Skolpengen är ett skattefinansierat bidrag som tilldelas fristående skolor. Det är kommunerna som ansvarar för skolpengen dels genom den faktiska utdelningen men också hur stort beloppet ska vara. Detta gör att skolpengen kan variera kraftigt beroende på var i landet skolan ligger. Syftet med skolpengen är att den ska motsvara de utgifter en skola har för utbildning, mat och elevens hälsa.
Skola
Ett juridiskt storgräl mellan Stockholms stad och sex kranskommuner har avgjorts av Svea hovrätt. Domen innebär att Stockholm måste betala sin egen skolpeng för elever som går i skolor i kranskommunerna, även om skolgången är billigare där. ”Viktig principiell fråga”, kommenterar Nacka. ”Orimligt”, hävdar Stockholm.
Skola
Förslaget att låta staten ta över finansieringen av friskolorna välkomnas av flera lokala skolpolitiker. ”Nu betalar kommunerna ut skolpengen utan att ha ansvar för att följa upp hur den används”, säger Elof Hansjons (S), kommunalråd i Södertälje.
Skola
Regeringen går nu vidare med förslaget om att förbjuda nya religiösa friskolor. Från 2024 kommer sådana skolor inte att få starta, enligt lagförslaget.
Flera av de friskolor som fått kritik, och där Säpo pekat på risk för radikalisering, har dock inte varit religiösa.
Skola
Vinsterna ska bort, köerna avskaffas och kommunerna rustas med veto. Nya skolministern går till storms mot friskolorna. Samtidigt bedyrar hon: Inte en enda skola ska behöva stänga.
• Lina Axelsson Kihlblom om slöseriet med resurser.
• Så kommer kommunerna runt boendesegregationen.
• Då tänker skolministern att förslag om vinstförbud är klart.
Debatt
De kommunala skolorna förfogar redan över mer resurser än vi. Innan man gör något så drastiskt som att minska skolpengen för oss fristående skolor så bör man noga undersöka hur likvärdiga resurserna verkligen är, skriver grundarna av Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor.
Debatt
Kraven att folkomrösta om skolpengen eller stoppa vinster i välfärden leder tankarna fel. Fokus alltid bör vara på hur vi ska få så många elever som möjligt att gå ut skolan med godkända betyg, skriver Willy Viitala (M), heltidspolitiker i Botkyrka i en replik.
Debattsvepet
Jihadismforskaren Marco Nilsson varnar för riskerna med att IS-kvinnorna som återvänt till Sverige behåller sina gamla sociala kontakter. Friskolor på landsbygden, identitetspolitik och kollektivtrafik är andra debattämnen denna morgon.
Skola
Hon har läst alla 290 kommuners budgetar. Och funnit att 97 procent av dem har underskott i skolverksamheten.
– Det är en ganska skrämmande läsning, säger rektor Linnea Lindquist som skrivit en bok om hur friskolorna och skolpengen förstör för de kommunala skolorna.
Skola
Skolkommunalrådet Axel Darvik (L) i Göteborg har tagit ett ordförandebeslut om att stoppa utbetalningarna av skolpeng till tre omstridda muslimska friskolor. ”Det finns risk att skattepengar hamnar hos tvivelaktiga ägare”, säger han.
Debattsvepet
Skolfrågor är i fokus för debatten denna onsdag: socioekonomisk resursfördelning, skolpengens fördelning mellan kommunala och fristående skolor och lärarsituationen under pandemin debatteras. Och 14 forskare har påpekanden om den svenska pandemistrategin.
Debatt
Zombiekoncernen John Bauer som nu över sju år efter sin konkurs kräver kommuner på skattepengar är ännu ett exempel på att vinstjakten i svensk skola har gått för långt. Det behövs en majoritet i riksdagen för att öka likvärdigheten och bryta skolsegregationen, skriver ordföranden i utbildningsutskottet Gunilla Svantorp (S).
Debatt
Det minst sagt teoretiska och extrema resonemanget att kommunala skolor skulle stå med tomma platser motsvarande alla friskolor i en kommun visar på en ovilja att se verklighet och en förmodad ideologiskt vilja att motverka att fler väljer friskolor, slutreplikerar Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.
Debatt
Friskolornas vd Ulla Hamilton tycks anse att det är en rättighet att driva skolor som aktiebolag och att de dessutom ska ha rätt att gå med vinst. Det är därför nivån på skolpengen ska ligga kvar på 100 procent. Men någon sådan rättighet finns inte och har heller aldrig funnits, replikerar Sten Svensson, medlem av Nätverket för en likvärdig skola.
Debatt
Den stora kostnaden för kommunernas utbudsansvar är att det uppstår tomma platser på deras skolor, som i sin tur drar upp den skolpeng som kommunerna behöver betala till friskolorna. Ulla Hamilton glömde bort denna avgörande detalj i sitt försök att tillrättalägga bilden av finansieringen, replikerar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Debatt
När 85 procent ersättning till friskolorna gällde var det även tillåtet med elevavgifter, men jag antar att avgifter inte ingår i förslaget från dem som vill återinföra den gamla ordningen. Varför ska en elev straffas genom att få lägre skolpeng bara just för hen väljer en friskola, frågar Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.
Debatt
Det är de vinstsyftande skolorna som vill öka sina marknadsandelar ytterligare som vinner på att skolvalet görs obligatoriskt. Föräldrarna blir tvingade att ta ansvar för att deras barn ska få gå på en bra skola. Men hur ska de veta vilken skola som är bäst för deras barn, frågar Boel Vallgårda, medlem i Nätverket för en likvärdig skola.
Debatt
Den politiker som vill förändra hur svensk skola ska finansieras och vilka villkor som ska gälla är också svaret skyldig till hur ekvationen ska gå ihop, skriver Anna Sörelius Nordenborg, vd Internationella Engelska Skolan.
Debatt
Tankesmedjan Balans är en ideell förening som verkar för balans mellan krav och resurser inom välfärden. Därför motsätter vi oss kostnadsdrivande mekanismer på skolmarknaden, slutreplikerar Marcus Larsson och Åsa Plesner.
Debatt
Det är ganska uppenbart att detta inte handlar om artikelförfattarnas intresse för låg skatt, utan istället ett motstånd mot valfrihet och fristående alternativ i skolan, skriver Ulla Hamilton i en replik till tankesmedjan Balans.
Debatt
Alla som vill att kommunernas ekonomi ska förvärras ytterligare bör applådera IES etableringar landet runt. Få saker i skolans värld är nämligen mer kostnadsdrivande än att IES startar upp en ny skola i kommunen. Det skriver Tankesmedjan Balans.
Debatt
Ett parallellskolesystem vi trodde vi avskaffat håller på att växa fram i ny form. Med en sämre skola för fattiga barn och en bättre för de bildade klasserna. I stort sett allt i den marknadsdrivna skolpolitiken ökar på skolsegregationen, skriver Per Sundgren och Sten Svensson.