En av fjorton socialsekreterare i utsatta områden har undvikit att ingripa på grund av hot eller rädsla. Men det främsta skälet till att barn, unga och vuxna inte tvångsomhändertas är att socialsekreterarna vet att pengar saknas.

Det räcker att många barn på SiS utsätts för våld och kränkande behandling för att kräva en förändring, slutreplikerar psykologer, sjuksköterskor, pedagoger, journalister och forskare.

Att svepande beskriva vår verksamhet på som ”systematisk vanvård” är felaktigt och onyanserat. SiS egna uppföljningar visar att en majoritet av ungdomarna har känt sig trygga under sin vistelse på våra ungdomshem, replikerar sju psykologer som arbetar på SiS.

Med regelbundet intervall dyker det upp skildringar om övergrepp och maktmissbruk på SiS-institutioner som till förskräckelse liknar varandra. Vi undrar därför hur många larmrapporter till som behövs innan något genomgripande händer som leder till en verklig förändring och förbättring för de barn och unga som placeras inom SiS, frågar psykologer, sjuksköterskor, pedagoger och forskare.

Som socialborgarråd i Stockholms stad och ansvarig för landets största socialtjänst ser jag att det finns det flera brister i utredningen om en ny socialtjänstlag som regeringen måste åtgärda. Socialminister Lena Hallengren (S), behöver våga vara offensiv och lägga fram ett nytt lagförslag som på riktigt utgår från barnets bästa, skriver Jan Jönsson (L)

Generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark skriver att utveckling och förändring av Statens institutionsstyrelses verksamhet pågår i olika processer. Det tycker vi är mycket bra. Men för våra ungdomar är det viktigaste att utvecklingsarbetet nu visar sig i handling, slutreplikerar Janet Gunnarsson, Åsa Gustafsson och Jeanette R Kjellberg.

Statens institutionsstyrelse (SiS) vill inte ha tysta socialtjänster. SiS vill ha samverkan och att vi i dialog gemensamt planerar för varje enskild individs vård före, under och efter tiden på ungdomshemmet. Därför bjuder jag som generaldirektör för SiS in författarna till debattartikeln för samtal och fortsatt samverkan, skriver Elisabet Åbjörnsson Hollmark.

I den bästa av världar borde vi inom socialtjänsten kunna ha tillit och tilltro till att ungdomshemmen ska vara en verksamhet som kan kännas trygg och stabil och ge ungdomarna en verklig chans. Tyvärr levererar SiS-institutionerna inte det i dag, skriver Janet Gunnarsson, Åsa Gustafsson och Jeanette R Kjellberg.

Vi ser en bristfällig samverkan mellan SiS och kommunen som försämrar förutsättningar för en sammanhållen vårdkedja samt förutsättningar för den enskilde. Här finns utvecklingspotential, slutreplikerar socialnämndens ordförande Marie Bladholm (M) och 1:e vice ordförande Anette Snejbjerg (C) i Värmdö kommun.

Det kommunala inflytandet finns redan genom samverkan med SiS i varje enskild individs behandlingsplanering. Denna samverkan är väldigt angelägen för SiS eftersom vårdkedjan efter tiden på SiS måste fortsätta i kommunens regi, skriver tre företrädare för SiS.

Vid beslut om tvångsvård från förvaltningsrätten upphör kommunens möjligheter att påverka vårdform, vårdkvalitet samt kostnaderna för vården, trots att det är kommunen som betalar för vården, skriver socialnämndens ordförande Marie Bladholm (M) och 1:e vice ordförande Anette Snejbjerg (C) i Värmdö kommun.

Självklart ska Sis som modern myndighet erbjuda digitala lösningar för att underlätta olika processer. Bland annat pågår arbetet med att erbjuda elektronisk signering replikerar Sis it-direktör Fredrik Oljeqvist.

När ungdomar omhändertas för vård hos Statens institutionsstyrelse måste fritidspolitiker och socialtjänstpersonal träffas för att signera papper som sedan faxas. Hanteringen är otymplig och tidskrävande, trots att situationerna ofta kräver snabb handling. SiS oförmåga att hänga med i den digitala utvecklingen måste få ett slut, kräver kommunpolitiker från M och S.

Barn med NPF är kraftigt överrepresenterade bland placerade barn. De löper också ökad risk för att hamna i utsatthet. Trots det ser samhället inte till att viktiga skyddsfaktorer som skolan och socialtjänstens stöd fungerar för barnen och familjerna.

Det har skett en extrem ökning av antalet barn med autism som tvångsvårdas. Ofta får det svåra konsekvenser för både barnen och deras familjer, skriver representanter för Autism- och Aspergerförbundet.

Nu måste regeringen ta problemen inom Statens institutionsstyrelse, SiS, på större allvar. Beslutet att stänga ungdomshemmet Lövsta visar att styrningen brister.

Arbetet med att få drogfria institutioner borde vara en prioriterad fråga, inte bara i ord utan även i handling, skriver Thord Jansson, ordförande ST inom SiS i en slutreplik på Statens institutionsstyrelse (SiS).

Vi efterlyser en stor dos självrannsakan och en genuin vilja från ledningen för Statens institutionsstyrelse, skriver Gabriella Lavecchia, vice förbundsordförande Seko och Mikael Bergkvist, klubbordförande Seko-SiS.

Att beskriva LVM-vården som nära en kollaps och att ingen bryr sig är en förolämpning mot alla engagerade, erfarna och kunniga medarbetare inom Statens institutionsstyrelse (SiS) som varje dag gör ett fantastiskt jobb för samhällets mest utsatta individer, skriver flera representanter för SiS i en replik.

När ska politikerna få upp ögonen för problemen inom tvångsvården av missbrukare? Och när ska ledningen för Statens institutionsstyrelse (SiS) ge hemmen tillräckliga resurser och effektiva metoder för att stoppa införseln av droger? Vi har i flera år begärt att ledningen tar tag i detta, utan att få gehör, skriver Thord Jansson, ordförande för ST inom SiS.

Istället för att vara en plats för vård och rehabilitering har SiS blivit en plats för förvaring av människor som befinner sig i en extremt utsatt situation och som behöver professionell hjälp. Det behövs en ordentlig genomlysning av hela myndigheten för att kunna bygga upp en verksamhet som kan fungera som en trygg miljö för så väl klienter som anställda.

Alla är välkomna att delta i debatten och göra unga röster hörda. Därför välkomnar Statens institutionsstyrelse (SiS) Maria Moraes debattinlägg om SiS rekryteringskampanj Det gäller livet.

Tredje steget i tandvårdsreformen skulle förbättra tandhälsan för personer med psykisk ohälsa, men allt för få beviljas stöd då villkoren skapar ett moment 22. Socialstyrelsen måste därför ta hänsyn till gruppens särskilda förutsättningar när de nu utreder tandvårdsstöden.