Skolverket

M+SD+KD bjuder tillsammans in regeringspartiet S till samtal om arbetskraftsinvandringen. Den behöver stramas åt, tycker trion. Samtidigt debatterar L utbildningen av begåvade barn och Upphandlingsmyndigheten ser vägar till bättre upphandlingar.

Dagens Samhälles genomgång av M-KD-SD-budgeten ger följande lista över nyheter som ligger utanför vad som presenterats tidigare i den avgående regeringens budgetproposition för 2022.

Attendos koncernchef ber om ursäkt, FN-förbundet vill stoppa rasistiska organisationer och Nordmaling vill ge kommunerna makten över strandskyddet. Det är något av innehållet i tisdagens debattsvep.

Trots brist på forskningsstöd har idén om stora skolor som det bästa dominerat skoldebatten och regelutvecklingen, skriver företrädare för Centerpartiet som ifrågasätter denna norm.

Skolverket hade kunnat göra mer för att säkerställa att alla skolor uppfattat det korrekt vilka elever som skulle uteslutas från Pisa, enligt utbildningsminister Anna Ekström.
Hon delar inte bilden att departementet inte lyssnat på sina tjänstemän.

Regeringen och Skolverket får svidande kritik av Riksrevisionen för hur den senaste kunskapsmätningen Pisa hanterades.

Vi, om några, är fullt medvetna om vilket ansvarsfullt och tufft arbete rektorerna har, bland annat när det gäller kompetensförsörjningen inom skola och förskola, replikerar Kjell Hedwall avdelningschef på Skolverket.

Alla lärare i årskurs sex blev sjuka i en skola i Helsingborg. Men eftersom barn upp till tolv år har rätt till skolbarnsomsorg valde kommunen att ta extra hänsyn när eleverna skickades hem.

Svårigheterna att leva upp till alla krav och förväntningar på skolan har aldrig varit större än nu under pågående pandemi. Att Skolverket i det läget väljer att utmåla rektorerna som inkompetenta och illvilliga snarare än de lokala hjältar som de faktiskt är, riskerar att lägga sten på börda, skriver Sveriges Skolledarförbunds förbundsordförande Matz Nilsson.

Skolverket backar nu från sitt beslut att inte längre publicera statistik om enskilda skolor. Men det är bara gammal information som åter blir offentlig.

Myndighetsbeslut får till sin följd att elever och vårdnadshavare inte längre kommer att ha tillgång till skolresultat på olika skolor. I höst kommer därför det fria skolvalet för många att göras i blindo. Det skriver liberala gruppledare och kommunalråd i Stockholmsregionen.

Elevfrånvaron har ökat kraftigt i de värst drabbade länen under pandemin och frånvaron är högst i socioekonomiskt utsatta områden. Högre frånvaro leder till att fler elever misslyckas i skolan. Det är särskilt allvarligt för eleverna i de utsatta områdena. Där klarade, redan före krisen, inte var tredje elev grundskolan, skriver Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

Att kötid inte längre ska få användas som urval till skolor är ett viktigt och välkommet besked. Kötid är en starkt bidragande orsak till den ökade skolsegregationen. Det är hög tid att partierna släpper sina käpphästar och ser till att utredningens förslag blir verklighet, skriver Therese Guovelin, förste vice ordförande LO, och Mattias Samuelsson, utredare LO.

Den växande skolmarknaden utsätts för många inspektioner, men systematisk återkoppling till huvudmännen saknas. Därför har regeringen nu beslutat om ett nytt uppdrag för våra skolmyndigheter – ett stort steg mot ökad kunskap och likvärdighet i skolan, skriver utbildningsminister Anna Ekström (S).

Kraven på den som vill driva en skolverksamhet ska vara tuffa. Därför behöver vi en vass och tydlig Skolinspektion. Mycket pekar på att Skolinspektionen har utvecklats i positiv riktning de senaste åren, men verksamheten kan fortfarande förbättras. Det skriver Svenskt Näringslivs experter Johan Olsson och Karin Rebas som lyfter fem reformområden.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Svenskt Friluftsliv skriver idag en uppmaning till regeringen att inte göra de ändringar som Skolverket föreslår. Allemansrätten är grundlagsskyddad och en rättighet som alla elever borde försäkras få mer kunskap om – inte mindre!

Skolverket föreslår att kunskaper om nationella minoriteter tas bort från kursplanerna i historia på högstadiet för att skapa utrymme för bland annat sexualitetens historia. Att myndigheter ska lyssna på minoriteterna innan förslag tas fram struntar man i. Var finns utbildningsminister Anna Ekström, undrar Lennart Rohdin, tidigare utredare av en stärkt minoritetspolitik.

Ystad brast i hanteringen av de fem barn som gick miste om en riktig skolgång. Men det nationella stödet kring hur en kommun ska hantera och bevaka skolplikten brister, i synnerhet brott mot den. Det skriver Ystads kommundirektör och kommunjurist tillsammans med Ann-Marie Begler, som har utrett fallet med de isolerade barnen.

Vi elever vill gå i en skola som ger oss de rätta kunskaperna. Skolverkets förslag till nya kursplaner i historia går i motsatt riktning. Prioritera världshistorien, antiken och europeisk medeltid framför hur vikingar framställs i populärkulturen, kräver Leo Gerdén, ordförande Sveriges Elevråd.

I sitt förslag till ny kursplan för grundskolan har Skolverket tagit bort specifika hänvisningar till Bibeln i flera ämnen. Men i likhet med undervisningen om antiken förtjänar även undervisningen om vårt kristna arv att finnas kvar, skriver generalsekreteraren för Svenska Evangeliska Alliansen, Olof Edsinger.

Den institutionella konkurrensen är försvinnande låg i svensk skola. Övernitisk statlig styrning, driven främst av pedagoger med udda intellektuella böjelser, gör att det knappt kan uppstå exempel så goda att de är värda att kopiera.

Att plocka antiken ur skolschemat är en nedmontering, utan tvekan. Men det är inte den enda nedmontering samhället drabbas av just nu. Att elever idag skickas ut att skolstrejka av sina lärare är också ett exempel, på hur principer glömts bort och monterats ned.

Förbättra arbetsvillkoren och höj lönerna: Då kommer lärarna att strömma till. Målet måste vara att alla elever möts av en behörig och legitimerad lärare i klassrummet, slutreplikerar ordföranden för Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén.

Det är svårt att förstå att Lärarnas riksförbund så enträget kritiserar Skolverkets stöd till obehöriga lärare. Ett stöd som kan bidra till att fler barn och elever kan få bättre kvalitet i undervisningen här och nu.

Staffanstorps beslut att inte acceptera huvudduk i skolan har inte fått några konsekvenser i praktiken. I höst kommer Skolverket med en ny vägledning till kommunerna om religiös klädsel i skolan.

Det går att lösa lärarbristen. Genom bättre arbetsmiljö och löneutveckling kan vi locka de bästa till läraryrket, slussa in ämneskunniga akademiker och få utbildade lärare som slutat att återgå till skolan. Men Skolverkets stödmaterial till obehöriga lärare riskerar snarare att stjälpa än hjälpa situationen, skriver ordföranden för Lärarnas riksförbund Åsa Fahlén.

Skola och förskola ska arbeta utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Men i såväl nationell digitaliseringsstrategi som i många andra statliga reformer saknas riskbedömningar. Barndomen går inte i repris. Barnverket kräver därför att detta systemfel åtgärdas genom en barnskyddslag.

De nationella proven uppfyller inte sitt syfte: Att säkerställa en rättssäker och likvärdig betygsättning. Den svenska skolan behöver en annan lösning, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Runtom i landet ökas barngruppernas storlek för att täcka upp för bristen på utbildade pedagoger. Och för att lösa personalbristen skapas titlar och benämningar som döljer det faktum att de anställda saknar rätt utbildning.

Om tre år ska de nationella proven göras digitalt. Men på hälften av skolorna finns ännu inte ens ett it-nätverk som duger. SKL kräver nu att staten skjuter till pengar.

Lärares stress har minskat och de är mer nöjda med studieron i skolan än vad eleverna är. Men lärarna har inget större förtroende för kommunala skolpolitiker. Det visar en stor undersökning från Skolverket.

Allt färre av de anställda i förskolan är förskollärare. Sedan 2014 har andelen med förskollärarexamen minskat från 42,5 till 39,6 procent, visar ny statistik från Skolverket.

Det är mycket glädjande att skolbibliotekens betydelse för Sveriges elever är så tydlig i förslaget till Nationell biblioteksstrategi. För fortfarande saknar en stor del av dem tillgång till ett bemannat skolbibliotek. En likvärdig skola kräver likvärdiga skolbibliotek. Nu måste resurser till från ansvariga huvudmän.

Meritpoängssystemets ursprung­liga vällovliga syfte var att stimulera elever att läsa mer matematik och språk, men i sin nuvarande ut­ formning är det i stället ett oerhört kraftigt styrsystem som är katastrofalt för gymnasisternas språkkunskaper, skriver Tommy Sandebring.

Vår sexualitet är en av de största aspekterna av livet, inte minst i de hormonstinna tonåren när allt är nytt och livsfarligt spännande. Att få vettig information och stärkas i sin sexuella integritet är en läxa långt viktigare än mycket annat vi kan lära våra unga.

Slutbetygen blir inte mer likvärdiga av att anpassas till resultaten på nationella prov. Tvärtom. Att Skolverket propagerar för en politisk systemförändring som dessutom tvingar lärare att bryta mot skollagen är obegripligt.

Den kommunala vuxenutbildningen lever inte upp till kravet på likvärdighet. SKL bör arbeta för att samma krav ställs på utbildningen i hela landet. Och Skolverket bör ta fram nationella riktlinjer.

I dag saknar nästan hälften av landets 1,4 miljoner elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Men vi har höga förväntningar på att den nya regeringen agerar för att samtliga elever får tillgång till bibliotek med utbildade bibliotekarier skriver Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening.

Kvaliteten på många av landets fritids är undermålig. Elevgrupperna är för stora och bristen på behöriga lärare akut, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Det är väl belagt att distansundervisning generellt sett medför sämre kunskapsresultat än undervisning med en närvarande lärare. Ett skarpare oppositionsparti borde därför ha valt att ifrågasätta regeringens lättsinniga politik för att till varje pris öka fjärrundervisningen, replikerar förbundsordföranden för Lärarförbundet Johanna Jaara Åstrand.

I dag, den 26 november, lanseras Svenskt Näringslivs rapport ”Handlingskraft kan lösa lärarkrisen” där sex skribenter har fått i uppdrag att tänka fritt kring möjliga vägar för att förbättra kompetensförsörjningen, skriver Svenskt Näringslivs utbildningspolitiska expert Johan Olsson och skolpolitiska expert Karin Rebas.

Svenska för invandrare (SFI) kritiseras ofta från olika håll. Och visst finns det problem. Men även stor potential. För att den ska förverkligas krävs politisk vilja, samhällsekonomisk analys och ökade resurser, skriver ABF Stockholm:s ordförandeTeres Lindberg och studieombudsman Håkan Wiclander.

I stället för att minska barngrupperna i förskolan har regeringen fokuserat på genus och ”normkritiska perspektiv ”. Kristdemokraterna kommer däremot att strida för en lag om högst 12 barn i en småbarnsgrupp.

Kvalitet i utbildning är så komplext att man ytterst sällan kan fånga exakt vilka faktorer som har lett till ett lyckat resultat. Därför är det svårt att konstruera ett resultatbaserat ersättningssystem, skriver Anna Ekström (S) i en replik.

Ledande tjänstemän på Skolverket saboterade sitt uppdrag att ta fram en tydlig läroplan. Sommarkolumnisten Isak Skogstad varnar för statlig aktivism i postmodern anda.

Svenska skolhuvudmän bör omedelbart börja använda AI-lärare (lärare med artificiell intelligens) i utbildningen. Det kommer bli ett kraftfullt verktyg för att minska problemen med lärarbrist, skriver Mathias Sundin och Magnus Aschan från Warp Institute.

Trots det rekordstora antalet elever i friskolor så är det alltjämt många som inte känner till att man kan välja skola. Ett välgrundat skolval kräver att det finns bra informationsunderlag om skolorna, då kan individen hitta den skola som passar bäst för hen, skriver Ulla Hamilton, vd friskolornas riksförbund.

”Kunskap och utbildning för hållbar utveckling ska främjas” står det i regeringens handlingsplan för Agenda 2030. Men var finns regeringens åtgärdsförslag?, undrar representanter för Uppsala Universitet, Folkbildningsrådet, Naturskyddsföreningen, och Världsnaturfonden.

Den nuvarande generationens elever tillbringar såpass mycket tid med sina telefoner att de riskerar psykisk ohälsa samtidigt som det drabbas deras skolresultat. Gästkolumnisten och läraren Isak Skogstad uppmanar nu alla föräldrar att sätta gränser för skärmtiden i sommar.

Vi är, likt Skolverket, övertygade om att satsningar på språkinlärning är en god investering med flertalet positiva effekter för Sverige. Vi hoppas därför att regeringen följer Skolverkets rekommendationer, skriver sex debattörer.

Vi är positiva till att utöka antalet idrottstimmar i skolan, men det räcker inte. Universell utformning och ett tydligt elevperspektiv måste bli en självklarhet i alla skolor, annars riskerar den psykiska ohälsan bara att öka, skriver företrädare för tio organisationer som arbetar med personer med olika typer av funktionsnedsättningar.

För att skolan ska kunna stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens krävs inte bara tillgång till skolbibliotek. Det kräver tillgång till skolbibliotek bemannade med kompetent personal. Till alla elever – oavsett var man råkar bo och vilken skola man går i, skriver DIK:s Anna Troberg och Svensk biblioteksförenings Karin Linder.

På regeringens uppdrag har vi tagit fram en modell för hur socialtjänst och skola ska samverka för att ge utsatta barn och unga kontinuitet i skolgången och en bättre skolförankring, skriver generaldirektörerna för Socialstyrelsen, Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Det är vilseledande att ge råd om hur kommunerna ska motverka skolsegregationen utan att samtidigt beakta hur dagens skolsystem påverkar förutsättningarna att lyckas med råden, skriver Boel Vallgårda i en slutreplik till Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Vi försöker bryta skolsegregationen inom ramen för det skolsystem som regering och riksdag har beslutat om. Det är allt för lätt att bara skylla på systemet och säga att vi inte kan göra något. Det skriver Peter Fredriksson, gd Skolverket, som svar på kritiken från utredaren Boel Vallgårda.

Skolverkets kräver samling kring vad de kallar skolans ödesfrågor. Tyvärr bortser myndigheten från att statens regler om fri etablering av vinstsyftande skolor sätter käppar i hjulet för kommunernas arbete mot segregation. Det känns inte seriöst, skriver utredaren Boel Vallgårda.

Skolpolitiken på nationell nivå är tyvärr handlingsförlamad. Men en stor del av skolpolitiken är kommunal och i den kommunala verkligheten händer som tur är mer. Ett av de mest positiva exemplen är S i Malmö, som valt att rikta om skolvalet i en mer integrerande riktning. Bland annat satsar man på att bygga skolor i gränsområden mellan stadsdelarna, för att elever från olika bakgrunder ska mötas.

Den nya läroplan för förskolan som regeringen aviserat måste göra förskolans två yrkesroller tydliga samtidigt som teamarbetets betydelse lyfts fram. Det förslag som Skolverket lämnat till regeringen fordrar därför vissa justeringar och förtydliganden, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand och Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Det stormar kring SVT:s satirprogram Svenska nyheter och deras tilltag att skapa en ansökningsportal till friskolor, dit alla tittare kunde ansöka om platser för sina barn. Det väsentliga är dock vad debaclet faktiskt säger om det fria skolvalet, så som det fungerar idag.

Enligt Skolverket kan drygt 70 procent av ökningen i resultatskillnader mellan skolor sedan år 2000 förklaras av skolsegregationen. För att komma till rätta med detta måste alla som verkar i skolan bidra till en konstruktiv diskussion, manar Therese Guovelin, förste vice ordförande LO och Marika Lindgren Åsbrink, projektledare LOs jämlikhetsutredning i en slutreplik.

Skolverket visar i en ny rapport att familjebakgrundens betydelse för betygen har ökat. Det är mycket allvarligt. Skolan måste klara att ge alla barn en lika god start i livet. Det ska inte spela någon roll vilken familj man föds in i, skriver Therese Guovelin, förste vice ordförande LO och Marika Lindgren Åsbrink, projektledare LOs jämlikhetsutredning.

Moderata välfärdsentreprenörer är ofta lika mycket entreprenörer som Putins oligarkvänner i Ryssland är företagare. De har helt lämnat kapitalismens grundprincip: att investera. De plockar bara ut. Att vinsten i regeringens förslag blir obefintlig beror på att friskolor är kapitalism utan investeringar.

Lärarbristen, skolsegregationen och den lokala styrningen av skolan är tre områden som måste prioriteras för att eleverna ska få bättre utbildning. Därför inleder Skolverket det här året med ett rådslag med kommuner, fristående skolor, lärarfack och skolledare. Det blir startskottet på ett fördjupat samarbete för att kunna möta skolans utmaningar, skriver Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket.

Att frånvarande elever går under samhällets radar är ett systemfel. Nationell frånvarostatistik är en del av lösningen, skriver Malin Gren Landell & Aggie Öhman i en slutreplik till Skolverket.

Vi vet inte exakt hur stor frånvaron i skolan är - men vi vet att frånvaro påverkar skolresultaten starkt negativt. En nationell närvarostatistik skulle göra det lättare att vidta rätt åtgärder. Tyvärr motsätter sig Skolverket att sådan statistik samlas in.

Nya gymnasieministerns främsta uppdrag i regeringen bör bli att se till att höja ambitionerna för gymnasieskolan - rejält. Även om fler klarar examen är det fortfarande alltför många som inte gör det – så många som en tredjedel. Anna Ekström, se till att gymnasieexamen är en självklarhet - inte ett privilegium.

Frånvaron från skolan är mycket mer omfattande än vad som tidigare uppgivits, visar en ny kartläggning. Att mellan 50 000 och 70 000 elever har en hög skolfrånvaro är inget mindre än en nationell kris. En betydande del av dessa ungdomar kommer uteslutas från arbetsmarknaden, samhällslivet och den demokratiska processen.

De nu aktuella förändringarna har fått många skolledare att sucka tungt. Inte åt besluten i sig, utan för att respekten för skolan som organisation verkar obefintlig. Hur ska våra skolledare kunna organisera och driva en rättssäker utbildning när förutsättningarna ändras i sista minuten?

Resultatet av Skolverkets rapport om betygssystemet kom tyvärr inte som en chock för oss som går i skolan. Systemet är svårt att förstå, minskar elevers motivation och har effekter som snarare konstaterar de kunskaperna en elev saknar istället för att påvisa vad hen faktiskt kan. För att förändra situationen krävs åtgärder som är förankrade i både lärare och elever.

Ett nytt förslag från Skolverket säger att all undervisning ska kunna ske via digitala verktyg. I praktiken innebär det att alla lärare och elever har tillgång till en dator i arbetet. Nu måste landets kommuner förbättra arbetet med tydliga hållbarhetskrav vid upphandlingen. Annars riskeras såväl vår miljö som elevers och lärares hälsa.

Vi har inte råd att låta våra svenska elever halka efter när det gäller den digitala kompetensen. Vi moderater kommer aldrig spara på skolan. Vi vill se en IT-strategi värd namnet och förväntar oss att regeringen lyssnar på Skolverkets förslag.

Lär eleverna för livet och framtiden? Och hur ska det gå för pojkarna? Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket. Intervjuare: Kattis Ahlström.