Storstäder

Trots att de flesta partier säger att det behövs fler träd som koldioxidinfångare så minskar trädbeståndet i Stockholm, skriver Anders Tranberg, Stockholms Naturskyddsförening.

Ungdomarna fortsätter att fly småkommunerna i glesbygden. ”De ungas rörelsemönster avgör vilka platser som växer”, säger Charlotta Mellander, forskare vid Jönköping university.
• Lista: Så stor är befolkningstillväxten i universitets- och högskolestäder.
• Lista: Här är småorterna unga flyr.

Den senaste Stockholmsdebatten visar att staden är norm och att snart nog alla andra sätt att leva på betraktas som suspekta avvikelser. En mindre ytlig diskussion låter som vanligt vänta på sig.

Nu återinförs amorteringskravet som varit tillfälligt borttaget under pandemin. Det är ett krav som slår hårt mot unga som redan har svårt att komma in på bostadsmarknaden, skriver HSB:s förbundsordförande Johan Nyhus och SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.

LO och den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden föreslår i en rapport höjda bilavgifter på olika platser i storstädernas centrum. Det är fel väg att gå, menar Sverigedemokraternas Martin Kinnunen och Gabriel Kroon, eftersom förslaget främst drabbar privatekonomiskt svagare gruppers bilkörande och bilägande.

Många orter kämpar förgäves för en ynka perrong så att lokaltågen kan stanna, samtidigt som staten investerar stort i järnvägen mellan storstäderna. Det här sticker i ögonen, skriver skriver professor Martin Gunnarsson Kulldorff.

”Det finns inga perfekta brottsoffer,” hette det förr från feminister. Det ansågs som ett viktigt progressivt ställningstagande då. Idag är det istället viktigt att gapflabba åt Joakim Lamotte när han hotas och rånas. Eller åt den som är rädd för terrordåd.

Det ska vara lika enkelt att äga en elbil i Smålands inland som i Stockholms innerstad. Men dagens omoderna regelverk kring elnätsavgifter innebär höga driftskostnader för snabbladdningsstationer. Det leder till att de koncentreras till områden där många kör – det vill säga städerna, skriver Tobias Henmark, Fortum Charge & Drive.

Om Sverige ska hålla ihop krävs att statlig service finns nära invånarna. Annars finns risken att tilliten i samhället minskar än mer, menar Dan Hjalmarsson, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Det finns risker med att stirra sig alltför blind på valanalyser, till exempel att man i alltför hög utsträckning försöker vinna förra valet igen.

Tonårsflickor och unga kvinnor i storstäder är otrygga. En anledning är att många städer inte är utformade efter deras och många andras behov av trygg och välfungerande kollektivtrafik, säkra parker och gångvägar. I dag, på FN:s dag för världens städer, uppmärksammar vi den viktiga roll städerna spelar.

Det som brukar betecknas som “hålor” – det vill säga våra mindre orter – är verkligt klimatsmarta samhällen. Nya gröna stadsdelar i storstäderna verkar däremot inte bidra till att minska utsläppen.

Det nyinrättade Rådet för hållbara städer har en viktig roll i att möta Sveriges miljö- och klimatåtaganden, men också socioekonomiska utmaningar som segregation och trygghetsfrågor, skriver Monica von Schmalensee, ordförande för Rådet för hållbara städer, som idag släpper sin första rapport.

Om man bara läser de fyra största rikstidningarna är risken hög att bilden av Sverige förenklas till en enda stor brottsplats eller sportarena. Inte ett land där riktiga människor lever och verkar, skriver journalisterna Camilla Jara och Lisa Johansson, som undersökt saken i en kandidatuppsats.

Storstadsområdena är vinnarna i det statliga jobbpostkod­lotteriet. Förlorare är övriga landet – särskilt mindre kommuner i gles- och landsbygd. I dessa 136 kommuner minskar statens närvaro totalt sett.

Per Schlingmann vill se ett kommunalt ledarskap som förmår attrahera både invånare och besökare, inte minst i det fysiska rummet. Vi vågar påstå att vårt samarbete är exempel på ett sådant ledarskap, skriver Karin Johansson, Svensk Handel och Niklas Nordström (S), Luleå kommun.

Under julhelgen lastar vi våra bilar och kör kors och tvärs över landet. Många tillbringar julen i den hemort de en gång lämnat. Per Schlingmann skriver här om vad alla de kommuner som blivit platser man lämnar för storstäderna bör göra för att bli platser man stannar i – eller flyttar till.

Bostadsbristen är akut och byggandet måste öka. I våra städer byggs mer än på 40 år, men tätare städer ökar kraven på att den natur som finns kvar klarar viktiga funktioner som att förebygga ohälsa. Aktörer i hela byggkedjan måste bidra för att skapa hållbara och hälsosamma städer, skriver företrädare för kommuner, byggföretag, arkitekter, forskare samt konsulter i forsknings- och utvecklingsprojektet C/O City.

Nästan all obebyggd mark i våra storstäder är i dag oåtkomlig för bostadsbyggare. För att visa på problemen planerar vi nu en helt ny stadsdel i Kymlinge, ett grönområde utanför Stockholm.

Framtidens städer kräver fler klimatsmarta lösningar och transporter. Om Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland krävs helt nya och bredare samarbetsformer mellan offentliga och privata aktörer på det lokala, regionala och nationella planet, skriver kollektivtrafikexperterna Charlotte Wäreborn Schultz, Stenerik Ringqvist och Bo Enquist.

Det finns redan i dag verktyg för att driva på decentraliseringsarbetet och säkra myndigheters och de statliga jobbens närvaro i hela landet. Därför borde civilministern kavla upp ärmarna, ta av skygglapparna och sluta gömma sig bakom ett uppdrag.

Många orter har sett statliga tjänster försvinna när myndigheter okoordinerat flyttat sina kontor till Stockholm eller andra större städer. Det visar att styrningen av myndigheterna inte längre är anpassad till samhällsutvecklingen, och det kan vi inte stillatigande acceptera. Regeringen ska därför ta ett tydligare grepp över myndigheternas lokalisering för att garantera en närvaro i hela landet.

Alla Sveriges mindre orter verkar vara lämnade åt sitt öde och får inte samma uppmärksamhet som storstäderna och dess invånare. Men det finns en mängd utmaningar i de små orterna som kräver nya spännande lösningar där arkitekturen måste få spela samma utvecklande roll som i storstäderna.

När staden får pengar från statskassan kallas det utvecklingsmedel eller infrastruktursatsning eller något annat fint ord. När landsbygden får samma slags medel ses det plötsligt som något slags stöd. Bilden målas upp av en närande stad och en tärande landsbygd, där den sistnämnda lever på bidrag. I själva verket är det så att både staden och landet bidrar och båda får statligt stöd.

Industripolitik och landsbygdspolitik har mycket gemensamt. Om de fundamentala förutsättningarna för näringslivet eller bygden förändras till det sämre, ja, då hjälper sällan miljarder från staten eller EU för att bryta utvecklingen.

Det finns en konfliktlinje i svensk politik som växer i styrka och som borde diskuteras mer: konflikten mellan land och stad. Sverige blir allt mer urbaniserat och det är inte bara storstadsregionerna som växer - alla tätorter växer. Men rikspolitiken och mediedebatten är upptagen med att diskutera vem som är mest för eller emot invandring.

Konflikten mellan storstaden och landsbygden blir tydligast här i Stockholm, och den är svår att hantera. Som infödd stockholmare tycker jag att det är problematiskt att delar av riket förvandlas till ett Skansen, där jobben blir färre och resurserna mindre.

Samhället ändrar sig i en takt som aldrig tidigare skådats. Det manifesterar sig på en rad olika sätt, varav tre är de mest avgörande; urbaniseringen, globaliseringen och denna snabba teknologisk utvecklingen. Ska Sverige stå starkt i framtiden behöver vi en politik som söker kraft i de förändringsströmmar som finns, snarare än lägger sina resurser på att lönlöst söka hindra dem.

Politikerna måste förstå att städernas styrka är invånarna, och att det är de som är avgörande för städernas framtid. Och framförallt måste de ta fasta på att dagens kommuner är för små för morgondagens städer, visar Sydsvenska Handelskammaren i en ny rapport.

Hyperurbanisering, dematerialisering, jobb som försvinner och nya villkor på arbetsmarknaden. Debatten handlar sällan om det som utmanar vårt samhälle på längre sikt, i stället handlar den om enkla och kortsiktiga frågor. Men det här är några av de trender som den nya regeringen med Stefan Löfven i spetsen är tvungen att bemöta.

Större städer mot landsbygd, vänster mot höger – och vänster mot vänster. Dagens Samhälles unika granskning av valresultatet i kommunerna visar att Sverige blir alltmer politiskt delat.

I veckan belönades Stockholm av Världsnaturfonden för stadens framsynta klimatarbete. Och vi tänker fortsätta vara en förebild. Stockholm ska bli en fossilbränslefri stad senast år 2050 och nu finns det en plan som inom några veckor kommer upp i kommunfullmäktige för beslut, skriver borgarråden Sten Nordin och Per Ankersjö.

Självklart ska vi ha storstäder, men Stockholms tillväxt tas av många för given och ifrågasätts inte ens av landsortens företrädare. Eftersom alla varken vill eller kan bo i storstäder måste Sverige också bestå av många vitala och tillväxtbenägna mindre regioner. Därför måste vi hävda hela landets intressen inför regeringens beslut om framtidens infrastruktur, skriver Anders Andersson.

The Capital of Scandinavia ska vara norra Europas bästa plats för företag att starta och växa. Arbetslinjen måste därför kompletteras med en företagarlinje som underlättar genom sänkta arbetsgivaravgifter, reducerat sjuklöneansvar och ett investeraravdrag.

Stockholm är Sveriges tillväxtmotor. När Stockholm växer så växer Sverige. Därför har vi inte råd med fler långbänkar som Slussen och Förbifart Stockholm, skriver 12 unga moderater från Stockholmsregionen.

De stora exportföretagen spelar en central roll i skapandet av resurser för den svenska välfärden. Men alltför ofta förbises och underskattas kommunernas roll som skapare av grunden för tillväxt.

I en debatt på Dagens Samhälle har utvecklingen i Degerfors ställts i motsats till Stockholms tillväxt. Men så behöver inte vara fallet. Genom att använda infrastrukturpengarna, skatterna och myndigheterna på rätt sätt gynnar vi både städer och landsbygd.

Den amerikanska delstaten Texas huvudstad Austin är en ganska okänd stad i Sverige. Men för politiska beslutsfattare finns det skäl att titta närmare på ”Silicon Hills”, som regionen runt Austin kallas. Där finns mycket att lära.

I en replik, genomsyrad av den klassiska vänsteruppfattningen att allt i samhällsutvecklingen är ett nollsummespel, pådyvlar vänsterpartisterna Roland Halvarsson och Ingvar Eriksson läsarna missuppfattningen att vi folkpartister vill utöka den geografiska orättvisan i Sverige, skriver Stockholmspolitikerna Lotta Edholm och Madeleine Sjöstedt.

Transportgruppens Maria Nygren skriver att Stockholm har mycket att lära av andra städer när det kommer till varutransporter. Jag delar Nygrens uppfattning och därför ingår också Stockholm i ett samarbete med andra storstäder som Göteborg och Malmö kring just dessa frågor, replikerar Ulla Hamilton.

De båda folkpartisterna Edholm och Sjöstedt gör sig i till röst för det missförstådda och undanskuffade Stockholm, som trycks ned på landsbygdens och de mindre städernas bekostnad. Men verkligheten bakom den fluffiga storstadsretoriken ser helt annorlunda ut, replikerar Roland Halvarsson och Ingvar Eriksson från Degerfors.

Stockholm är Sveriges tillväxtmotor, vars dynamiska utveckling ger positiva effekter i hela landet. Därför bör regeringen göra sitt yttersta för att undanröja propparna som bromsar utvecklingen i huvudstadsregionen.

Stockholm kräver bra varutransporter. Och har mycket att lära av Göteborgs trafikpolitiker. Det går inte att cykla in tvåhundrafemtio tusen liter mjölk till staden varje dag och det går inte att bygga nya Karolinska sjukhuset med cement transporterad i t-banan.

Våra städer står inför stora sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar och det är där kampen om klimatet kommer att stå. Men det är också i städerna som lösningarna finns, skriver Anders Knape och Peter Örn.

Politiker visar ett välkommet engagemang för flera av Stockholms tillväxtfrågor och små företag. Men det behöver kompletteras med ett lika starkt engagemang för regionens högteknologiska storföretag, replikerar Klas Wåhlberg.

En huvudstadsregion som växer med en halv miljon invånare till 2030 kräver en storstadspolitik med offensiva reformer och åtgärder. För att klara nödvändiga investeringar i infrastrukturen krävs nytänkade.

Urbaniseringen är en global trend som påverkar livsstil, värderingar, ekonomi och politik. Att det går bra för ett lands städer är avgörande för hur det går för hela landet.