Svenskt Näringsliv

DEBATT. En ny undersökning visar att kommunpolitiker överlag har en mer optimistisk bild av den lokala kompetensförsörjningen än företagarna, skriver Mia Bernhardsen, Svenskt Näringsliv.

I en ny rapport listar vi de tio typer av kommunala säljverksamheter som företagare upplever skapar mest osund konkurrens, skriver debattörer från Svenskt Näringsliv, Almega och Visita.

Kvinnor drabbas först och värst av klimatkrisens konsekvenser. Nu riskerar kvinnor också vara de som tar ansvar för att lösa den, varnar en skara debattörer och efterlyser mäns engagemang. Idag efterlyses också en haverikommission för svenska fiskevatten.

Vad ska kommunerna göra med de rättigheter som de kräver äganderätten till i upphandlingar, undrar Ellen Hausel Heldahl och Christina Wainikka, Svenskt Näringsliv.

Vägen till yrkesutbildning måste bli betydligt bättre. Vi föreslår därför tre förändringar av gymnasieskolans introduktionsprogram, skriver Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Yrkesutbildningen brister i kvalitet, relevans och genomströmning, anser Johan Olsson och Mia Bernhardsen från Svenskt Näringsliv.

Sveriges bästa företagsklimat finns i Vårgårda, konstaterar Svenskt Näringsliv i sin årliga rankning av lokalt företagsklimat.

Han har som anställd på Arbetsförmedlingen nära följt reformeringen av den svenska arbetsmarknadspolitiken, är djupt kritisk och släpper en granskande bok om ämnet.
”Svartmålning bäddade för den politiska reformen”, säger Johan Berg.

Kommunala energibolag snedvrider konkurrensen och tränger undan små privata installatörsbolag, skriver Ola Månsson, Installatörsföretagen, och Karin Johansson, Svenskt Näringsliv.

Det är inte brist på resurser som är den huvudsakliga förklaringen till att välfärden är otillräcklig i viktiga avseenden, anser debattörer från Svenskt Näringsliv.

Hela 99 procent av de arbetslösa nås av de nya jobbmatchningsaktörerna, visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Bara ungefär 160 arbetslösa i landet står utan matchningsföretag. Dags att avskriva planerna på ”smygkommunalisering av arbetsmarknadspolitiken”, anser Svenskt Näringslivs expert.

Bergslagen är det område där flest kommuner är sårbara för företagsnedläggningar, och allra mest sårbar är Fagersta. Men fler kommuner är nu bättre rustade än 2009 för att stå emot kriser, visar en färsk rapport.
• Hela listan, så sårbar är din kommun.
• Faktorerna som ger kommunen bättre bärkraft.
• Åtgärderna politiker kan ta till.

Bristen på kompetent personal kostar samhället 2,8 miljarder kronor — i veckan. Allvarligast är bristen på gymnasialt yrkesutbildade. Nu måste modellen för yrkesutbildning göras om, skriver Svenskt Näringsliv.

Företaget Kaunis Iron får fortsätta sin kritiserade malmbrytning i Pajala – men tillståndet begränsas kraftigt av Mark- och miljödomstolen.
Kommunstyrelsens ordförande är lättad: ”Framtidstron ökar definitivt i dag.”

Effektivare offentlig upphandling kan inte åstadkommas genom att en enskild upphandlare har vilja och ambitioner – det krävs i stället genomgripande organisationsförändringar där gamla mönster bryts och nya skapas, skriver Svenskt Näringslivs Ellen Hausel Heldahl och Jens Hedström.

Regeringen behöver ge företag möjligheten att arbeta cirkulärt med sitt avfall och på så sätt minska sina klimatutsläpp. Ett frival för företagens hushållsliknande avfall behöver därför införas snarast, skriver Svenskt Näringsliv tillsammans med representanter för flera branschorganisationer.

Miljö- och klimatfrågor är heta debattämnen i dag. Grön ungdom vill göra Sverige till ”vegolandet”. Dessutom skriver flera debattörer om mäns våld mot kvinnor. Psykisk ohälsa och vinster i skolföretag engagerar region- och kommunpolitiker.

Det behövs löpande dialog under hela inköpsprocessen för att relation mellan företag och kund ska ges bästa resultat. Särskilt när man köper med andras pengar.

För att få ut mer välfärd från varje skattekrona har kommunerna ett ansvar att arbeta med effektiviseringsfrågor och med benchmarking mot de bästa, skriver Svenskt Näringsliv.

Företagen underkänner kommunernas upphandling, visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv. ”Man ställer krav som inte är relevanta”, säger Björn Lindgren, avdelningschef på arbetsgivarorganisationen.

Om potentialen i AF-reformen inte ska förslösas behöver kontrollerna skärpas, ineffektiva åtgärder slopas och anslaget för matchningstjänster öka, skriver Svenskt Näringsliv.

Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden och fler fristående aktörer ska få möjlighet att bidra. Inriktningen är viktig, men risken är att regeringen öppnar dörren för att även kommunala leverantörer ska få konkurrera med fristående aktörer – trots att lika konkurrensvillkor är omöjligt att uppnå. Förslaget måste kastas i papperskorgen, skriver företrädare för Svenskt Näringsliv och Almega.

Alltför få ledande tjänstemän och politiker ser potentialen i inköp som ett verktyg att klara gemensamma utmaningar. Vi uppmanar därför alla generaldirektörer, kommun- och regionchefer att skapa inköpsmogna organisationer. Det skriver Inger Ek, Upphandlingsmyndigheten, Jan-Olof Jacke, Svenskt Näringsliv och Rikard Jermsten, Konkurrensverket.

Kraven på den som vill driva en skolverksamhet ska vara tuffa. Därför behöver vi en vass och tydlig Skolinspektion. Mycket pekar på att Skolinspektionen har utvecklats i positiv riktning de senaste åren, men verksamheten kan fortfarande förbättras. Det skriver Svenskt Näringslivs experter Johan Olsson och Karin Rebas som lyfter fem reformområden.

Kommunsektorns kris kan undvikas visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Rapporten visar också att mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin.

Skyddsombuden spelar en viktig roll för arbetsmiljöarbetet, men i en tid där facken under många år på flera områden har tappat medlemmar blir det allt mer ohållbart att organisationen kring skyddsombuden i praktiken är upplåst kring fackligt medlemskap, replikerar företrädare för Svenskt Näringsliv och Företagarna.

LO, TCO och Saco häpnar över att Svenskt Näringsliv vill försvaga skyddsombudens roll. Fackets intresse att ombesörja arbetstagarnas rätt att komma hem från jobbet med hälsan och livet i behåll kan aldrig ses som kontraproduktivt för företagen, skriver LO:s utredare Carola Löfstrand, TCO:s utredare Ulrika Hagström och Sacos utredare Karin Fristedt.

Bara en ytlig och bokföringsmässig analys kan landa i slutsatsen att värnskatten ger staten skatteintäkter. Faktum är att det är precis tvärtom, vilket också regeringen har bekräftat, skriver Svenskt Näringsliv i en replik till LO.

Solna toppar som vanligt. Men Malung-Sälen är årets klättrare. Turistkommunen i västra Dalarna har klättrat 158 platser på Svenskt Näringslivs lista över vilka kommuner som har det bästa företagsklimatet.

Välfärdsbranschen kräver likabehandling, men bara när det passar. Så snart likabehandlingen går i en riktning där man riskerar merarbete, insyn eller konkurrens, ja då är likabehandlingen plötsligt ett hot mot valfriheten och allmänt förkastligt.

Nya arbetssätt är nödvändiga för att möta ett ökat behov av välfärd. Men de offentliga finanserna behöver också ses över, skriver SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog i en replik till Svenskt Näringsliv.

Det är välkommet att regeringen tar tag i frågan att modernisera arbetsrätten, men tyvärr är direktiven till utredaren alldeles för begränsat. Vad som behövs är en bred ny modell som stärker både tryggheten och flexibiliteten på arbetsmarknaden, skriver Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.

Effektivare kommunal välfärd är den enda bra vägen framåt. Och politikerna måste inse att det är bråttom, anser Bettina Kashefi, Svenskt Näringslivs chefsekonom. Bakom kulisserna knyter hon nya vänskapsband med SKL.

I dagens samhälle behövs privata aktörers medverkan i välfärdssektorn. Många offentliga processer kan förbättras med arbetssätt från näringslivet. Men någon reell systemförändring lär inte åstadkommas om offentliga aktörer ska ersättas av – eller ensidigt lära av – näringslivet, skriver Erik Eriksson.

Det finns bara ett sätt att skapa resurser till alla de ambitioner som politikerna nu skissar på för den egna kommunen. Och det är att företagen får möjlighet att utvecklas, att fler kommer i arbete och att skatteintäkterna ökar.

Jag kan se att Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i mångt och mycket tycker lika kring lärarutbildningen och skolan generellt. Låt oss samarbeta för att lösa lärarkrisen, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Bettina Kashefi och Anders Morin från Sveriges Näringsliv har delvis rätt i sin rubrik: "Enbart mer resurser kommer inte att lösa välfärdens problem". Det är tyvärr det enda som är rätt i deras debattartikel, replikerar Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans.

Det är visserligen en klok ambition att höja utbildningsnivån bland de nyanlända. Men att med ekonomiska incitament driva människor in i en utbildningsverksamhet där varken kapaciteten eller kvaliteten kan garanteras är en dålig idé.

Lönsamhet och kvalitet verkar gå hand i hand bland friskolorna. Regeringens förslag på att stoppa nya skolföretag och att begränsa de befintliga skolföretagens vinster framstår därför som helt verkningslösa åtgärder för att förbättra skolan, skriver Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl från Institutet för Näringslivsforskning.

Den privata och den offentliga sektorn är beroende av varandra och behöver samspela. Tillsammans står vi inför stora utmaningar att hitta kompetens, men också att få personer att fylla de platser som kommer att behövas för att vi ska kunna upprätthålla samma nivå på service och produktivitet som idag, skriver Sveriges Kommuner och Landsting och Svenskt Näringsliv i en gemensam artikel.

Idag presenteras Svenskt Näringslivs årliga undersökning om det lokala företagsklimatet. Många förbättrar sina omdömen och bäst av alla är Munkfors, tätt följt av Markaryd. Vårt bästa råd till de kommuner som vill förbättra sina resultat är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre, skriver Christer Öhlund, Svenskt Näringsliv.

Betygsinflation är en styggelse. Den leder till orättvisa mellan elever, men är även ett problem för Sverige. Om inte de mest lämpade eleverna antas till högre utbildningar eller anställs försämras kompetensförsörjningen till företag och offentlig sektor, skriver Svenskt Näringsliv.

Regeringens förslagna lagstiftning om ägar- och ledningsprövning för företag i välfärdssektorn tar sikte på att strama upp regelverket och säkra kvaliteten. Det är därför olyckligt att förslagen är otillräckligt genomarbetade, obegripliga och inkonsekventa. De leder till mindre valfrihet och sämre utvecklingskraft i välfärden.

Svenskt Näringsliv slår på stora trumman för att mota regeringens försök att begränsa vinsterna i välfärdsföretagen – men argumenten ekar tomt. Skattefinansierade bolag som Engelska Skolan, Academedia och många andra är extremt lönsamma, skriver ekonomijournalisten Per Lindvall.

Suhonens och Svenssons artikel visar ett taffligt letande efter hål i den forskning som når slutsatser de inte tycker om. Men sanningen är att mina analyser är mer robusta än OECD:s, skriver Gabriel Heller Sahlgren i en replik.

I en rapport från Svenskt Näringsliv, Mer än bara prov – mjuka utfall i kommunala och fristående skolor, försöker Gabriel Heller-Sahlgren visa att fristående skolor är bättre än kommunala. Men det stämmer inte – några sådana slutsatser går inte att dra från underlaget.

Regeringen väljer att gå vidare med ett förslag om att begränsa vinsterna i välfärden – trots att den utredning som Ilmar Reepalu (S) presenterat har sågats av ett stort antal tunga remissinstanser. Vinstbegränsningsförslaget kommer i praktiken innebära att många privata företag inom skola och äldreomsorg tvingas lägga ned.

Oannonserade inspektioner oftare, tydliga mätbara krav och användarvänliga sajter där kvaliteten inom skola, vård och omsorg kan jämföras. Det är några av Svenskt Näringslivs förslag för stärkt kvalitet i välfärden. Det är vägen framåt – inte vinststopp!

Det är gigantiska summor som den finansiella eliten och de stora bolagen inte bidrar med till välfärden och samhällsbygget. Summor som skulle kunna göra att kvaliteten höjs i skolan och att cancersjuka får vård i tid.

Arbetsförmedlingen har betydande problem. I dagarna har en tidigare upphandlingschef vid myndigheten beskrivit upphandlingar för miljarder kronor som försvinner i ett ”svart hål” utan uppföljning av resultat. Det är oacceptabelt. Svenskt Näringsliv har länge efterlyst flera åtgärder för att få till stånd ett transparent betygssystem för att mäta resultat och belöna aktörer som faktiskt levererar.

Svenskt Näringsliv uppmanar riksdagen att fälla den föreslagna lagstiftningen om arbetsrättsliga villkor i upphandling. Flera av deras argument bygger dock på missuppfattningar, skriver TCO i en replik.

Regeringen har presenterat ett nytt förslag till upphandlingslagstiftning. Men trots att det tidigare föll är ändringarna marginella - och lagen skulle bli förödande för konkurrensen och för seriösa företagare.

Svenskt Näringsliv bedömer att det är möjligt att effektivisera kommunal verksamhet med 15 – 25 miljarder kronor fram till år 2020 utan att kvaliteten blir lidande. Därtill kan effektiviseringar också ske i landstingen. På så sätt kan skattehöjningar undvikas.

LO vill utvidga tillämpningen av turordningsreglerna även till omplaceringssituationer. Det skulle få mycket negativa konsekvenser, varnar Svenskt Näringsliv i en replik.

Populismen skördar framgång runt om i världen. Men trots uppenbara utmaningar för Sverige saknar både regering och opposition krisinsikt. Det är dags att släppa den kortsiktiga politiska retoriken och börja skissa på stora reformer. Svenskt Näringsliv startar därför projektet ”Ett utmanat Sverige” där vi kommer att ta fram genomgripande reformförslag.

Oschyst konkurrens från kommuner och landsting eller berättigat intresse att ge medborgarna nödvändig service? Båda förhållandena kan vara sanna. Nu inleder Konkurrensverket, Svenskt Näringsliv, SKL och Almega en kampanj för ökad kunskap om regelverket och bättre dialog mellan näringslivet och det offentliga.

Idag finns ofta arbete på platser där det saknas bostäder, och lediga bostäder där det saknas arbete. Regeringen måste skyndsamt utreda hur rörligheten kan öka på arbetsmarknaden. Det är nödvändigt om vi ska klara att de utmaningar som Sverige står inför, skriver Almega och Svensk Näringsliv.

Många företag behöver medarbetare med spetskompetens inom sitt yrkesområde. Men för många gymnasieelever ratar dessa utbildningar eftersom de uppfattas som för smala. Och när kommunerna saknar det nödvändiga elevunderlaget erbjuds de heller inte. Svenskt Näringsliv välkomnar därför budgetsatsningen på särskilda branschskolor.

Ambitionen att komma tillrätta med osund konkurrens i offentlig upphandling är naturligtvis lovvärd. Lösningen som nu arbetas fram i riksdagen går dock emot själva kärnan i den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Kompetensberedningen i Sörmland har hämtat inspiration från det tyska lärlingssystemet och förordar bland annat mer samverkan samt en förändrad attityd gentemot yrkesutbildningar.

Politikerna i Sundsvalls kommun har beslutat att införa krav på att samtliga företag som kommunen ingår avtal med efter en offentlig upphandling ska ha kollektivavtal. Det är ett brott både mot lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om valfrihetssystem (LOV) samt EU-rätten, skriver Svenskt Näringsliv Ellen Hausel Heldahl.

Den rödgröna regeringen har på grund av sin valhänthet snabbat på normaliseringen av Sverigedemokraterna. Att näringslivet nu öppnat för mer reguljära kontakter med SD beror helt enkelt på att den sittande regeringen inte upplevs styra riket.

Jag vet att det verkar chockerande för en av LO:s allra mest lojala fans men det finns bara ett köpt parti i landet och det är Socialdemokraterna. Det finns bara ett parti som har lobbyister i sin partiledning. Sedan 100 år tillbaka.

Socialdemokraterna och LO döljer på intet sätt sitt samarbete och LO är helt öppna med hur de stödjer S. Så att rikta kritik mot denna samverkan och kalla den lobbyism blir helt missriktat. Men hur ser det egentligen ut på andra kanten i politiken?

Nej, det är inte okej för att de i ett sekel har kunnat göra just så. Nej, det är aldrig okej att kunna köpa lagstiftning. Men det är precis vad LO nu gör.