Kommunerna blir bättre och bättre på tillgänglighet på nätet. I år klarar 50 kommuner samtliga krav i den inkluderingsbarometer som företaget Funka tagit fram. Men fortfarande är det många som har brister att rätta till.

Hur kommunicerar man bäst i offentlig sektor? Hur skapas engagemang i sociala medier? Hur kan man säkra att alla medborgare inkluderas?
Chefredaktör Christina Kennedy har valt ut ett axplock av insikter från talarna på eventet Kommunikation i offentlig sektor.

Kommande lagstiftning ställer tuffare krav på digital tillgänglighet. En ny sajt ska hjälpa kommuner och andra att leva upp till dessa.

Skolan ställer orimliga krav på barnen, anser specialpedagog. Kommunerna kan inte ensamma bekämpa hemlöshet, enligt Sveriges stadsmissioner. Övriga debattämnen i dag är tillgänglighet i vården, bostadspolitik och opinionsmätningar.

Bjurholm, Vindeln och Vännäs och toppar listan över landets mest tillgängliga webbplatser. Samtidigt visar många kommuner och regioner stora brister i den inkluderingsbarometer som företaget Funka har tagit fram. ”Vi har följt de grundläggande tillgänglighetskraven”, säger Sofia Tjärnström, kommunikatör i Vännäs.

Marknadshyror, bankskatt och ambulansflyg. Det är något av det som diskuteras på fredagsmorgonen.

Tillgängligheten i vården överskuggar allt, skriver Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen. Utöver det handlar debattsvepet bland annat om skolan, strandskyddet och suicidprevention.

Alla, oavsett funktionsvariation, ska ha reella möjligheter att engagera sig politiskt mellan valen. I dag brister dock ofta tillgängligheten till de olika partiernas lokaler samtidigt som de verktyg och stöd som krävs för att vissa grupper ska förstå politiken saknas, skriver liberalerna Roko Kursar, Ewa Bertz, William Hedendahl och Charlotte Hedendahl.

Trots att det under lång tid har jobbats hårt för att förbättra vården, uppvisar den vid en internationell jämförelse, fortsatt svaga resultat på flera områden som väntetid, kontinuitet och samordning. För att lösa problemen behövs framförallt ett nytt fokus, där utgångspunkten är att vården är en gäst i patienternas liv.

Under pandemin har redan existerande sprickor i välfärden blottats och samhällets ambition om tillgänglighet, delaktighet och likabehandling kommit på skam. Det står klart att vårt lands krisberedskap behöver utvecklas i förhållande till personer med funktionsnedsättning, skriver Smer och Funktionsrätt Sverige.

Kravet att texta och syntolka webbsändningar från fullmäktige får kommunerna att slå bakut. Bara ett fåtal tänker följa lagen. ”Utesluter man oss sätter man en prislapp på demokratin”, säger Hanna Sejlitz, generalsekreterare i Hörselskadades riksförbund.

Skrivtolkar förser livesändningen från fullmäktige med text direkt under debatten. Se inte tillgänglighet som ett problem, manar Mikael Hellman, videoansvarig i Malmö stad.

Kommunsveriges olika webbsidor är fyllda av tråkig och byråkratisk svenska som är svår att förstå. Men det ska det bli ändring på. Den 23:e september börjar EU:s tillgänglighetsdirektiv gälla. Allt material som publiceras av en myndighet ska då vara tillgängligt för alla.

Att skolor använder lärplattformar och digitala läromedel som inte fungerar för barn och unga med funktionsnedsättning är en riktig skandal. Webbtillgänglighet är inte raketforskning. Det handlar om att ställa krav när man upphandlar och kontrollera att de system man använder uppfyller dessa krav, skriver Funkas forsknings- och innovationschef Susanna Laurin.

Region Stockholm, SVT Stockholm och 1177 Stockholm utestänger personer med hörselskada, personer med dövblindhet samt döva genom att inte tillgängliggöra all sin information och sina sändningar om coronaviruset, skriver flera organisationer.

Skottland lyfts fram av vänstern som ett föredöme i svensk sjukvårdsdebatt. Men de skotska vårdresultaten imponerar inte och den bäst fungerande delen – primärvården – är privat driven, skriver Emanuel Örtengren, programansvarig välfärdsfrågor på tankesmedjan Timbro.

Regeringens nya regler för återvinning har ett alltför stort fokus på tillgänglighet, det vill säga att insamlingen måste ske i nära anslutning till fastigheter. Det är en rimlig ambition när det gäller metall, papper och plast, men inte för glas och tidningar där utsorteringen redan är hög, skriver Håkan Ohlsson, vd Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI.

Under de senaste veckorna har Stockholms stad börjat forsla bort elsparkcyklar som lämnats på ett trafikfarligt sätt. Bolagen måste betala för att få tillbaka dem.

Regeringens utredare Göran Stiernstedt lägger förslag som i praktiken betyder en kraftig begränsning av tillgängligheten till vård. Det drabbar främst personer utanför storstadsområdena. Vi föreslår i stället en modifierad ersättningsmodell, skriver Doktor24.

Biblioteken kan inte lösa övergripande samhällsproblem på egen hand. Därför måste samhället runt biblioteken stärkas. En sak är dock säker portning av vissa individer från biblioteken leder inte till en tryggare tillvaro – varken på biblioteken eller i resten av samhället, replikerar DIK:s förbundsordförande Anna Troberg.

Stöket på biblioteken förvärras. Samtidigt präglas debatten fortfarande av en ovilja till klarsyn och handling. Fackförbunden själva vill inte porta folk, men den frågan är inte upp till dem. Biblioteken finns inte till för att vara någons arbetsmiljö, de är framför allt medborgarnas.

Den nya uppdaterade kömiljarden ska ge pengar till regionerna baserat på hur mycket de lyckas korta sina köer. Oavsett vilken nivå de startar på.

Borås är bäst på att skapa en stad för alla, enligt Tillgänglighetsbarometern 2019. Många fysiska hinder har undanröjts och nu ska kommunen göra mer för dem som har kognitiva funktionsnedsättningar.

Sveriges befolkning åker allt mer kollektivt. Ett undantag är personer med nedsatt rörelseförmåga. Det pekar på risk för ökande tillgänglighetsklyftor i samhället, skriver Tom Andersson, utredare vid myndigheten för Trafikanalys.

Vi vill att alla EU-medborgare ska kunna rösta vid nästa EU-val. Därför uppmanar vi nu alla Sveriges kommuner och övriga länder i EU att se vad de kan göra för att öka tillgängligheten, skriver Heléne Fritzon och Lena Hallengren (S).

Det finns ett stort antal skattefinansierade redaktörer som publicerar massor av information som allt för många varken kan läsa eller förstå, skriver Susanna Laurin, forsknings- och Innovationschef på Funka, på Tillgänglighetens dag.

Den som dömer ut digital vård kan göra det på grund av tro och tyckande, men inte på basis av medicinsk kvalitet och tillgänglighet. I det avseendet är vi lika bra, om inte bättre, skriver 30 läkare på den digitala vårdgivaren Kry.

Potentialen att förbättra samhällsservicen med hjälp av digitala tjänster är stor. Men digitaliseringen får inte ske på bekostnad av Sveriges säkerhet, samhällets funktionalitet eller individens integritet, skriver företrädare för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Borgholms kommun funderar på att sluta arkivera sina webbsändningar från kommunfullmäktige på grund av nya lagkrav på textning. Flera kommuner för liknande diskussioner. ”Anmärkningsvärt”, säger Mattias Lundekvam på Hörselskadades riksförbund.

I dag på FN:s punktskriftsdag den 4 januari uppmanar Synskadades Riksförbund de politiska partierna att tänka till. I år är det val till Europaparlamentet, men frågan är: Kommer valet att bli tillgängligt för alla?

Kommunerna har ett ansvar för att undanröja enkla hinder på allmänna platser och i allmänna lokaler. Det gäller till exempel att installera ramper och ledstänger, avhjälpa bristande kontrastmarkering och sätta upp orienterande skyltning. Bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder har funnits i plan- och bygglagen sedan 2001 i syfte att öka tillgängligheten i samhället för personer med funktionsnedsättning. Men än lever inte kommunerna upp till sitt ansvar.

Gustav Fridolin verkar inte ha förstått allvaret i att ha en skola som lämnar funktionshindrade elever och studenter utan rätt stöd och hjälp, skriver Liberalerna som är oroade över hur läget för funktionshindrade i skolan beskrivs av Myndigheten för Delaktighet.

Skärpta vårdgarantier är fel väg att gå för att öka tillgängligheten och korta vårdköerna. Enda sättet för sjukvården att bidra till bästa möjliga hälsa i befolkningen är att ge vård efter behov, skriver företrädare för Svenska Läkaresällskapet.

Bohlins och Starbrinks exempel visar – sannolikt tvärtemot avsikten – att det offentliga är att lita på, medan de privata vårdbolagen lägger ned när lönsamheten blir lägre än förväntad, skriver Vänsterpartiet i sin slutreplik.

Trots toppnoteringar på flera områden ligger Sverige i botten när det gäller antal läkarbesök, antal vårdtillfällen, antal vårdplatser och patientnöjdhet, skriver Staffan Tjus, Medborgerlig Samling.

Funktionsrätt Sverige behöver företrädare med legitimitet och kunskap, inte personer från den politiska maktens elit.

Medierapporteringen om Funktionsrätts ordförande Lars Ohly riskerar att ge Funktionshinderrörelsen i Sverige en mindre framträdande position i såväl den nationella som europeiska samhällsdebatten. Detta samtidigt som människor i politisk fattigdom inte har förmåga att höja sina röster. Många är också tysta och vågar inte föra offentlig debatt, skriver Jörgen Lundälv, funktionshinderforskare.

Trots att många besökare under Almedalsveckan har hörselskador eller synnedsättningar är bristerna i tillgänglighet för denna grupp stora. En fjärdedel av lokalerna saknar hörslinga, 60 procent av seminarierna saknar teckenspråkstolkning och endast 1 procent syntolkas.

Vill man reformera vården bör man ha sin utgångspunkt där, inte i en ny mellanstatlig organisering av Sverige, skriver Björn Ekman, forskare i hälsoekonomi.

Är vården perfekt i Stockholms län? Naturligtvis inte. Har stockholmarna anledning att vara nöjda med vården? Ja. Åtminstone om man frågar dem själva. Men det är ett svar som den socialdemokratiska oppositionen nogsamt undviker.

Sverige har ur internationellt perspektiv en bra sjukvård, men kritiseras för långa väntetider. Alliansregeringen antog utmaningen och kunde med vårdgarantin och kömiljarden uppnå kraftigt kortade vårdköer. Tyvärr har denna positiva utveckling brutits, inte minst eftersom en nejsägar-mentalitet i rödgröna regioner lägger en våt filt över nyetableringen av vårdgivare, skriver sju liberala vårdpolitiker.

Riksdagen ska onsdagen den 26 oktober ta ställning till ett nytt EU-direktiv. Direktivet har utformats för att öka kraven på företagens arbete med hållbarhet och mångfald. Nu är det upp till bevis för riksdagens ledamöter att leverera en tolkning som tar fasta på behoven av bra sociala villkor och god tillgänglighet för Sveriges befolkning.

Att involvera äldre och personer med funktionsnedsättningar i förbättringsarbetet av gångmiljön i deras egna kvarter ger en varaktig positiv effekt. Det är ett centralt resultat i min avhandling där två stadsdelar i Kristianstad, ett med och ett utan brukarmedverkan i planeringen av gångmiljön, följts under tio års tid.

Det har rapporterats att det i år finns rekordmånga sommarjobb i kommunerna. Samtidigt uppger nära tre av tio kommuner att de inte erbjuder sommarjobb till unga med funktionsnedsättning. Kommunerna har nu ett gyllene tillfälle att ge alla ungdomar möjligheter att ta viktiga steg in på arbetsmarknaden.

Vi beklagar att Vänsterpartiet inte kan stå bakom en politik för livskvalitet för alla helsingborgare och väljer att kritisera och yrka avslag i stället för att vara med i matchen och komma med förbättringsförslag.

Ett nytt och unikt steg har tagits i det lokala miljö- och folkhälsoarbetet genom det livskvalitetsprogram som Helsingborg stad utarbetat. I det tar vi ett brett helhetsgrepp på livskvalitet, miljö och folkhälsa, och arbetar för att ge alla lika möjligheter.

Tillgänglighet är ett oerhört viktigt medel, men den är inte ett mål i sig och kan inte på egen hand leda fram till det inkluderande hållbara samhället. Istället är det dags att vi riktar in oss på satsningar på universell design, som ett bättre sätt att öka delaktigheten för alla.

Tillgänglighet är viktigt. Den åsikten delar vi med Liberalerna. Det är viktigt både för nuvarande behov och för byggnaders möjliga framtida behov i andra funktioner än i dag. Därför gäller lättnaderna inte det normala beståndet, utan endast tillfälliga anläggningsboenden.

Vården står inför en rad framtidsutmaningar som kräver resurser, reformer och politiskt ledarskap. Därtill ökar trycket på vården i pågående flyktingkris. Moderaterna tar dessa frågor på största allvar och har hittills lagt över 60 konkreta förslag som kommer att behandlas skarpt i vår. Dessa förslag måste nu Socialdemokraterna och den tomhänta regeringen ta ställning till, skriver Cecilia Widegren (M).

Att bygga otillgängligt och segregerande, vilket ett borttaget hisskrav innebär, är oansvarigt och fel, skriver Liberalernas bostadspolitiska talesperson m fl.

I går onsdag presenterade EU-kommissionen ett förslag till en europeisk tillgänglighetslag som ska ge lika villkor i Europa. Steg för steg skapas juridiska förutsättningar för ett samhälle för alla. Nu återstår, som FN uttrycker det, mycket arbete för att vända alla lagliga rättigheter till en verklig revolution - där mångfalden är anammad och levd.

Historia och vårt kulturarv är en gemensam källa till kunskap och upplevelser. Tillgången till kulturarvet är en mänsklig rättighet och en grundläggande förutsättning för ett samhälle som håller ihop, där alla kan vara delaktiga. Att göra historiska platser och byggnader tillgängliga för alla är en stor utmaning.

Sverige talar med kluven tunga i frågan om tillgänglighet på webben. Å ena sidan talar regeringen om mänskliga rättigheter och flaggar för vikten av digital tillgänglighet. Men å andra sidan bromsar man i förhandlingarna om ett EU-direktiv som ställer krav på att offentlig digital information och tjänster på webben ska vara tillgängliga för alla.

Nu har regeringen presenterat sin höstbudget. Vi, personer med normbrytande funktionalitet, är tydliga förlorare. Budgeten gör att regeringsförklaringens försäkran om vår delaktighet i samhället framstår som tomma ord.

Om regeringen nu tar chansen och inte bara renoverar utan även gör miljonprogramsområdena tillgängliga kan samhället hålla nere utgifterna för äldreomsorgen och förbättra livskvaliteten och valfriheten för ett stort antal människor.

Obehaglig och otrygg. Så upplever synskadade kollektivtrafiken, enligt en Sifo-undersökning. Värst är det i Stockholm, Göteborg och Malmö. Enkla åtgärder kan dock öka tryggheten, skriver Håkan Thomsson, Synskadades Riksförbund.

Det är av största vikt att komma åt fusket med parkeringstillstånd som SVT rapporterar om. Vi menar att fusket beror på bristande uppföljning och kontroll. Om förfalskning är så vanligt i Sverige som granskningen visar är det anmärkningsvärt att denna fråga inte tidigare tagits på allvar.

Svensk hälso- och sjukvård håller generellt hög kvalitet. Den har också högt förtroende bland patienterna. Även om mycket är bra kan vi dock inte vara nöjda. Vården måste bli mer jämlik och patientcentrerad, och hålla hög kvalitet på alla områden. Ett område som måste förbättras är tillgängligheten. Vårdköerna måste bli kortare.

De rödgröna flyttar arbetet med vårdtillgänglighet 15 år tillbaka i tiden, menar Cecilia Widegren och Marie Morell (M), som saknar mätbarhet, incitament och kvalitetskrav i regeringens insatser.

Frågor om funktionsnedsättningar har varit åsidosatta i skolornas likabehandlingsarbete. Nu behöver arbetet för en tillgänglig skola intensifieras. Och ge alla barn och unga en möjlighet att ta del av undervisning och gemenskap på lika villkor.

Det var länge sedan som vi var tvungna att besöka banken för att hämta ut pengar. Men när vi ska hämta ut paket som skickats med posten är vi fortfarande knutna till ett utlämningsställe med fasta öppettider. Det är dags att ändra på det.

Transportstyrelsen har inte skärpt några krav för att rörelsehindrade ska få parkeringstillstånd. Dessutom ska alltid den enskildes situation avgöra hur länge tillståndet ska gälla.

Skärpta regler för parkeringstillstånd på grund av funktionshinder har slagit hårt mot familjer med barn som har stora gångsvårigheter. Det är hög tid att dessa regler börjar tillämpas på ett klokare och mer inkännande sätt, och att myndigheter slutar ta strid för orimliga regeltolkningar.

Norge har hunnit långt när det gäller tillgänglighet och arbetar strategiskt för att uppnå ett så kallat universellt utformat samhälle. Flera andra länder följer efter. Nu behöver Sverige lära av Norge och tillsätta en parlamentarisk kommitté som utreder vad som behöver göras för att vi ska nå målet om ett samhälle som är tillgängligt för alla.

Svensk Hörsel har fel om audionomyrket, svarar Pia Uhlin, ordförande i Svenska Audiologiska Sällskapet.

Svensk Hörsels ordförande Susanne Nyberg Sander påstår att hon slår vakt om de hörselskadade när hon kritiserar Hörselskadades Riksförbund (HRF). Debattnivån är sorgligt låg, replikerar HRF:s ordförande.

Det finns ett brett stöd för patienters rätt att själva välja hörapparat. Valfriheten har dessutom minskat kötiderna för utprovning. Därför är det förvånande att Hörselskadades Riksförbund vill ha tillbaka ett system som innebär långa väntetider och ett sämre urval av hjälpmedel.

Bortåt en miljon svenskar har i dag en funktionsnedsättning, men tillgängligheten i offentliga lokaler och affärsinrättningar är fortfarande dålig. Till en del beror det på okunskap om gällande lagar. I andra fall kan det handla om ett kortsiktigt kostnadstänkande.

Almedalsveckan är en uppvisning i otillgänglighet för den som inte har ben att gå på. Normaldemokraternas ordförande Anders Westgerd uppmanar till skärpning.

Landstinget i Kalmar län sticker ut hakan. Vårt mål är att ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård. Ingen patient i Kalmar län ska behöva skadas eller dö av vårdskador, skriver rödgröna landstingspolitiker.

Det nya lagförslaget om att bristande tillgänglighet i alla skolformer ska klassas som en form av diskriminering sänder en viktig signal. Nu måste arbetet för en tillgänglig skola tas på allvar. Alla barn måste ha möjlighet att ta del av undervisning och gemenskap på lika villkor, skriver Greger Bååth, generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten och Handikappförbundens Ingrid Burman.

Vi vill förenkla för patienten att söka vård och samtidigt få rådgivning om sin sjukdom. Det borde räcka med ett enda telefonnummer för att komma i kontakt med vården, och därigenom också kunna boka de besök som är nödvändiga. Det skriver tre företrädare för sjukvården.

Med ett år kvar till valdagen i september 2014 kan man fundera över de politiska partiernas strategiska bedömningar. Sannolikt blir valresultatet jämnt och varje röst borde därför vara viktig. Obegripligt nog verkar partierna bortse från så många som var femte väljare.

Arbetet för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning har stannat av, visar en ny undersökning. Nu är det hög tid för kommunerna att växla upp arbetet och göra mer för att göra samhället tillgängligt för alla.

Fler kommuner måste ta frågor om tillgänglighet och delaktighet på allvar. Genom samarbete med näringsliv, fastighetsägare, funktionshinderorganisationer och det civila samhället kan vi skapa ett samhälle för alla. Och i det arbetet kan Borås och Stockholm vara en förebild.

För vem förs egentligen debatten om olika driftsformer i välfärden? Frågan förtjänar att ställas då fixeringen vid ägar- och valfrihetsfrågan hos politiker och media inte alls är det som är viktigast för svenska folket när de tillfrågas om hur de ser på hälso- och sjukvården.

Diskrimineringsombudsmannen har de senaste fyra åren fått in över 700 anmälningar från personer med funktionsnedsättning som utestängs från samhället på grund av bristande tillgänglighet. Men lagen skyddar inte mot den formen av diskriminering. Därför måste den skärpas.

Äntligen finns en strategi från regeringen för funktionshinderpolitiken. Initiativet är bra men det behöver kompletteras med en effektiv lagstiftning på tillgänglighetsområdet.