Förslaget att låta staten ta över finansieringen av friskolorna välkomnas av flera lokala skolpolitiker. ”Nu betalar kommunerna ut skolpengen utan att ha ansvar för att följa upp hur den används”, säger Elof Hansjons (S), kommunalråd i Södertälje.

Täby kommun vill premiera skolor vars elever presterar allt bättre på de nationella proven. Men två domstolar har nu kommit fram till att kvalitetspengen strider mot lagen.

Regeringen går nu vidare med förslaget om att förbjuda nya religiösa friskolor. Från 2024 kommer sådana skolor inte att få starta, enligt lagförslaget.
Flera av de friskolor som fått kritik, och där Säpo pekat på risk för radikalisering, har dock inte varit religiösa.

Regelverket för friskolornas skolpeng fungerar inte bra och bör slopas. Inför i stället en nationellt bestämd ersättning till friskolorna, föreslår Riksrevisionen.

Klimatledarkommuner ger tips kring offentlig upphandling. Lärare vill att riksdagen kompromissar om skolan. SD vill se mer återvandring. Övriga debattämnen: personalförsörjning och patientmedverkan.

Regeringen ser inte ut att få igenom sitt förslag om ökad likvärdighet för skolhuvudmän. En majoritet i riksdagens utbildningsutskott underkände förslaget på tisdagen.

Stödet för stora vinster inom skolans värld är lågt även bland väljare till höger. Det finns goda skäl till det.

Drygt tolv miljoner kronor av friskolan Römosseskolans skolpeng försvann till bland annat Somalia.
Nu döms en tidigare skolchef för grova bokföringsbrott och grov förskingring till fyra och ett halvt års fängelse.

Vinsterna ska bort, köerna avskaffas och kommunerna rustas med veto. Nya skolministern går till storms mot friskolorna. Samtidigt bedyrar hon: Inte en enda skola ska behöva stänga.
• Lina Axelsson Kihlblom om slöseriet med resurser.
• Så kommer kommunerna runt boendesegregationen.
• Då tänker skolministern att förslag om vinstförbud är klart.

Vi attackerar inte friskolor, utan ett djupt orättvist finansieringssystem som dränerar den kommunala skolan, menar företrädare för nystartade partiet Human framtid i en slutreplik.

De kommunala skolorna förfogar redan över mer resurser än vi. Innan man gör något så drastiskt som att minska skolpengen för oss fristående skolor så bör man noga undersöka hur likvärdiga resurserna verkligen är, skriver grundarna av Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor.

Kraven att folkomrösta om skolpengen eller stoppa vinster i välfärden leder tankarna fel. Fokus alltid bör vara på hur vi ska få så många elever som möjligt att gå ut skolan med godkända betyg, skriver Willy Viitala (M), heltidspolitiker i Botkyrka i en replik.

Antalet regioner, långtidsarbetslösheten och narkotikapolitiken är några av de frågor som debatteras på torsdagsmorgonen.

Det nuvarande systemet för skolpeng är orättvist och missgynnar de kommunala skolorna, anser det nya partiet Human framtid. Folkomrösta om skolpengen, skriver partiets ordförande Mats Leijon.

Riksrevisionen granskar hur den omdiskuterade skolpengen fungerar. Myndigheten ska gå till botten med Skolinspektionens tillståndsprocess och om systemet missgynnar kommunerna.

Bra att Högsta förvaltningsdomstolen ger kommuner rätt att kvitta underskott mot tidigare överskott, anser SKR. Men Friskolornas riksförbund kräver tidsgräns på tre år.

Kommuner kan undvika att betala ut extra ersättning till friskolor genom att kvitta underskott i sin egen verksamhet mot tidigare överskott. Malmö har nu fått rätt i Högsta förvaltningsdomstolen.

Trots flera års nedskärningar väntas Sundsvalls skolnämnd gå back 95 miljoner kronor i år. Det leder till nya sparkrav och högljudda protester från den pressade personalen.

Övertorneå i Norrbotten kammar hem titeln Bästa skolkommun i Lärarförbundets rankning. Övertorneå blir också den sista som får utnämningen. Lärarförbundet har bestämt sig för att lägga ned undersökningen efter 20 år.

Jihadismforskaren Marco Nilsson varnar för riskerna med att IS-kvinnorna som återvänt till Sverige behåller sina gamla sociala kontakter. Friskolor på landsbygden, identitetspolitik och kollektivtrafik är andra debattämnen denna morgon.

Hon har läst alla 290 kommuners budgetar. Och funnit att 97 procent av dem har underskott i skolverksamheten.
– Det är en ganska skrämmande läsning, säger rektor Linnea Lindquist som skrivit en bok om hur friskolorna och skolpengen förstör för de kommunala skolorna.

Skolkommunalrådet Axel Darvik (L) i Göteborg har tagit ett ordförandebeslut om att stoppa utbetalningarna av skolpeng till tre omstridda muslimska friskolor. ”Det finns risk att skattepengar hamnar hos tvivelaktiga ägare”, säger han.

Avskaffa skolpeng, skolaktiebolag och påstådda ”valfrihetsreformer” och låt skolan bli en fristad från marknadslogiken, skriver Daniel Suhonen, chef på det fackliga idéinstitutet Katalys.

Skolfrågor är i fokus för debatten denna onsdag: socioekonomisk resursfördelning, skolpengens fördelning mellan kommunala och fristående skolor och lärarsituationen under pandemin debatteras. Och 14 forskare har påpekanden om den svenska pandemistrategin.

Stockholms stad har slutat betala sin högt satta skolpeng till andra kommuner för elever skrivna i Stockholm. Något som Nacka och fem andra kommuner svarar på genom att ta det till rätten, rapporterar DN.

Zombiekoncernen John Bauer som nu över sju år efter sin konkurs kräver kommuner på skattepengar är ännu ett exempel på att vinstjakten i svensk skola har gått för långt. Det behövs en majoritet i riksdagen för att öka likvärdigheten och bryta skolsegregationen, skriver ordföranden i utbildningsutskottet Gunilla Svantorp (S).

Grundskolenämnden i Göteborg begär att friskolor ska häva sekretessen kring sin elevsammansättning. Annars kan de få lägre skolpeng.

Det minst sagt teoretiska och extrema resonemanget att kommunala skolor skulle stå med tomma platser motsvarande alla friskolor i en kommun visar på en ovilja att se verklighet och en förmodad ideologiskt vilja att motverka att fler väljer friskolor, slutreplikerar Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Friskolornas vd Ulla Hamilton tycks anse att det är en rättighet att driva skolor som aktiebolag och att de dessutom ska ha rätt att gå med vinst. Det är därför nivån på skolpengen ska ligga kvar på 100 procent. Men någon sådan rättighet finns inte och har heller aldrig funnits, replikerar Sten Svensson, medlem av Nätverket för en likvärdig skola.

Den stora kostnaden för kommunernas utbudsansvar är att det uppstår tomma platser på deras skolor, som i sin tur drar upp den skolpeng som kommunerna behöver betala till friskolorna. Ulla Hamilton glömde bort denna avgörande detalj i sitt försök att tillrättalägga bilden av finansieringen, replikerar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

När 85 procent ersättning till friskolorna gällde var det även tillåtet med elevavgifter, men jag antar att avgifter inte ingår i förslaget från dem som vill återinföra den gamla ordningen. Varför ska en elev straffas genom att få lägre skolpeng bara just för hen väljer en friskola, frågar Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

Det är de vinstsyftande skolorna som vill öka sina marknadsandelar ytterligare som vinner på att skolvalet görs obligatoriskt. Föräldrarna blir tvingade att ta ansvar för att deras barn ska få gå på en bra skola. Men hur ska de veta vilken skola som är bäst för deras barn, frågar Boel Vallgårda, medlem i Nätverket för en likvärdig skola.

Den politiker som vill förändra hur svensk skola ska finansieras och vilka villkor som ska gälla är också svaret skyldig till hur ekvationen ska gå ihop, skriver Anna Sörelius Nordenborg, vd Internationella Engelska Skolan.

Tankesmedjan Balans är en ideell förening som verkar för balans mellan krav och resurser inom välfärden. Därför motsätter vi oss kostnadsdrivande mekanismer på skolmarknaden, slutreplikerar Marcus Larsson och Åsa Plesner.

Det är ganska uppenbart att detta inte handlar om artikelförfattarnas intresse för låg skatt, utan istället ett motstånd mot valfrihet och fristående alternativ i skolan, skriver Ulla Hamilton i en replik till tankesmedjan Balans.

Alla som vill att kommunernas ekonomi ska förvärras ytterligare bör applådera IES etableringar landet runt. Få saker i skolans värld är nämligen mer kostnadsdrivande än att IES startar upp en ny skola i kommunen. Det skriver Tankesmedjan Balans.

Kommuner måste sluta ljuga om skolpengen. Ge skolan de resurser som utlovats och alla barn en bra start i livet. Om kommunerna inte lyckas axla detta avgörande samhällsansvar bör skolan förstatligas, skriver Sam Assadi (S) Värmdö.

Ett parallellskolesystem vi trodde vi avskaffat håller på att växa fram i ny form. Med en sämre skola för fattiga barn och en bättre för de bildade klasserna. I stort sett allt i den marknadsdrivna skolpolitiken ökar på skolsegregationen, skriver Per Sundgren och Sten Svensson.

Kommuner lockar Internationella Engelska skolan med extra hyresbidrag och förmånliga avtalsvillkor. Specialstöden till IES utmanar lagarnas gränser.

För att göra vinst på en årligen urholkad skolpeng måste aktiebolagsdrivna skolor försäkra sig om ett enklare elevunderlag än i den kommunala skolan, slutreplikerar Marcus Larsson, tankesmedjan Balans.

Dagens skolmarknad leder till en alltmer uppdelad skola. Frågan om vinster i skolan borde därför handla mer om hur vinsten skapas än om den ska få delas ut, skriver Tankesmedjan Balans Marcus Larsson.

Både Engelska Skolan och Academedia har ökat sina vinster det senaste året, efter skatt blev vinsten över en halv miljard kronor. Aktieägarna föreslås få del av resultatet genom utdelning.