”Tjänstemannaansvar ska införas”, slog Ulf Kristersson fast i sin regeringsförklaring. I klartext betyder det att det ska bli lättare att döma offentligt anställda för tjänstefel.
Fackförbundet Vision är kritiskt: ”Leder till att man ska vara rädd att göra fel”.

När tjänstemän gör fel bör det gå att utkräva ansvar, menar debattörer från Timbro som lägger fram tre förslag på hur det ska gå till.

Utredare föreslår en särskild lag om äldreomsorgen. Förstatligad sjukvård och ungas psykiska hälsa är andra debattämnen denna morgon.

Starkare skydd för alla anställda som utsätt för hat och hot, asylinvandringens vinster och tjänstemannaansvar. Det är något av det som diskuteras i dagens debattsvep.

Flera partier vill att det ska bli lättare att straffa exempelvis kommunala tjänstemän för tjänstefel. På onsdagen sa en expertutredning nej till att ändra lagen, men starka politiska krafter kommer att driva kravet vidare. ”Det här blir en valfråga”, säger M-politiker.

Oppositionsrådet Sophia Jarl (M) drog paralleller till Nordkorea när hon beskrev utbildningskontorets riktlinjer för politiska besök i skolan. ”Oacceptabelt”, skriver majoritetens kommunalråd i ett debattinlägg. Men Sophia Jarl backar inte en tum. ”Odemokratisk verksamhet pågår i Norrköpings kommun”, säger hon.

Politikers undantag från lagar får relationerna att gnissla i Hudiksvalls kommun. Nu ska konsulter skapa bättre stämning. ”Bara för att vi går emot tjänstemännen behöver de inte känna sig nedvärderade”, säger Peter Lagerqvist (M), ordförande i byggnadsnämnden.

Hot och våld mot poliser, vårdpersonal, lärare, socialsekreterare och andra myndighetspersoner är ett växande problem, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström. 

Fackförbundet ST är starkt kritiskt till planerna på att göra det lättare att döma offentligt anställda för tjänstefel. ”En generell och allmänt utökat rätt att straffa statligt anställda tror vi kan få skadliga effekter”, säger ordföranden Britta Lejon.

Just nu ser en för många okänd utredning över om det ska bli lättare att straffa tjänstemän i bland annat kommuner för fel i tjänsten. Enligt moderaten Ida Drougge kommer hennes parti att driva frågan om man får regeringsmakten.

Numera kan politiska styren bytas ut över natten och styret på nämndsnivå kan plötsligt bestå av oerfarna politiker från partier som växer snabbare än de hinner rekrytera kompetens. Vad händer om man som tjänsteman får i uppdrag att utföra något som är moraliskt fel?

En lärdom av den misslyckade upphandlingen av kollektiv sjötrafik är att det är dags att överväga att vidga straffansvaret för tjänstefel, skriver Björn Öberg, advokat och ordförande Stockholms Sjötrafik AB.

Många kommuner bortförklarar slarv och slöseri med skattepengar med att det handlar om engångsföreteelser. Men när det offentliga gör fel måste det finnas andra konsekvenser än dyra fallskärmar, skriver Johan Gustafsson, chef för Slöseriombudsmannen.

Värdegrundsdelegationens lista är inte juridiskt bindande, utan kan på sin höjd utgöra en bas för kunskapsspridning i förvaltningen. Detta gör Anne Rambergs tvärsäkra uttalanden problematiska, skriver Jakob Heidbrink, docent i civilrätt.

Transportstyrelsens, numera avsatta, generaldirektörs beslut att göra ”avsteg från lagen” är ett symptom på en mycket allvarlig problematik, nämligen myndigheternas bristande respekt för lagarna.

Socialistiska socionomer förvränger lagen efter eget tycke och smak på ett fullständigt orimligt sätt. Hur skulle de själva tycka om nätverket Nyliberala skattehandläggare började obstruera mot skattehöjningar med hänvisningar till allmänna skrivningar i lagtexter, frågar sig Ilan Sadé, ordförande i Medborgerlig samling.

Är det okej att erbjuda ett gratis VIP-bord vid DJ Battle i Almedalen? Om vi skrapar lite på ytan på olika beslut om offentliga rekryteringar och avtal hittar vi sannolikt i många processer tecken på vad som kan vara vänskapskorruption.

Det är otydligt politiskt ledarskap som skapar en otydlig ansvarsfördelning i kommunerna, inte akademiker och tjänstemän. Anklagelserna om tjänstemannastyre är därför osakliga.

I flera svenska kommuner har den lokala demokratin ersatts av ett tjänstemannastyre, vilket gör att frågor problematiseras och analyseras i det oändliga. En orsak till problemet är den låga status och lön som kommunstyrelsens ordförande ofta har.

De två kvarvarande riksrevisorerna borde avgå oavsett om de varit direkt delaktiga i att nuvarande situation på Riksrevisionen uppstått eller ej. Det ger myndigheten en chans att återupprätta sin trovärdighet med hjälp av nya riksrevisorer som kan leva upp till de rättmätigt hårda krav som ska ställas på dem. Gärna med Inga-Britt Ahlenius som en av de tre.

Liberalen Staffan Werme föreslår i en debattartikel att kommunerna skrotas. Den stora – och helt avgörande – nackdelen med det är att det flyttar massiva mängder makt från folkvalda till tjänstemän. Men det finns inget objektivt rätt som tjänstemännen kan följa.

Beslutsfattare i offentlig förvaltning på myndigheter och i kommuner borde avkrävas straffansvar när lagar och förordningar inte följs i deras beslut.

En ny kommunallag är utredd, men i frågan om tjänstemannaansvar ger utredningen ett ickesvar, skriver Kristian Gunnarsson, certifierad kommunal yrkesrevisor.