Skolpolitik

30 namn finns med på DS lista.

Det stormar kring Thorengruppen. Koncernen riskerar viten för allvarliga brister och tillståndet att bedriva skola är i fara.
Samtidigt är S djupt kritiska till att bolaget använder skolpeng för att investera i startups.

Skattepengar avsatta för en likvärdig och kvalitativ skola ska inte delas ut till riskkapitalföretag, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Matz Nilsson, Sveriges Skolledare.

Vi vill se att den nya regeringen tar täten för en kursomläggning där staten tar över huvudansvaret för skolans finansiering och övergripande styrning, skriver fyra förbund.

Vågar politikerna göra upp om de nödvändiga reformer av skolsystemet som krävs, undrar Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand som föreslår kompromisser om två propositioner.

Skolan hamnar i topp när 853 kommunpolitiker rankar sina viktigaste lokala valfrågor. Men tre partier sticker ut och gör en annan prioritering, visar DS kartläggning.
• De tre viktigaste valfrågorna parti för parti.
• Partiet som gått från ”mjuka” till ”hårda” frågor.
• Så kan Ukrainakriget påverka valet lokalt.

Övertorneå i Norrbotten kammar hem titeln Bästa skolkommun i Lärarförbundets rankning. Övertorneå blir också den sista som får utnämningen. Lärarförbundet har bestämt sig för att lägga ned undersökningen efter 20 år.

Att inte testa fullvaccinerade för covid-19 strider mot WHO:s rekommendationer, skriver 22 forskare. Barn- och ungdomskultur, Moderaternas skolpolitik och vinster i välfärden är andra debattämnen på fredagen.

Kommunernas säkerhetsbrister orsakar onödiga risker för medborgarna, enligt fyra branschorganisationer.
Moderaterna presenterar på sin stämma ett reformpaket som ska få ordning på Sverige, skriver partiledaren Ulf Kristersson. Partiet anklagas samtidigt för att ha tappat bort skolpolitiken.
Övriga debattämnen: Stefan Löfven (S) om EU och skogen, dieselpris och vårdskuld.

Om elever i Göteborgs grundskolor ständigt kommer för sent eller glömmer böcker och idrottskläder kan det leda till orosanmälan till socialtjänsten. Politikerna ställer tydliga krav i nytt dokument. ”En lyckad skolgång är ett väldigt bra vaccin mot utanförskap och kriminalitet”, säger Axel Darvik (L).

Barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar och förvärvade hjärnskador offras då skolpolitiken fokuseras på hårdare tag.

Snart ska en utredning lämna förslag kring hur skolan kan bli mindre segregerad. Obligatoriskt skolval är en allt populärare idé, visar Dagens Samhälles enkät bland ledande lokala skolpolitiker. Flera vill även avskaffa friskolornas köer.

För att aktivt skolval ska minska skolsegregationen måste det kombineras med någon form av kvoter som ger vissa elever förtur. Det anser Dany Kessel, som forskar kring frågorna.

Ett parallellskolesystem vi trodde vi avskaffat håller på att växa fram i ny form. Med en sämre skola för fattiga barn och en bättre för de bildade klasserna. I stort sett allt i den marknadsdrivna skolpolitiken ökar på skolsegregationen, skriver Per Sundgren och Sten Svensson.

Två av Sveriges tongivande skolpolitiker, Gustav Fridolin (MP) och Jan Björklund (L), har försvunnit från den politiska scenen. Då är det extra viktigt att skolpolitiken inte försvinner från partiledarnivån. I kväll förväntar vi oss att Liberalernas nyvalda partiledare Nyamko Sabuni lyfter fram skolpolitiken på främsta plats. Det gör i alla fall väljarna.

Var går gränsen för vilka beslut en kommun kan ta om skolornas budget utan att bryta mot lagen? Det ville representanter för Lärarnas riksförbund pröva. ”Vi väntar nu med spänning på svar”, skriver Fredrik Andersson, huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund i Sjöbo kommun.

Det har blivit en allmän sanning att tidiga insatser alltid ger stor samhällsnytta. Men sanningen är att vi vet väldigt lite om det, skriver professor Lars Hultkrantz som vill se mer samhällsekonomisk analys på skolområdet.

Förskolan har en pedagogisk uppgift att ge alla barn, oavsett kön, läggning eller klassbakgrund, en bra start i livet. Det vill Kristdemokraterna bekämpa, skriver Hanna Lidström språkrör för Grön Ungdom.

Vi är, likt Skolverket, övertygade om att satsningar på språkinlärning är en god investering med flertalet positiva effekter för Sverige. Vi hoppas därför att regeringen följer Skolverkets rekommendationer, skriver sex debattörer.

De regelverk som skolan har att rätta sig efter är glasklara: i utbildningen ska hänsyn tas till elevers olika behov och ge stöd och stimulans så att eleverna utvecklas så långt som möjligt. Så ser det inte ut i den svenska skolan. Otaliga rapporter visar att barns behov av stöd inte tillgodoses.

Elevers och föräldrars förtroende för skolan har försämrats rejält på kort tid. Det är en direkt konsekvens av att Socialdemokraterna i Stockholms stadshus varken har genomfört ekonomiska eller kunskapssatsningar på skolan, skriver Lotta Edholm, oppositionsborgarråd och gruppledare (L).

Om Moderaterna verkligen vill ha en jämlik skola behöver partiet säga ja till de stora jämlikhetssatsningar som regeringen nu genomför, satsningar som på allvar kan bryta segregationen i svensk skola. Det skriver Matilda Ernkrans, ordförande i riksdagens utbildningsutskott (S).

Om skolan har ett generellt mobilförbud kan det ses som ett enkelt sätt. Men det löser bara skolans problem och hjälper inte barnet.

Debatten om mobiltelefoner i klassrummen har blossat upp igen. Men förespråkarna argument håller inte: mobiltelefoner stör, behövs inte i undervisningen och kan strida mot skolans uppdrag. Men på ett sätt kan de ha rätt - det är en fråga om framtiden.

I en undersökning som Lärarnas Riksförbund har låtit göra svarade 81 procent av de tillfrågade lärarna att staten har bäst förutsättningar att vara huvudman för skolan. Det är heller inte utan goda skäl som lärarna vill ha staten som huvudman igen, skriver Adam Frändelid (V).

Politiker, tjänstemän, förvaltnings- och koncernledningar måste våga släppa taget och ge rektorerna mandat att leda skolans utveckling. Lita på rektorernas unika kunskaper, uppmanar Alf Solander, rektor för Tumba gymnasium i Botkyrka.

Att MP bara kan räkna upp ökade statliga pengar till skolan och inga konkreta nya åtgärder visar på bristerna i partiets och regeringens skolpolitik. Frustrationen över att så lite händer gör att oppositionen tvingas ta initiativet och i fler fall köra över regeringen.

Regeringen och utbildningsminister Gustav Fridolin har genomfört en rad konkreta åtgärder inom skolområdet, och har goda förutsättningar att fortsätta förbättra skolan och skolresultaten. Det skriver MP:s utbildningspolitiska talesperson efter angreppet mot skolpolitiken.