Terrorism

En rapport från Suicide Zero visar att en stor majoritet av kommunerna saknar viktiga insatser för att förebygga självmord. Andra debattämnen: hotet mot demokratin och våldsbejakande extremism.

Sverige beskrivs som ett fascistland som kidnappar muslimska barn. En av de största påverkanskampanjer som Sverige någonsin utsatts för har blossat upp på nytt – och liknande kampanjer lär återkomma i framtiden, enligt Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). ”Det är inget som kommer att försvinna”, säger Mikael Östlund på MPF.

Mannen som erkänt att han dödade Ing-Marie Wieselgren var enligt åklagaren inspirerad av andra terrordåd. Åtalet mot honom kommer inom kort.

Poängen med ett agilt arbetssätt är inte bara att lösningen blir bättre. Det handlar också om förmågan att göra saker snabbt – när det krävs.

Ungdomsarbetare i Göteborg försökte varna om att radikaliserade personer reste till Syrien redan 2013. Först två år senare agerade staden, enligt en ny studie.

De socialdemokratiska ministrarna Mikael Damberg och Morgan Johansson utnyttjar hemska terrordåd för att ge sig på hela friskolesystemet. Gör om och gör rätt bästa ministrar, uppmanar Kristna friskolerådets ordförande Bo Nyberg och ledamot Lars Brandström.

Våra latenta samhällskonflikter är inte bara religiösa; de är sociala, ekonomiska och i någon mån även etniska. I dag är det fortfarande enkelt att se gränserna mellan olika frågor och diskutera dem principiellt en i taget. Det mest förrädiska med terrordåd är dock att de tenderar att luckra upp den sortens gränsdragningar.

Vi ställer oss frågande till Center mot våldsbejakande extremisms oroväckande grunda och senkomna analys om högerextrema, nätradikaliserade terrorister. Hur långt har myndigheten egentligen kommit i sitt analysarbete och vad konkret vill de göra åt det välkända problemet med radikalisering på nätet, frågar Lisa Bjurwald, Mattias Irving och Helle Klein i en replik.

Fler IS-återvändare kommer att utredas av polis och åtalas. Den bedömningen gör chefen för Center mot våldsbejakande extremism, Jonas Trolle, som anser att ”allt annat vore otillständigt”. Men han betonar att även misstänkta brottslingar har rätt till stöd från socialtjänsten.

I princip samtliga IS-återvändare borde kunna delges misstankar om brott, från de grövsta folkrättsbrotten till att ha tillskansat sig egendom olagligt eller hållit fångar och slavar. Att påbörja förundersökningar är ett självklart första steg, skriver Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism.

Att var tionde undviker vardagsmiljöer av rädsla för terror riskerar att öka misstron mellan människor. En balans av sociala, ekonomiska och polisiära åtgärder krävs nu för att skydda samhället mot attentat anser de tillfrågade i en ny undersökning, skriver forskare vid Högskolan i Dalarna.

Hur ser vi i Sverige på det hot som biologiska massförstörelsevapen utgör? Finns det särskilt skydd för första linjens personal och hur ska medborgarna kunna skyddas, frågar de moderata riksdagsledamöterna Marléne Lund Kopparklint och Pål Jonson, apropå en interpellationsdebatt i riksdagen med socialminister Lena Hallengren (S).

Landets moskéer måste göra mer för att bekämpa totalitära och våldsbejakande tolkningstraditioner. Om religiösa leder inte fördömer och tar avstånd från våldsbejakande islamism finns det risk för att unga lockas och rekryteras.

De som återvänder från IS kalifat har deltagit i ett folkmord. De är terrorister och jihadister. Lås in dem och släng nyckeln fram till den dagen då de kan lagföras.

Vi befinner oss på ett sluttande plan när tjänstepersoner tvingas till alltfler avsteg från lagstiftningen för att tillmötesgå politikers egon och populistiska nycker.

I den polariserade debatten om återvändare är det många som menar att vi bör stänga våra gränser. Jag menar i stället att vi bör ta ansvar för våra medborgare, och genom rättsväsendet ge dessa individer och deras familjer en andra chans.

Återvändande krigsvana terrorister för över kunskap om teknik och taktik till kriminella. Ju fler beröringsytor mellan grupperingarna, desto värre för samhället, menar flera debattörer som vill stärka rättsstatens motståndskraft.

Makthavarna och rättsväsendet måste på allvar ta tag i den växande högerextremismen. Den hotar inte bara oss muslimer, utan hela vår demokrati och det öppna samhället. Och efter attacken i Nya Zeeland måste den polisiära närvaron vid moskéerna stärkas.

Socialsekreterarna pekas ut som Sveriges mottagningsstyrka i debatten om återvändande IS-extremister. Yrkeskåren befinner sig dock redan under press och lär vara måttligt förtjust i att tilldelas rehabiliteringsansvar för en farlig terrorsekts hantlangare.

Lejonparten av IS-terroristerna som återvänt till Stockholm kommer från Järvafältet. Barnen i dessa familjer riskerar att fara illa och på sikt utgöra en fara för andra. Socialtjänsten förstärks nu för att kunna hantera fallen. Den som utsatt sina barn för den miljö, de föreställningar och de trauman som IS innebär är olämplig som förälder.

Nu debatterar vi krigsbrottslagar och avradikaliseringsprogram vars effektivitet vi vet mycket lite om. Ett land som överhuvudtaget måste hantera sina IS-återvändare har mycket stora problem, som sannolikt kommer att vara med oss i generationer.

Den svenska regeringens har hittills hävdat att det är kurdernas ansvar att utreda och lagföra svenska medborgare som begått fasansfulla brott i Irak och Syrien. Det vill säga ett folk som inte ens har ett eget land. Är det tacken för att de, i hela världssamfundets intresse, har besegrat terrorsekten IS, frågar advokaten Mikael Westerlund.

På ett plan är Mikael Dambergs och Margot Wallströms ovilja att släppa hem IS-svenskarna ett positivt tecken i tiden. I Sverige har det länge fattats fina, men samtidigt farliga, skadliga eller naiva beslut. Detta har gött både bitterhet och politikerförakt, skriver Malcom Kyeyune.

30 kommuner – så många hann Center mot våldsbejakande extremism besöka under sitt första år. I Borås har samverkan med polisen, kommunen och religiösa samfund bidragit till att bromsa radikalisering av unga.

Erik Slottners hårda kritik mot den tidigare rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stadshus faller platt när man betänker att hans egen majoritet inte heller den levererar något för att komma åt problemet, skriver SD:s gruppledare Peter Wallmark i en replik.

Stat och kommun måste genast återställa respekten för ordningsmakten. Men det görs inte genom frivilliga samtal med ungdomar som begått brott. Inför en lagändring och gör samtalen inom ramen för socialtjänsten obligatoriska.

Sverige rår inte på hatet från de som bränner bilar, exploderar och skjuter. Politiker har inte velat förstå hatets orsaker, utan hoppats på att förståelsens blidkande kraft ska stoppa våldsverkarna.

Terror har tyvärr blivit något vi måste förhålla oss till i stadsplaneringen. Det betyder däremot inte att vi ska skapa stadsmiljöer med påträngande säkerhet som skapar rädsla – tvärtom. Konst, bänkar och träd kan bli effektiva skyddsbarriärer vid fordonsattacker. Genom kunskap, kreativitet och samarbete kan vi göra skillnad.

Den den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stadshus har under mandatperioden lagt miljoner av skattebetalarnas pengar på jämställd snöröjning och genusbudgetering i stället för att fokusera på de verkliga jämställdhetsproblem som råder i vår stad. Det är ett stort svek mot Stockholms alla kvinnor, skriver Linnéa Vinge (SD).

Majoriteten av iranierna i Sverige reser ofta till Iran, vilket gör att de enkelt är måltavlor för den islamiska regimen som kan använda sig av dem för att samla in information om andra iranier i Sverige, skriver Ardavan Khoshnood.

Politikervecka, sommarfestivaler, valrörelsens torgmöten och valstugor. Terrorhot är inte enda exemplet på behovet av trygghetsskapande ingrepp i stadsmiljön. Nationella museet Arkdes lyfter frågan om hur formgivning kan skapa trygghet i offentligheten.

Omkring hälften av medlemmarnas avgifter till de judiska församlingarna i Göteborg och Malmö måste i dag läggas på den fysiska säkerheten i synagogorna. Till skillnad från Danmark, där judiska institutioner skyddats av militär och polis, sörjer svenska judar för sin egen säkerhet. Polisen finns bara där under stora högtider.

Att konfrontera och rapportera unga i riskzonen för radikalisering och extremism är inte en lämplig uppgift för lärare, vars uppdrag snarare bör vara att bygga förtroendefulla relationer med elever, skriver forskaren Christer Mattsson.

Det har gått ett år sedan terrordådet på Drottninggatan. Nu måste vi förhindra framtida Akilovs, skriver Rebwar Hassan.

Våldsbejakande islamism finns inte bara i de större städerna – den finns också i mindre kommuner. Men alla vill inte inse det, menar Katrineholms säkerhetschef.

Hjältar ska hedras och hyllas. Men det är vi andra i samhället som bör se till så att behovet av hjältarna inte är så förtvivlat stort. Om nonchalansen inför varningar om radikalisering hade varit mindre från början, hade det inte varit upp till enskilda socialsekreterare att stå upp mot IS-anhängare.

Extremisterna avskyr vårt sätt att leva. Friheten att rösta i allmänna val, friheten ‪till fri åsiktsbildning, friheten att engagera sig i ett parti eller i ett visst religiöst samfund, friheten att driva sitt privata företag, friheten att bilda familj och älska den man vill. De vill förvägra oss de friheter den liberala demokratin erbjuder och som gjort Sverige till ett starkt och framgångsrikt land, skriver Helene Odenjung (L)
 gruppledare och oppositionskommunalråd i Göteborg.

För att förstå och hålla koll på det jihadistiska hotet måste vi också förstå det religiösa meningsskapandet i de extremistiska miljöerna – och hur det allt oftare samspelar med kriminella kretsar, skriver Eli Göndör och Aje Carlbom.

Segerstedtinstitutets rapport om kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism visar att kunskapen om radikalisering och de extrema miljöerna måste öka. Varken religionsfriheten eller föreningsfriheten är avsedda för att ge något slags frikort till kriminella som begår brottsliga handlingar inom ramen för ett trossamfund eller en politisk organisation, skriver Anna-Lena Lodenius, journalist och författare.

Vi behöver gå från ord till konkreta arbetsformer mot våldsutövande extremism. För att lyckas på bästa sätt behövs en aktuell lokal lägesbild för att veta var, hur och gentemot vilka grupper kommunerna ska jobba. Men att kommunerna själva ska stå för finansieringen är inte självklart eftersom frågan rör den nationella säkerheten.

Hela samhället måste samarbeta i kampen mot våldsbejakande extremism och offentlig sektor måste då våga ta hjälp av civilsamhället. Föreningar, trossamfund och andra aktörer i utsatta miljöer där förtroendet för myndigheter och kommuner är lågt är ovärderliga i det förebyggande arbetet.

Sverige befinner sig i en kris vad gäller människors mest grundläggande behov av trygghet. Det svenska politiska etablissemanget har fortfarande inte visat att man begriper allvaret i det.

Rättsstaten kräver tydlig rågång mellan makt och verkställighet. Stefan Löfvens uttalande om vigsel av samkönade par suddar ut den gränsen.

Vilka deltar i Almedalen men begränsar sina yttranden; vaktar sin tunga? Hur många deltar med en klump i magen när även nazistiska NMR närvarar?

Särskilt efter terrordåd i islams namn ökar hatbrotten mot muslimer – vilket vi kunnat se i London i dagarna. Har islamofobi blivit normaliserat?

Det tycks fortfarande vara en dominerande uppfattning bland journalister att vi ”står upp” mot terrorn genom att fortgå som vanligt.

Dådet i Stockholm i april visar att det är hög tid att agera för att göra Sverige säkrare. För detta krävs en strategi från politiken för att bättre säkra vår infrastruktur och vårt transportsystem.

Om vi någonsin ska komma till rätta med terrorhotet måste vi erkänna att jihadisterna drivs av en logisk och sammanhängande tolkning av religiösa texter, och att denna tolkning kommer fortsätta att frodas så länge Koranen respekteras som en felfri bok.

Det svenska samhället måste tala om homosexuellas fri- och rättigheter i svenska lagar och värderingar där det behövs. För att visa att vårt samhälle inte accepterar hatarna vars syfte är att skrämma och osynliggöra.

För att fotboja ska gå att försvara måste det bevisligen minska antalet brott. Om inte, ska de inte användas. Om så, varför begränsa fotbojorna just till asylsökande?

Gränsen mellan jihadism och gängkriminalitet är inte knivskarp, och det finns anledning att se på även attacker på polis, brevbärare och journalister i utanförskapsområden som en fara för landets säkerhet.

Terrordådet i Stockholm triggar andra, tror socialarbetaren Bettan Byvald i Göteborg. Hon jobbar med IS-återvändare och är mycket kritisk: ”Vi kom i gång alldeles för sent i kommunerna.”

Efter attacken i Stockholm måste det långsiktiga förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism intensifieras. Kommunerna måste skaffa sig uppdaterade lägesbilder, upprätta handlingsplaner och säkerställa att kunskapen om det förebyggande arbetet sprids, skriver Anna Carlstedt, nationell samordnare.

Många är rädda i dag, de känner inte igen sig i allt det nya i Sverige. Men rädsla utvecklas lätt till hat, och hat leder alltid åt fel håll.

Fredagens terrorattentat i Stockholm ger oss en bister lärdom, nämligen att det otänkbara faktiskt kan hända även oss. Detta innebär att vi måste vara beredda på och förbereda oss inför de värsta scenarierna.

Det oavsiktliga budskapet terroristerna har sänt oss är att det fria, öppna, demokratiska samhället skapar goda medmänniskor och goda medborgare, skriver liberala skribenten och debattören Martina Jarminder.

Oändlig sorg och förstämning, men också djup stolthet över Sverige och tacksamhet gentemot polisen. Per Holfve fick uppleva några osäkra timmar i Stockholm city i fredags och samlar här några tankar och intryck.

Det är helt självklart att skattebetalarna i Göteborg inte ska behöva subventionera daltande med terrorister på Stadsteatern. Minoritetsgruppernas lidande under IS nonchaleras fullständigt i pjäsen ”Jihadisten”, skriver Naod Habtemichael, ordförande för Centerstudenter Göteborg.

Säpo säger att det största hotet mot vår säkerhet är återvändande jihadister. Tar den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stadshus inte sina invånares trygghet på allvar? Det är dags att ta av sig skygglapparna och se verkligheten för vad den är. Handlingsplaner mot extremism skulle finnas på plats 2016, men nämnderna har inte ens påbörjat arbetet med dem.

De senaste åren har alldeles för många unga människor åkt för att ansluta sig till terrororganisationen Daesh. Samhällets insatser före och efter terrorkrigsresorna håller inte måttet. Centerpartiet kräver att demokratiminister Alice Bah Kuhnke agerar hårdare i frågan i enlighet med den överenskommelse om terrorbekämpning som ingicks mellan allianspartierna och regeringen i december 2015.

Det finns ingen tydlig plan för hur Sverige ska hantera de som återvänder efter att ha stridit för Islamiska Staten, IS, i Syrien och Irak. Ansvaret ligger enligt demokratiminister Alice Bah Kuhnke på kommunerna. – Det är oroväckande, säger terrorismforskaren Hans Brun vid Försvarshögskolan.

Vänstern har länge ersatt klasstänkandet med identitetspolitik. Det fick förödande konsekvenser när demokraterna i USA ignorerade arbetarklassen, och vi riskerar att få se samma effekt när Frankrike väljer ny president, skriver Halil Karaveli, Frankrikekännare och aktuell med rapporten ”En ny fransk revolution?” hos tankesmedjan Katalys.

Att människor är oroliga är i sig inte tillräckligt för att föranleda politisk handling. En politiker bör också undersöka om oron är befogad samt därefter överväga åtgärder – i enlighet med sin ideologi.

Det är alltid lika svårt när det bara gått timmar sedan det senaste terrordådet, men uppmaningen måste ända vara: Låt oss inte gå i fällan.

Från den amerikanska presidentvalkampanjens första början uppvisade Donald Trump ett spektrum av fobier för olika grupper i samhället varav islamofobi var en av de mest framträdande. Ett tongivande budskap i Trumps kampanj var att islam är ett stort hot i världen - ett budskap som gör föga för att minska splittring och misstänksamhet grupper emellan.

Diskussionen kring återvändare som varit anslutna till terrororganisationer har urartat i detaljkäbbel. För oss moderater är det viktiga att ingen ska stå över lagen. Misstänkta personer ska utredas, lagföras och ställas inför domstol. Återanpassningen till samhället kan först ske efter det att ett eventuellt fängelsestraff har verkställts, skriver Andrea Ström och Ole–Jörgen Persson (M).

Islamfientliga röster får inte ges en avgörande röst i debatten om hur vi ska motarbeta våldsbejakande jihadism. Dessa önskar enbart sprida rädsla och splittring. I denna kamp måste vi stå enade och då krävs bred uppslutning – även från muslimer och imamer.

Det har funnits aktiva jihadistmiljöer i Sverige sedan 90-talet och Sverige har levererat såväl fotfolk som ideologiska ledare till flera islamistiska nätverk. Nu krävs att alla goda krafter överger förenklande positionering och i stället förenas i arbetet mot de radikala och våldsbejakande nätverken, skriver journalisten Magnus Sandelin, författare till boken Svenska IS-krigare: Från Al-Qaida till Jihadi cool.

Vissa tycker att det är att skrämma upp människor att säga att terrordåd kan komma att ske i Sverige. Men det är nödvändigt att föreställa sig det värsta – om man vill göra det bästa av det genom att vara förberedd både mentalt och praktiskt.

Det finns goda skäl att vara kritisk till stora delar av regeringens politik, inte minst vad gäller arbetsmarknad, skatter och feminism. Men som partilös är det även möjligt att se när en socialdemokratisk regering ibland gör något bra, skriver liberale socionomen Hans Li Engnell.

De har siktat mot stjärnorna men hamnat där vi ska vara, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, om den nya strategin mot våldsbejakande extremism. Reporter: Cecilia Granestrand.

Sen när blev fredlig civil olydnad liktydigt med våld och terrorism? Frågan infinner sig efter förra onsdagens protest vid Rosenbad mot regeringens förmodade försäljning av Vattenfalls brunkol. Hotet från verkliga terrorister ska tas på största allvar - men om hotet utnyttjas för att slå ner på demokratiska meningsmotståndare vinner bara demokratins verkliga fiender.

Den ofattbara attacken i Orlando visar tydligt att det finns de som vill ta allt det självklara ifrån oss. Attacker som denna styrs av hat och av medeltida värderingar som inte har någon plats i de moderna, fria och öppna samhällen som vi lever i. Det är en utveckling vi aldrig kan acceptera.

Mitt under West Prides paradtåg i Göteborg möttes jag i söndags av nyheten om skjutningen på gayklubben i Orlando. Tankarna gick direkt till offren och dess anhöriga och vikten av Pride blev allt tydligare. Det är lätt att glömma i allt ”glitterpepp” och regnbågsgalej; att kampen för kärlek och acceptans fortfarande pågår.

Var tionde kommun har kommit i kontakt med våldsbejakande extremism bland barn och unga vuxna. Vanligast är religiös extremism, visar Socialstyrelsens undersökning. Stödinsatser är ovanliga, trots att socialtjänsten har en viktig förebyggande funktion. Ett sätt är att öka omvärldsbevakningen så att man känner till de platser där unga rekryteras.

Det är inte bara bostadspolitiken som Miljöpartiet behöver avlövas från. En annan ministerportfölj som omgående bör räckas över till ett socialdemokratiskt statsråd är demokratipolitiken.

Fler än 300 svenskar strider för IS och kan i skrivande stund vara med och planera attacker mot Europa. Därför är det inte någon överraskning att en svensk man nu åtalas misstänkt för inblandning i terrordåden i Bryssel. Och rapporten som tidigt varnat för radikalisering i Rosengård, där mannen växte upp, förtjänar ny uppmärksamhet.

Efter nästan ett års diskussion ser det ut som Stockholms stad äntligen har fått fram en seriös strategi mot våldsbejakande extremism. Tyvärr har ovärderlig tid gått förlorad då majoriteten inte från början hanterade frågan med den seriositet som den kräver. Nu måste Stockholm och andra kommuner gå från ord till handling mot radikalisering.

Att unga människor kan vilja kriga, långt bort eller som terrorister närmare sin egen hemtrakt, framställs för det mesta som fullständigt obegripligt. För mig är det omgivningens häpenhet som är obegriplig.

Våldsbejakande islamistgrupper utgör det allvarligaste terrorhotet i vår tid. Ändå väljer vissa svenska politiker och debattörer gång på gång att lyfta högerextremism så snart islamismen hamnar i fokus.

Att skapa stabilitet och trygghet i vårt samhälle är viktigare än någonsin. Vi föreslår en satsning på två miljarder kronor över fyra år för att polisen ska kunna anställa 1 600 nya kollegor och öka sin kompetens inom flera områden.

Vi behöver ett utökat samarbete mellan polis och underrättelsetjänst i Europa. I dagens läge finns stora brister i utbytet av information mellan olika länder. Men om det är det öppna samhället vi vill värna, ska vi ändå akta oss för en alltför hård retorik och repressiva åtgärder.

Skärpt lagstiftning, fler poliser och ökat stöd till Säpo – det är tre åtgärder som är nödvändiga för att bekämpa terror. Vi vill att det utbildas och anställs minst 1 000 nya poliser. Dessutom bör målet om minst 20 000 poliser i Sverige återinföras.

Bryssel 22 mars 2016. Ytterligare en plats och ett datum att lägga till listan över terrorns blinda hat. Människor drabbas mitt i steget och återigen tvingas vi se på när fanatism och extremism tar sig rätten att styra över andras liv. Sverige är ännu relativt förskonat men vi befinner oss på ett sluttande plan.

Våldsam extremism är ett kriminellt problem och ska adresseras som ett sådant. Terrorattacken i Bryssel visar på behovet av skärpta insatser av polis och rättsväsendet också i Sverige.

De läckta dokumenten med uppgifter om IS-medlemmar ger det demokratiska samhället en möjlighet till övertag. Tillfället är gyllene att ställa terrorister och de som varit på terrorresor till rätta.

EU:s förslag om ändring av vapendirektivet med bland annat förbud mot vapentyper för sportskytte och jakt som konsekvens, är varken grundat i forskning eller i enlighet med EU:s tidigare utvärderingar.

Sverige har fått en ny form av terrorism, som slår till utan förvarning, drabbar oskyldiga och troligen snart skördar sina första dödsoffer. Det är hög tid för samhället att svara upp mot detta hot – att vi hittills misslyckats beror på att vi inte riktigt försökt.

EU-kommissionen har efter Paris-dåden presenterat ett lagförslag som riskerar att slå mot laglydiga jägare, vapensamlare och sportskyttar. Säg nej till den här överstatliga lagstiftningen, uppmanar Dennis Andersson, jägare och sportskytt.

Det är naturligt att, efter terrordåd som det i Paris, leta efter möjligheter att undvika liknande dåd i framtiden. De förslag om förbud mot populära vapen för jakt, idrottsskytte eller samlande som EU-kommissionen lagt fram skadar däremot hundratusentals laglydiga människor samtidigt som de inte kan väntas ha någon effekt mot terrorism. Förslaget bör avvisas till förmån för verkningsfulla åtgärder mot terrorismen.

Förslagen att låta polisen begå dataintrång och utöka signalspaningen gör rättsväsendet beroende av att tekniska system bevaras osäkra för hela allmänheten. Polisiära åtgärder ska inte öka risken för identitetsstölder. Det är dags att börja prata om hur rättspolitiken påverkar samhället i stort.

Det är många utsträckta händer i politiken nu. Är det så bra, egentligen? Hinner Stefan Löfven och hans stab sätta sig ner och idka idéarbete inför valet 2018? Ni vet lite långsiktigt. Bortom nästa regelskärpning, gränskontroll och presskonferens. Eller blir det ännu ett val där höger-vänsterdimensionen ersätts av det som SD, Fi och MP vill prata om? \

Den kritik som riktas mot Säkerhetspolisen, Säpo, i samband med gripandet av den man som misstänks för förberedelse till terrorbrott är förståelig men obefogad. Underrättelseanalys är en komplex vetenskap som tillsammans med respekt för rättssäkerheten gör Säpos arbete än svårare.

Organisationen Sveriges Unga muslimer har satt i system att avfärda kritik mot islamism, och eventuella åtgärder, med lösa anklagelser om muslimhat. Det är en destruktiv strategi som bara leder till att troende muslimer som är kritiker av islamism plötsligt stämplas som islamofober. Och det förhindrar en öppen debatt om islamismens barbariska natur, skriver Bawar Ismail i sin slutreplik till Rashid Musa.

Det räcker inte med nationella handlingsplaner och en nationell stödtelefon. Vi måste stärka arbetet mot terrorn med hjälp av lokala eldsjälar, skriver folkpartisten Reza Zarenoe.

Jag vet inte vad det är som gör att vi ständigt måste jämföra olika slags våldsbejakande extremister, och ställa den ena typen av övergrepp mot den andra. Det är irrationellt och det är anstötligt. Som om ett lidande inte var lika viktigt som ett annat.

Det är uppenbart att den som har en annan uppfattning eller analys kring vad som händer i vår omvärld stämplas som extremist, islamist eller fundamentalist. Det är en medveten taktik ifrån ”liberalerna” att diskvalificera vissa röster som utmanar den liberala hegemonin från det offentliga samtalet, skriver Rashid Musa i en replik och frågar sig: Vem bestämmer vem som blir en extremist?

Den som vill förstå vad som hände i Paris bör titta på vad som hände i Bombay för sju år sedan, och hur det attentatet var upplagt. Dådet har efteråt studerats utförligt av både terroristgrupper och säkerhetstjänster. Flera terrorattentat i Bombay har sedan dess kunnat avvärjas, skriver Jonas Hellman, konsult och Bombay-bo.

Det duger inte att vänta. Vi måste agera nu och vi måste agera tillsammans, över myndighetsgränser, partigränser och tillsammans med frivilligorganisationer. Vi är övertygade om att det krävs en samlad nationell exit-strategi och där är vi beredda att bidra, skriver S-, V-, och M-politiker i Angered där unga sökt sig till extremistgrupper.

De motbjudande terrorattentaten i Paris förra veckan har inte lämnat någon oberörd. 139 människor har mist livet i ett våldsdåd som för många är oförklarligt. Jihadisternas angrepp på den franska huvudstaden måste nu ses för vad det är: en krigsförklaring mot världens demokratier. Och vår respons måste vara kraftfull.