Skolorganisation

Liberalerna hävdar att Socialdemokraterna vill tillbaka till flumskolan. MP föreslår en statlig kompensation till kommunerna för förnyelsebar elproduktion.

I folkomröstningen i Arjeplog röstade en majoritet för att kommunen skulle behålla sitt gymnasium. Ändå togs beslutet att lägga ner det.

Kritiken mot förslagen i Björn Åstrands utredning om likvärdighet i grundskolan är omfattande. Det framgår av en genomgång av 120 remissvar från myndigheter, kommuner, organisationer och fristående skolor som kommit in till regeringskansliet innan remisstiden gick ut den 30 november, skriver Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

Den svenska skolan är ojämlik och ökar samhällsklyftorna. Därför är det hög tid att strama åt friskolesystemet och stoppa aktiebolag från att driva skolor. Det föreslår tankesmedjan Tiden och Unga Örnar i en ny rapport.

Den politiker som vill förändra hur svensk skola ska finansieras och vilka villkor som ska gälla är också svaret skyldig till hur ekvationen ska gå ihop, skriver Anna Sörelius Nordenborg, vd Internationella Engelska Skolan.

Vi vill ställa högre krav på att alla skolor ska uppnå det kompensatoriska uppdraget. Likvärdighet handlar inte om elevsammansättning utan om likvärdig tillgång till välutbildade lärare och undervisning av hög kvalitet. Det är ju den likvärdigheten som verkligen gör skillnad, skriver flera moderata skolpolitiker i Stockholmskommunerna.

Att kötid inte längre ska få användas som urval till skolor är ett viktigt och välkommet besked. Kötid är en starkt bidragande orsak till den ökade skolsegregationen. Det är hög tid att partierna släpper sina käpphästar och ser till att utredningens förslag blir verklighet, skriver Therese Guovelin, förste vice ordförande LO, och Mattias Samuelsson, utredare LO.

Nedläggning av Medåkers skola väcker heta känslor i Arboga och invånarna har drivit fram en folkomröstning. Nu råder full strid om formuleringarna på valsedeln.

Utjämningssystemet gör en avancerad beräkning för hur många skolor varje kommun egentligen behöver. Men behoven enligt modellen stämmer inte alltid överens med den verkliga skolstrukturen, visar DS granskning. Många kommuner driver långt fler skolor än de får ersättning för.

Ett parallellskolesystem vi trodde vi avskaffat håller på att växa fram i ny form. Med en sämre skola för fattiga barn och en bättre för de bildade klasserna. I stort sett allt i den marknadsdrivna skolpolitiken ökar på skolsegregationen, skriver Per Sundgren och Sten Svensson.

Kontinuitet i ledarskapet är en framgångsfaktor i skolans värld. Trenden med täta rektorsbyten måste därför brytas. Vi vill se ett tydligare statligt ansvar. Varje rektor ska kunna få resurserna som behövs för att bedriva en bra skola för alla elever, skriver Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund & Per Kornhall, expert.

Allt för många rektorer önsketänker i dag om sina skolor. Betrakta hellre varje skola med realism och välj lösningar efter förutsättningarna. Det skriver Mats Alvesson, professor och organisationsforskare.

Dagens skolsystem lider av korruption. Att problemen är kopplade till valfrihet och vinstdrivande skolor har borgerliga politiker ofta svårt att erkänna. Ska vår dysfunktionella skolmarknad förbättras måste ideologiska skygglappar bort.

Aldrig tidigare har kommuners skolverksamheter rankats så ofta i jämförande statistik som under de senaste tio åren. Med stort medialt genomslag – men utan avsedd effekt, skriver Gunnar Iselau, rådgivare.

Förväntansdokumentet till Stockholms föräldrar är onödigt och missriktat. Att fler föräldrar hör av sig till skolan och ställer krav beror förstås inte på att de är respektlösa, utan på att skolan inte fungerar och att staden inte tar sitt ansvar för detta.

Vi är många som brinner för skolans verkliga uppdrag som en institution för kunskap och bildning, och som hoppas att partierna ska börja våga ifrågasätta gamla ideologiska mantran och utveckla en palett av reella förslag som angriper skolsystemets problem på djupet, skriver gymnasieläraren Håkan Tallgren.

Jag får många brev från förtvivlade föräldrar vars barn förvägras det stöd de behöver – och har rätt till! – i skolan, skriver Lotta Edholm apropå medierapportering om barn som tillbringar skoldagarna med Netflix och Youtube.

Vi försöker bryta skolsegregationen inom ramen för det skolsystem som regering och riksdag har beslutat om. Det är allt för lätt att bara skylla på systemet och säga att vi inte kan göra något. Det skriver Peter Fredriksson, gd Skolverket, som svar på kritiken från utredaren Boel Vallgårda.

Mats Persson (L) har rätt när han konstaterar att lärarnas arbete tyngs ned av en omfattande dokumentation och administration. Men han glömmer att nämna att Liberalerna själva fört en politik som är en del av problemet – inte minst under de åtta år som de innehade posten som skol- och utbildningsminister, konstaterar Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Jag känner inte till någon annan organisation som är så full av tabun och som har så många heliga kor som skolan konstaterar Patrick Finn, som efterlyser en sann och faktabaserad diskussion om skolans utveckling och uppmanar vuxna att inte ducka för de frågor som de tycker är problematiska och jobbiga att diskutera.

Under min resa runt om i Sverige har jag träffat tjänstemän som inte riktigt förstått sitt uppdrag, och som fastnat i fyrkantiga ramar och det som fungerat tidigare. Men det finns också de där andra – som ser möjligheter.

Långa punktlistor talar om vad som ”är bra att kunna” när årskursen är slut. Förvisso är punkterna, som riktar sig till lågstadieelever, illustrerade med glada bilder — men självklart handlar det om ett måldokument.

Det är hög tid att släppa det ensidiga fokuset på skolors elevsammansättning som finns i dagens skoldebatt. För elevernas skull bör vi istället fokusera mer på vad som kan vända skolresultaten. Vi vet att skolor med liknande elevunderlag har olika kunskapsresultat. Detta visar på vikten av andra faktorer – inte minst ledarskapet i skolan.

Frånvaron från skolan är mycket mer omfattande än vad som tidigare uppgivits, visar en ny kartläggning. Att mellan 50 000 och 70 000 elever har en hög skolfrånvaro är inget mindre än en nationell kris. En betydande del av dessa ungdomar kommer uteslutas från arbetsmarknaden, samhällslivet och den demokratiska processen.

Skolverkets statistik visar att tio procent av skolorna har tagit emot hälften av de nyanlända eleverna. För att ge eleverna en bra start i Sverige måste skolväsendets samlade resurser användas bättre. Därför presenterar regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna i dag gemensamt ett förslag för att underlätta mottagandet i skolorna.

Regeringen Reinfeldt genomförde viktiga reformer som lärarlegitimationen, karriärtjänsterna och den nya lärarutbildningen. Partiet säger numera också ja till den statliga lärarlönesatsningen och ökat statlig inflytande över skolan, vilket är välkommet. Men mer måste till om Moderaterna vill behålla ett kunskapsperspektiv också framöver på skolan.

Fler ungdomar än någonsin placeras på olika former av ungdomshem eller familjehem. De har ofta problem med sin skolgång, vilket förvärrar deras redan utsatta situation. Nu finns ett arbetssätt som ger dem bättre förutsättningar att klara skolan och radikalt förbättrar deras chanser. Det behöver införas i alla kommuner, skriver generaldirektörerna Kent Ehliasson, SiS, och Greger Bååth, SPSM.

Det svenska skolsystemet har tappat de allra viktigaste fundamenten – fokus på kunskap och likvärdighet. Socioekonomiskt svaga pojkar och nyanlända elever drabbas mycket hårt, samtidigt som skolan har stora ordningsproblem. Det vill lärarstudenternas Isak Skogstad och SSU:s Linus Glanzelius ändra på.

Den viktigaste faktorn för elevernas resultat är läraren. Tillgången till legitimerade och behöriga lärare med goda förutsättningar att fokusera på elevernas lärande är avgörande för alla elever – men särskilt för nyanlända, som inte alltid har en sammanhållen skolgång med sig i bagaget, saknar tillgång till det svenska språket och stöd i hemmet.

Skolverkets strategi för digitaliseringen av skolväsendet är tafatt, visionslös och uppvisar en sällan skådad beslutsrädsla. Jag konstaterar sorgset att den inte kommer bidra till att ge våra barn och ungdomar några riktiga och användbara kunskaper, färdigheter och kompetenser för deras digitala framtid, skriver Claes Magnusson, som sedan mitten av 80-talet arbetat med utbildning i ny teknik och dess möjligheter.

Skolverket har i snart två år delat ut pengar till organisationer som bedriver läxhjälp. Nu väljer regeringen att ändra spelreglerna, inte bara mitt i ett verksamhetsår utan också mitt i ansökningsperioden. Beslutet att utesluta gymnasiet från läxhjälpen brister i analys och genomförande och riskerar dessvärre att slå hårt mot landets gymnasieelever.

Om staten ansvarar för fortbildningen av lärare skulle likvärdigheten i skolan öka. Det finns ingen anledning till att fortsätta göra skillnad på huvudmannaskapet för lärarnas grundutbildning respektive fortbildning.

Politikerna behöver säkerställa likabehandling av barns rätt till skola. Att ge de unga fast mark under fötterna är en av de viktigaste strategierna för att långsiktigt förbättra för gruppen EU-medborgare i utsatthet. Barndomen går inte i repris.

Låt huvudmännen söka statliga medel för att kunna anställa lärarassistenter till skolorna. Det skulle ge lärarna mer tid för varje elev – och ökade möjligheter till bättre förberedelser. I dag tvingas lärarna att bli mer kaospiloter och tusenkonstnärer än pedagogiska ledare och kunskapsförmedlare.

Skolledare står mitt i politikens stora utmaningar: att förbättra skolresultaten, hantera lärarbristen och lyckas med nyanlända elevers integrering i skolan. Det är inte svårt att se att skolledarna är Sveriges viktigaste chefer.

Min övertygelse är att vi kan vända utvecklingen i den svenska skolan och klara de utmaningar den står inför. Det handlar om att vända på varje sten och se vad som kan bli bättre. I det arbetet har utvecklingen av lärarnas karriärtjänster en nyckelroll.

Vi måste bredda skoldebatten och börja diskutera de verkliga orsakerna till de allt sämre skolresultaten. Mest allvarligt är den rekordhöga stressnivån.

Lärare och elever saknar grundläromedel som ger sammanhang och struktur. Utan rätt stöd kan ingen lärare komma till sin fulla rätt. Det är därför dags att skolans beslutsfattare åter gör läromedel till en del av skolans grundläggande system.

I dag kliver världen rakt in i våra klassrum på ett helt annat sätt än tidigare. Förr kunde läraren styra över källor och informationsflöden. Undervisningen i det digitala samhället ställer krav på hur lärare själva hanterar det nästintill obegränsade informationsflödet, men framförallt på att elever tränas i källkritik och värdering av information.

Onsdagen den 18 november sätts ett världsrekord i matematikundervisning. 4 000 elever mellan nio och tolv år samlas i Gavlerinken i Gävle för världens största mattelektion. Låt oss förklara poängen med detta.

Vi ser tre utmaningar för den svenska skolan, där kommunpolitikerna sitter på en stor del av lösningen. Det är kommunerna och deras förtroendevalda som skapar förutsättningar för skolan och för lärarna att göra ett så bra jobb som möjligt.

Hur Sverige ser ut om trettio år beror på hur den demografiska utmaningen hanteras, och hur vården, skolan och omsorgen moderniseras. Sanningen är att de flesta av de senaste decenniernas reformer varit verkningslösa. Vi måste inte minst använda data om välfärdssystemen på ett nytt sätt.

Det går bättre och bättre för många barn i skolan. Men trots den goda utvecklingen finns det elevgrupper som uppvisar sämre och sämre resultat. Därför är det viktigt att sätta eleven i centrum och fokusera på skolans kompensatoriska uppgift.

En gymnasieelev på ett högskoleförberedande program läser under sin gymnasietid ungefär 15 olika ämnen uppdelade på drygt 25 olika kurser. Enligt OECD:s chef för utbildningsfrågor, Andreas Schleicher, är de mest framgångsrika utbildningssystemen de där några få ämnen undervisas väl och med stort djup. Det vill säga precis motsatsen till den svenska gymnasieskolan! Märkligt nog har detta inte fått någon särskilt framträdande roll i den svenska skoldebatten.

Det saknas en kraftfull och sammanhållen politik för att alla skolor ska erbjuda alla elever samma chans. För att skapa perspektiv och tryck i frågan kommer våra tre fackliga organisationer att samverka i ett flerårigt projekt för att ge skolorna mer likvärdiga förutsättningar. Det skriver Karl-Petter Thorwaldsson, Bo Jansson och Johanna Jaara Åstrand.

Den svenska skolan har debatterats mycket, men sällan har de särbegåvade elevernas behov lyfts upp i debatten. De är en av de mest utsatta elevgrupperna som inte får de resurser och det stöd som krävs för att de ska nå sin fulla potential. Varför får inte de särbegåvade plats i den svenska skolans värld?

Stelbenta lagparagrafer sätter stopp för fjärrundervisning i skolan. Konsekvensen blir att många elever inte får modersmålsundervisning och studiehandledning. Nu måste regering och riksdag ta elevernas situation på allvar. Den försöksverksamhet som Skolverket drar i gång senast under nästa år måste tillåta försök med fjärrundervisning på entreprenad.

Under alliansregeringens åtta år genomfördes de mest omfattande skolreformerna i Sverige sedan folkskolan infördes. Nu behöver vi fortsätta reformera vårt skolsystem med fokus på mer kunskap, bättre utbildade lärare och fler karriärmöjligheter för lärarna.

En lagändring ska göra religiösa inslag tillåtna i skolan. Men de flesta har missat att dessa inslag blir frivilliga för eleverna, dock endast så länge de ligger utanför undervisningen, inte annars. Det betyder att elever fortsättningsvis helt legitimt och utan att behöva skolka kommer kunna utebli från besök i kyrkan.

Barns rätt till utbildning är så fundamentalt viktigt att varje kommun och skolchef borde leta efter argument för att kunna erbjuda skolgång för alla barn, i stället för tvärtom. Bara det finns en vilja att erbjuda barn till EU-migranter en skolplats, finns det också stöd i lagen för att göra det.

Debatten om skolan utgår ofta från problem och sällan från idéer. Varför inte vända på logiken? Vår idé är tydlig: det är passionen för en likvärdig utbildning för alla och demokratisk samhällsutveckling som ska vara drivkraften.

Det finns inga genvägar eller någon mirakelkur för att lyfta den svenska skolan. OECD-rapporten visar att arbetet med att utveckla skolans styrning och ledning måste fortsätta, och att det behövs ett närmare samarbete mellan staten och huvudmännen.

Häromdagen kom OECD med sin rapport om den svenska skolan. Där konstateras att den har stora problem. Rapporten hade knappt hunnit hamna på skrivbordet innan Moderaterna påstår att OECD ger partiet rätt i sin skolpolitik. Inget kan vara mer fel än det påståendet. Studien är spiken i kistan för alliansens skolpolitik.

I debatten om den krisande skolan nämns sällan högstadiet. Att så många elever saknar behörighet till gymnasiet efter grundskolan är ett stort nederlag. Behovet att attrahera fler motiverade och välutbildade personer till läraryrket med inriktning mot högstadiet är enormt.

De skolsystem i världen som är mest jämlika har också högst kunskapsresultat. En jämlik skola som ger alla elever samma livschanser är därför inte bara rätt, det är också smart.

Skolan behöver få ett starkt och entydigt stöd för arbetsro och ett fokus på att tidigt säkra grundläggande kunskaper och färdigheter. Bristen på ordning och arbetsfokus i skolan är ett uttryck för dåligt ledarskap och en huvuduppgift för den nya Skolkommissionen att ta itu med, skriver Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan.

Det finns starka tecken på att Sveriges långa sommarlov är ett svek mot de svagaste eleverna. När forskare mätt elevernas resultat flera gånger per år upptäckte de att det var under det långa sommarlovet som de svagaste eleverna halkade efter – inte under terminerna.

Det är utmärkt att regeringen satsar två miljarder för att stärka skolornas möjlighet att anställa speciallärare eller annan personal. Men för att detta ska få rätt effekt gäller det nu att kommunerna använder pengarna på bästa sätt och anställer utbildade bibliotekarier i skolan.

Alla elever har rätt att nå sin potential, oavsett var i landet de bor. Därför ska vi inte acceptera att lärarbristen på vissa skolor på landsbygden sänker kvaliteten på undervisningen. Olika lösningar med fjärrundervisning blir då avgörande för landsbygdsskolornas överlevnad.

Landets rektorer får inte de förutsättningar de behöver för att utöva det pedagogiska ledarskap som är nyckeln till uppdraget. Och till många skolledares besvikelse var den nyligen presenterade rektorsutredningen på intet sätt den hävstång som behövs för att förbättra situationen. Nu måste fler åtgärder till.

Sverige behöver nationella initiativ för att säkerställa att digitala verktyg blir lika självklara som penna, papper och räkneböcker i klassrummen. OECD:s skolexperter uttrycker förvåning över att ett så digitaliserat land som Sverige inte använder mer och bättre IT i undervisningen.

I dag är det är kommunerna som har ansvaret för skolan i respektive kommun. Och har kommunerna ansvaret är det rimligt att de demokratiskt valda organen i dessa kan besluta om sin skola fullt ut. Det gäller även frågan om och hur nya fristående skolor ska etableras. För de stora skolföretagen tar inget samhällsansvar alls.

Skolstart nio i stället för åtta blev en framgång på Smedshagsskolan i Hässelby. Färre kom för sent och skolresultaten höjdes. Fler borde våga prova, uppmanar rektorn.

I Malmö kraftsamlar vi nu för att lyfta våra skolor och ge dem möjlighet att visa bättre resultat. Det är fullt möjligt att bedriva en trygg och bra skolverksamhet i socialt utsatta områden. Därför finns det all anledning att vara hoppfull inför utvecklingen på den uppmärksammade Värner Rydénskolan.

Sverige har goda förutsättningar att införa ett skolsystem som bygger på att vi litar på våra unga. Vi har nu chansen att skapa skolor som vågar lita på att alla unga individer vill och kan lyckas i livet, och som litar på att pedagoger är kompetenta att hjälpa dessa unga människor att finna och nå sina mål.

Det är det gemensamma målet som är viktigt för den svenska skolan. Därför bör vi lära av varandra för att förbättra mål och resultatarbetet, i synnerhet när Skolinspektionen lyfter fram ett arbetssätt som kan förbättra resultaten.

Problem av olika slag finns i såväl kommunala skolor som i friskolor. Slutsatsen jag drar av detta är att vi behöver samarbeta, inte kritisera varandra. Det handlar om att lära av varandra och att lyfta fram både styrkor och brister för att skapa en väg framåt för den svenska skolan.

I stället för att sitta på läktaren och se på när andra agerar måste kommunalråden nu ta ansvar för skolans styrning. Så länge som landets kommunstyrelser skjuter ifrån sig frågan spelar det ingen roll hur mycket pengar staten skjuter till för att göra skolan bättre.

Förespråkare för betyg från årskurs fyra menar att det är ett medel för att höja resultaten och kvaliteten i skolan. Vi anser dock att det finns bättre och mer effektiva metoder för att höja kvaliteten i undervisningen och skolan i de tidiga åldrarna.

För att fler elever ska klara skolan med goda resultat och med bästa möjliga förutsättningar måste de snabbare få uppföljning och återkoppling av undervisningen. Betygen är ett av flera verktyg som visar hur väl lektionerna, läxläsningen och undervisningen berikar eleverna med mer kunskap.

Överenskommelsen mellan regeringen och Alliansen om att på försök prova betyg från fjärde klass har fel fokus och saknar stöd i forskningen. Den svenska skolan har återigen fallit offer för ett ogenomtänkt experiment där elever används som försökskaniner.

Den svenska skolan tampas med många problem. Kunskapsresultaten sjunker och läraryrket är inte tillräckligt attraktivt, för att nämna några utmaningar. Det är hög tid att den svenska skoldebatten tar steget bort från fokus på huruvida friskolor är bra eller dåliga. Kommunerna har i stället mycket att lära av friskolorna.

Skolan måste fokusera mer på kunskap på alla nivåer för att lyckas med sitt uppdrag att utbilda anställnings- och utvecklingsbara människor. Får fortbildade lärare undervisa elever med rätt förkunskaper i välorganiserade skolor kommer vi lyckas med detta.

Det debatteras friskt om läxor, betyg från fjärde klass, ordningsomdömen och obligatoriskt gymnasium. Men vad får alla dessa förändringar för faktiska resultat i skolan? Vi har nu en situation där det snarare är lösningar som söker problem än problem som söker lösningar, som diskuteras.

I takt med att skolan digitaliseras blir hindren för lärare att utnyttja digitala läromedel allt tydligare. Skolor skaffar datorer men sparar samtidigt på läromedel, och därför används inte datorerna i undervisningen. Just nu håller skolan på att slarva bort digitaliseringens möjligheter.

Nidbilden av den svenska skolan är att svenska elever knappt kan läsa, skriva eller räkna. Sant är att allt fler elever lämnar grundskolan utan fullständiga betyg och att fler elever än tidigare har problem med grundläggande kunskaper. Detta måste vi ändra på. Därför inför Pysslingens skolor nu en läsa-skriva-räkna-garanti.

Det var en bekymmersam bild av skolans styrning som gavs i Skolinspektionens sammanställning nyligen. Att nio av tio huvudmän kritiseras är oerhört allvarligt. Därför måste vi samverka för att klara skolan. Det är otvetydigt så att kommunerna behöver hjälp, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson.

Partier från vänster till höger gör allt de kan för att vända fallande skolresultat. Men politikerna missar ett av de mest uppenbara problemen. Många skolor är rent ut sagt skitiga och orena miljöer har en direkt effekt på studiemiljön och risken för stökigt beteende.

Någonting håller på att hända inom den svenska skolan. Plötsligt finns förutsättningarna för alla parter att gräva ner stridsyxorna och äntligen börja dra åt samma håll. Jag hoppas att alla vill vara med i det arbetet och att vi till att börja med släpper gamla fiendebilder.

Det senaste året har Gustav Fridolin, skolministern, trott att ”vinstjakt” är skolans problem. Denna tro delas av statsminister Stefan Löfven. V-ledaren Jonas Sjöstedt vägleder dem med tungomålstalande. Men i Skolinspektionens larmrapport lyser de röda varningslamporna nästan enbart i den kommunala delen av skolan.

Debatten om skolan har nått nya bottennivåer. Därom råder ingen tvekan. Det är en debatt driven med partipolitiska förtecken istället för av beprövad erfarenhet. Den handlar om svenska elevers prestationer i internationella Pisa-tester. Inte om vad de verkligen kan och om deras kunskapers relevans i det moderna samhället.

Skolinspektionen har kritiserat en skola i Kramfors för att den gett elever modersmålsundervisning i form av fjärrundervisning. Ålderdomliga regler får inte stoppa kreativa rektorer som med hjälp av modern IT-teknik hittar nya lösningar i skolans värld.

I debatten förs det ofta fram att läxrut har ökat klyftorna. Men det finns ingen statistik som tyder på det. Kasta nu inte ut läxrut med badvattnet, skriver riksdagsledamoten Betty Malmberg (M).

Opinionen är tydlig. En majoritet av lärarna och väljarna vill precis som Lärarnas Riksförbund ha en statlig skola. Därför måste regering och riksdag driva fram beslutet, replikerar Bo Jansson.

Alliansens politik skrämde bort de unga från yrkesprogrammen. För att klara sig i ett kunskapsintensivt samhälle krävs högskolebehörighet, skriver Lena Hallengren (S) i sin slutreplik.

Nej, Bo Jansson, ett förstatligande av skolan är inte lösningen på den svenska skolans problem och utmaningar, replikerar SKL:s vd Håkan Sörman.

Skillnaderna mellan kommunernas skolresultat fortsätter öka. Då räcker det inte att lappa och laga – det krävs mer för en likvärdig skola. Därför är regeringens satsning på att stärka likvärdighet och jämlikheten i skolan alldeles otillräcklig. Det som krävs är en nationell finansiering av skolan för att se till att alla elever får samma chans - oavsett var man bor.

Det är för mig som rektor helt självklart att barn - även EU-migranters barn - har rätt att gå i skolan. Att det är svårt räcker inte som argument för att låta dem fortsätta tigga på gatan med sina föräldrar, skriver Annika Hedås Falk, rektor.

Papperslösa barn har rätt att gå i skola - men inte barnen till EU-medborgare som tigger på gator och torg. Detta kan inte få fortsätta. Sverige kommuner måste erbjuda skolgång till hemlösa EU-migranters barn, kräver Micael Grenholm, Stefanushjälpen, som engagerat sig i de här barnen i Uppsala.

Det förvånar mig att nya ordföranden i riksdagens utbildningsutskott, Lena Hallengren (S) är så dåligt påläst kring vår skolpolitik, svarar Roger Haddad (FP), ledamot i utbildningsutskottet.

Skolan kommer vara en topprioritering för den nya samarbetsregeringen. På två år kommer vi ha investerat lika mycket i skolan som alliansregeringen gjorde på åtta år.

Socialdemokraterna vill göra gymnasiet obligatoriskt. Men man struntar i hur det faktiskt går för eleverna under och efter gymnasieskolan, skriver riksdagsledamoten Roger Haddad (FP).

I brist på sakliga invändningar mot Miljöpartiets skolpolitik, och den uppgörelse om vinster i välfärden vi nu träffat tillsammans med S och V, använder sig ledningen för Friskolornas riksförbund av förvrängningar, replikerar MP:s skolpolitiska talesperson.

Det är med stor sorg vi konstaterar att Miljöpartiet en gång för alla lämnat kampen om eleven i centrum, valfriheten och mångfalden bakom sig. Nu är det Vänsterpartiets politik som gäller, skriver Mikaela Valtersson och Claes Nyberg på Friskolornas riksförbund.

Vi har tydliga krav på vad som måste göras de hundra första dagarna på skolans område av den nya regering som nu tillträder. Gustav Fridolin har nu en stor uppgift framför sig på utbildningsdepartementet, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson.

När partierna utlovade mer resurser de första skolåren så krävde valrörelsens logik konkreta, tydliga och mätbara besked. Därför blev allas vallöfte mindre klasser de första skolåren. Men nu är valrörelsen över och det är dags att låta vetenskap och beprövad erfarenhet ligga till grund för besluten.

Årets bibliotek är en kommun! I går torsdag eftermiddag fick Växjö kommun priset Årets bibliotek 2014. Växjö får priset för sitt målmedvetna och framgångsrika arbete med att bygga upp kommunens skolbibliotek, vilket bland annat resulterat i att Växjö i dag har fem skolbibliotek i världsklass.

Skoldebatten kretsar ofta kring frågor som rekrytering av lärare, lönesättning och personaltäthet. Men vi ser andra möjligheter till stora förbättringar för enskilda skolor. I Stockholm har vi tolv förändringsledare som hjälper skolor att göra rätt, skriver Håkan Edman, grundskoledirektör, Stockholms stad, och Oskar Lingqvist, McKinsey & Company.

Vitala samhällsintressen hotas när skolan är i kris. Nu krävs att alla som jobbar inom skolan inser att de är del av något större. Att de har ett uppdrag, en mission, skriver Peter Svantesson, före detta förvaltningschef i flera kommuner.

Gymnasieskolan var knappast bättre före reformen. Avhoppen var stora och hela fyrtio procent av eleverna på yrkesprogrammen lämnade utan slutbetyg. Resultatet är hög ungdomsarbetslöshet, skriver riksdagsledamoten Roger Haddad (FP) i en replik.