beräkningar. Men ingen förändring som politiker gör i samhället går obemärkt förbi de människor som påverkas.

Det aparta blir lätt uppblåst och förstorat i media och opinionsbildare älskar i sin tur statistik. Men att älta ”massarbetslöshet” som inte existerar och att räkna studerande ungdomar som ”arbetslösa” är kontraproduktivt. Det visar sig snabbt när statistiken bryts ner i mer begripliga delar.

De omdiskuterade seglatserna för att omvända värstingar har i våra dagar ersatts med kommunala anställningar till de minst skötsamma ungdomarna. Problemet med värstingprogram är inte att det finns belöningar med i bilden, utan när moroten hängs löjligt lågt. Peter Santesson blir provocerad av konceptet Bränn en bil - få ett jobb.

Vi tillhör växande branscher som inte ska vara bidragsberoende genom subventionerade arbetsgivaravgifter för unga. Våra branscher har alltid bestått av många unga. Det vi behöver är bättre arbetsvillkor så att de unga orkar stanna ett helt yrkesliv, replikerar Handelsanställdas förbund och Hotell- och restaurangfacket.

I tider då alla talar om vikten att släppa in unga, utlandsfödda och personer med ofullständiga gymnasiebetyg på arbetsmarknaden är regeringens förslag att fördubbla arbetsgivaravgifter för unga direkt ologiskt, skriver företrädare för branschorganisationerna Visita, Svensk Handel och Almega.

Socialdemokraterna vill göra gymnasiet obligatoriskt. Men man struntar i hur det faktiskt går för eleverna under och efter gymnasieskolan, skriver riksdagsledamoten Roger Haddad (FP).

Våren 2011 inleddes i Södertälje ett unikt samarbete mellan kommunen och företag för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Det gemensamt ägda bolaget Telge Tillväxt har hittills skapat över 600 jobb åt arbetslösa ungdomar och verksamheten är nu helt självfinansierad. Bolagets vd Harry McNeil summerar de viktigaste lärdomarna kring samverkan under de tre inledande åren.

I Österrike fick främlingsfientliga ÖPV över 25 procent av rösterna i förra årets parlamentsval. I valet till EU-parlamentet fick franska Front National 25 procent. Om vi fortsätter att frysa ut Sverigedemokraterna är ett valresultat på 20 procent inte orealistiskt år 2018, skriver Mikael Törnwall, journalist och författare.

Under våren har vi med YA-jobben öppnat en ny väg till jobb för unga där arbete kombineras med utbildning. Nu är det dags för kommuner, regioner och landsting att gå från ord till handling och börja anställa unga. Manegen är krattad och avtalen på plats.

Hur ska unga utan skolbetyg kunna få ett jobb? Hur stort ansvar har arbetsgivare och politiker för att ungdomar ska få jobb? Och hur stort ansvar har de unga själva? Elisabeth Svantesson (M), arbetsmarknadsminister, intervjuas av Cecilia Granestrand, journalist på DS.

Det är dags att fler vuxna aktivt tar ställning för öppenhet och ett inkluderande samhälle. Låt årets viktigaste samtal handla om innanförskap!

Alliansen vill tillsätta en kommitté som ska kika på förutsättningarna för att starta, driva och äga företag. Men regeringens kommitté är ett hån mot alla ungdomar som inget annat vill än att förverkliga sina idéer. Vi har istället sex konkreta förslag.

Vad det gäller sakfrågan står jag fast. Ungdomarna måste söka jobben de kan få, för att senare kunna få jobben de allra helst vill ha, skriver DS krönikör Rebecca Weidmo Uvell i en slutreplik.

DS krönikör låter väldigt mycket som om ungdomen får skylla sig själv för att de går arbetslösa. Men ungdomsarbetslösheten är faktiskt ett kollektivt problem och ett ideologiskt val.

Lösningen på ungdomsarbetslösheten är inte mer skola till skoltrötta ungdomar. En del av lösningen är däremot att ungdomarna börjar söka jobben de kan få, i stället för jobben de vill ha. Själv började jag som korvbrödspackare.

Det är kul att även Socialdemokraterna vill ge sig in i debatten om hur jobben ska bli fler. Men mindre roligt är det faktum att deras förslag slår in öppna dörrar, för det mesta av det (S) föreslår för att öka sysselsättningen görs redan i Stockholm, replikerar borgarrådet Ulla Hamilton (M).

I högt tonläge och med en myriad av siffror anklagar borgarrådet Ulla Hamilton (M) Socialdemokraterna för att hota jobben i Stockholm. Men i själva verket är det under moderaternas ledning som arbetslösheten växt och utanförskapet permanentas på arbetsmarknaden i Stockholm, replikerar oppositionsborgarrådet Roger Mogert (S).

Den otillräckliga statliga arbetsmarknadspolitiken gör att kommunerna tvingas ta ett allt större ansvar. Nu lanseras Vallentunamodellen, som med ett nytt evidensbaserat arbetssätt minskar ungdomsarbetslösheten och inför en nollvision, skriver Li Jansson och Örjan Lid.

Många kommuner lever inte upp till skollagens krav om att resurser och insatser ska fördelas efter barnens olika förutsättningar. Men Uppsala och Landskrona visar att en medveten styrning av resurserna till de sämsta eleverna ger effekt på resultaten. Det visar en ny rapport från Skolinspektionen.

De problem som Arbetsförmedlingen har kan inte helt skyllas på myndighetens ledning. Det handlar istället om att det behövs en annan politik som fokuserar på att knäcka arbetslösheten snarare än att knäcka de arbetslösa, replikerar Meeri Wasberg.

Det är inte den politiska styrningen eller nya uppdrag som orsakat Arbetsförmedlingens problem. Problemen handlar istället om dålig styrning från en okunnig generaldirektör som saknat kompetens för uppdraget, ett föråldrat IT-system som sinkat arbetsförmedlarna i deras viktigaste uppgift och alltför komplicerade upphandlingar.

Allt för många elever lämnar skolan med ofullständiga betyg och utan att ha nått de mål de kunnat nå med rätt stöd. För dem är vuxenutbildningen en andra chans till vidareutbildning och arbete. Om det ska bli ett fungerande alternativ för studerande med funktionsnedsättning måste möjligheten att få specialpedagogiskt stöd stärkas.

I Danmark är utbildning och arbetsliv sammankopplat i ett framgångsrikt lärlingssystem som skapar bra framtida jobbchanser för eleverna. Samma modell bör prövas i Sverige med början i ett skånskt försök.

Fler broar mellan skola och arbete pressar tillbaka ungdomsarbetslösheten. Om alla gymnasieelever får tillgång till praktik under studietiden är det ett stort steg på vägen mot ett första jobb.

Den stegrande ungdomsarbetslösheten riskerar att leda till att en hel generation unga ställs utanför samhällsgemenskapen. Samtidigt får kommunerna bära en allt större kostnad för att hantera vad som är ett ansvar för den nationella politiken. Därför bör alla unga som är arbetslösa garanteras arbete, studier eller praktik inom 90 dagar.

För många arbetslösa ungdomar utan gymnasieutbildning har folkhögskolans annorlunda arbetssätt visat sig vara en framgångsrik väg in till studier eller arbete. En trepartslösning mellan stat, kommuner och folkhögskolor skulle öppna vägen bort från utanförskap för tiotusentals ungdomar över hela Sverige.

Den spruckna jobbpakten visar varför kommuner bör jobba proaktivt med ungdomsarbetslöshet och inte förlita sig på nationella lösningar. Stockholms arbete med ensamkommande flyktingbarn kan vara en modell för minskad ungdomsarbetslöshet.

Valfrihet driver kvalitet. Fler ansvariga inom skolans värld måste sätta tilltro till elevers och föräldrars förmåga att välja, under förutsättning att det finns enkel och lättillgänglig information som visar hur väl skolorna lyckas.

Ungdomar måste få möjlighet att tjäna egna pengar utan att det minskar familjens socialbidrag. Att kunna påverka sin egen livssituation ger unga bättre livsvillkor och större chans till jobb efter avslutad skolgång.

Vuxna behöver bli mer närvarande i ungdomars vardag. Det handlar om ett ansvar som både privatpersoner och företag måste ta. I Uppsalaområdet Gränby inleder vi därför ett mentorsprojekt som förhoppningsvis banar vägen för fler.

Utifrån EU:s bemanningsdirektiv håller Sverige på att få en modern ”uthyrningslag” på arbetsmarknaden. Det kan bli ett jättelyft i kampen mot ungdomsarbetslösheten. Men då får inte chansen som direktivet ger oss slarvas bort.

Svenska kommuner har ett stort ansvar för den nationella ekonomin. Det fodrar gott omdöme i goda tider och ansvarsfull återhållsamhet i svårare tider. En klok ekonomisk politik ger utrymme för satsningar på ungdomsjobb och feriearbeten.

Det nordiska näringslivet utvecklas bättre och fler jobb för unga skapas om gränshinder rivs och gemensamma satsningar på infrastruktur görs, skriver representanter för (FP), (MP), (C) och (KD) i Nordiska rådet.

Genom att se arbetslösa ungdomar som en tillgång har Malmö och Södertälje skapat nya vägar in på arbetsmarknaden. Vi kan dra värdefulla lärdomar av deras framgångar.

Sollentuna kommuns förslag om att sänka lönerna för arbetslösa ungdomar är en ungdomsfientlig politik som inte skapar fler jobb. Det enda resultatet är en lönedumpning som ställer generationer mot varandra och visar på sorgligt låga ambitioner för välfärdslandet Sverige

En begränsad investering i ökad utbildningskvalitet är en effektiv strategi för att bryta ungdomars utanförskap. Vägen till ungdomars inkludering är helt enkelt en lönsam väg för alla parter, visar ett Uppsalaprojekt.