Torkan i Sverige

Grundvattennivåerna är på många håll i Sverige lägre än normalt för årstiden. Lite sommarregn löser inte problemet. Nu inför kommun efter kommun bevattningsförbud för att säkra tillgången på dricksvatten.

Kommuner längs Sveriges älvar har planer för vad de ska göra vid översvämning. Men vad sker om svenska kommuner utsätts för torka? Det är ett scenario som kräver planering.

Sommarens torka har lett till foderbrist. På många ridskolor finns det – för att uttrycka det krasst – inte mat till hästarna. Dessa ridskolor behöver akut hjälp från kommunerna. En uppskjuten konstgräsplan kan rädda många tjejers tid i stallet.

Det var de nya späda skotten som tog mest stryk i torkan. Likadant är det med oss unga företagare i lantbruket. Vi är många som nu går på ren vilja, för torkan har slagit hårt mot den som saknar buffert från tidigare år, har investerat hårt och sitter med stora lån.

Nu är det dags för politikerna att utforma en konkret handlingsplan i syfte att leda och praktiskt hantera arbetet vid framtida värmekatastrofer. Annars riskerar Sveriges skogs- och markägare och lantbrukare att förlora stora värden.

En ny, hållbar standard för vård och omsorgsmiljöer behöver formas för att klimatanpassa verksamheterna inför kommande värmeböljor, anser fem företrädare för Liberalerna.

Vi vill skapa ett jämlikt och inkluderande Storstockholm där staden utformas för ett liv som innebär att de planetära gränserna inte överskrids, skriver tre företrädare för Vänsterpartiet.

Inget parti kan slippa undan ansvar i en så fundamentalt avgörande säkerhetsfråga som klimatet nu är. Men än så länge har inget parti förutom Miljöpartiet presenterat en trovärdig plan för radikalt minskade utsläpp.

Jordbrukssubventionerna som föreslås av Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna är en ineffektiv användning av skattepengar och riskerar att öka problemen på sikt, konstaterar Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet.

Genom att ställa fler och hårdare krav i upphandlingen skulle sannolikheten öka att köttet kommer från Sverige. Flera kommuner har redan visat att det går. Det handlar om vilja, kompetens och resurser, skriver Elisabet Qvarford, vd Svenskt Kött.

Optimismen om att framtida lösningar ska fixa klimatfrågan är ett stort problem i svensk politik. Det är en attityd som gör att partier gärna ställer sig bakom nationella och internationella överenskommelser, men sedan inte vill ta de konkreta beslut som behövs för att ställa om, skriver Mikael Sundström, ordförande i Jordens Vänner.

Att sitta still och vänta på att katastrofer ska få alla att vakna upp är farligt. Och naivt. I stället är lärdomen från sommaren 2018 att det är handling som gäller. Där och när det går, skriver Lisa Pelling.

När våra medlemmar vittnar om att de blir yra och hårt ansatta av värmen, när vissa av dem till och med svimmar, ja då lever inte de arbetsgivarna upp till lagen. Och så kan vi inte ha det i Sverige 2018, skriver tre företrädare för IF Metall.

Tusentals frivilliga har i sommar bekämpat bränderna som härjar. Men de frivilliga behöver utbildning och samordning för att bättre kunna hjälpa till i kriser. För det krävs pengar. Inför ett brett gåvoavdrag för privatpersoner och företag som kan finansiera utbildning och samordning.

Svensk livsmedelsproduktion står för en av de största kriserna vi har sett på årtionden. Dessvärre är regeringens krispaket otillräckligt, skriver Sten Bergheden (M) och Linn Brandström (M).

Sveriges kommuner, regioner och myndigheter borde snarast revidera sina mål för upphandling av mat så att allt som är möjligt att köpa från det svenska jordbruket också köps därifrån utifrån uppställda kriterier för bra miljö- och djurskydd, skriver Staffan Danielsson, riksdagsledamot (C).

Att det i Sverige finns pengar till subventioner av elcyklar, men inte till inköpet av brandbekämpningsplan, det är ingen oföränderlig lag vi fått från en orättvis Gud. Det markerar, bortom all önskvärd tydlighet, hur stora skillnader det är i hur mycket olika svenskar faktiskt är värda i sina politikers ögon, skriver Malcom Kyeyune.

Med ett förändrat klimat behöver vi anpassa oss till både för mycket och för lite vatten. Landet lagom kommer inte ha lagom med vatten överallt hela tiden, skriver Ulf Thysell, tf vd Svenskt Vatten.

Vi har haft en extremt varm vår och sommar. Torkan har fått lantbruket att krisa och bönder nödslaktar djur som inte kommer få tillräckligt med foder för att överleva vintern. I dessa tider undrar jag när vi ska börja tänka om, och utnyttja den åkermark vi har på bästa möjliga sätt.

Med barnen ser jag Dreamworks tecknade filmer om Moses och Josef. Moses bedöms coolare på grund av sina krafter – att dela hav och ha en stav som blir en orm är liksom lite häftigare än att drömma om vad framtiden lovar. Men Josefs historia av upprättelse och revansch har förstås också sin naturliga genklang i en syskonskara. I båda filmerna finns dessutom inslag som gör det något lite lättare att förklara en mer aktuell händelse för dem: torkan. När Egypten plågas på grund av Faraons envishet dör folkets boskap och gräshoppor förstör odlingarna. Och Josefs drömmar visar sig vara användbara vapen mot missväxt och torka: man sparar i ladorna och klarar de svåra åren.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) vädjar till regeringen att vidta åtgärder som kan hjälpa Sveriges bönder och till alla markägare, privata, företag och kommuner som har tillgång till gräsbevuxen mark som normalt inte skördas, att erbjuda bönder att kunna slå denna till extra djurfoder.