Tillväxt

Det är lätt att stå rådvill när krisen slår till. För att hjälpa kommuner och regioner som drabbas av stora företagsnedläggningar har Tillväxtverket tagit fram en omställningsguide.

Robertsfors slutar rea ut tomter för 1 krona styck. Försäljningen började för 15 år sedan som ett försök att locka nya invånare – men nu skjuter fastighetspriserna i höjden.
Om tio år hoppas kommunen på dubbelt så många invånare i tätorten. Utmaningen är att hinna och våga bygga tillräckligt snabbt. ”Vi är mitt inne i den hysteriska boomen av Northvolt, tillväxt och Norrbotniabanan”, säger kommunchefen.

Behovet av ökad motståndskraft mot klimatrisker tenderar att hamna i konflikt med kommunernas strävan efter tillväxt. Detta kan få långtgående effekter när den smygande klimatkrisen omvandlas till en akut händelse, skriver professorerna Mikael Granberg och Lars Nyberg.

Säkerheten är hotad för invånarna i Region Stockholm anser finansregionrådet Irene Svenonius, som kräver fler poliser i utsatta områden. Österåkers kommunstyrelseordförande vill få fortsätta att anlita ordningsvakter. Andra debattämnen i dag är transporter, vårdköer och vem som bör ansvara för kvinnojourer.

Hvb-hem, våld mot kvinnor och kusinäktenskap. Det är något av det som debatteras på torsdagsmorgonen.

Markförsäljningar ger mäktiga överskott i stora och växande kommuner, medan gles- och landsbygdskommuner inte når några vinster alls. Kommunernas reavinster på försäljning av mark och tomträtter når över 20 miljarder på tre år. Tre fjärdedelar landar i de 25 kommuner som gjort de största vinsterna. Men SKR:s chefsekonom varnar: ”Risken är att man vänjer sig vid att ligga på en för hög kostnadsnivå”.
* 14 kommuner räddas helt av såld mark.
* I många kommuner står försäljningen för en stor del av överskottet – men i 85 kommuner görs inga vinster alls på mark. Se hela listan!

I regeringens strategi för regional utveckling saknas prioriteringar för att stärka den ideella sektorns arbete. Föreningslivet hänvisas till att hålla sig inom fritids- och kulturaktiviteter – trots att det ofta en avgörande motor och plattform för utveckling och ibland den enda aktör som bedriver utvecklingsarbete på en ort, skriver Bygdegårdarnas Riksförbund.

Vi kan inte acceptera sänkta hastighetsbegränsningar på allt sämre vägar. Vi kräver att Trafikverket lyssnar på de många remissvar som tydligt tar ställning emot ytterligare hastighetsbegränsningar, och är övertygade om att förbättrad trafiksäkerhet främst måste nås genom bättre vägar, skriver sex ordförande för Socialdemokraterna i norra Sverige.

De senaste två åren har den absoluta merparten av de stora svenska tv-produktionerna spelats in utomlands. Det är dags att prioritera produktionsincitament för film och tv i höstens budget. Satsningen beräknas ge 1500 nya kvalificerade jobb, merparten utanför storstäderna, och skulle vara en viktig injektion för tillväxt i hela Sverige, skriver en mängd regionpolitiker från hela landet.

Det går bra för den svenska besöksnäringen. Kommuner och regioner har all anledning att delta aktivt i att utveckla denna växande näring, skriver två kristdemokratiska regionråd.

LRF presenterar här en 20-punktsstrategi för tillväxt i både land och stad som ger närmare 50 000 nya jobb. LRF inleder också en granskning av partiernas konkreta åtgärder för landsbygdsutveckling, skriver Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund.

Jodå, kommuner får har visioner. Men alla visioner är inte lika lyckade och bäst gör man i att lägga resurserna på att erbjuda kvalitet i välfärden och nolltolerans mot korruption, svarar Gissur Ó Erlingsson och Andreas Bergh i sin slutreplik.

Det känns märkligt att mitt arbetsfält sällan eller aldrig får en rättvis belysning av forskare, skriver platsstrategen och Heart Directorn Michael Nilsson i en replik till Andreas Berghs och Gissur Ó Erlingssons perspektivartikel.

Tillväxtpolitik i form av platsmarknadsföring är ett grepp som många kommuner tar till. Men den åtgärden är inte utan problem, skriver forskarna Andreas Bergh och Gissur Ó Erlingsson.

Många kommuner kommer tvingas att omprioritera och dra ner på ambitionsnivåerna i både välfärdsuppdraget och tillväxttakten om regeringens förslag till nytt kostnadsutjämningssystem blir verklighet, skriver kommunstyrelsens ordförande i Västerås Anders Teljebäck (S).

Att Trafikverket sänker hastigheten på E4:an i Västerbotten är inte bara ett hån mot de människor som bor här. Det är också ett hot mot hela landets tillväxt då regionen står inför en industrialiseringsvåg som saknar motstycke.

För Skogsstyrelsen handlar det inte om att vinna eller förlora. Eller hitta kryphål. Har skogsägaren rätt till ersättning, ja då ska ersättningen betalas ut. Men vi måste veta vad som gäller, hur formen för ersättning ska se ut och självklart se till att det finns lagligt stöd för våra beslut, replikerar generaldirektör Herman Sundqvist.

Det kokar av befogat missnöje på landsbygden. Det har resulterat i att ”stad och land-tombolan” går på högvarv i politiken. Det är visserligen väldigt positivt att landsbygden – äntligen – tillmäts värde och tillåts vara föremål för politisk förbättringslusta, men myndighetsbyråkrater tillåts samtidigt att bromsa landsbygdens tillväxt, skriver riksdagsledamoten Helena Lindahl (C).

Regeringen vill tillsätta en kommission för att hitta lösningar på framtidens finansieringsgap i välfärden. Det är bra. Med risk för att låta som en hurtig kommunikatör från näringslivet – glöm inte att välfärden växer bäst när ekonomin gör det.

Att Sverige behöver Stockholm och storstadsregionerna är ett faktum. Att hela Sverige behöver de norra regionerna råder det heller inget tvivel om. Norrbotten och norra Sverige står för betydande delar av Sveriges tillväxt och välstånd. Det är dags att börja se Sverige som den helhet vårt land är, skriver Niklas Nordström (S), ordförande Norrbottens Kommuner.

Vi står inför en situation där framtidsutmaningarna kräver uppoffringar – reaktionen blir förmodligen destruktiv eftersom vi är rastlösa, dömande och ständigt på jakt efter något bättre, skriver Marika Lindgren Åsbrink.

Om partierna bakom Januariavtalet ska hålla löftet om att hela Sverige ska växa är det viktigt att snarast tillåta gårdsförsäljning för att på så sätt skapa förutsättningar för företagande, jobb och attraktiva samhällen – även utanför städerna, skriver företrädare för Visita och LRF.

Evig ekonomisk tillväxt på en begränsad planet är inte möjlig, att flyga är inte en mänsklig rättighet och shoppingcentren är inte mänsklighetens enda gemensamma nämnare, skriver Miljöpartiets talesperson för biologisk mångfald, Rebecka Le Moine.

Stockholm är överlägsen vinnare i länens tillväxtliga de senaste tio åren. Betydligt sämre går det för Blekinge, där värdet av produkter och tjänster nu är mindre än under 2008.

Sverige har för första gången en seriös chans att få de olympiska vinterspelen. Det är en möjlighet som måste förvaltas. Besöksnäringen är redo att bidra till att göra OS i Sverige till något extra, skriver företrädare för näringslivet.

Från årsskiftet har Stockholms läns landsting blivit Region Stockholm. Våra nya uppgifter och ansvar ger oss ett bredare ansvar för hela regionens utveckling. Allt detta kräver en samlad röst och ett tydligt regionalt ledarskap, skriver företrädare för den blågröna koalitionen i nybildade region Stockholm.

Sverige, liksom resten av världen, står inför betydande samhällsutmaningar i form av klimathot, demografiska förändringar och snabb teknisk utveckling. Samtidigt råder osäkerhet kring hur utmaningarna ska bemötas. Förmågan att navigera i en föränderlig värld är en kritisk faktor för ett land som vill upprätthålla ett högt välstånd. Experimentell policy har därför blivit allt viktigare.

Det nya förslaget om kommunal kostnadsutjämning straffar Stockholmsregionen på ett sätt som riskerar att hindra den expansion som gynnar landet som helhet, skriver Adam Reuterskiöld, kommunstyrelsens ordförande (M) Ekerö kommun.

Sveriges ekonomi sägs vara urstark, men ur ett historiskt perspektiv är dagens läge svagt. Det finns åtgärder som kan motverka, men det kräver ett politiskt fokus som kanske inte har varit den här valrörelsens främsta kännetecken, skriver ekonomiprofessorn John Hassler.

Kommunerna behöver bli bättre på att prioritera gods- och logistikfrågorna. Annars finns en stor risk för att städernas tillväxt drabbas, skriver Katarina Wåhlin-Alm på NCC Property Development.

KD vill att politiska beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Samtidigt är EU-samarbetet viktigt för vår demokratiska och ekonomiska utveckling. De väljare som tänker lägga sin röst på EU-fientliga SD bör ompröva sitt beslut, skriver EU-parlamentarikern Lars Adaktusson (KD).

Inkomstskillnaderna har under de senaste decennierna ökat snabbare i Sverige än i något annat OECD-land. Det är oroande och kan dessutom påverka tillväxten negativt, skriver Karl-Petter Thorwaldsson och Anna Almqvist på LO.

Centerpartiet har tagit fram en konkret reformagenda för landsbygden som vi ska genomföra om vi hamnar i regeringsställning efter valet i höst, skriver partiets ekonomiskpolitiske talesperson Emil Källström.

Att kommuner skapar egen tillväxt och slipper förlita sig på skatteutjämningsbidrag mer än nödvändigt är positivt, skriver strategen Michael Nilsson, som var med när Söderhamn vände 18 års negativa befolkningsnetton i rad till det första positiva på 21 år.

När flera kommuner kämpar om flyttströmmarna i en given befolkning är detta ett nollsummespel. Den som flyttar till Sotenäs kan inte samtidigt flytta till Sveg, skriver välfärdsforskaren Andreas Bergh.

Göteborg–Borås är ett av landets hårdast trafikerade pendelstråk med mer än 100 000 dagliga resor. Samtidigt är järnvägen Sveriges sämsta mellan två stora och närliggande städer. En tågresa de sex milen tar cirka 70 minuter, men med en modern dubbelspårig järnväg skulle restiden mer än halveras. Regeringen bör tvärtemot Trafikverkets förslag därför besluta att Göteborg – Borås ska få dubbelspår, skriver S- och M-politiker och Västsvenska Handelskammaren.

Sammanhållningspolitiken har stor betydelse för hela Sveriges tillväxt och skapar konkret nytta för medborgarna. Om regeringen förhandlar bort mångmiljardbeloppen som EU fördelar i svenska regioner kommer det att få allvarliga konsekvenser, varnar SKL samt socialdemokratiska regionråd i Västerbotten, Jämtland-Härjedalen, Västernorrland och Norrbotten.

För att uppfylla åtagandena i Parisavtalet måste den förnybara elproduktionen byggas ut. I Sverige kan hundratals miljarder kronor komma att investeras i energiomställningen fram till 2040. Men investeringarna förutsätter att kommunerna är positiva till utbyggnaden och att det omgärdande regelverket blir tydligare, tillståndsprocesserna mer rättssäkra och ledtiderna kortare, skriver Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi.

Den som vill sätta stopp för den pågående regionala klyvningen i Sverige kan hämta inspiration från Norge. Två verktyg i norsk distriktspolitik är särskilt effektiva om man vill ta hela landet i bruk. Det första är en generell geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna, det andra är att regionalisera en rättmätig del av vattenkraftens och andra naturresursers värden, skriver Håkan Larsson, kommunfullmäktigeledamot (C) i Krokom.

Samhällsdebatten präglas av att Sverige står inför stora utmaningar. Migration, välfärd, bostadsbyggande, stärkt innovationskraft etc. Ett land som vill utvecklas, bygga framtidstro och bli än mer attraktivt behöver satsa strategiskt på kultur. Detta kommer att diskuteras på konventet Folk och Kultur som öppnas av kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) i Eskilstuna idag.

Anmärkningsvärt att en samling kommunföreträdare kan åstadkomma så många fel på ett så begränsat utrymme, skriver Arne Müller som bevakar gruvfrågor.

Kaos i beslutsordningen hotar utveckling och jobb i Norrbotten, skriver nio S-politiker som nu sätter sitt hopp till regeringen.

Demografin har ­sedan 1980-talet inneburit ökade behov av kommunal välfärd med i snitt cirka 0,5 procent per år. Hittills har utvecklingen av den arbetsföra befolkningen trampat på i mer eller mindre exakt samma takt. Hädanefter kan vi glömma det.

Att alla kommuner ges förutsättningar att lyckas samtidigt som de har ekonomiska drivkrafter att ta tag i de problem som finns borde ligga i allas intresse, oberoende av politisk färg. Att som Koliev påstå att utjämningssystemet inte har någon betydelse är att göra våra kommuner en björntjänst.

Många kommuner har en mycket tuff uppgift i att klara sina välfärdsåtaganden redan i dag. Tror man att hot om statliga sanktioner är vad som krävs för att öka bostadsbyggandet, då har man underskattat de utmaningar kommunerna möter, skriver regionpolitiker (S, M, C och MP).

Göteborgs hamn är central för svensk sysselsättning och tillväxt. Staten måste ta ansvar för den nödvändiga fördjupningen av hamnen och säkra kapaciteten. Kostnaden är stor, men samhällsnyttan är större.

Populismen skördar framgång runt om i världen. Men trots uppenbara utmaningar för Sverige saknar både regering och opposition krisinsikt. Det är dags att släppa den kortsiktiga politiska retoriken och börja skissa på stora reformer. Svenskt Näringsliv startar därför projektet ”Ett utmanat Sverige” där vi kommer att ta fram genomgripande reformförslag.

Bristen på bostäder för studenter hämmar regionens tillväxt och människors möjligheter att själva kunna förverkliga sina livsprojekt. Vi på studentkårerna möter dagligen studenter i Stockholm som vittnar om hur bristen på en egen bostad allvarligt försvårar deras möjligheter att klara studierna. Andra kan inte ens påbörja studier i Stockholm.

Det finns inga regionala högskolor, alla är nationella. Bakgrund eller bostadsort ska inte begränsa möjligheterna att studera. Att Högskolan Dalarna ska finnas i både Borlänge och Falun är ingen marginell fråga, svarar regeringen.

Storföretagen har historiskt sett varit avgörande för Sveriges välstånd. När maskineriet nu börjar hacka och Ericsson planerar att lägga ner sin tillverkning i landet är det en tydlig signal om att vi måste öka reformtakten för att få ett mer dynamiskt näringslivsklimat.

Genom de stora europeiska forskningsanläggningar ESS och MAX IV blir Sverige ännu mer attraktivt som kunskapsnation. Anläggningarna är de främsta i sitt slag och kommer att locka forskare från hela världen. Om vi fullt ut ska kunna dra nytta av den möjligheten bör regeringen lyssna på näringslivet både vad gäller beskattningen av personaloptioner och en utvidgning av expertskatten.

I morgon onsdag ska riksdagen besluta om hur investeringar från det statliga riskkapitalet ska fördelas. Norra Sverige med dess inland riskerar att förlora miljarder kronor i satsningar med det förslag som näringsminister Mikael Damberg presenterat. Vi vädjar därför till näringsministern att tänka om och göra rätt för att hela Sverige ska leva.

Det är dags att lyfta ut mer makt till regionerna när den nya Sverigekartan ritas upp. Lika viktigt som att nya storregioner nu bildas där intresset finns, är att riksdagen accepterar att andra kan vilja stå utanför sammanslagningen, eller vänta med den. Det kan alltså behövas fler än de sex regioner som nu föreslagits.

Indelningskommittén har ritat en karta över Sveriges nya regioner, denna skär itu ett av Sveriges mest spännande tillväxtstråk – från Stockholm till Östergötland. Näringslivet i den östsvenska regionen vill uppmana politiker och beslutsfattare att tänka om och sätta funktion framför administrativ gräns.

De senaste 15 åren har den samlade bostadsbristen blivit allt större. Bostadsbyggandet ökar nu kraftigt, med den största ökningen sedan 1991, men den kommer ändå inte vara tillräcklig. Allra svårast är läget i storstäder och för ungdomar samt i trångbodda förorter. Sker ingen förbättring slår bostadsbristen i förlängningen hårt mot både arbetsmarknaden och välfärden.

När den norska regeringen införde en flygskatt räknade man med en miljard extra i statskassan. Men regeringen insåg inte hur hårt den skulle slå mot flygbranschen och att flygplatser skulle komma att stängas. Sverige måste dra lärdom av detta, för samma sak kommer ske här.

Fler barn måste ges chansen att upptäcka och intressera sig för matematik. Det handlar om en demokratifråga och är något som stärker Sveriges framtida konkurrenskraft. En bra grund i matematik gör det möjligt för medborgarna att kritiskt granska politiken och fatta bra vardagsbeslut.

Staten måste återta kontrollen över den svenska infrastrukturen. Vi menar att decennier av avregleringar och dåligt genomförda upphandlingar har försämrat arbetsvillkoren för de som arbetar med den. Underhållet är eftersatt, samtidigt som felprioriteringar vid satsningar på ny infrastruktur lett till att samhällsekonomiskt lönsamma investeringar fått stå tillbaka.

Färska siffror från SCB visar att bostadsbyggandet i Stockholmsregionen ökar. Förra året byggdes totalt 12 352 bostäder, en ökning med 30 procent jämfört med 2014. Det är glädjande - men räcker inte. Socialdemokraterna i Stockholms län vill att regeringen ser över möjligheten att göra kommunernas bostadsbyggnadsmål i den regionala utvecklingsplanen bindande.

Vi vill söka de bästa lösningarna för hur Stockholmsregionen kan växa och utvecklas till förmån både för regionens invånare och för Sverige som helhet. För oss är det inte uppenbart hur den regionbildning som nu har föreslagits svarar på dessa angelägna frågor, skriver Karin Wanngård (S) tillsammans med Joakim Larsson och Kjell Jansson (M).

Det finns en rad tunga och principiellt viktiga problem och invändningar av inte minst demokratisk natur mot förslaget till nya storregioner i Sverige. Förslaget som ligger till grund för regionreformen bör därför slängas i papperskorgen.

Landstinget i Stockholms län har skurit ned busstrafiken. Nu ser vi effekterna av neddragningarna. De drabbar invånarna, näringslivet och tillväxten i Stockholmsregionen, skriver sex kommuntoppar i Stockholmsregionen.

Svensk besöksnäring växer så den knakar men utvecklingspotentialen är större. Som regionpolitiker ansvariga för besöksnäringsfrågor föreslår vi därför att regeringen tillsätter en utredning av näringen för att förbättra de offentliga stödfunktionerna.

Placeringen av Nobelcenter på Blasieholmen är helt rätt för det ovärderliga innehåll som Nobelpriset utgör och som förtjänar att lyftas fram i stadens hjärta. Nobelcenter tar hänsyn till platsens maritima historia samtidigt som byggnaden tillåts sticka ut i stadsbilden i sin gyllene Nobelprakt.

Nobelcenter hade kunnat bli ett värdefullt tillskott till Stockholm. Tyvärr ser det nu ut att sluta med en okänsligt formgiven och placerad byggnad samt att ett kulturhistoriskt unikt tullhus rivs. Att stockholmarna dessutom ska behöva betala för allt detta, det är förfärligt.

Det är dags att öka antalet utbildningsplatser på polishögskolan. För växande kommuner som Haninge och Nynäshamn är fler poliser en viktig fråga inför framtiden.

Den nya regionala Sverigekartan inrymmer större och fler aspekter än hur sjukvården och kollektivtrafiken ska organiseras. Frågan om hur Sverige och svenska företag kan förstärka sin globala konkurrenskraft och möta de utmaningar som kommer i spåren av globaliseringen har helt glömts bort i diskussionen, skriver utredaren Jan Edling.

Det finns gränser för hur mycket vi kan tömma vårt naturkapital utan att äventyra förutsättningarna för vårt eget och ekosystemens långsiktiga välbefinnande. Alternativ till ett system som bygger på ökad ekonomisk tillväxt är högst relevant för forskare att ta sig an.

Samhällsekonomiska aspekter på stadsplanering diskuteras alltför sällan. Ett flagrant exempel på detta är frågan om ett nytt Nobelcenter på Blasieholmen i Stockholm. Den föreslagna lokaliseringen bidrar inte till något positivt vare sig ekonomiskt, socialt eller ekologiskt, skriver forskare i bland annat arkitektur och ekonomi.

I ett samhälle med nolltillväxt får vi räkna med att mjuka värden prioriteras ner. Samhällsprioriteringar som förbättrat socialt stöd, miljösatsningar och ett ökat internationellt engagemang har alla drivits fram i tillväxtekonomin. Likaså har tillväxten möjliggjort tekniska framsteg inom exempelvis sjukvården. Det är sådana framsteg som riskeras vid nolltillväxt.

Vårt beroende av fortsatt ekonomisk tillväxt innebär ett risktagande. Vi har tagit fram fyra testscenarier som visar hur framtidens hållbara samhälle skulle kunna se ut 2050 – utan BNP-tillväxt.

Att större regioner bättre löser framtidens utmaningar är inte sant. Hela processen mot större regioner är dessutom felkonstruerad. En ny regionindelning måste fokusera på förutsättningarna för tillväxt, då det är den som garanterar välfärden, skriver 36 moderata toppolitiker i Skåne.

Den planerade vindkraftsparken till havs vid Blekinges kust är ett exempel på det Sverige behöver mer av - ett näringsliv som skapar jobb och bidrar till omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men för att det ska komma till stånd krävs att regeringen agerar och slutar dra frågan om tillstånd i långbänk.

Det behövs en ny statlig utredning om film- och tv-industrin. Brist på ekonomiska incitament påverkar verksamheten negativt.

Efter en snabb översyn har regeringens utredare föreslagit att Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, ska styckas upp och utlandsverksamheten överföras till näringsdepartementet. Motiven är långt ifrån självklara och hela processen kännetecknas av brist på insyn.

Datacenterbranschen befinner sig i en stark global tillväxt och är en framtidsinriktad aktör som bidrar med jobb och tillväxt i norra Sverige, vilket bland annat Facebooks etablering i Luleå visar. Därför behövs en total översyn av skatterna på el så att tillväxten och utvecklingen inte hämmas av missriktade förslag i den utredning som nu arbetar med energibeskattningen.

Om drygt två år lämnar Sverigeförhandlingen förslag på hur en snabb utbyggnad av höghastighetståg kan genomföras. Dessförinnan är en diskussion om landets samlade infrastruktur nödvändig. I denna måste regeringen klargöra Arlandas betydelse samt ge besked till Sveriges regioner att omställningen till förnybart flygbränsle ska påskyndas, skriver företrädare för Connect Sweden.

Globaliseringen och urbaniseringen går fort, storstadsregionerna växer snabbast vilket är en utmaning för många glesbygdsregioner. Samtidigt öppnar det pågående teknikskiftet med automation, digitalisering och additiv tillverkning för nya möjligheter för entreprenörskap och tillväxt även på landsbygden. Entreprenörskapsforum startar nu ett Regionalpolitiskt forum i syfte att peka på ekonomisk-politiska insatser som långsiktigt kan stärka regionernas ställning.

Utan ekonomisk tillväxt försämras miljön. Vår offentliga sjukvård och omsorg om barn och gamla blir svårare att finansiera om medborgarnas beskattningsbara inkomster står stilla. En ekonomi som inte växer är ett nollsummespel som riskerar att ta fram det sämsta hos människan. Den enes död blir den andres bröd, skriver välfärdsekonomen Henrik Jordahl vid IFN.

Just nu delas Sveriges kommuner upp i två lag. De som har fungerande bredband och de som lämnas utan. Uppdelningen sker i det tysta, utan någon egentlig debatt. Din bostadsort avgör dina möjligheter att leva ett modernt liv.

Nu tar vi ställning för en regionbildning i Stockholm – för stärkt tillväxt och ett förbättrat beslutsfattande, skriver företrädare från M, FP, KD, C, S samt MP.

En regionbildning möjliggör för Storstockholm att tillvarata den fulla potentialen av vår historiska expansionsfas. Genom att trimma vårt styre kan vi rusta oss inför framtiden och använda dagens utvecklingstryck för att bygga en hållbar och än attraktivare region där stockholmare trivs och dit människor och företag från världens alla hörn drömmer om att flytta, skriver 27 centerpartister.

Om Europa ska klara den påfrestning som flyktingkris, eurokris och förtroendekris samfällt innebär har vi inte råd med gröna såpbubblor, världens högsta marginalskatter och slö tillväxtkritik.

Det är norra Sverige med dess inland som får betala notan när näringsminister Mikael Damberg (S) omstrukturerar det statliga bolaget Inlandsinnovation som investerar i växande företag i områden som har svårt att attrahera kapital. Sverige är större än storstan - tänk om, Damberg, uppmanar centerpartister.

Forskningen visar att det inte var S högskattepolitik som byggde landet. Inte heller nu – när de rödgröna ökar skattebördan i kommande budget – kommer skatterna lyfta humlan Persson en gång talade om.

HNJ-banan löper genom ett av landets företagstätaste områden, men underhållet är eftersatt. En satsning vore till gagn både för miljön och tillväxten.

I stället för att motsätta sig decentralisering och lägga ner kontor borde myndigheterna arbeta aktivt med att skapa förutsättningar för jobb och tillväxt i hela landet, föreslår Centerpartiet.

Det saknas en kraftfull och sammanhållen politik för att alla skolor ska erbjuda alla elever samma chans. För att skapa perspektiv och tryck i frågan kommer våra tre fackliga organisationer att samverka i ett flerårigt projekt för att ge skolorna mer likvärdiga förutsättningar. Det skriver Karl-Petter Thorwaldsson, Bo Jansson och Johanna Jaara Åstrand.

Vi behöver samla ihop regionen politiskt för att få mer infrastruktur till Stockholms län som gynnar bostadsbyggande och tillväxt. Men det kräver också att moderaterna är beredda att ta en utsträckt hand och agera som en samlande kraft, skriver Erika Ullberg (S) inför Sverigeförhandlingen.

Det låga ränteläget förväntas stimulera investeringar och konsumtion, och bidra till nya arbetstillfällen och fler jobb. Men det är mycket tveksamt om detta verkligen blir effekten av den rekordlåga räntan.

Sverige satsar mest på att utveckla innovationer, men utan rätt upphandling lär inte investeringarna bära frukt.

Människors arbetspendling över kommungränser visar på ett tydligt behov av regional samordning av infrastruktur- och bostadsförsörjningsplaneringen. Den insikten finns sedan länge hos oss som arbetar med dessa frågor i kommuner och regioner. Nu presenterar Bostadsplaneringskommittén sin slutrapport med skarpa förslag som pekar i samma riktning. Regeringen har all anledning att agera på kommitténs förslag här och nu.

Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Bostadsbristen är skriande. Nästa år förväntas bostadskön i Stockholm passera en halv miljon stockholmare. En halv miljon i kö, där endast de 10 000 första erbjuds en lägenhet varje år. Väntetiden är nu i genomsnitt närmare 8 år, och för en innerstadslägenhet är kön över 20 år.

Kommuner som befinner sig i tuffa situationer kan behöva stöd, men inte utan villkor. Utjämningssystemet bör hjälpa de som visar förbättring - inte de som motsätter sig förändring. Att särskilt bestraffa tillväxtorter - enligt regeringens förslag - är högst skadligt för Sveriges ekonomi.

Regeringens höjda ”Robin Hood-skatt” är en straffskatt på tillväxt och framgång som slår hårdast mot de fattiga invånarna som inte har så stora marginaler. De tretton kommuner som drabbas, varav Nacka är en, är alla framgångsrika. S bygger sin politik på ren avundsjuka och förstår inte att det kostar att växa. Det är dags att göra upp med avundsjukepolitiken - landets tillväxtmotorer får inte skära ihop.

Min rekommendation till ledningen i Malmö - och kommunpolitiker i andra tillväxtkommuner - är att ta hjälp av välfärdsföretagen inom vård, skola och omsorg. Ryck bort de ideologiska skygglapparna och tänk på kommuninvånarnas bästa. Då klarar ni att möta de växande behoven inom välfärden.

Vilken kommun är bäst för dig? Den frågan kan ingen annan besvara än du själv. Ändå genomförs hela tiden rankningar över vilka kommuner som är ”bäst” att bo i. Mitt i detta gytter av rankningar sticker Dagens Samhälle ut hakan och säger: Varsågod, det HÄR är Sveriges Superkommuner 2015.

Dagens kommunala utjämningssystem innehåller många brister som kraftigt straffar tillväxtkommuner och inskränker deras möjligheter att växa. Därför måste det ändras, skriver 19 ledande moderater i Stockholmsregionen.

Bristen på bostäder har under de senaste åren blivit ett allt större problem. Den slår mot alla ungdomar som inte kan flytta hemifrån, den slår mot alla dem som behöver en bostad för att kunna ta ett jobb i Mälardalsregionen, och den slår därmed också mot alla de företag som inte kan hitta den arbetskraft de behöver. En väl fungerande bostadsmarknad är en central förutsättning för den rörlighet på arbetsmarknaden som en dynamisk ekonomi kräver.

Kommuner måste främst se ekonomiskt och praktiskt på sina göranden och låtanden, inte styras av förlegad ideologi. Ytterst är det tillgången på arbetstillfällen, trivsel, valfri barnomsorg och en god social omsorg som är avgörande, skriver Bengt Olof Dike i en replik till Daniel Suhonen.