Trafikverket

Regeringen lägger höghastighetstågen på is.
Samtidigt avbryts planeringen för sträckan Hässleholm–Lund, medan Göteborg–Borås pausas i väntan på en ny utredning.
– Det är en katastrof för Västsverige, säger Ulf Olsson (S), kommunalråd i Borås, till TT.

Trafikverkets samarbete med kommunerna, brottsutvecklingen och ett allt mer splittrat Sverige efter valet. Det är några av de ämnen som debatteras på torsdagen.

Visst har även din kommun ett antal pågående krockar med Trafikverket, där du upplever att ni inte spelar på lika villkor? Det tror Martin Willén och Marie Oudin (M) i Kristinehamn.

Cykelstråken i Storstockholm behöver samordnas bättre, anser Stockholms trafikborgarråd Daniel Helldén (MP) och utser Solna till en av de grannkommuner som inte gör tillräckligt. ”En elefant äter man inte i en tugga”, svarar Magnus Persson (C), tekniska nämndens ordförande i Solna.

Regeringens höghastighetståg Stockholm-Göteborg riskerar att försenas flera år. 48 kommuner i Västra Götaland stöttar projektet. Men Härryda sätter sig på tvären och kräver ytterligare en station i kommunen – vilket leder till stora problem. ”Vi viker oss inte”, hälsar kommunalrådet Per Vorberg (M) som är beredd att dra tvisten till domstol.

Regeringens nya plan för infrastruktur ska knyta ihop landet. Men i flera regioner bubblar missnöjet och fördelningsmodellen kritiseras: ”Det är ojämlikt. Vi får så lite.”

Åtgärder mot bidragsbrott, insatser för folkhälsan, omställning för att nå klimatmålen och lärarnas löner är ämnen i dagens debatt.

En historiskt stor satsning som skapar jobb och framtidstro i hela landet. Så presenterar infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) den nya nationella planen för infrastruktur: ”Det är väldigt viktigt att vi gör satsningar på hela landet.”

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har i veckan rest land och rike runt för att dela ut miljarder till vägbyggen och järnvägssatsningar. Politiker i Uppsala, Huddinge och Kronoberg jublar. Samtidigt växer kritiken om bristande klimathänsyn.

Sverige har inte råd med att staten fortsätter att förbise Västerås och Västmanlands satsningar, skriver Staffan Jansson (S) och Denise Norström (S)

I vår klubbas Trafikverkets enorma infrastrukturplan – nu kraftsamlar kommuner och regioner som vill åt pengarna.
Mitt i bruset av högljudda utspel försöker Sveriges minsta kommun få tågstationer för pendlare. ”Det skulle lyfta hela inlandet”, säger Bjurholms kommunalråd.

Trafikverket får allt fler missnöjda remissvar med kritiska synpunkter på den nya infrastrukturplanen. Senast ut är Region Norrbotten och länets kommuner som kräver större satsningar på ”Europas skattkista” – och det snabbt.

Missnöjet med Trafikverkets nationella plan för svensk infrastruktur kokar. Uppsala kräver i ett skarpt yttrande att regeringen ändrar förslaget och följer skrivna avtal – annars sätts kommunen i svår knipa.
”Vi har jobbat på av bara sjutton. Det är upprörande att Trafikverket då låtsas om att avtalet inte finns”, säger kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S).

Även om all infrastruktur i Norrbottens och Västerbottens län byggs ut finns problemen med att få ut och in varor och råvaror kvar. Flaskhalsar i närliggande regioner kommer att begränsa eller omöjliggöra flödet, skriver flera socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden i Västernorrlands och Gävleborgs län.

Våra regioner vill ta på sig ledartröjan i den gröna trafikomställningen, men den bristande infrastrukturen i Stockholm-Mälarregionen hindrar vår gröna nystart efter pandemin. Växelfel och slitna spår drabbar pendlarna, företagen och inte minst klimatet, skriver de sju regionerna i Mälardalsrådets infrastruktursamarbete.

Lidingös nya bro kostar 750 miljoner kronor. Staten åtog sig att betala hälften mot att kommunen bland annat ordnade hundratals nya bostäder. Men hittills har inga fastigheter byggts.

Trafikverket vill se en fördubbling av beredskapsflygplatserna runt om i landet – från tio till 22, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Bristen på samhällsbyggare kostar miljarder varje år och riskerar efterfrågade infrastrukturprojekt i hela Sverige, skriver styrgruppen för Mälardalsrådets En Bättre Matchning.

Kommunerna tvingas bära kostnaden för hundratusentals belysningsanläggningar längs statlig väg. Det är orimligt att detta ska vara ett kommunalt åtagande. Nu måste staten börja ta ansvar för belysningen längs sina egna vägar, skriver SKR:s ordförande Anders Knape.

Trafikverket har lämnat ett förslag på inriktning för nationell transportplanering. Förslaget, vars remisstid löper ut i dag (29/1), bygger på en tveksam prognos som låser inriktningen vid gamla hjulspår. Nu behövs ett omtag där flera perspektiv lyfts fram och där den breda politiska diskussionen ges mer utrymme, skriver 18 forskare inom hållbar mobilitet, transporter och transportplanering.

Att inte dra järnvägen genom de större städerna som ligger längs den tilltänkta höghastighetsbanan minskar nyttan av investeringen, skriver professorerna Göran Cars och Carl-Johan Engström.

Industrin investerar mer än 1 000 miljarder kronor i nya anläggningar och ny teknik i norra Sverige. Trots att utvecklingen begränsas av undermålig järnväg konstaterar Trafikverket att pengarna bara räcker till att lappa och laga – inte att bygga klart redan påbörjade sträckor, skriver företrädare för Handelskamrarna i norra Sverige och riksdagsledamöter från M, C, S och V.

Vi utför underhåll på alla vägtyper i hela landet. Vägtyperna som ligger till grund för Trafikverkets prioriteringar är framtagna i dialog med kommuner, regioner och näringsliv. Och säkerheten går alltid först, replikerar avdelningscheferna på Trafikverket Ulrika Honauer och Lennart Kalander.

Vi kan inte acceptera sänkta hastighetsbegränsningar på allt sämre vägar. Vi kräver att Trafikverket lyssnar på de många remissvar som tydligt tar ställning emot ytterligare hastighetsbegränsningar, och är övertygade om att förbättrad trafiksäkerhet främst måste nås genom bättre vägar, skriver sex ordförande för Socialdemokraterna i norra Sverige.

Trafikverket svarar nu på kritiken från kommuner och regioner om nya höghastighetsbanor. Pengarna regeringen har avsatt räcker inte till fler stationer, hävdar myndigheten.

Kommuner och regioner rasar mot Trafikverkets nya förslag om dragning av stambanor för höghastighetståg.

Sverige behöver en modern järnväg i hela landet. Med rätt investeringar ger järnvägen möjligheter att kombinera samhällets behov av tillgänglighet för människor och gods och samtidigt möta klimatmålen. Det kräver dock en gemensam och trovärdig målbild för hur järnvägen ska utvecklas på sikt, skriver flera regionpolitiker och ordföranden för Botniska Korridoren.

Med smarta lösningar och ny hybridtågsteknik kan även en budgetversion räcka för att rusta regionalt viktiga järnvägar. Sådana har vi många av i Sverige. Stångådalsbanan, Tjustbanan, Kinnekullebanan, Tvärbanan Umeå–Lycksele och Fryksdalsbanan är några exempel, skriver sju regionråd från Region Kalmar län.

Hur kan en statlig myndighet på vaga grunder tillåtas bortse från den politiska inriktningen om vikten av statliga jobb på mindre orter. Är det en signal att även andra verksamheter bör flytta, frågar flera skribenter, som vill att att regeringen ska säkerställa att statliga myndigheter värnar värdefulla arbetsplatser.

Konkurrensutsättningen av järnvägsunderhållet har sparat pengar för svenska skattebetalare. Det finns behov att förbättra beställarkompetensen och uppföljning men förslaget att återförstatliga underhållet som läggs fram i ett nytt betänkande riskerar att kasta ut barnet med badvattnet, skriver forskarna Jan-Eric Nilsson och Johan Nyström.

Det känns märkligt att ledande företrädare för mitt parti argumenterar för att lämna samtalen om höghastighetstågen, replikerar kommunstyrelsens vice ordförande i Burlöv Mats Lithner (L) till gruppledaren i Region Skånes kollektivtrafiknämnd Karl Philip Nilsson (L) och gruppledaren i Region Stockholms trafiknämnd Sara Svanström (L).

Järnvägssträckan mellan Arvidsjaur och Jörn är just nu brickan i ett miljardspel. I morgon fattar Trafikverket det avgörande beslutet som kan få höghastighetsjärnvägen att skörda sitt första offer. Inte oväntat sker det i röstsvaga Norrland, skriver advokaten Björn Öberg.

Hur är det möjligt att pengar saknas för att bygga ut södra stambanan, trots att regeringen beslutat om utbyggnaden? Svaret är enkelt. De pengar som var avsatta har ”intecknats” för andra infrastruktursatsningar på annat håll i landet. Det är ett besked som vi som företräder ett 30-tal kommuner och fem regioner längst med södra stambanan kan inte nöja oss med, skriver tio politiker.

Många orter kämpar förgäves för en ynka perrong så att lokaltågen kan stanna, samtidigt som staten investerar stort i järnvägen mellan storstäderna. Det här sticker i ögonen, skriver skriver professor Martin Gunnarsson Kulldorff.

Kreativt formulerade anbud, spekulativ prissättning och bristande uppföljning av leveranserna vid upphandling av komplexa produkter eller tjänster gör att LOU är en galenskap, som både leverantörer och myndigheter tvingas finna sig i och leva med, skriver Software One:s Sverigechef Ira Kolehmainen.

Kostnaden för drift och underhåll av det statliga vägnätet blir i genomsnitt 41 procent högre än det upphandlade priset, visar en granskning som Riksrevisionen gjort.

Att Trafikverket sänker hastigheten på E4:an i Västerbotten är inte bara ett hån mot de människor som bor här. Det är också ett hot mot hela landets tillväxt då regionen står inför en industrialiseringsvåg som saknar motstycke.

För att skydda vägnätet behöver mobila lyftkranar och tunga transporter av arbetsmaskiner en dispens som bland annat anger på vilka vägar och under vilka förutsättningar de får färdas. Men regelverket för dispens är inte ändamålsenligt. Det behöver moderniseras och förenklas.

Transportföretagen har låtit WSP utreda samtliga dödsolyckor med lastbil inblandad 2018. Studien visar tydligt på vikten av att satsa på att förbättra vägarna, inte minst de regionala statliga vägarna. Nu måste Trafikverket visa en vilja att ta sitt ansvar, skriver Ulf Perbo, näringspolitisk chef Transportföretagen.

Det är nu klart vilka som vann upphandlingarna av flygtrafik till norra Sverige.

Ingen flygplats i norr har sett röken av den utlovade kompensationen för flygskatten. Ansvarig minister, Tomas Eneroth (S), tycks tro att norrlänningar går på vad som helst.

Med förbättringar av befintlig infrastruktur skulle en tågresa mellan Oslo och Stockholm kunna ske på samma tid som det i dag tar att flyga. Samtidigt kan en kraftfull regionförstoring uppnå och den den samhällsekonomiska kalkylen för projektet visar på ett överskott.

Nästan all regional kollektivtrafik i Sverige ska upphandlas på nytt inom de närmaste fyra åren. Vägen till bättre upphandlingar går via färre särkrav, bejakande av innovativ teknik och ett medvetet val av kostnadseffektiva kollektivtrafiklösningar, skriver Anna Grönlund, branschchef och vice vd Sveriges Bussföretag.

Oron för att Trafikverket godtyckligt skulle släcka ned landsbygden som framskymtar i debattartikeln ”Nu släcker staten lyset på landsbygden” är obefogad.

Ska Trafikverket få släcka ned vägar hursomhelst? Nyligen mottog Sollefteå kommun ett dokument från Trafikverket där myndigheten påtalade att belysningen genom en del av riksväg 90 skulle släckas ned permanent. Trots att vägen går igenom ett samhälle med nästan 10 000 invånare och är detaljplanerat som tätort.

Trafikverkets ambition att lämpa över ansvar och kostnader för vissa allmänna vägar oroar i många kommuner. Nu har Trafikverket dragit tillbaka förslaget om att göra Högantorpsvägen i Salem till enskild väg.

Under året har tågförseningar drabbat resenärer och godstrafiken. Trafikverket ökar nu insatserna för att underhålla järn­vägen. – Med facit i hand borde underhållet ha prioriterats högre, säger generaldirektör Lena Erixon.

Magnettåg kan byggas mycket snabbt och ända fram till Stockholms och Göteborgs centralstationer. Driftssäkerheten är högre och låga driftkostnader skapar möjligheter till överkomliga biljettpriser, skriver Rune Wigblad och Alexander Brunius.

Alla vill ha snabba tåg, men prislappen är för dyr. Därför uppstår lågprisalternativ som skapar dålig kvalitet. Regeringen borde i stället sätta utbyggnaden av Ostlänken på paus och utreda riktiga besparingsalternativ som tar bort tunnelbyggen, skriver professor Rune Wigblad.

En attraktiv cykelinfrastruktur, som är framkomlig och säker, är avgörande för att cyklingen ska öka och bli tryggare. Cykelinvesteringar är dessutom lönsamma för samhällsekonomin. De avsatta medlen till cykelinfrastruktur som föreslås i nationell plan för transportsystemet 2018 – 2029 är dock otillräckliga, konstaterar företrädare för föreningen Svenska Cykelstäder.

Järnvägsdiskussionerna har framförallt handlat om städernas behov, med nya dyra järnvägar, citytunnlar och höghastighetståg, medan landsbygden har glömts bort. Det är inte rimligt att många miljarder spenderas på städernas järnvägsprojekt utan att en liten bråkdel av den summan satsas på landsbygden.

Den mesta trafiken på de gamla stambanorna går inte mellan Stockholm–Malmö/Göteborg utan på kortare sträckor efter banorna. Det är dessutom större efterfrågan på godskapacitet än personkapacitet. Att i detta läge satsa på att bygga en ny höghastighetsbana för persontrafik mellan våra storsäder, där samhällsnyttan uppgår till knappt 25 procent av byggkostnaden, är inte rimligt, skriver Håkan Norén.

Göteborg–Borås är ett av landets hårdast trafikerade pendelstråk med mer än 100 000 dagliga resor. Samtidigt är järnvägen Sveriges sämsta mellan två stora och närliggande städer. En tågresa de sex milen tar cirka 70 minuter, men med en modern dubbelspårig järnväg skulle restiden mer än halveras. Regeringen bör tvärtemot Trafikverkets förslag därför besluta att Göteborg – Borås ska få dubbelspår, skriver S- och M-politiker och Västsvenska Handelskammaren.

Statens planering för ny infrastruktur sker inom ramen för ett budget- och anslagstänkande som har svårt att möta framtidens transportslag och kapacitetsbehov. Sverigeförhandlingens förslag riskerar exempelvis att reduceras till en 50-årig utbyggnad av spårkapaciteten för hastigheter om max 250 km/h mellan storstadsregionerna, skriver Åsa Hansson, infrastrukturexpert, PA Consulting Group.

Västsverige är attraktivt. Många väljer att bosätta sig här. Under föregående år passerade Göteborgsregionen en miljon invånare. Men Västsverige är inte enbart attraktivt för oss som individer. Även kapital dras hit och många av investeringarna görs av utlandsägda bolag, inte minst kinesiska, skriver Västsvenska handelskammarens vd Johan Trouvé och Bjarne Pettersson, regionchef Fyrbodal, Västsvenska handelskammaren.

Helt ny magnettågsteknik kan korta restiden mellan Linköping och Stockholm med en halvtimme. Lär av Kinas nya satsning på magnettåg som är billigare och bättre än de höghastighetståg som förordas av Sverigeförhandlingen, skriver Rune Wigblad, professor företagsekonomi och Mattias Svederberg, magnettågsexpert.

Nollvisionen för trafiksäkerheten är cynisk. Infrastrukturminister Tomas Eneroth måste ta fram ett nytt mål bortom nollvisionen som inte bara förhindrar dödsolyckor i trafiken, utan som också räddar, förbättrar och förlänger liv i hela samhället. Ett transportsystem där folkhälsan går plus är möjligt nu när elcykelförsäljningen ökar dramatiskt, skriver forskare och initiativtagare till Moving Beyond Zero.

Sverige behöver den nya höghastighetsjärnvägen och den behövs nu. Den skulle innebära en historiskt viktig satsning på hållbart resande som kraftigt ökar järnvägskapaciteten och är till nytta för hela landet. Att Moderaterna säger nej är ett allvarligt misstag.

Den ena handen vet inte vad den andra gör. Ena dagen vill regeringen satsa på en ny hållbar stad i Härryda kommun. Den andra stryker Trafikverket järnvägen som skulle göra det möjligt. – Det är märkligt med två utspel som verkar i helt olika riktning, säger Per Vorberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Härryda.

Kommunerna i södra Sverige är trötta på rikspolitiker som dragit i bromsen för höghastighetstågen. De vädjar om att regeringen och C ska komma överens i frågan. Och att de överenskommelser de gjort med staten ska hålla.

Det är fascinerande hur Moderaterna håller fast vid 1900-talets förlegade idé om massbilism i städerna. Lösningen för klimatet, luftkvaliteten och trängseln är i stället att storsatsa på kollektivtrafik och cykelvägar.

Statens besked att avbryta bygget av en östlig vägförbindelse runt Stockholm hör till ett av de största trafikpolitiska sveken någonsin i regionen. Vi moderater står redo att ta matchen om det som blir nästa års stora valfråga. Allt talar för att ett bygge behöver komma igång och det snarast.

Tvärförbindelse Södertörn är det absolut viktigaste infrastrukturprojektet för hela Stockholmsregionen på decennier, i synnerhet för de södra kommunerna. Så satsa pengarna där, i stället för på mindre viktiga projekt.

Efter flera decennier av planering och uppskjutna beslut är det nu hög tid att ge klartecken för Tvärförbindelse Södertörn och börja bygga! Vi undertecknare är kommunstyrelseordförande över de politiska blockgränserna som tillsammans talar för närmare 500 000 invånare i de åtta Södertörnskommunerna.