Skolledare

Linnea Lindquist om hur dåliga skolor kan lyckas.

Från och med nu uttalar sig inte förra socialdemokratiska skolministern Lina Axelsson Kihlblom om politiska frågor. Hon har fått ett nytt jobb, där det är hon som ska styras av politiker.

En svensk rektor tjänar i snitt 57 600 kronor i månaden. Högst är medellönerna i Stockholm och lägst i Dalarna, visar en undersökning från Sveriges Skolledare.

Regeringen inrättar ett nationellt professionsprogram för lärare, förskollärare och rektorer. ”Ett stort och viktigt steg för att höja läraryrkets attraktionskraft”, säger skolminister Lotta Edholm (L).

Skattepengar avsatta för en likvärdig och kvalitativ skola ska inte delas ut till riskkapitalföretag, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Matz Nilsson, Sveriges Skolledare.

Vi skolledare vill att valet 2022 ska handla om det som är viktigt på riktigt, skriver Sveriges skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson och ger fem förslag för en mer välfungerande förskola och skola.

Sex av tio skolledare har mindre pengar att bedriva verksamhet för än förra året. Sveriges kommuner klarar inte av att finansiera skolväsendet och garantera likvärdigheten. Därför måste staten ta över ansvaret, skriver Lärarförbundet Skolledare.

Åtta av tio östeuropeiska byggföretag har brutit mot svenska lagar och avtal, visar Byggmarknadskommissionens granskning. Anställ fler chefer i äldreomsorgen, skriver Vision och skolans dåliga resurser i Göteborg leder till kriminalitet, skriver en lärare. Rasism i skolan och neurologbrist är andra ämnen i dagens debattsvep.

Den nyss uppkomna regeringskrisen tas upp på dagens debattsidor av en statsvetare och en ekonomhistoriker. Sveriges Stadsmissioner skriver om metoder för att minska hemlöshet. Äldreomsorgens och skolans arbetsvillkor tas upp av lokala debattörer.

Mäns våld mot kvinnor fortsätter att dominera debatten, som i dag även handlar om rektorers förutsättningar, hur pandemin drabbat unga och klimatfrågan.

I dag lämnar sex av tio rektorer sitt uppdrag inom tre år skriver ordföranden för Sveriges Skolledarförbund, Matz Nilsson.

Elever som hånas, får stryk och väljer bort skolor. Så ser verkligheten ut för unga judar i Malmös skolor.

”Vi vill arbeta offensivt mot antisemitism i skolan. Fler kommuner borde göra likadant”, säger Sara Wettergren (L), skolkommunalråd i Malmö stad.

Lärarupproret och skolledarupproret uppmanar alla sina 15 000 medlemmar och alla andra lärare och skolledare att sluta arbeta gratis i mars månad.

Om fler elever ska lära sig mer behöver lärare och rektorer ges rätt förutsättningar. Bättre kompetensutveckling är nödvändigt om svensk skola åter ska bli den mest högpresterande och jämlika i världen. Det skriver utbildningsminister Anna Ekström (S) och ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S).

Kontinuitet i ledarskapet är en framgångsfaktor i skolans värld. Trenden med täta rektorsbyten måste därför brytas. Vi vill se ett tydligare statligt ansvar. Varje rektor ska kunna få resurserna som behövs för att bedriva en bra skola för alla elever, skriver Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund & Per Kornhall, expert.

Sveriges skolledare leder idag organisationer utan någon som helst överkapacitet. De tvingas spara in på resurser som barn/elever behöver. Statens ekonomi är god, kommunernas är det inte. Kommunpolitikerna måste vända sig till sina kollegor i regeringen och pressa fram de medel som behövs, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare.

Det är sorgligt att debatten om skolan präglas av ett så högt tonläge. Jag har aldrig sagt att lågaffektivt bemötande inte kan ingå i en lärares repertoar. Däremot bör de arbetssätt en skola väljer alltid förankras hos personalen innan de implementeras, replikerar Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

Det räcker inte att arbeta utifrån ”sunt förnuft” i skolan, vilket ordföranden för landets skolledare Matz Nilsson förordar. Det finns en risk att det som i stunden verkade sunt, i efterhand är något man ångrar. För elever med nedsatt förmåga att reglera sina känslor kan ett lågaffektivt bemötande vara det som avgör om skolan fungerar eller inte, skriver flera psykologer, pedagoger och rektorer.

Politiska beslut måste vara långsiktiga och hållbara. Att investera i utbildning är lönsamt på sikt och bör prioriteras framför skattesänkningar för de rikaste och stora satsningar på militären, skriver Feministiskt initiativ:s Farida al-Abani, Annika Nylén och Karin Stubbergaard.

Allt för många rektorer önsketänker i dag om sina skolor. Betrakta hellre varje skola med realism och välj lösningar efter förutsättningarna. Det skriver Mats Alvesson, professor och organisationsforskare.

Var går gränsen för vilka beslut en kommun kan ta om skolornas budget utan att bryta mot lagen? Det ville representanter för Lärarnas riksförbund pröva. ”Vi väntar nu med spänning på svar”, skriver Fredrik Andersson, huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund i Sjöbo kommun.

Arbetsbelastningen skulle minska, men nu sker det motsatta. Därför bör Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund driva frågan om avtalsbrott och säga upp HÖK18, skriver Linnea Lindquist, rektor och initiativtagare till Skolledarupproret.

Hundratals lärare har nu högre lön än skolledare, som ansvarar för personal, budget, arbetsmiljö och ytterst elevernas resultat. Det irriterar Skolledarförbundets ordförande Matz Nilsson.

I dag saknar nästan hälften av landets 1,4 miljoner elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Men vi har höga förväntningar på att den nya regeringen agerar för att samtliga elever får tillgång till bibliotek med utbildade bibliotekarier skriver Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening.

Den svenska skolan behöver bli bättre. Friskolornas riksförbund har tagit fram 40 punkter som den kommande regeringen och övriga Skolsverige kan arbeta med för att förbättra den svenska skolan.

Utvecklingen med ökande hot, våld och sexuella trakasserier i skolan är i förlängningen också ett hot mot lärarförsörjningen. Alltfler lärare kommer lämna skolan om inget görs och allt färre kommer välja det bästa yrket i världen, skriver Lärarna Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Ny lönestatistik visar att lärarnas löner kommer ikapp och till och med går om skolledarlönerna. Hur ska vi kunna locka rätt personer att bli skolledare när ansvarsavståndet minskar mellan chefer och deras underställda? Nu behövs ytterligare satsningar för att säkra rekryteringen av skickliga skolledare.

Svensk skola och förskola behöver stabil skolutveckling och för detta krävs ett stabilt ledarskap. Ge oss därför rimliga organisatoriska förutsättningar. Lärarförbundet Skolledare anser att 20 medarbetare per chef är en rimlig gräns för ledare inom skola och förskola. Det kommer att råda bot på skolledarsnurren.

Det finns flera lärdomar att dra från tragedin i Trollhättan. En är att vi behöver lägga ner mer omsorg och arbete på att säkra tryggheten i våra skolmiljöer för såväl elever som personal. Därför har vi arbetat fram en strategi, skriver Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

Lön diskuteras nu flitigt i landets lärarrum. Vilka lärare är egentligen värda den statligt finansierade lönehöjning som kallas lärarlönelyftet? Regeringen har gett landets skolledare en delikat uppgift - ett stort antal lärare blir helt utan höjning. Rättvisast vore därför att premiera lärare med många år i yrket.

Det behövs en tydlig politisk vilja att ta bort praktiska och ekonomiska trösklar för dem som vill bli lärare. Lärarbristen är här och nu. Gör det exempelvis enklare för akademiker att arbeta i skolan samtidigt som de kompletterar med pedagogisk utbildning och satsa på att rekrytera lärare från andra EU-länder.

Det är hög tid att släppa det ensidiga fokuset på skolors elevsammansättning som finns i dagens skoldebatt. För elevernas skull bör vi istället fokusera mer på vad som kan vända skolresultaten. Vi vet att skolor med liknande elevunderlag har olika kunskapsresultat. Detta visar på vikten av andra faktorer – inte minst ledarskapet i skolan.

Frånvaron från skolan är mycket mer omfattande än vad som tidigare uppgivits, visar en ny kartläggning. Att mellan 50 000 och 70 000 elever har en hög skolfrånvaro är inget mindre än en nationell kris. En betydande del av dessa ungdomar kommer uteslutas från arbetsmarknaden, samhällslivet och den demokratiska processen.

Skolledare står mitt i politikens stora utmaningar: att förbättra skolresultaten, hantera lärarbristen och lyckas med nyanlända elevers integrering i skolan. Det är inte svårt att se att skolledarna är Sveriges viktigaste chefer.

När en förstelärare inte erbjuds mer än några hundralappar i lönepremie för att ta på sig ansvar som biträdande rektor kommer många att tveka. Vi får redan nu sådana signaler. Men utan skickliga och motiverade skolledare riskerar vi att inte alls få den avkastning av de omfattande skolsatsningarna som vi skulle kunna få och som eleverna förtjänar.

Landets rektorer får inte de förutsättningar de behöver för att utöva det pedagogiska ledarskap som är nyckeln till uppdraget. Och till många skolledares besvikelse var den nyligen presenterade rektorsutredningen på intet sätt den hävstång som behövs för att förbättra situationen. Nu måste fler åtgärder till.

Många lösningar måste prövas för att komma till rätta med rektorernas pressade arbetssituation. Väl fungerande IT-system är en viktig och av rektorerna själva mycket önskad åtgärd.

Lärare och skolledare vill inte ha betyg från årskurs fyra, och forskningen har visat att tidigare betyg inte leder till bättre kunskapsresultat. Nu måste politikerna släppa taget om icke-frågorna och fokusera på det som gör skillnad på riktigt i skolan.

Skoldebatten kretsar ofta kring frågor som rekrytering av lärare, lönesättning och personaltäthet. Men vi ser andra möjligheter till stora förbättringar för enskilda skolor. I Stockholm har vi tolv förändringsledare som hjälper skolor att göra rätt, skriver Håkan Edman, grundskoledirektör, Stockholms stad, och Oskar Lingqvist, McKinsey & Company.

Valet 2014 närmar sig. Skola och utbildning är en lika stor fråga i denna valrörelse som i tidigare. Det är bra på många sätt men det är också dags att debatten, såväl nationellt som lokalt, inriktas mot det som har verkligt stor betydelse, nämligen skolans ledarskap.

Vi menar att det är en myt att Jan Björklund och staten styr skolan. Kommunerna är helt och hållet ansvariga uppdragsgivare, och operativt ansvariga är kommunalråden, kommundirektörerna, och skolcheferna med flera. Men hur ofta syns och hörs de i debatten om hur skolan ska utvecklas och vilka resultat den gör?

Många av förslagen som syftar till att lösa krisen i skolan brister tyvärr i långsiktighet och strategi. För om inte rektorer och förskolechefer har reella möjligheter att vara de ledare som de förväntas vara finns det risk att satsningarna inte alls ger de effekter man eftersträvat.

Det är dags att se över skolledarnas möjligheter att vara de ledare alla förväntar sig och behöver. Allt för många rektorer har svårt att ägna tillräckligt med kraft åt skolans kärnverksamhet – att leda och utveckla den pedagogiska verksamheten.

Många rektorer behöver spela en större roll i dagens skola. Rektorernas ledarskap och förmåga till prioriteringar har avgörande betydelse för elevernas möjligheter till lärande och utveckling.

Att bli en bra skolledare förutsätter utbildning och vägledning. Det är dags att erkänna förskolechefens viktiga roll som ansvarig för det första steget i det livslånga lärandet. Därför måste alla skolledare, oavsett titel, omfattas av kravet på obligatorisk rektorsutbildning.

En enkät bland Sveriges rektorer visar att över hälften av dem inte har tid att vara pedagogiska ledare. Det skulle inte gå att driva ett företag med samma anorektiska organisation som skolorna, och utvecklingen går åt fel håll. Samtidigt visar enkäten att skolledare trots allt trivs med sitt jobb.