Unga

Den nyblivne socialministern Jakob Forssmed ser äldres ensamhet och barns stillasittande som de största hoten mot folkhälsan. Uppsökande samtal och fritidskort är botemedlet.

Knappt sex procent av dem som valdes in till kommunfullmäktige i höstens val är under 30 år, visar en kartläggning från ungdomsorganisationen KFUM.

Alla kommuner vill ha fler invånare och öka sina skatteintäkter. Men hur mycket pengar ger nya invånare? Svaret är inte det du tror.
• 3-åringen ger fem gånger mer än en bankdirektör
• Därför överskattas intäkten av nyinflyttade
• Kommunen som går back om en höginkomsttagare flyttar in

Inför valet listade DS de mäktigaste listettorna under 30 år i kommun- och regionvalen. Nu har många av dem valts till tunga poster.
• Hela listan: Så gick det för de unga makthavarna efter valet
• Han blir yngsta kommunstyrelseordföranden
• MP-toppen som fick drömjobbet

Bra med fler akutplatser för unga i tvångsvården, men dåligt att det ska klaras genom sänkt kvalitet, anser kommunalrådet Marie Bladholm (M) på Värmdö. ”Staten borde ta över kommunernas finansiering”, säger hon.

I helgens debatt varnas för att skicka handelsnäringen och trygghetskänslan ner i mörkret. Varningar hörs även för otillräcklig satsning på det civila försvaret, höga lönekrav vid arbetskraftsinvandring samt för hälsoappar.

Valrörelsen dominerar onsdagens debattsvep. Fredrik Kärrholm (M) vill se tuffa tag mot unga kriminella, Johanna Wyckman (L) ifrågasätter digitaliseringen i vården och Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) slår ett slag för vindkraften.

”Som ung kommer man med andra perspektiv och erfarenheter”, säger Liberalernas stjärnskott Johanna Wyckman. Men det finns arbete att göra för att få in unga i partiet.

”Om jag jobbar heltid med politik vid 40 är det ett problem.” Så säger ettan på Dagens Samhälles lista över de mäktigaste toppkandidaterna under 30 i kommun- och regionvalen. Och så har han en idé om hur MP kan lyfta i valet.

Många är okända för den breda massan. Några sitter redan på tunga poster. Andra är på väg dit. Alla har goda chanser att få stort inflytande i svensk politik de kommande åren. Dagens Samhälle listar de 30 mäktigaste under 30 bland listettorna i höstens kommun- och regionval. I topp hamnar en miljöpartist som siktar högt.

Socialtjänstens förebyggande arbete behöver stärkas. Det säger socialminister Lena Hallengren, som vill se både mjuka och hårda metoder för att hindra att fler unga hamnar i gängkriminalitet.

Många av de barn och unga som dör i självmord har haft kontakt med psykiatri, socialtjänst, skola och elevhälsa, skriver Rickard Bracken, Danuta Wasserman och Martin Schalling.

En av fjorton socialsekreterare i utsatta områden har undvikit att ingripa på grund av hot eller rädsla. Men det främsta skälet till att barn, unga och vuxna inte tvångsomhändertas är att socialsekreterarna vet att pengar saknas.

Debatten om våld i nära relationer handlar mest om vuxna. Nu krävs också särskilda insatser i skolmiljön för unga som utsätts för våld i parrelationer. Ungdomarna förtjänar bättre än en regering som bedriver symbolpolitik, skriver SD-kvinnor.

Bilden av unga killar i förorten, finansieringen av skolan och slutförvaret av kärnavfall är några av ämnena i dagens debattsvep.

Den som är under 25 år anses inte mogen nog att fatta beslut om att sterilisera sig. Det låter som en rimligare åldersgräns även för hormonbehandling som avser att förändra en frisk kropp och skapa ett livslångt vårdbehov.

En av vår tids största samhällsutmaningar är integrationen av utrikesfödda och ungas inträde på arbetsmarknaden. Kan en modell utvecklad i ett köpcentrum i Göteborg vara förebilden för den förändring som nu måste ske i hela landet, frågar företrädare för Centrumakademin, Talangakademin, Skandia Fastigheter och stiftelsen Idéer för livet.

Kulturpolitiken ska prioritera unga men Kulturskolerådets nya kartläggning visar något annat. Huvuddelen av de offentliga kulturpengarna går till vuxna, skriver flera företrädare för svensk barn- och ungdomskultur.

Nu behövs krafttag för att få stopp på rasism och diskriminering mot barn och unga, skriver Friends generalsekreterare Maja Frankel och Rädda Barnens generalsekreterare, Helena Thybell. Organisationerna vill ha tydligare instruktioner till myndigheter, huvudmän och rektorer liksom en bred kunskapssatsning på regional nivå, i skola och förskola.

Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga. Sedan 1990-talet har självmord bland unga ökat med nästan 1 procent årligen. Men varför mår ungdomar så dåligt? Vi har frågat barn och unga vad de behöver för att kunna få en bättre morgondag, skriver företrädare för Tim Bergling Foundation, Mind, Suicide Zero och Bris.

Nu återinförs amorteringskravet som varit tillfälligt borttaget under pandemin. Det är ett krav som slår hårt mot unga som redan har svårt att komma in på bostadsmarknaden, skriver HSB:s förbundsordförande Johan Nyhus och SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.

Lex lilla hjärtat kommer inte att göra någon skillnad om inte barn och unga får påverka besluten kring placering i mycket högre omfattning än vad som sker i dag, skriver Maskrosbarn och Barnrättsbyrån.

Unga hbtqi-personer har ett stort behov att träffas på fritiden. Men i dag finns endast mötesplatser i 43 kommuner, skriver MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg.

Formella krav på både Arbetsförmedlingen och kommunerna att samverka kan vara en avgörande pusselbit för snabbare etablering på arbetsmarknaden och för effektivt stöd till arbetssökande på vägen till arbete, skriver Delegationen för unga och nyanlända till arbetes ordförande Lil Ljunggren Lönnberg och kanslichef Pontus Ringborg.

Pandemin har blixtbelyst vilken betydelse idrotten har. Nu måste ett gemensamt ansvar från idrottsrörelsen, kommuner och idrottsföräldrar utmynna i lösningar på hur vi upprätthåller idrottens kraft när vardagen så småningom återgår till det normala, skriver Svenska Innebandyförbundets ordförande Märit Bergendahl.

Det räcker att många barn på SiS utsätts för våld och kränkande behandling för att kräva en förändring, slutreplikerar psykologer, sjuksköterskor, pedagoger, journalister och forskare.

Att svepande beskriva vår verksamhet på som ”systematisk vanvård” är felaktigt och onyanserat. SiS egna uppföljningar visar att en majoritet av ungdomarna har känt sig trygga under sin vistelse på våra ungdomshem, replikerar sju psykologer som arbetar på SiS.

Med regelbundet intervall dyker det upp skildringar om övergrepp och maktmissbruk på SiS-institutioner som till förskräckelse liknar varandra. Vi undrar därför hur många larmrapporter till som behövs innan något genomgripande händer som leder till en verklig förändring och förbättring för de barn och unga som placeras inom SiS, frågar psykologer, sjuksköterskor, pedagoger och forskare.

Regelverket som styr verksamhetsutvecklingsbidraget för ungdomsverksamhet gynnar i dag verksamhet i socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Det är viktigt att unga i dessa områden prioriteras, men det bör inte ske på bekostnad av landsbygdens unga. Båda grupperna har problem med utanförskap – om än på olika sätt, skriver Bygdegårdarnas riksförbunds Malin Svensson och Kenneth Nilshem.

Generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark skriver att utveckling och förändring av Statens institutionsstyrelses verksamhet pågår i olika processer. Det tycker vi är mycket bra. Men för våra ungdomar är det viktigaste att utvecklingsarbetet nu visar sig i handling, slutreplikerar Janet Gunnarsson, Åsa Gustafsson och Jeanette R Kjellberg.

I regeringens budget och i flertalet skuggbudgetar för 2021 föreslås omfattande satsningar för att minska samhällseffekterna av coronapandemin. Men träffar verkligen insatserna de som behöver dem mest, frågar generaldirektören för Myndigheten för delaktighet Malin Ekman Aldén.

Statens institutionsstyrelse (SiS) vill inte ha tysta socialtjänster. SiS vill ha samverkan och att vi i dialog gemensamt planerar för varje enskild individs vård före, under och efter tiden på ungdomshemmet. Därför bjuder jag som generaldirektör för SiS in författarna till debattartikeln för samtal och fortsatt samverkan, skriver Elisabet Åbjörnsson Hollmark.

I den bästa av världar borde vi inom socialtjänsten kunna ha tillit och tilltro till att ungdomshemmen ska vara en verksamhet som kan kännas trygg och stabil och ge ungdomarna en verklig chans. Tyvärr levererar SiS-institutionerna inte det i dag, skriver Janet Gunnarsson, Åsa Gustafsson och Jeanette R Kjellberg.

Kan patienter kräva viss vård när evidens för åtgärdernas effekt saknas? När är man mogen att fatta oåterkalleliga medicinska beslut? Att patienten som söker lider är klart, men hur säkerställer man att hen inte ångrar sig? Det finns många obesvarade frågor som rör vården av personer med könsdysfori.

Riksidrottsförbundet välkomnar att regeringen ger Boverket i uppdrag att se över en statlig satsning på idrottens infrastruktur – anläggningarna – för att bygga ett starkt Sverige som är anpassat för 2020-talet. Men det är fortfarande kommunerna som måste våga prioritera förebyggande hälsa på lång sikt när investeringsbudgetar nagelfars i lågkonjunkturens fotspår, skriver förbundets ordförande Björn Eriksson.

Flickorna inom hederskulturen är förmodligen den mest utsatta gruppen i Sverige i dag. De utsätts eller riskerar att utsättas för barnäktenskap, oskuldskontroller, könsstympning och extrem kontinuerlig kontroll över deras liv, skriver Omar Makram sakkunnig på Riksorganisationen GAPF.

Europeiska kemikalieinspektionens förslag, att totalförbjuda gummigranulat från återvunna bildäck som ifyllnadsmaterial i konstgräsfotbollsplaner innebär att i stort sett alla Sveriges konstgräsplaner behöver rivas upp och ersättas med nya med ökade kostnader för landets kommuner i miljardklassen, skriver Svensk Däckåtervinnings vd Fredrik Ardefors.

Många verksamheter – inklusive min egen – skulle ha glädje av benchmarking. Kanske kan man få incitament till förbättrad tillgänglighet genom att göra halvöppna jämförelser mellan olika BUP-mottagningar inom Västsverige.

I stället för att skälla på studenter som uttrycker sin besvikelse, hur banalt den än må uttryckas, bör en kollektiv ansträngning göras för att hitta former där studentfirandet kan genomföras – utan att offra smittbekämpningen.

Kris- och nödlägen är kända riskfaktorer för barns hälsa och välmående, inklusive våldsutsatthet. För att motverka detta behövs en konsekvensanalys som klarlägger risker och fastställer förebyggande åtgärder från ett barnperspektiv, skriver professor Laura Korhonen på Barnafrids vägnar.

Att börja arbeta mot killars våld mot tjejer är en förutsättning för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det arbetet måste intensifieras och börja prioriteras omedelbart, skriver Zandra Kanakaris.

Vår tids system svarar inte mot vår tids problem. Att Skolhälsovården, vårdcentraler och ungdomsmottagningar ska få större möjlighet att hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa är inte tillräckligt, menar Tina Hill, som i stället vill att BVC ska få ett utökat ansvar för barn och unga högre upp i åldrarna.

Att lägga tonvikten vid etniciteten på förövare är att gå fel. Den faktorn kan inte förändras. Istället måste vi fråga oss hur vi kan förebygga att barn och unga begår brott. Det skriver Johan Gynnhammar, ledamot i kommunfullmäktige och socialnämnden i Örebro kommun (S).

För de flesta barn betyder fritiden och skolloven aktiviteter. Men långt ifrån alla upplever sin lediga tid som något att längta efter – tvärtom. De barn som Majblomman möter hamnar utanför för att de inte har råd med aktiviteter på fritiden, skriver organisationens generalsekreterare Tove Lindahl Greve.

Politiker från flera olika partier anser att socialtjänsten ska agera tydligare mot unga gärningsmän. De tycker också att fler ungdomsbrottslingar borde tvångsomhändertas. Det finns dock flera skäl att nyansera bilden av LVU som ett effektivt verktyg.

Vi har i den här granskningen valt att lyfta upp just spelvärlden. Det utesluter inte att det också finns problem i andra internetmiljöer, skriver Sveriges Radio i en replik till Sverok.

Det är värdefullt att Sveriges Radio uppmärksammar problemet med hårt och våldsamt språk i spelvärlden. Det är dock missriktat att skildra detta som något som särskilt präglar spelvärlden, i själva verket handlar det om en samhällsutveckling, menar Sverok apropå den uppmärksammade dokumentären Gamer i P1.

Vi har nästan ingen säker kunskap alls om unga med könsdysfori, utöver att antalet som söker vård ökat enormt i alla västländer under senaste årtiondet. Den färska rapport från SBU som ska redogöra för kunskapsläget rätar inte ut många frågetecken.

Alltmer pengar investeras i digital alkoholmarknadsföring över hela världen och det är framförallt barn och unga som tar skada. Det är hög tid för Sverige att reglera den digitala alkoholmarknadsföringen. Det skriver företrädare för expertorganisationen European Centre for Monitoring Alcohol Marketing, som tagit fram ett dokument som visar hur det kan gå till.

Den stora ökningen av antalet barn och unga är en orsak till att kommunerna nu går mot kärvare tider. I vissa kommuner har antalet skolbarn ökat med drygt 30 procent på sju år. Här ökar och minskar antalet skolbarn mest - se hela listan.

Unga som har problem med missbruk av alkohol och droger lider inte sällan av psykisk ohälsa. Att hantera och upptäcka den på tidigt stadium skulle bespara de drabbade mångåriga problem och tuffa livsöden, skriver läkaren Lotta Borg Skoglund.

Hörselskadorna är på väg att gå om många av våra stora folksjukdomar. Särskilt unga är i riskzonen – och problemet innebär stora samhällskostnader. Satsningar på prevention och forskning är nödvändigt, skriver flera experter och professorer.

Alla lärare måste få de verktyg som krävs för att de ska känna sig trygga att undervisa i sex och samlevnad. Konsekvenserna av dagens bristande sexualundervisning mäts inte i PISA-resultat eller nationella prov. Konsekvenserna mäts i våldtäktsstatistiken, skriver Miljöpartiets utbildningspolitiska talesperson Annika Hirvonen Falk.

Fem av tio unga kan tänka sig att jobba som lärare. Men få lockas av jobb i äldreomsorgen.

Föräldrar till yngre barn som identifierar sig med det motsatta könet bör vänta och se om barnets könsdysfori går över eller blir bestående.

Det är skrämmande att läsa hur man förringar larmen om ungas psykiska ohälsa, utan att de unga själva får komma till tals. Med vilka mått kan vi mäta och fastställa den psykiska ohälsan när vi samtidigt vet att många unga inte söker hjälp, frågar Hjärnkolls Lou Rehnlund, OCD-föreningen Stockholms Vera Nordlander och Attention Stockholms Pia Eliasson.

Arbetsmiljöverket har rätt i en sak: unga ska skyddas så att de blir långvariga i arbetslivet. Men för att nå det målet behöver regelverket göras mer lättförståeligt så att även företag som inte har en egen HR-avdelning att tillgå kan förstå vad de ska göra, skriver Företagarna.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter för minderåriga inom arbetslivet är till för att skydda unga så att de blir långvariga på arbetsmarknaden. Det är något som även Företagarna borde värna om, skriver Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem i en replik.

Arbetsmiljöverket har strypt möjligheterna för unga att komma ut i arbetslivet genom sina föreskrifter om minderåriga. Företagarna efterlyser krafttag mot regelbördan som tynger företagare och motverkar politikens arbetsmarknadsåtgärder, skriver Lise-Lotte Argulander och Daniel Wiberg.

I takt med hjärnans ökande mognad växer många barn och unga ur sina neuropsykiatriska diagnoser. Från säker källa har jag erfarit att den som haft adhd snart kan få göra lumpen, om en ny utredning visar att den tidigare diagnosen inte längre föreligger. Frågan är om sjukvården har resurser att friskförklara dem?

Fokus på hårdare straff för att stoppa dödskjutningar och våld riskerar att stå i vägen för satsningarna på det som har störst effekt att förändra samhällsutvecklingen på lång sikt; det förebyggande arbetet. Det skriver företrädare för Goodsport Foundation, en partipolitiskt obunden organisation verkar för integration genom idrott för unga.

Stockholms stad har i decennier misslyckats med att lösa anläggningsbristen, detta kan inte enbart skyllas på förra mandatperioden, skriver Helene Hellmark Knutsson och Björn Eriksson i sin slutreplik.

Idrott och fysisk aktivitet är en viktig skyddsfaktor mot ohälsa. Ändå konstaterar Stockholms stad att de planerade investeringarna för idrottsanläggningar knappt kommer räcka att till för att hålla den nivå som finns i dag när staden växer, skriver Helene Hellmark Knutsson och Björn Eriksson.

Det är onekligen en svår balansgång att värdera lidandet som kan uppstå både av att ge och att avstå från att ge medicinsk vård. Bästa sättet att motverka gissande är forskning, skriver Hanna Söderström, apropå den debatt som uppstått efter Uppdrag Granskning.

Det har skett en ökad tillgänglighet till könstransformerande behandling och en värdeförskjutning – det som tidigare setts som en extraordinär åtgärd vid svårt psykiskt lidande betraktas numera snarast som en rättighet, skriver flera fellows vid Claphaminstitutet.

Unga i utanförskapsområden känner inte att samhället vill dem väl. — Vi måste sluta prata om vissa områden som dåliga, säger Ylva Saarinen, utredare som på uppdrag av MUCF skrivit en rapport om ungas sociala inkludering.

Snabb hjälp genom första linjens psykiatri, fast kontakt på BUP och samverkan mellan skola och vård. Liberaler i de tre storstadsregionerna skriver om hur de vill stärka skyddsnätet för unga som mår dåligt.

Alltför många unga saknar utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden. Situationen är särskilt problematisk i Malmö. Att minska ungas marginalisering i relation till arbetsliv och sociala trygghetssystem bör vara prioriterade frågor på den politiska agendan efter januariavtalet.

I sin krönika ”Förståelse stoppar inte de som hatar” dömer Anna Ekelund Nachman ut allvarssamtalen som en fiaskoartad satsning. Hon verkar dock ha missuppfattat allvarssamtalens syfte: Att stoppa nyrekryteringen bland barn och unga till kriminalitet, replikerar socialborgarrådet Jan Jönsson (L).

Den bristande tillgängligheten till psykiatrin drabbar många, inte minst unga. Trots detta släpar många beslutsfattare fötterna efter sig och envisas med analog vård, i stället för att öppna upp för mer nätbaserad vård.

Dömda ungdomar kommer alltid tillbaka till de kvarter som fostrade dem till destruktiva individer. Samhället måste göra något annorlunda. Därför är det dags att flytta på dem och deras familjer, skriver Aleks Sakala, ordförande Kistamoderaterna.

Först låter det bra. Vi ska bygga tusentals nya skolor och äldreboenden över hela landet. Men tittar vi närmare på saken riskerar satsningarna att bli ett hot mot välfärden. Investeringarna riskerar att bli gökungen som tränger ut verksamhet och personal, kärnan i välfärden.

Samarbetet mellan Malmö FF, Malmö stad och Arbetsförmedlingen är ett exempel på samverkan som bidrar till att lösa lokala utmaningar. Vi arbetar målmedvetet för att hjälpa unga arbetssökande att komma närmare arbetslivet och därmed vuxenlivet. I osäkra tider riskerar emellertid kreativa modeller för samverkan att bli bortprioriterade.

Tonårsflickor och unga kvinnor i storstäder är otrygga. En anledning är att många städer inte är utformade efter deras och många andras behov av trygg och välfungerande kollektivtrafik, säkra parker och gångvägar. I dag, på FN:s dag för världens städer, uppmärksammar vi den viktiga roll städerna spelar.

Vuxna och unga möter i dag stora flöden av konkurrerande information och nyheter. Förmågan att värdera och kritiskt ta ställning till information är därför mycket viktig. Trots detta ser Skolinspektionen i en ny granskning att undervisningen i källkritik inte är uppdaterad på flera skolor. Bland annat får elever inte tillräcklig kunskap att värdera digitala källor.

15-åriga Fanny blev fastspänd i bältessäng 20 gånger på två månader när hon vårdades för psykisk ohälsa i den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. I dag är hon vuxen men fortfarande rädd för väktare och nyckelskrammel. Det som skulle vara vård gav en ny skada, posttraumatiskt stressyndrom.

Vi vet att barn och unga som omhändertas av samhället har sämre livschanser. Vi vet också att antalet placerade barn och unga ökar – ändå är det är tabu att tala om omhändertaganden. Det är ett tabu som måste brytas, skriver ordföranden för socialnämnden i Danderyd Carina Erlandsson (M).

Under måndagen firas Vägledningens dag för att uppmärksamma den avgörande framtidsfrågan hur man som ung människa ska hitta rätt i myllret av utbildningar och jobb, skriver ordföranden för Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén.

Det finns en stor tillväxtpotential för barn- och ungdomsidrotten, utan miljardinvesteringar i nya hallar. Det går långsamt framåt i byggandet av idrottshallar och idrottsyta. Därför vi får inte glömma bort att vi redan har en väldigt fin naturlig idrottsplats: skogen, skriver Julia Davidsson från Svenska Orienteringsförbundet.

Det var de nya späda skotten som tog mest stryk i torkan. Likadant är det med oss unga företagare i lantbruket. Vi är många som nu går på ren vilja, för torkan har slagit hårt mot den som saknar buffert från tidigare år, har investerat hårt och sitter med stora lån.

Bristen på estetisk kompetens bland våra unga kommer inte att ge upphov till dramatiska problem. Den kommer bara stillsamt att leda till mindre kreativitet och färre innovationer i det industrisamhälle, som redan ersatts av ett informationssamhälle, skriver Åsa Moberg.

Valet är över. Folkvalda byter plats, nya makthavare tar vid. Stolar fylls och nämnder utses. Även för många unga innebär hösten början på något nytt, men glädjen över att bli antagen till en utbildning eller ha fått ett jobb övergår dessvärre ofta i en desperat jakt på bostad.

Staten har genom att föra en ohållbar invandringspolitik dragit på sig stora problem. Ett av problemen är att ordna bostäder för alla som fått uppehållstillstånd. Det problemet har staten genom bosättningslagen överlåtit till Sveriges kommuner, skriver sverigedemokraterna Peter Wallmark och Martin Westmont.

Förr oss unga är inte bostadsbristen rubriker i en tidning, det är vardag. Den minskar ungas frihet och hindrar oss från att flytta dit där det finns arbete och studier, och Moderaternas marknadshyror riskerar att förvärra läget. Vi vill i stället införa en ny boendeform – ungdomsbostäder, skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU.

Vi måste komma åt grogrunden för kriminalitet både med skärpta straff och förebyggande arbete, skriver polisen och MP-kandidaten Martin Marmgren och MP:s rättspolitiska talesperson Annika Hirvonen Falk.

Samhällsengagemanget bland unga ökar kraftigt. Samtidigt anser enbart hälften av Europas unga att demokrati är det bästa statsskicket, och de svenska förstagångsväljarna tror att fler skulle rösta om politiker förändrade sitt beteende, skriver Sara Damber, grundare av Youth 2020.

Det verkar inte rimligt att sänka gränsen för könsbekräftande kirurgi (där sterilisering kan ingå) till 15 år. Att de som söker har ett lidande är det ingen som ifrågasätter, men sjukvården har goda skäl att vara avvaktande med irreversibla ingrepp på barn, skriver barnläkaren Mats Reimer.

I en tid då det är enklare än någonsin att hamna i olika skuldfällor saknar många unga grundläggande privatekonomiska kunskaper, som hur man gör en hushållsbudget. Undervisningen i skolan om privatekonomi måste bli mycket bättre, skriver riksdagskandidaterna Alexandra Anstrell (M) och Maria Stockhaus (M).

Den växande psykiska ohälsan bland barn och unga är ett stort samhällsproblem. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm är väl utbyggd, men är ansträngd. Så ska det inte vara, skriver Anna Starbrink (L) och Lotta Edholm (L).

Det sätt som vi ser på samhället och politiken idag är baserat på ett utdaterat samhällskontrakt där vi utgår från att Sveriges befolkning är en relativt homogen grupp. Vi lever idag i ett Sverige fullt av mångfald. Nu har vi möjligheten att, på samma sätt som vi för 100 år sedan, lägga grunden till ett av världens mest jämlika samhällen. De unga som Fryshuset möter är redan ombord. Nu är det dags för politiker och makthavare att lyssna till hur unga vill ha det samhälle de ska leva i.

I dag är cannabis och det smärtstillande preparatet tramadol vanligare än alkohol och cigaretter bland unga som hamnar på beroendemottagningar. Nu krävs åtgärder för att förebygga och upptäcka missbruk – som drogtester i skolan.

Allt fler alarmistiska budskap cirkulerar om ungas psykiska hälsa i olika sammanhang. Vår kunskapsöversikt visar att förekomsten av psykisk ohälsa bland unga, både i form av psykiska besvär och diagnoser, inte har förändrats från år 2000. Däremot är det betydligt fler unga som får vård, konstaterar företrädare för Mind.

I slutet av september 2006 öppnade Facebook. Lite senare exploderade YouTube och Apple lanserade sin första iPhone. Sex år senare börjar tonårsdepressionerna galoppera samtidigt som vuxenblivandets frigörelseprocesser – sexdebut, sprit och partaj, skaffa körkort och flytta hemifrån – går allt långsammare.

Sverige har misslyckats med att ge unga kunskap och verktyg som EU-medborgare. Det är dags att regeringen införlivar sitt löfte om ökad EU-kunskap och delaktighet för det unga civilsamhället, skriver Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer, och Rosaline Marbinah, ordförande LSU.

Folkhälsomyndigheten konstaterar att skolan kan vara en viktig orsak till den växande psykiska ohälsan bland unga. Slutsatsen leder sannolikt till att tiden fram till valet fylls av förslag till reformer av skolan. Men det är fel väg att gå. Skolan behöver färre reformer inte fler, konstaterar Kerstin Evelius, nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa.

Mellanstora städer lockar unga, inte minst när de bildat familj. Men det är viktigt att området där de bor har en stark identitet, som speglar deras egen. Här finns det möjligheter för kommuner att locka attraktiv kompetens.

Alla är välkomna att delta i debatten och göra unga röster hörda. Därför välkomnar Statens institutionsstyrelse (SiS) Maria Moraes debattinlägg om SiS rekryteringskampanj Det gäller livet.

Vi vet egentligen inte vad adhd beror på. Däremot vet vi att socialt utsatta barn är överrepresenterade i adhd-diagnoserna. Hur ser sambandet ut? Försvårar ett alltmer exkluderande och normstelt samhälle socialt utsatta föräldrars svar på sina barns anknytningsförsök, frågar Glenn Möllergren.

Smaklöst att Statens institutionsstyrelse bedriver rekryteringskampanj på de självmordsbenägna barnens bekostnad, skriver Maria Moraes, som själv varit placerad på flera av SiS slutna institutioner i unga år och som idag är verksam som kommunpolitiker i Linköping (MP).

I en debattartikel pekar företrädare för socialchefsnätverket i Södermanland på flera problem i och kring den slutna ungdomsvården. Statens institutionsstyrelse arbetar intensiv och kontinuerligt för att förbättra verksamheten. Jag träffar gärna socialcheferna i Sörmland för att diskutera hur vi kan förbättra vår samverkan för att öka tryggheten i ungdomsvården, skriver Kent Ehliasson, generaldirektör för Statens institutionsstyrelse.