Specialistvård

Väntetiderna är ett av nutidens stora problem i vården. Men med nytänkande kan patienternas lidande minska, deras inflytande öka och väntetiderna kortas, skriver miljöpartisten och ledamoten i Region Skånes fullmäktige Lena Östholm Munkberg.

Digitala vårdmöten är en ”lågt hängande frukt”. Det är algoritmer och automatisering som ska göra vården mer tillgänglig för dem som verkligen behöver den, enligt Doktor24-grundaren Tobias Perdahls vision. Men dagens ersättningssystem för nätläkare hämmar vårdens digitalisering. ”Systemet är inte riggat för att möta den kraft som digitaliseringen kommer med”, säger han.

För att säkra kompetensförsörjningen av specialistläkare krävs handling. Det skriver Läkarförbundet som presenterar flera förslag på åtgärder.

Svensk sjukvård har fortsatta problem med dålig kontinuitet och långa väntetider. Få har en fast vårdkontakt och regeringen uppmanas i en ny rapport ta tag i problemen.

Under pandemin prioriteras vårdproduktion framför utbildning, vilket gör att bristen på specialistläkare förvärras och i längden även möjligheterna att beta av vårdskulden. En femtedel av alla ST-läkare kommer inte att uppnå specialistkompetens på utsatt tid, skriver Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges läkarförbunds utbildnings- och forskningsråd.

Vårdkoncernen Aleris har bytt ägare och växer. Då valde de att sätta en regiondirektör vid rodret. Johan Färnstrand säger att regionerna håller ihop svensk vård – men vill nu vara med och utveckla den som privat aktör.

För att skapa en god och nära vård för runt tre miljoner astma och allergipatienter behöver kunskapen öka, arbetssätten ändras och vården organiseras på ett bättre sätt, skriver Astma och Allergiförbundets förbundsordförande Maritha Sedvallson.

I dag avslutas riksdagsterminen med en budgetdebatt om svensk hälso- och sjukvård. Sedan S-regeringen tillträdde 2014 har köerna ökat lavinartat, med 136 procent inom specialistsjukvården. Det är förödande för samhällskontraktet och skapar oro hos patienter, skriver Camilla Waltersson Grönvall (M).

Både tillväxt och lönsamhet i den privata vård- och omsorgssektorn fortsätter att mattas av, enligt en ny rapport. Minskad tillväxt inom omsorg och socialtjänst, men även nätläkarbolagens förluster, tynger branschen mest.

I de berättelser ME-sjuka delat om sin vårdsituation inom ramen för protestaktionen #MEvårdsaknas blir det väldigt tydligt att många blivit mer sjuka på grund av felaktig vård, skriver bland andra Malin Carlbom och Karin Alvtegen.

Regioner som förbättrar sina väntetider eller redan presterar korta väntetider i specialistvården får del av nya kömiljarden. Fem regioner blir helt utan utdelning.

I dag lägger sjukvården femton gånger så mycket resurser på att behandla följdsjukdomar till obesitas som att behandla själva sjukdomen. Få svårt sjuka obesitaspatienter får den specialiserade vård de behöver, skriver patientföreträdare och professionen med anledning av World Obesity Day.

Kommuner och regioner kan lära sig av sjukvården. Flytta besluten dit det finns kompetens, och det som inte hinns med i en beslutande församling kan lämpas över på en annan.

Hade Vänsterpartiet fått bestämma hade alla anställda i vården varit tvingade till en enda arbetsgivare och utan möjlighet till eget inflytande över sin egen arbetssituation, konstaterar Irene Svenonius (M) i en replik.

I dag publicerar Riksförbundet sällsynta diagnoser en rapport som visar att personer som har sällsynta diagnoser möts av bristande kunskap och förmågor hos vården. För att komma framåt behövs en nationell handlingsplan. Ansvaret vilar ytterst på regeringen, skriver förbundets ordförande Ulf Larsson.

Tandläkaren Lars Grundström är Region Dalarnas första specialist i orofacial medicin. Hans uppgift är att behandla patienter med komplexa vårdbehov.

De stressrelaterade sjukskrivningarna ökar och antalet dödsolyckor på jobbet blir fler. Företagshälsan kan bidra till att förebygga sjukdomar, skador och sjukfrånvaro förorsakat av arbetet. Men då måste det finnas rätt förutsättningar för den att göra sitt jobb, skriver vd:n på Sveriges Företagshälsor Peter Munck af Rosenschöld.

Den växande psykiska ohälsan bland barn och unga är ett stort samhällsproblem. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm är väl utbyggd, men är ansträngd. Så ska det inte vara, skriver Anna Starbrink (L) och Lotta Edholm (L).

Den bild som har satt sig politiskt är att ju mer vård som kan koncentreras till de stora universitetssjukhusen, desto bättre kommer den att bli. Med denna logik finns det ingen bortre gräns för vad som bör koncentreras. Men så kan man rimligen inte resonera.

Minst 10 000 svenskar beräknas vara drabbade av den funktionsnedsättande neurologiska sjukdomen ME. Trots detta finns bara fyra specialistkliniker i Sverige. Det eftersatta kunskapsläget kring sjukdomen ställer primärvården inför stora utmaningar när det kommer till att hantera ME-sjuka.

Tänk om hela den svenska sjukvårdens inriktning mot mer högspecialiserad vård är fel? Det låter visserligen rimligt att övning ger färdighet. Men om den som kommit fram till att det måste vara så, inte vet något om kirurgi och inte heller vet något om vilken övning som ger vilken färdighet, är det läge att tänka om skriver Daniel Suhonen, med anledning av SVT:s dokumentär den stora sjukhusstriden.

Väntetiderna i vården ökar. Det drabbar både de patienter som väntar och samhället som förlorar arbetsföra medborgare eller måste bekosta onödiga stödinsatser. Men även arbetsmiljön drabbas när medicinsk kunskap och evidens inte följs, konstaterar Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna samt förste vice ordförande i Läkarförbundet.

När statsminister Stefan Löfven nu åker på vårdturné efter snart fyra år som statsminister finns facit – under den gångna mandatperioden har Socialdemokratin administrerat en nationell vårdkris, skriver Camilla Waltersson Grönvall, socialpolitisk talesperson (M).

Allmänläkarnas grindfunktion är på väg att sättas ur spel av nätläkarna, som skickar remisser direkt till specialister och sjukskriver utan att träffa patienten. Det är problem som inte kommer att lösas av en enhetlig patientavgift.

I flertalet landsting finns i dag inte tillräcklig kunskap om sjukdomen ME/CFS. Många patienter får fel eller försenad diagnos med otillräckliga behandlingsresultat som följd, vilket skapar onödigt lidande bland patienterna och stora samhällskostnader.

Det är oacceptabelt när det tar ett halvår från en cancerdiagnos till att behandlingen startas. M vill återinföra kö- och samordningmiljarden för att korta vårdköerna. Det är ett av flera besked när Moderaterna nu utvecklar sin vårdpolitik, skriver moderata sjukvårdspolitiker i hela landet.

Många sjuksköterskor vill specialisera sig inom vård av äldre. Men hälften hoppar av redan under första terminen. Vi som bedriver utbildningarna har lagt ner stor kraft på att förstå problemet och bilden som framkommer är att det beror på bristande stöd från arbetsgivare.

Vill man reformera vården bör man ha sin utgångspunkt där, inte i en ny mellanstatlig organisering av Sverige, skriver Björn Ekman, forskare i hälsoekonomi.

Sverige har ur internationellt perspektiv en bra sjukvård, men kritiseras för långa väntetider. Alliansregeringen antog utmaningen och kunde med vårdgarantin och kömiljarden uppnå kraftigt kortade vårdköer. Tyvärr har denna positiva utveckling brutits, inte minst eftersom en nejsägar-mentalitet i rödgröna regioner lägger en våt filt över nyetableringen av vårdgivare, skriver sju liberala vårdpolitiker.

Varför ska sjuksköterskor ha betalt när de pluggar vidare? Kommer lön under utbildningstiden att ge fler specialistsjuksköterskor? Och kommer de att stanna kvar i vården Jani Stjernström, styrelseledamot i Vårdförbundet, intervjuas av Dagens Samhälles reporter Cecilia Granestrand.

Vi behöver finna lösningar som kort- och långsiktigt möter de utmaningar som vården står inför i en av Europas snabbast växande regioner. Att peka finger mot dem som kommer med konstruktiva lösningar och ropa på mer av samma koncept när vården skriker efter personal är att se i backspegeln för att hitta svar på vårdens utmaningar.

Rätt kompetens på rätt plats blir allt viktigare i vården. Principen bör gälla även för utbildning. När regioner och landsting föreslår internutbildningar får det följder både för sjuksköterskorna, som inte får en erkänd specialistutbildning, och för oss som arbetar med högre utbildning och står med tomma stolar.

I dag tisdag är det nationella Strokedagen. Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna i vårt land. Även vid överlevnad blir konsekvensen ofta rejält försämrad livskvalitet. I Stockholms län inträffar tyvärr hundratals strokefall varje år helt i onödan på grund av oupptäckt, obehandlat och felbehandlat förmaksflimmer.

Det är dags att politiker, beslutsfattare och utbildningsväsendet inom sjukvården lånar fler förebilder från serviceyrkena snarare än från den tillverkande industrin när vården ska utvecklas. Sätt fokus på patienternas behov och livskvalitet snarare än på ekonomiska kontrollsystem.

Det finns en rad personalpolitiska lärdomar att dra av regioner, landsting och vårdinrättningar runtom i vårt land. Stockholms läns landsting borde ödmjukt anamma dessa, och bland annat pröva sex timmars arbetsdag på akutmottagningar och förlossningsavdelningar.

Även som anhörig är jag drabbad av cancer. När jag ser min nittonåriga dotters frustration över ännu en cellgiftsbehandling, hennes besvikelse över ytterligare en infektion eller den behållare full med använda sprutor som hon har bredvid sin säng gör det ont. Mycket ont.

Rätt vård och behandling är en del av en ansvarstagande integrationspolitik. När flyktingar nu ska placeras i hela landet är det nödvändigt att regeringen säkerställer att det finns en jämlik tillgång till traumabehandling, vilket inte är fallet i alla kommuner i dag, skriver verksamhetschefer med flera inom traumavården.

Medarbetarna är landstingets i särklass viktigaste resurs och de som får stockholmarnas vardag att fungera. Därför är det viktigt att vi är en attraktiv arbetsgivare och att våra medarbetare känner sig stolta över att jobba i och för Stockholms läns landsting.

Vårdförbundets nya rapport ”Vårdpersonal sökes – vem behövs och vem vill arbeta i framtidens vård?” visar att 15 000 specialistsjuksköterskor saknas 2035 om ingenting görs. Samtidigt visar en ny Novus-undersökning att vårdens nytillträdda politiker och makthavare ser kompetensförsörjningen som en av de allra viktigaste utmaningarna. Nu är det dags för dem att agera.

Den ojämlika vården utgör ett hot mot hela vårt sjukvårdssystem. En nollvision för dödsfall på grund av ojämlik vård måste fastslås i riksdagen, dessutom måste patienternas rättigheter stärkas. Det skriver Kommissionen för en jämlik vård, efter att ha lagt fram sin slutrapport.

Tarmcancer är den andra vanligaste cancersjukdomen, och vid sidan av lungcancer den cancerform som dödar flest. Behandlingen av den visar varför denna kirurgi behöver centraliseras hårdare i Sverige, och förläggas till ett fåtal sjukhus så att vården blir den bästa tänkbara.

Det är hög tid att åtgärda vårdplatsbristen inom den svenska barncancervården. Barncancerfondens generalsekreterare Olle Björk har två uppmaningar till ansvariga politiker: börja se det faktiska vårdbehovet så att barncancervården kan dimensioneras rätt, och gör en rejäl nationell satsning på utbildning.

Cancer är det tydligaste exemplet på att det finns mycket att göra för att utrota orättvisor i vården och rädda tusentals liv. Det nya patientlagen sägs ha det som mål. Men lagen är helt utan rättigheter för patienten och inget annat än kejsarens nya kläder – en bluff.

Sommaren 2013 skrev Britt-Marie Ahrnell ett mycket uppmärksammat öppet brev om bristerna i kvaliteten på den cancervård som hennes make fått, och om hur många läkare han träffade under sina sjukhusbesök. Här återkommer hon med en ny betraktelse inifrån vården, efter att maken återigen behandlats för cancer på Karolinska sjukhuset i Stockholm.

Riksrevisionens granskning av vårdvalet visar att dagens ersättningsmodeller inte fungerar som det är tänkt. Bara den som törs följa pengarna förstår hur det fungerar. Borgerliga politiker måste nu sluta upp med reflexmässigt och oreflekterat försvar av vårdvalet och i stället ta tag i ersättningssystemen.

I Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter för utbildning av specialistläkare har kravet på extern kvalitetsgranskning av utbildande enheter tagits bort. Sveriges Yngre Läkares Förening menar att detta riskerar att påverka läkares kompetens, patientsäkerheten och i förlängningen tillgången till jämlik vård.

Miljöpartisten Helene Öbergs påhopp på vårt resonemang om att flygtrafik dygnet runt på Bromma skulle rädda liv är i oförskämdaste laget. Faktum är att ambulansflyg på Bromma skulle utgöra en viktig samhällsfunktion för sjukvården i hela Sverige.

Sjukvården i Stockholm är i kris. Sjukvårdspersonalen flyr till Norge. Antalet cancersjuka barn i Stockholm som skickas till andra län för behandling har fördubblats från 2013 till 2014. Detta är bara ett par exempel på vad alliansen borde lägga sitt fokus på att förbättra. Men istället lägger man krutet på att kämpa för en flygplats.

Bromma flygplats är en nyckel för fortsatt god tillväxt i hela Sverige. Men flygplatsen utgör också samhällsviktig infrastruktur som erbjuder snabba och säkra organ- och sjuktransporter till regionens närliggande sjukhus. Tidsvinsterna i förhållande till Arlanda är uppenbara. Bromma bör därför väljas ut att tillhöra den skara flygplatser i landet som ska ha beredskap för ambulansflygverksamhet, även nattetid.

Alliansen och socialdemokrater, besinna er! Om ni sjösätter era ideologiskt grundade högriskprojekt med utvidgat vårdval respektive hyrläkarstopp riskerar ni att slå sönder välfungerande sjukvårdsorganisationer. Sjukvården är alltför viktigt för att vara en lekarena för klåfingriga politiker.

Personalen i primärvården har mer än 1 000 sjukdomar att behandla. Det är en omöjlig uppgift att hänga med i utvecklingen på alla områden. Därför bör vårdcentralerna specialisera sig. På så sätt kan de stora folksjukdomarna behandlas bäst.

Vårdanalys vill dementera den felaktiga uppgiften att vi skulle ha fått 24 miljoner från regeringen för att informera om den nya lagen.

Den första januari 2015 får Sverige en ny patientlag som bland annat innebär att patienter har rätt till att välja öppen- och specialistvård i hela Sverige. Hur väl man lyckas informera allmänheten kan bli skillnaden mellan succé och fiasko.

Den ökande valfriheten för patienter inom specialistvården väcker flera frågor som måste besvaras. Om så inte sker riskerar både patienter och vårdföretag att hamna i kläm.

Den nationella valfrihetslagen omfattar enbart primärvården. Nu har det blivit dags att lära av de framgångsrika och utvidga reformen även till specialistvården.