Terrorn i Bryssel

Våldsbejakande islamistgrupper utgör det allvarligaste terrorhotet i vår tid. Ändå väljer vissa svenska politiker och debattörer gång på gång att lyfta högerextremism så snart islamismen hamnar i fokus.

Att skapa stabilitet och trygghet i vårt samhälle är viktigare än någonsin. Vi föreslår en satsning på två miljarder kronor över fyra år för att polisen ska kunna anställa 1 600 nya kollegor och öka sin kompetens inom flera områden.

Vi behöver ett utökat samarbete mellan polis och underrättelsetjänst i Europa. I dagens läge finns stora brister i utbytet av information mellan olika länder. Men om det är det öppna samhället vi vill värna, ska vi ändå akta oss för en alltför hård retorik och repressiva åtgärder.

Rätt ofta får vi höra att det behövs mer passion i politiken. Men författningen ska bromsa passioner, inte eskalera dem. Så därför, när vi efterlyser mer passion i politiken kanske vi bör reflektera över det som hänt i Bryssel.

Skärpt lagstiftning, fler poliser och ökat stöd till Säpo – det är tre åtgärder som är nödvändiga för att bekämpa terror. Vi vill att det utbildas och anställs minst 1 000 nya poliser. Dessutom bör målet om minst 20 000 poliser i Sverige återinföras.

Bryssel 22 mars 2016. Ytterligare en plats och ett datum att lägga till listan över terrorns blinda hat. Människor drabbas mitt i steget och återigen tvingas vi se på när fanatism och extremism tar sig rätten att styra över andras liv. Sverige är ännu relativt förskonat men vi befinner oss på ett sluttande plan.

Våldsam extremism är ett kriminellt problem och ska adresseras som ett sådant. Terrorattacken i Bryssel visar på behovet av skärpta insatser av polis och rättsväsendet också i Sverige.