”Engagemanget är stort och de som arbetar med offentliga måltider har kommit längre än hushållen”, säger Livsmedelsverkets expert som berättar om metoder som kan minska matsvinnet.

900 elever i Örkelljunga tvingas ta med egen matsäck till skolan i början av den här veckan.

Minst en tredjedel av hyresgästerna i utsatta områden borde få äga sitt boende, skriver företrädare för ett andelsägarbolag. Astma- och allergiförbundet vill att barn med matallergier ska garanteras specialkost i skolan. Varför har skolan inte råd med läroböcker frågar lärare. Andra ämnen på dagens debattsidor är bland annat smärtvården, barnfetma och hbtqi-reformer.

I både förskolan och skolan finns en risk för att barn med de allvarligaste allergierna får betala ett högt pris när allt fler anmäler särskilda matönskemål, skriver Astma- och Allergiförbundets Maritha Sedvallson och Kristina Ljungros.

Skolor säljer för mycket godis i skolkafeteriorna, enligt Livsmedelsverket som vill se en ny definition på skollagens krav om näringsriktiga måltider.

Ett nytt projekt ska göra skolmåltiden till ett verktyg för hållbar förändring. Nu söker Livsmedelsverket kommuner som vill vara med och utveckla framtidens skolmat.

Inför den Offentliga måltidens dag vill vi slå ett slag för att de offentliga måltiderna kan öka folkhälsan, skapa större kunskap om mat hos barn och unga samt stärka den svenska matproduktionen, skriver Jordbruksverkets gd Christina Nordin, Livsmedelsverkets gd Annica Sohlström, LRF:s ordförande Palle Borgström och Sveriges Konsumenters generalsekreterare Jan Bertoft.

År 2017 köpte offentlig sektor livsmedel för 9,7 miljarder kronor. I drygt hälften av inköpen användes Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier. Det är bra ­– men för en hållbar affär krävs även strategisk måltidsplanering, dialog med marknaden och effektiv implementering av avtalen.

Sodexo har lämnat en utmaning där de vill ta över skolmåltiderna i Växjö. Kommunen säger nej.

Lärare och rektorer har hoppat in och arbetat i skolköken i Gävle kommun vid skolstarten, skriver Arbetarbladet. Bakgrunden är ny organisation efter en upphandling.

Det var inte överdrivet länge sedan jag själv gick ut gymnasiet, och på den tiden var det nog ingen jag kände som föreställde sig att skolmat skulle kunna bli en klassfråga igen.

Bortskurna tumörer, bristande kontroller och allvarliga djurskyddsproblem är historien bakom det omskrivna polska köttet som bland annat serverats i några av Stockholms skolor. Faktum är att skandaler av detta slag skulle kunna undvikas genom en mer ansvarstagande upphandling.

Skolmåltider som är goda, näringsrika och trevliga skapar förutsättningar för att ta del av skolans pedagogik. Satsningar på bra mat i skolan har en enorm potential för framtidens folkhälsa, miljö och klimat, skriver företrädare för Dietisternas riksförbund.

Att arbeta med allergianpassad kost kräver rutiner och kunskap. Unga Allergikers undersökning visar att det finns stora variationer och att brister i kommunernas arbete . I över 100 kommuner saknas beslut om obligatorisk vidareutbildning för kökspersonal i specialkost och i minst 17 kommuner måste elever, i strid med skollagen, betala för läkarintyg för att få allergianpassad kost.

Mer växtbaserad mat i skolan är ett sätt att både höja kvaliteten på maten, en viktig folkhälsoinsats, ett sätt minska arbetsbelastningen på personalen och ett bra sätt att minska kommunens klimatpåverkan och samtidigt spara pengar. Det skriver vegoentreprenören Gustav Johansson och riksdagsledamöterna Sofia Arkelsten (M) och Jens Holm (V).

Det är av största vikt för folkhälsan att alla elever får näringsrika skolmåltider. Tyvärr går utvecklingen åt fel håll. Matkuponger gör att många gymnasieelever äter skräpmat till lunch. Vi kräver nu en lagändring som ger även gymnasieelever rätt till näringsriktiga skolmåltider, skriver forskarna bakom uppropet Fetmainitiativet.

Lunchkupongerna som friskolor delar ut till sina elever är en del av samma misslyckande som får skolor att locka elever med uppblåsta betyg, gratis datorer eller körkort. Något som borgerligheten hittills endast visat förstrött intresse.

I en nyligen genomförd undersökning bland Sveriges kommuner uppges djurskydd vara den viktigaste prioriteringen vid offentlig upphandling av kött. Samtidigt svarar var fjärde kommun att priset är viktigast. De två kategorierna är sällan förenliga med varandra.

Specialkost i förskolan är vanligt. Ofta handlar det om laktosfri kost – trots att laktosintolerans i princip inte förekommer innan skolåldern. Låt de gemensamma resurserna bidra till bättre matkvalitet för alla, istället för att krångla med maten i onödan.

Det serveras tre miljoner offentliga måltider varje dag på förskolor, skolor och äldreboenden. Köttet i maten kommer alltför ofta från djur som inte levt under de goda uppväxtförhållanden som råder i Sverige. Visst borde det kött som lagas i offentliga kök och som köps in för skattepengar följa svenska djurskyddsregler?

Visst får Kravs vd förespråka det han säljer, nämligen Krav-märkta varor, men det är djupt problematiskt när han helt dömer ut det svenska jordbruket i övrigt.

Matgästerna i dagens skolor är vår framtid. De förtjänar mat som kommer från en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion som bidrar positivt till Sveriges miljömål.

Det går inte längre att skylla på lagstiftningen för att välja bort närproducerad och svensk mat i offentliga upphandlingar. Finns viljan så finns möjligheten. Men för att uppnå högsta kvalitet krävs kunskap och uppföljning. Det skriver Ola Göransson, kycklingbonde och ordförande i Svensk Fågel.

Utdelningen av hamburgare utanför skolan i Nyköping måste vara en av de senaste årens mest misslyckade PR-kupper. Inte nog med att manifestationen mot en köttfri dag i skolbespisningen framfördes på ett sätt som milt sagt kan beskrivas som okänsligt. Själva budskapet är dessutom ett rejält skott i foten om syftet är att öka efterfrågan på kött från svenska bönder, skriver centerpartisten Gustav Hemming.

Många föräldrar har tröttnat på den dåliga skolmaten och begär särkost till sina barn. Men ska bra skolmat vara särkost? Nej, den borde vara alla barns, och äldres och sjukas, rätt. Det är därför hög tid att politiker inom kommuner och landsting börjar stå upp för svensk mat, skriver Axel Hansson och Annika Unt Widell.

Vi vill bidra till arbetet med att skapa bättre svensk skolmat. Det ger eleverna bättre förutsättningar för att trivas, utvecklas och prestera väl i skolan.