Kriget i Ukraina och dess följder dominerar dagens debattsidor, med bland annat krav på tydligare flyktingregler och sänkt bensinskatt. Men även vårdfrågor debatteras: Löneläget för sjuksköterskor och villkoren för studenters och kvinnors sjukvård.

Andelen elever som får sitt studiebidrag indraget på grund av skolk har nått den lägsta nivån på tio år.

I stället för att skälla på studenter som uttrycker sin besvikelse, hur banalt den än må uttryckas, bör en kollektiv ansträngning göras för att hitta former där studentfirandet kan genomföras – utan att offra smittbekämpningen.

Klinisk handledning måste värderas högre och vara meriterande för läkaren genom hela karriären. Att läkarstudenter saknar handledare är illavarslande.

Synsättet att yttrandefriheten slutar där någon blir upprörd eller när makten ogillar det som sägs måste bort. Det skriver Medborgerlig samling apropå censur av studentflak i bland annat Eskilstuna.

Vi kräver ett omtag på såväl nationell som regional och kommunal nivå för att skapa en gymnasieskola som är hållbar både för eleverna och arbetsmarknaden, skriver oppositionsborgarrådet Olle Burell (S).

Många studenter i vardande har blivit antagna och letar efter boende. Samtidigt tvingas många tacka nej till sina drömutbildningar på grund av bostadsbrist. Det är en skam för Sverige, skriver Theo Herold och Nils Annink (M).

Det är hög tid för vårdens arbetsgivare att planera för sommarens bemanningsutmaningar. Vår rekommendation till dem är att de rekryterar så många läkarstudenter som möjligt att arbeta som läkarassistenter eller underläkare, skriver företrädare för Sveriges läkarförbund, Sjukhusläkarna, Sveriges yngre läkares förening, (Sylf) och Sveriges läkarförbund Student.

Meritpoängssystemets ursprung­liga vällovliga syfte var att stimulera elever att läsa mer matematik och språk, men i sin nuvarande ut­ formning är det i stället ett oerhört kraftigt styrsystem som är katastrofalt för gymnasisternas språkkunskaper, skriver Tommy Sandebring.

För många av de studerande är yrkeshögskolan ett snabbt och effektivt sätt att avancera på arbetsmarknaden och få en tydlig yrkesroll som ger en ökad trygghet och bättre försörjningsmöjligheter, skriver Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson.

I dag, den 26 november, lanseras Svenskt Näringslivs rapport ”Handlingskraft kan lösa lärarkrisen” där sex skribenter har fått i uppdrag att tänka fritt kring möjliga vägar för att förbättra kompetensförsörjningen, skriver Svenskt Näringslivs utbildningspolitiska expert Johan Olsson och skolpolitiska expert Karin Rebas.

Det finns en rad indikationer på att dagens högskolepolitik inte levererar. Åtta av tio studenter ger sig in i högre studier för att få ett jobb – men många får inte ett kvalificerat jobb eller det jobb de hoppades på, skriver Fredrik Voltaire från Almega och Malin Påhls Hansson från Saco studentråd.

Distansutbildningar missgynnas på grund av att lärosätena inte får betalt för alla studenter de utbildar. De som inte klarar tentan utbildas alltså gratis. Det är ett systemfel som måste rättas till, skriver Sveriges förenade studentkårers ordförande Jacob Adamowicz och vice ordförande Daniel Lindblom.

Studier på distans innebär tyvärr ofta bortkastad tid, möda, förhoppningar och pengar för studenter, utbildningsanordnare och samhället. För att komma tillrätta med felaktiga incitament och utbildningsformer behövs ett strikt prestationsbaserat ersättningssystem.

Det förfasas och rasas mot olika sexistiska banderoller upphängda på de studentflak som trafikerar många gator nuförtiden. Men påståendet att ekivoka skämt leder till våldtäkt är orimligt och visar snarare en feminism som tappat både sin humor och sin konstruktivitet.

För att Sverige ska klara klimatutmaningarna, stärka arbetsmarknaderna och ge alla svenskar en möjlighet till en högre utbildning så behöver vi en snabb och fungerande tåg-, cykel- och kollektivtrafik. Därför är regeringens nya satsning på infrastruktur en rejäl vinst för Sveriges studenter och unga.

Betygsinflation är en styggelse. Den leder till orättvisa mellan elever, men är även ett problem för Sverige. Om inte de mest lämpade eleverna antas till högre utbildningar eller anställs försämras kompetensförsörjningen till företag och offentlig sektor, skriver Svenskt Näringsliv.

En ny studie visar att svenska statliga stipendier till utländska studenter och forskare fungerar som Sverigefrämjande strategi, men att det inte nödvändigtvis gynnar svensk arbetsmarknad. För flera blir Sverige ett genomgångsland, där svenska staten bekostar en utbildning för en person som sedan blir verksam i ett tredje land.

Sverige står inför en gigantisk lärarbrist. Till 2025 beräknas 65 000 lärare saknas och alldeles för få väljer att läsa en lärarutbildning. Fortsätter vi i den här takten kommer vi att sakna 80 000 lärare om 15 år. Det kommer få ödesdigra konsekvenser för vår samhällsutveckling. Därför måste rätt satsningar göras för att få fler till läraryrket, skriver Matilda Gustafsson, ordförande för Lärarförbundet Student.

Försörjningskravet för internationella studenter är stelbent och riskerar att göra Sverige till en fattigare och mindre dynamisk utbildningsdestination, menar Stockholms studentkårers centralorganisation och Centerpartiet.

I ett Sverige som präglas av lärarbrist ska alltså tusentals förskollärare och blivande sådana bli obehöriga att undervisa 6-åringar? Alliansens förslag om fyraårigt lågstadium är både pinsamt och verklighetsfrånvänt.

Att sitta tyst när regeringen höjer skatten för akademiker är inte att värna studenters framtid. Sluta hyckla SSU!

Det är inte trovärdigt när MUF säger sig vilja värna studenters ekonomi samtidigt som de vill införa studieavgifter på uppåt 50 000 kronor per termin, införa marknadshyror som skulle chockhöja ungas hyror, och dessutom avskaffa bidragsdelen i studiemedlet helt.

Socialdemokraterna försöker ge sken av att de vill hjälpa studenter genom att höja studiebidraget med 300 kronor. Men deras förslag är så genomskinligt att det är lätt genomskåda. Deras politik ger inte studenter mer pengar i plånboken - ett höjt studiebidrag fyller knappast det tomrum som skattehöjningarna skapat.

Receptet bakom de mest framgångsrika nya företagen är en kombination av teknik och humaniora, den insikten finns redan i USA och Silicon Valley. Nu är det dags att även i Sverige avskaffa myten om att studier i ämnen som konstvetenskap, litteratur och filosofi inte leder till jobb.

Kvaliteten på svensk högre utbildning måste höjas, och görs inte det måste påföljderna vara kännbara. UK-ämbetet bör förses med utökade sanktionsmöjligheter för att stänga ner undermålig utbildning samt ge dryga böter för bristande kvalitet.

I det politiska uppdraget ingår inte att ha åsikter om vad som helst. Debatten om Göteborgs Stadsteaters uppsättning av Jihadisten borde inte handla om om vi ska dalta med terrorister eller inte, utan om vikten av att värna om den fria kulturen.

För att frigöra utbildade och erfarna poliser som idag utreder enkla brott bör blivande poliser kunna extraknäcka under sin studietid med att utreda och klara upp vardagsbrotten.

Byråkrati och onödig administration har gjort att utländska studenter förlorat sina studieplatser när de inte fått uppehållstillstånd i tid. Även masterstudenter och forskare som redan befinner sig i Sverige påverkas när de måste ansöka om nytt visum efter ett år. Det riskerar att skada Sveriges internationella rykte och hämmar vår konkurrenskraft. Vi presenterar därför nya förslag som ska underlätta visum- och uppehållstillståndsprocessen.

Det finns aktörer som de senaste åren tagit krafttag mot studentbostadsbristen genom samverkansprojektet Sthlm6000+. En modell som nu spridit sig till både Göteborg och Lund.

Bristen på bostäder för studenter hämmar regionens tillväxt och människors möjligheter att själva kunna förverkliga sina livsprojekt. Vi på studentkårerna möter dagligen studenter i Stockholm som vittnar om hur bristen på en egen bostad allvarligt försvårar deras möjligheter att klara studierna. Andra kan inte ens påbörja studier i Stockholm.

Politik med fokus på antal högskoleplatser och högskoleorter är en populär lösning på många problem i samhället. Men om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation också i framtiden ska politiken fokusera på utbildning på hög internationell nivå. Och då måste regeringen prioritera kunskaper - inte ägna tid åt marginella lokaliseringsfrågor, skriver Håkan Regnér och Galina Pokarzhevskaya, Saco.

Kristdemokraterna föreslår fördubblat jobbskatteavdrag och examensbonus för personer under 25 år. Syftet är att förlänga den aktiva tiden i arbetslivet, vilket är nödvändigt med tanke på den demografiska utvecklingen. Den tid som etableringsåldern i arbetslivet kan sänkas är viktig för den enskilde, samhället i stort och pensionssystemet.

Förslaget om en examensbonus för lärarstudenter ska ses som en del i ett större paket för att stärka lärarutbildningen. Bonusen är både en morot för fler att ta examen och en tydlig signal om att fler lärare är vår högsta prioritet.

De ensamkommande barnen har goda förutsättningar att klara sig i Sverige. Men om integrationen ska fungera krävs åtgärder från samhällets sida, och ansvaret slutar inte på 18-årsdagen, skriver forskarna Eskil Wadensjö och Aycan Celikaksoy som i flera studier undersökt hur det går för ensamkommande flyktingbarn.

Nödvändigheten i att framtidens lärare får kompetens för den verksamhet som väntar i svenska klassrum kan inte ifrågasättas. Denna kompetens bör självklart omfatta förutsättningar att undervisa även elever med ett annat modersmål än svenska.

Verksamheten i Nobelcenter utvecklas i nära samarbete med några av världens främsta museiexperter och i tät dialog med forskare och Nobelpristagare. Med Nobelpriset som bas vill vi skapa engagemang kring vetenskap, litteratur och fred. I linje med Alfred Nobels testamente vill vi bidra till ”mensklighetens största nytta”.

Blasieholmen är fel plats för ett Nobelcenter. Centret riskerar dessutom att bli för stort och dyrt. Och en hållbar idé om innehållet saknas. Centret bör i stället bygga på ett tätt samarbete mellan forskare och studenter - det skulle ge publiksuccé och gynna forskningen.

Det skulle kunna vara så att vi under 2000-talet utexaminerar lärare som är sämre rustade för uppdraget än tidigare generationer. Det borde engagera kommunerna som är beroende av kompetent personal. \

Högskolans problem som nu debatteras är välkända. Skulden läggs på politikerna, men högskolan har själv möjlighet att förbättra sig inom gällande regelverk och finansieringssystem. Jag är besvärad av bristen på öppenhet om detta och av oviljan att ta itu med problemen, skriver Gunnar Karlsson, KTH-professor.

Om Ulf Kristersson menar allvar med att Moderaterna ska bli klassresenärernas parti måste han också våga ställa krav i bostadssamtalen med Mehmet Kaplan.

Dementimaskineriet är nu i full gång och såväl studentkårer som ledning tar avstånd från Dick Harrisons uppmärksammade artikel om hur han motarbetats när han värnat om kvaliteten i undervisningen. Men Harrisons berättelse är inte unik utan får stöd av många liknande fall. Det skriver företrädare för stiftelsen Academic Rights Watch, som bevakar den akademiska friheten i Sverige.

Med sitt förslag om avskrivna studielån för kvinnor befäster Digitaliseringskommissionen normer och fördomar i stället för att bekämpa dem, skriver Aleksandra Boscanin som studerar datateknik och är aktiv i MUF.

Om Sverige ska hänga med i den internationella konkurrensen behövs rejäla reformer för bättre konkurrens, mer samverkan och ökad kvalitét i den högre utbildningen. Centerpartiet har på vår partistämma och i riksdagen nyligen föreslagit en rad reformer för en högskola i världsklass. Ett förslag är att högskolan åter ska bli avgiftsfri för utländska studenter.

Ägardirektiven till Akademiska hus måste förändras och respekteras. Vi kräver att resurserna som tillägnats landets universitet och högskolor inte ska plockas ut ur verksamheten. Alla studenter har rätt till samma förutsättningar under sin studietid, skriver sex studentorganisationer.

Satsa på fler kvalificerade extratjänster, erbjud skarpa projekt från verksamheten och samverka med studenter som skriver examensarbeten. Så kan kommunerna få kontakt med studenter och därigenom säkra sin kompetensförsörjning, skriver Kristin Öster, ordförande i Saco studentråd.

Ett internationellt utbyte av kunskap är centralt för framtidens jobb och samhälle. Samtidigt har vi färre internationella studenter som kommer hit och för få svenska studenter som studerar utomlands. Därför påbörjar regeringen nu ett arbete för att främja internationaliseringen vid universitet och högskolor.

Studenternas trygghet vid sjukdom behöver förbättras. Det är en del av sjukförsäkringssystemet som nu ses över i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.