Sociala medier

Arvika betalar skadestånd och ber om ursäkt.

Skellefteå försöker locka till sig invånare med en uppmärksammad pr-kampanj. Läs marknadschefens fyra tips för lyckad placebranding.

Allt fler myndigheter stoppar appen – men kommunerna väljer olika vägar.

Nästan hälften av ledamöterna i fullmäktige i Fagersta hoppade av under förra mandatperioden. Oroande, tycker fullmäktiges ordförande Marino Wallsten. ”Jag har själv utsatts för både glåpord och hat”, berättar han.

Ombildningar av hyresrätter, hot mot socialsekreterare och vinster i skolan är några av de ämnen som debatterats den gångna långhelgen.

Unga arbetstagare är mer utsatta för en rad problem än deras äldre kollegor är. Det visar en undersökning av arbetsmiljön som fackförbundet Vision gjort.
Värst drabbade är anställda inom socialt arbete och personer med olika typer av tillfälliga jobb.

Region Sörmland publicerade förra året ett Facebookinlägg med syftet att få fler unga män att vaccinera sig mot covid-19. Nu får regionen bakläxa av Justitieombudsmannen, något SVT Nyheter var först att rapportera om.

Karlstads kommun erbjuder alla invånare utbildning i hur de kan upptäcka desinformation och själva bidra till ett respektfullt samtalsklimat. ”Vi märker att samhället blivit mer polariserat”, säger kommunikationsstrategen Camilla Kullander.

När sociala medier blir allt viktigare för valkampanjerna ökar risken för feltramp. Här är några exempel på lokala politiker som fått kritik för hur de använt sociala medier.

Har valaffischer, fysiska möten med väljare och valstugor en framtid? Eller är det bara sociala medier som gäller nu? Tre forskare reder ut och varnar för misstagen politiker bör undvika på nätet.

”Vårt mål är att synas och vara överallt”. I Växjöpodden pratar M-politikerna på ett ”privat sätt” för att närma sig väljarna. Men det fysiska mötet är fortfarande viktigast – särskilt efter pandemin – och över 10 000 dörrknackningar ska hinnas med före valet. Motståndaren S satsar på 13 000 påhälsningar.
• DS har tagit tempen på valrörelsen i Växjö.

Hur kan nudging bli ett framgångsrecept för att ändra medborgares beteende? Är det de traditionella mediernas kanaler eller de egna som ska få mest uppmärksamhet från kommunikationsavdelningen? Branschexperter svarar på frågor om de viktigaste utmaningarna.

Hur kommunicerar man bäst i offentlig sektor? Hur skapas engagemang i sociala medier? Hur kan man säkra att alla medborgare inkluderas?
Chefredaktör Christina Kennedy har valt ut ett axplock av insikter från talarna på eventet Kommunikation i offentlig sektor.

Radio, tv och nyhetstidningar är fortfarande viktigast när väljarna tar del av politisk information. Sociala medier med Instagram i spetsen har större betydelse hos yngre. Det visar en rapport från Internetstiftelsen.

Därför är påverkanskampanjen mot svensk socialtjänst ovanlig – och dessa lärdomar bör kommunerna dra. Statliga utredaren Carl Heath ger konkreta råd: ”Det handlar i grunden om att bygga tillit.”

2016 skrev hon ”Nej tack till vaccin!!” på Facebook. När lokalmedier nu lyfter fram uppgiften om Malin Bergman (C ) som föreslås bli nytt regionråd i Jämtland Härjedalen får hon stöd av partiet som påpekar att hon låtit vaccinera sig mot covid-19.

Akut personalbrist fick Trollhättan att tänka nytt. I förra veckan efterlyste staden personal till äldreomsorgen och hemtjänsten på Facebook. ”Vi fick så många sökande att vi var tvungna att ta bort inlägget”, säger verksamhetschef Marie Uls.

Hela 20 procent av arbetstiden – så mycket lägger Helsingborgs stadsdirektör Palle Lundberg på sociala medier. ”Ett sätt att kommunicera med både invånare och medarbetare”, säger han.

Sverigedemokraternas budgetframgång i rikspolitiken ökar chanserna till inflytande även lokalt. Det tror Fredrik Lindahl, som är aktiv på alla politiska nivåer och nu också tar plats i SD:s ledning.

Mobiler används inte sällan av elever för att kränka och mobba andra elever på sociala medier. Ett mobilförbud i skolan skulle förhindra en del av dessa kränkningar samtidigt som det bidrar till den studiero alla elever har rätt att få, skriver Liberalernas skolpolitiske talesperson Fredrik Malm och skolkommunalrådet i Malmö Sara Wettergren.

Unga undervisas om Förintelsen men ges inte förståelse om antisemitismens roll, skriver forskare och uppmanar statsminister Stefan Löfven (S) att tydliggöra sambandet. Andra debattämnen i dagens svep: S-politiker vill införa ”Sluta skjut”, Lars Vilks konstverk Nimis och lagen samt artister som varnar för att planeten är i kris och kräver höjda röster.

Att lata sig ses nog fortfarande som något dåligt och klandervärt, men anti-arbetsrörelsen sprider sig.

Många kommuner vet inte hur de ska använda sociala medier. Det säger Anders Svensson som uppmanar kommunerna att strunta i antalet följare och fokusera på dialogen med medborgarna.

Linköpings kommun skärper besöksrutinerna på stadshuset efter hoten mot kommunalrådet Muharrem Demirok (C). En säkerhetskurs för förtroendevalda tidigareläggs också.

Helsingborg är bäst i landet på sociala medier. I alla fall sett till volym. Det konstaterar Jonas Florén som har kartlagt kommunernas aktivitet på fem sociala medier.

Kommunalrådet Muharrem Demirok (C) i Linköping har blivit hotad och fått sin bil vandaliserad efter ett twitterinlägg.

Olofströms kommunalråd Morgan Bengtsson (S) har fått ta emot dödshot efter en tv-intervju om anlagda bränder. Kommunen går nu vidare med polisanmälningar.

Planer på Muminpark och en moské väckte så mycket näthat i Karlstad att kommunen tvingades agera. Kommunanställda får nu gå kurs för att lära sig hantera hatstormar i sociala medier. Två av råden: Debattera inte med troll – och försök ”se runt hörn”.

Dialog med medborgare bryter fördomar om politiker, tror kommunalrådet Adam Johansson (M) i Falköping. Här jobbar kommunen mycket med att involvera medborgarna i besluten – något som fått positiv effekt.

Nära hälften av kommentarerna om politiker på lokaltidningars Facebooksidor är fördomsfulla mot politiker som grupp. Det visar en ny rapport, som också hävdar att mediers rubriksättning kan spä på medborgarnas fördomar.

När läsk drogs in på äldreboenden sattes tio personer på att hantera hat och kommentarer i sociala medier. Slutsatsen efter krisen: Kommunen måste reagera snabbare på händelser på nätet. ”Inte precis vårt kärnuppdrag”, säger kommundirektören.

Den 27 april var det exakt sex år sedan överläkaren Dan Johannessons liv förändrades på grund av ett inlägg han skrev på sin privata Facebooksida.

Får man kritisera chefen? Uttrycka personliga åsikter om kommunen? Reglerna för vad offentliganställda får och inte får säga på sociala medier, eller var gränsen mellan privat- och arbetsliv ska dras, är inte glasklara. Kommunernas syn på frågan skiljer sig åt.

Vetlanda har kommit ur den akuta fasen och ett visst lugn har infunnit sig efter knivdådet den 3 mars. Kommunstyrelsens ordförande Henrik Tvarnö (S) hoppas nu få svar på vad som fick den misstänkte gärningsmannen att attackera sju män. ”Jag tror absolut att vi kan lära oss av det här” säger han.

De senaste åren har tonen i samhällsdebatten hårdnat märkbart och det har lett till att människor lätt tystnar. Som ledare går det att påverka vad samtalen handlar om och hur samtalen förs. Men det krävs att du själv visar vägen.

Under pandemin är det enda smittsäkra mötet det som sker online. På sociala medier söker sig lika till lika. De mest obskyra grupper växer fram där nästan vilka vansinniga idéer som helst frodas. Om någon har ett avvikande perspektiv åker den ur gruppen, och konformiteten upprätthålls.

Bannlysningen av en sittande president från i princip alla sociala medier har åter aktualiserat frågan om de sociala mediekanalernas makt. Man bör dock fråga sig om det inte finns en överdrivet stor tilltro till deras möjlighet att påverka människors intellektuella eller politiska utveckling.

Det jävliga är att antisemitismen dyker upp överallt. Och inte sällan från i övrigt fullständigt vettiga människor, eftersom de tror att antisemitism är socialt accepterat. Men antisemitismen får inte tillåtas vara normaliserad. Det får inte vara socialt acceptabel.

Samtliga kommuner länkar till information om det nya coronaviruset på sina webbplatser. Men räcker det för att nå ut till befolkningen i kristider? Ale kommun har konstaterat att sociala medier är ovärderliga verktyg för att skapa engagemang.

Vi välkomnar en faktabaserad reglering av nikotinportioner. Men de regleringar som Helen Stjerna från A Non Smoking Generation föreslår leder endast till ökad rökning bland äldre kvinnor samtidigt som barnens eventuella konsumtion av nikotinportioner förblir oförändrad, replikerar Markus Lindblad.

Genom att kalla det vita snuset tobaksfritt kan tobaksbolagen kringgå lagen och designa, smaksätta och marknadsföra nikotin direkt till barn. Samtliga nikotinprodukter som inte är läkemedelsklassade måste omfattas av befintlig tobakslagstiftning, skriver Helen Stjerna A Non Smoking Generation.

Ronneby kommun vill förbjuda anställda att använda sociala medier privat under arbetstid. Facket kritiserar planerna, men SKR har inga invändningar.

Svarttaxi via sociala medier har tagit ett järngrepp om taximarknaden. Det här hotar hela existensen för de seriösa taxiföretagen, vilket slår mot viktiga samhällstjänster som skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor, skriver Svenska Taxiförbundet.

Bilden jag la ut hittade jag på nätet, och den visar just ett foster utan skallben. Fostret är inte gulligt, men det är en alldeles korrekt bild av ett foster som dött och kommit ut som missfall, eller som aborterats. "Abusive behaviour", alltså inte okej, bedömde Twitter och tar därmed ställning för den förljugna bilden av foster som magiska Disneyväsen.

Ja, träd kan sänka brottsligheten. Det finns det forskning som visar. Men den som i debatten hävdar sig med argumentet "forskning visar" bör tänka till.

Bortom varumärkespostningarna på Instagram i Firma Livet är sanningen denna: Min semester var sådär och det känns tufft att börja jobba. Jona Elings Knutsson återgår till arbetslivet och efterlyser meningsfulla samtal bortom nätverkandet och livsskrytet.

Under politikerveckan i Almedalen kommer tusentals seminarier att äga rum innanför ringmuren. Till det kommer ett otal informella möten som alla på ett eller annat sätt går ut på att påverka politiken. Men frågan är: Vem lyssnar, egentligen?

Det är skrämmande att läsa hur man förringar larmen om ungas psykiska ohälsa, utan att de unga själva får komma till tals. Med vilka mått kan vi mäta och fastställa den psykiska ohälsan när vi samtidigt vet att många unga inte söker hjälp, frågar Hjärnkolls Lou Rehnlund, OCD-föreningen Stockholms Vera Nordlander och Attention Stockholms Pia Eliasson.

Mässlingvaccin ger inte ett helt garanterat skydd mot mässling. Men den som är vaccinerad smittas i regel inte av mindre virusmängder, man blir inte lika sjuk om man ändå skulle få mässling och framför allt: man smittar inte vidare till andra, man bidrar inte till en epidemi, konstaterar Mats Reimer.

En del Twitterkonton finner sig tidvis begränsade och "bannade" av godtyckliga och oklara skäl - något som förefaller accelerera nu inför EU-valet. Oskicket tycks drabba högerdebattörer mer, men eftersom ingenting någonsin förklaras blir Twitters agerande en grogrund för spekulationer som sannerligen inte gagnar det demokratiska samtalet.

Kommunerna satsar mer på sociala medier. Det innebär karriärmöjligheter för kommunikatörer. Men tuffa utmaningar väntar dem som ska ansvara för närvaron i den sociala mediedjungeln.

Det tycks ha blivit en sport på Twitter att slå Ebba Busch Thor i huvudet, helst med Bibelcitat. Men hon verkar ha förstått något om hur vi människor fungerar.

Att vi som arbetar med kommunikation, information, marknadsföring och reklam pratar om kommunikation som generiskt begrepp förvirrar. Vi behöver bli konkreta och tydliga igen, och kanske är första steget att gå ifrån begreppet kommunikation?

Mobilskärmar och twitter-tummar är på väg att bli ett allvarligt hot mot vår kanske viktigaste svenska tradition: det demokratiska samtalet. Polarisering och vilseledande argument i debatten måste få ett slut.

Lögnen om Malmös inställda jul sprids både inom och utanför landet. Alla vet ju hur Malmö är. Men nej, julen har inte ställts in för muslimernas skull.

Det är så uppenbart att något måste göras. Men i Frankrike protesterar man. Människors motstånd mot höjda bensinpriser kan inte avfärdas. Här hade politiken kunnat vara smartare.

Digitaliseringen är på väg att bli mänsklighetens största kollektiva händelse. Den präglar både arbets- och privatliv. Mycket är av godo. Men det finns även orosmoln. Framtidens demokrati står på spel. Det är därför dags att etablera den folkrörelse för hållbar digitalisering som världssamhället behöver.

I slutet av september 2006 öppnade Facebook. Lite senare exploderade YouTube och Apple lanserade sin första iPhone. Sex år senare börjar tonårsdepressionerna galoppera samtidigt som vuxenblivandets frigörelseprocesser – sexdebut, sprit och partaj, skaffa körkort och flytta hemifrån – går allt långsammare.

Nya dataskydds­regler börjar gälla om ett par veckor och bötes­lappen för den som slarvar med andras personuppgifter kan bli mycket stor.

Telia hjälper Facebook och stjälper oss andra, skriver en mängd medieaktörer som kräver att staten tar sitt ägaransvar vad gäller Telias olagliga gynnande av globala mediejättar på mediemångfaldens bekostnad.

Medan våra gamla, konkreta ritualer avförtrollas och blir ”praktiska”, tycks åsiktsbildningen och kontakter i sociala medier tvärtom bli mer socialt betydelsebärande än någonsin förr. Där lever man i de hypersociala uppropens tid, uttrycker skarpt gränsdragande ståndpunkter ”inför varandra” och skapar en känsla av stark gemenskap.

Cambridge Analytica-skandalen avslöjade spridningen av miljontals Facebook-användares personliga information. Det väcker frågor om nätjättarnas ansvar. Men frågan är om skandalen kommer att förändra någonting. Politiker, företag och användare har inte insett att de måste hjälpas åt i arbetet med att utveckla hållbara digitala tjänster. Den nya dataskyddsförordningen GDPR, som träder i kraft den 25 maj, väcker både förhoppningar och farhågor.

Det blir svårt att inför det svenska valet på laglig väg genomföra en liknande kartläggning som den Cambridge Analytica genomförde för Donald Trumps administration i den amerikanska valrörelsen. Men partierna kan be oss godkänna att våra personuppgifter behandlas för deras statistiska och politiska ändamål, skriver jurister på Front Advokater.

Medborgare anses inte längre myndiga nog att värdera information och bilda sig en uppfattning i olika frågor på egen hand. I stället vill regeringar sila och sortera både nyheter och information för att därefter avgöra vad som är rätt och därmed av godo för dem.

”Ångra er inom 3 dagar – eller dö” står det på bilden av en plakatskylt från en demonstration som just nu sprids i sociala medier. Texten är inte ett dödshot mot svenskar utan en beskrivning av situationen för kristna återvändare i Afghanistan. Trots det sprids nu bilden i typisk fake news-anda.

Den politiska debatten på nätet präglas av personangrepp och medvetna missförstånd. Vi får inte låta det offentliga samtalet kapas av kunskapsfientliga populister, skriver samtliga ordförande inom Sacofederationen i ett gemensamt upprop.

Det sägs att den som har rent mjöl i påsen inte har något att frukta. Men belyst genom sociala medier kan även rent mjöl se smutsigt ut. Vi bör alla besinna oss nästa gång vi får blodvittring.

Knappt hade Anders Borg expedierats från hjältehyllan till komposten förrän det var dags för Anna Kinberg Batra att buas bort från parnassen. Är det inte rätt mycket nu? frågar sig journalisten Paul Frigyes, aktuell som redaktör för en ny bok om mediedrev.

Det är farligt om grova rasistiska utfall, som de på Medborgarplatsen, normaliseras. Vi måste få politiken att handla om andra frågor. Det är dags att mata den goda vargen.

Grupptryck, konformism och klappjakt på motsatta åsikter är en garanti för att allvarliga frågor aldrig diskuteras på det sätt de förtjänar.

Det kan vara svårt att alltid vara säker på vilken typ av texter det är man kommer till via en länk i sociala medier eller sökmotorer. Är det en nyhet? En ledartext eller en debattartikel? — Vi vill markera skillnaden och tydliggöra vad hos Dagens Samhälle som är opinions- respektive opartiska och faktabaserade nyhetstexter, säger Olov Carlsson, chefredaktör.

Nya sätt att konsumera journalistik kräver också nya sätt att förklara vilken typ av publicering det handlar om. Därför lanserar Utgivarna nu riktlinjer för digitala publiceringar.

Om vi ska få en mer försonlig ton i debatten krävs en genomgripande diskussion hos de som har makten över mediedagordningen. Och alla som delar i sociala medier måste lägga handen på hjärtat.

Trump vann med en kampanj som dömdes ut av alla erfarna bedömare. Men 84­ procents sannolikhet för Clintonseger när vallokalerna öppnade förvandlades under valkvällen till 100 procent Trumptriumf. Hur kunde det gå så? Anders Jonsson, politisk journalist och nyligen hemkommen från kampanjhettans USA ger svar.

Det vore bra om poliser, politiker och andra offentligt anställda funderade igenom vad som är målet med deras digitala närvaro. Alla vi som på olika sätt företräder det offentliga bör vinnlägga oss om att vara goda föredömen på nätet, snarare än bli avskräckande exempel som så småningom kan dyka upp i krishanterarnas powerpoints. \

I dag onsdag kan mediebranschorganisationen TU presentera nya siffror som visar att storstadstidningarna ensamma betalar mer i enbart reklamskatt än vad de amerikanska IT-jättarna Amazon, Apple, Facebook, Google och Linkedin betalar i svensk skatt totalt. Det är upprörande. Regeringen måste nu avskaffa reklamskatten och göra en översyn av den skattemässiga regleringen så att det blir möjligt att beskatta företag som Google och Facebook.

Många förfasas över republikanen Donald Trumps framfart i det amerikanska presidentvalet. Men frågan är om inte vi borde förfasas än mer över det som banat väg för honom, vattenslangsjournalistiken. För den finns lika mycket här i Sverige, vilket förebådar en trumpifiering också av svensk politik – kanske redan i valet 2018, skriver journalisten och författaren Martin Schori.

När lokala medier förtvinar blir informationen om den lokala politiken sämre och möjligheten till dialog mellan väljare och valda minskar. Det är därför nödvändigt med en ny kultur där det är naturligt för politiker att ägna någon timme varje dag åt nätdebatt. Fältet får inte lämnas fritt för extremister.

Sen när blev fredlig civil olydnad liktydigt med våld och terrorism? Frågan infinner sig efter förra onsdagens protest vid Rosenbad mot regeringens förmodade försäljning av Vattenfalls brunkol. Hotet från verkliga terrorister ska tas på största allvar - men om hotet utnyttjas för att slå ner på demokratiska meningsmotståndare vinner bara demokratins verkliga fiender.

Journalistkåren hamnar på jumboplatsen när allmänhetens förtroende mäts. Trots det har bilden av nyhetsmedia som ”oberoende granskare” stått sig ganska bra. Men vi ser tecken på att även denna sista bastion håller på att falla. Inte minst genom strömhoppet av läsare till de så kallade ”alternativa medierna”, menar journalisten Per Brinkemo.

Av högerkanten beskylls massmedierna för att vara PK och flumprogressiva. Av vänsterkanten säger man att massmedierna är höger och premierar rasisterna. Men varför skulle samma massmedier som ägnat veckor åt att sänka SD plötsligt vara intresserade av att gynna dem?

En vital demokrati förutsätter ett brett deltagande och ett jämlikt inflytande. Demokratiutredningens förslag om folkmotioner är ett sätt att utveckla medborgarförslagen, öka förtroendet för demokratin hos enskilda medborgare och stimulera till engagemang och debatt.

I skolan arbetas det hårt mot mobbning för att barnen ska lära sig att det är viktigt med inkludering och att respektera andra. När barnen möter verkligheten utanför skolan är budskapet från vuxenvärlden, genom de vuxnas beteende, ett annat.

En tårögd vice statsminister Åsa Romson och generad statsminister Stefan Löfven under tisdagens historiska presskonferens skulle kunna bli klimax på en period som måste vara bland de märkligaste i svensk politisk historia. Veckorna då idealismen fick ge sig för verkligheten. Omsvängningen är total och detsamma kan sägas om förvirringen, bland politiker såväl som i horderna av politiska förståsigpåare i sociala medier.

Kommuner och regioner investerar miljoner varje år i evenemang. Från Melodifestivalen till världsmästerskap och fotbollsmatcher. Men hur mycket pratar besökarna om värdkommunerna? En ny studie av sommarens musikfestivaler kan nu visa på stora variationer i engagemanget.

De senaste dagarnas dramatik i Ungern har väckt starka känslor. Samtidigt kan TV-bilder och sociala medier ibland bli ett filter som låter analysen komma i andra hand. Det är till exempel ett hyckleri när Frankrike tillsammans med Tyskland nu uppmanar andra att ta sitt ansvar. Det som pågår illustrerar att EU inte kan ha en gemensam politik i avgörande frågor.

Om man formar sin världsbild genom sociala medier får man intrycket att vi genomlider den stora indignationens epok. Frågan måste ställas inför varje retweet. Är det här verkligen på riktigt, har det livets verkliga proportioner, eller gör du dig till en pjäs i någons spel? \ \

Det finns studenter och personal i den högre utbildningen som kränker varandra i sociala medier. Också inom sjukvården, socialtjänsten, skolan och flera andra områden har yrkesföreträdare fortsatt att kränka varandra på nätet. Det behövs nu ett rejält förebyggande arbete mot kränkningar och näthat. All högskoleutbildning borde införa mediehantering och etik på schemat.

Med några få dagar kvar till valdagen har det hettat till rejält mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna, där S anklagas för att driva en negativ kampanj mot dem på nätet via Google. Och det finns inget som är fulare än negativa politiska kampanjer i slutet på en valrörelse, eller?

När varannan svensk finns på Facebook och det enligt Twittercensus 2014 bara finns drygt 84 000 mycket aktiva Twitterkonton i Sverige kanske många undrar vad poängen är med att vara där? Som samhällsintresserad vill jag påstå att du knappt har råd att missa samtalen på Twitter. I synnerhet inte nu under det heta valåret.

Har vänstern redan vunnit slaget på Twitter i årets valrörelse? Två twitterstrateger avslöjar hur de tänker när kampen om dagordningen i sociala medier utkämpas. André Assarsson (M), chefsstrateg möter Björn Fridén (S), grundare av bloggen Alliansfritt Sverige.