Göteborgs grundskolenämnd får kritik av kommunens egen stadsrevision för att skolpengen till de omdebatterade Römosseskolorna hölls inne i sex månader.

Skolinspektionen drar tillbaka tillståndet för två fristående skolhuvudmän. Flera i ledande positioner bedöms som olämpliga. Står sig beslutet innebär det att tre skolor med totalt 1 200 elever måste stänga till sommaren.

Det pågår en intensiv dragkamp om kommunernas elever – flera försök att stoppa friskolor har slutat i domstol. Tibro förlorade nyligen mot Raoul Wallenbergskolan i förvaltningsrätten. Att hindra skolkoncernerna är för svårt, tycker kommunalrådet.

Elever med problematisk skolfrånvaro ska sedan i höstas kunna få distansundervisning. Men alla skolhuvudmän som sökt tillstånd har fått nobben. ”Lagen är absurd”, säger utredare på SKR.

Dagens Samhälles genomgång av M-KD-SD-budgeten ger följande lista över nyheter som ligger utanför vad som presenterats tidigare i den avgående regeringens budgetproposition för 2022.

Förskingringen av skolpengar från Römosseskolan visar att svenska politiker inte längre har råd att vara naiva. De har ett ansvar att se till att offentliga medel inte göder Muslimska brödraskapets internationella nätverk och att olämpliga personer inte får rätt att starta och driva skolor, skriver forskaren Sameh Egyptson.

Huvudmannen för de tre kritiserade Römosseskolorna i Göteborg får fortsätta driva skolverksamheten tills vidare, trots att Skolinspektionen beslutat att skolorna ska stängas.

Skolor som under många år haft elever med svaga betyg får inte tillräckligt stöd av sin huvudman för att kunna åstadkomma en förändring.

Skolkommunalrådet Axel Darvik (L) i Göteborg har tagit ett ordförandebeslut om att stoppa utbetalningarna av skolpeng till tre omstridda muslimska friskolor. ”Det finns risk att skattepengar hamnar hos tvivelaktiga ägare”, säger han.

Som moderat var hon alltid motvalls och ser sig själv som en ”usel politiker”. Nu har docent Anne-Marie Pålsson fått i uppdrag att utreda hur börsnoterade skolkoncerner kan fasas ut från skolmarknaden. Och protesterna är redan här: ”Det handlar om mycket starka krafter och mycket pengar”, konstaterar hon.

Skolinspektionen stänger Akademiska skolan i Kista och Nacka international school. Därmed tvingas sammantaget cirka 200 elever att byta skola efter sommaren.

Grundskoleförvaltningen i Göteborg riskbedömer regelbundet alla friskolor. Om de tvingas slå igen måste kommunen vara beredd att ta emot eleverna.

Två av tre ansökningar om att starta nya friskolor får nobben av Skolinspektionen. Dominerande orsak är att sökande företag inte lever upp till grundläggande ekonomiska krav och en trovärdig budget.

Även kommunala skolor som missköts ska kunna stängas. Och återkommande brister ska straffas hårdare än i dag. Det föreslår en ny utredning.

Efter flera fall av coronasmitta införde en skola i Husqvarna distansundervisning. För att minska risken för smittspridning ska nu skolorna granskas.

Vi vill ställa högre krav på att alla skolor ska uppnå det kompensatoriska uppdraget. Likvärdighet handlar inte om elevsammansättning utan om likvärdig tillgång till välutbildade lärare och undervisning av hög kvalitet. Det är ju den likvärdigheten som verkligen gör skillnad, skriver flera moderata skolpolitiker i Stockholmskommunerna.

Det våra politiker måste begripa är att det inte går att upprätthålla samma ambitionsnivå som vanligt när en fjärdedel av lärarna och en tredjedel av eleverna är sjuka eller i karantän. Det skriver Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand, som ifrågasätter beskedet att Skolinspektionen ska granska skolorna mitt i brinnande coronakris.

Elevhälsan ska vara förebyggande och hälsofrämjande, inte den instans som tillkallas först när situationen förvärrats, skriver Gunnar Iselau, rådgivare och utbildare.

Den växande skolmarknaden utsätts för många inspektioner, men systematisk återkoppling till huvudmännen saknas. Därför har regeringen nu beslutat om ett nytt uppdrag för våra skolmyndigheter – ett stort steg mot ökad kunskap och likvärdighet i skolan, skriver utbildningsminister Anna Ekström (S).

Vi behöver inte ha funktioner som bedriver skadeståndsprocesser mot lärare, skriver Roger Haddad (L) som kräver att Barn-och elevombudet omgående ska avvecklas i sin nuvarande form.

Är samhället organiserat så att det på bästa sätt kan hantera brottslighet, sjunkande skolresultat eller en vårdkris? Det vet vi inte, eftersom alla granskningar mest handlar om detaljer och siffror, hävdar statsvetarprofessorn Göran Sundström.

Skolinspektionen rycker undan mattan för nya gymnasieskolor trots ett skriande behov, anser ledande politiker i Stockholms län. Myndigheten avslog nyligen Kunskapsskolans ansökan om att få starta en ny skola i Täby.

Skolan utvecklas inte genom klander, anmälningar och utpekande rapporter. Lärarförbundet Skolledare har fyra förslag för en bättre skolinspektion – för dagens myndighet har inte rätt uppdrag och arbetssätt, skriver ordföranden Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Det anmärkningsvärt att vi hamnat i en situation där en statlig utredare känner sig föranledd att föreslå att prövningen av fristående skolor ska kompletteras med ett demokrativillkor.

Kraven på den som vill driva en skolverksamhet ska vara tuffa. Därför behöver vi en vass och tydlig Skolinspektion. Mycket pekar på att Skolinspektionen har utvecklats i positiv riktning de senaste åren, men verksamheten kan fortfarande förbättras. Det skriver Svenskt Näringslivs experter Johan Olsson och Karin Rebas som lyfter fem reformområden.

Huvudmännen måste hitta lösningar som möjliggör ett brett deltagande i kulturskolan – annars riskerar elever i glesbygd att drabbas hårt. I Lessebo erbjuds kulturskola inom ramen för elevens val. Ingen kommun kan härmed längre skylla på Skolinspektionens beslut för att prioritera ned kulturskolan, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Jag utmanar utbildningsministern och Skolinspektionens generaldirektör att komma hit och visa exempel på den radikalisering och extremism som de menar finns på skolan, skriver Safirskolans rektor Sven-Erik Berg.

Skolinspektionen stänger Safirskolan i Göteborg, eftersom det finns ”en betydande risk att eleverna utsätts för otillbörlig påverkan i skolmiljön”.

Vi ser med oro på att så många kommunala skolor får fortsätta år ut och år in, trots att de har oacceptabelt låga studieresultat och dålig arbetsmiljö. För att minimera antalet problemskolor i hela Skolsverige behöver tillsynen mellan skolor – oavsett om de är kommunala eller fristående – göras likvärdig, skriver Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

Regeringens utspel om att alla barn ska ha goda möjligheter att gå i kulturskola får inte bara bli tomma ord. Det skriver Kulturskolerådets ordförande Jalle Lorensson apropå en ny kartläggning som visar att 25 000 barn riskerar att stängas ute från kulturskolan på grund av Skolinspektionens beslut att barn inte ska få delta i kulturskolan under skoltid.

Samtliga partier i Göteborgs kommunfullmäktige har svårt att skilja på sak och person. Vetenskapsskolan (numera Safirskolan) är en av få skolor belägen i förorten som har goda skolresultat. Eleverna ska inte straffas på grund av brister som en tidigare huvudman haft, skriver företrädare för Partiet Nyans.

Utbildningsministern och kulturministern måste förhindra att Skolinspektionens urbana tolkning av regler raserar några av Sveriges bästa kulturskolor, skriver Terese Bengard, Hela Sverige ska leva.

Vi vill se en mångfald av aktörer i förskolan, både vad gäller storlek och driftsform. Men genom nya pålagor i form av ökade krav och avgifter riskerar de minsta aktörerna att svältas ut samtidigt som det blir svårare för nya aktörer att starta, skriver branschförbundet för fristående förskolor Sefif:s ordförande Elisabeth Thorburn.

Den institutionella konkurrensen är försvinnande låg i svensk skola. Övernitisk statlig styrning, driven främst av pedagoger med udda intellektuella böjelser, gör att det knappt kan uppstå exempel så goda att de är värda att kopiera.

Staffanstorps beslut att inte acceptera huvudduk i skolan har inte fått några konsekvenser i praktiken. I höst kommer Skolverket med en ny vägledning till kommunerna om religiös klädsel i skolan.

Det går inte att digitalisera anknytningen mellan små barn och vuxna. Att digitalisera och effektivisera går säkert bra på tjänstemannanivå – men på golvet bland barnen behövs riktiga människor.

Var går gränsen för vilka beslut en kommun kan ta om skolornas budget utan att bryta mot lagen? Det ville representanter för Lärarnas riksförbund pröva. ”Vi väntar nu med spänning på svar”, skriver Fredrik Andersson, huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund i Sjöbo kommun.

Skolan ska vara likvärdig för alla elever oavsett var eleven bor eller vilken skola eleven går i. Även en liten huvudman måste ha tillräcklig kapacitet att för att ge sina elever allt det skollagen kräver, replikerar Tommy Lagergren, biträdande generaldirektör för Skolinspektionen.

Skolinspektionen förstår sig inte på verkligheten för små skolor, utan förväntar sig att de ska ha samma kapacitet som skolor med 500 elever. Det är omöjligt för en skola med enbart ett 30-tal elever. Om alla krav från skolmyndigheterna tillgodoses skulle skolan naturligtvis gå i konkurs, skriver Kjell Blomster, rektor för Sverigefinska skolan i Kista.

Skolinspektionens enkät till vårdnadshavare ger inte ger någon tillförlitlig bild och borde inte vara en del av någon granskning. I mitt arbete som universitetslektor använder jag just den här typen av enkäter som dåliga exempel, skriver Pernilla Broberg.

En anmälan till Skolinspektionen är ofta en sista utväg när skolan inte fungerar. Men myndighetens fattade beslut följs sällan upp, vilket drabbar barn med särskilda behov. Vart ska vi vända oss när tillsynsmyndigheten sviker?

”Man ska vara försiktig med att använda resultatet.” Det säger en statistikprofessor om Skolinspektionens enkät till vårdnadshavare. Ändå är den en del av underlaget för inspektion och för många kommuners systematiska kvalitetsarbete.

I dag saknar nästan hälften av landets 1,4 miljoner elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Men vi har höga förväntningar på att den nya regeringen agerar för att samtliga elever får tillgång till bibliotek med utbildade bibliotekarier skriver Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening.

Kontakten mellan skolan och föräldrar ser olika ut på olika håll, visar ett forskningsprojekt i Malmö. I Vellinge anmäler föräldrarna skolan, men i utsatta områden som Rosengård är det skolor med omvittnade brister som anmäler föräldrarna – till Socialtjänsten. Det skriver Laid Bouakaz, skolforskare på Malmö universitet.

Den svenska skolan behöver bli bättre. Friskolornas riksförbund har tagit fram 40 punkter som den kommande regeringen och övriga Skolsverige kan arbeta med för att förbättra den svenska skolan.

Bara 5 procent av anmälningarna mot legitimerade lärare blir fall för Lärarnas ansvarsnämnd. Ett problem är att huvudmannens dokumentation av det inträffade ibland brister, vilket även kan leda till långa handläggningstider.

Vuxna och unga möter i dag stora flöden av konkurrerande information och nyheter. Förmågan att värdera och kritiskt ta ställning till information är därför mycket viktig. Trots detta ser Skolinspektionen i en ny granskning att undervisningen i källkritik inte är uppdaterad på flera skolor. Bland annat får elever inte tillräcklig kunskap att värdera digitala källor.

Skolinspektionen har nu fattat sitt första beslut i den nya kvalitetsgranskning som påbörjats i höst. Det här läsåret granskas 400 skolor som kan behöva höja sin kvalitet.

För att skolan ska kunna stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens krävs inte bara tillgång till skolbibliotek. Det kräver tillgång till skolbibliotek bemannade med kompetent personal. Till alla elever – oavsett var man råkar bo och vilken skola man går i, skriver DIK:s Anna Troberg och Svensk biblioteksförenings Karin Linder.

Den nationella skoldebatten handlar om fel saker skriver utvecklingsledare Patrik Finn i en debattartikel i Dagens Samhälle. Det är lätt att hålla med när symbolfrågor som mobiler och kepsar diskuteras men även hans eget val av frågor: de många skolloven och lärarnas förtroendearbetstid, väcker en del funderingar, skriver gymnasieläraren Anne-Catherine Ernehall.

Skolinspektionens nej till skoluniform på vår skola är djupt beklagligt och underminerar rektorers och lärares auktoritet. Svensk skola behöver inte mer flum där eleverna får bestämma. Beslutet skickar därmed en signal om att skollagen behöver förändras!

Vi vill öka Skolinspektionens oanmälda besök och satsa på att följa upp och stödja huvudmännen med konstruktiva råd och återkoppling, så att de snabbare och enklare kan åtgärda alla brister, skriver Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist, Sverigedemokraterna.

Skolan missar sin uppgift att ge elever mer inflytande. Samtidigt visar en färsk rapport att många högstadieelever känner sig otrygga. Dessa båda saker hör ihop.

Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och ska väcka barnens lust att lära. I flera granskningar som Skolinspektionen gjort ser vi problem i dialogen kring förskolans uppdrag. Det riskerar att leda till skillnader i kvalitet i förskolors pedagogiska arbete.

Alla skolor runt om i landet ska vara bra skolor och det ska inte spela någon roll i vilken skola man går. För Moderaterna är det självklart att varje elev, oavsett i vilken skola den går, ska få det stöd som krävs för att nå kunskapsmålen.

Åsikter har vi alla rätt att ha, även Skolinspektionens generaldirektör. Men åsikterna om i det här fallet drogtester i skolan bör inte ligga till grund för myndighetsutövningen.

Skolinspektionen kritiseras för att skapa osäkerhet kring drogtester i skolan. Generaldirektören svarar här på kritiken.

Drogtestning är vanligt förekommande i skolan och en viktig del i det drogförebyggande arbetet. Skolinspektionen ska stödja skolorna i detta, men skapar genom sitt agerande istället osäkerhet. Konsekvensen blir att skolor i sin ambition att motverka elevers narkotikabruk ibland går för långt och gör fel, medan andra inte gör något alls av rädsla för att göra fel.

Vad är värst - Folkpartiets ogenomtänkta förslag om ordningsbetyg eller regeringens totala nonchalans inför detta gigantiska problem? Att Skolinspektionen nu väljer att slå ner på just de skolor som försöker sätta rimliga ramar är i alla fall en magnifik felprioritering.

Det är det gemensamma målet som är viktigt för den svenska skolan. Därför bör vi lära av varandra för att förbättra mål och resultatarbetet, i synnerhet när Skolinspektionen lyfter fram ett arbetssätt som kan förbättra resultaten.

Problem av olika slag finns i såväl kommunala skolor som i friskolor. Slutsatsen jag drar av detta är att vi behöver samarbeta, inte kritisera varandra. Det handlar om att lära av varandra och att lyfta fram både styrkor och brister för att skapa en väg framåt för den svenska skolan.

Den svenska skolan tampas med många problem. Kunskapsresultaten sjunker och läraryrket är inte tillräckligt attraktivt, för att nämna några utmaningar. Det är hög tid att den svenska skoldebatten tar steget bort från fokus på huruvida friskolor är bra eller dåliga. Kommunerna har i stället mycket att lära av friskolorna.

I England är elevens rätt till bra utbildning överordnad allt i skolinspektionerna. Vad kan inte hända i de svenska skolorna om regeringen ger Skolinspektionen ett motsvarande uppdrag, skriver Rebecca Weidmo Uvell i sin krönika.

I kvällens Uppdrag granskning riktas allvarliga anklagelser mot Hälsans förskola. Programmet förmedlar en bild av förskolor där barnen får för lite mat och personalen vantrivs, samtidigt som företaget expanderar och går med vinst. Men bilden är ensidig, kraftigt överdriven och återspeglar inte vår verksamhet på ett rättvisande sätt, skriver företagets vd och huvudägare.

Alla barn har rätt att gå i en bra förskola. Men dagens inspektioner av fristående förskolor är jävsfyllda och rättsosäkra och bromsar utvecklingsarbetet hos dessa, skriver Eva Husbom och Ulf Lindberg.

Skolinspektionens årsrapport visar att det svenska gymnasiet återigen halkar efter. Och att var tionde elev är rädd för att gå till skolan. Vad skulle hända om lika många vuxna vore rädda för att gå till jobbet?

Skolinspektionen hävdar att det behövs mer dialog mellan rektorer och deras uppdragsgivare. Men problemet handlar inte om att det pratas för lite, utan att det finns för få rektorer i skolan.

På det sätt som den kommunala skolan toppstyrs av regering och riksdag via Skolinspektionens tillsyn och sanktioner blir den rimliga slutsatsen att staten borde ta över det fulla ansvaret för verksamheten.

Att sätta ökade och bättre skolinspektioner mot höjda lärarlöner och pedagogisk utvecklingsarbete är att göra eleverna en björntjänst, skriver Robert Noord i en replik till skolledarförbundets Lars Flodin.

Det är fullt förståeligt att Lars Flodin vill stötta sina medlemmar i Skolledarförbundet. Men det är ett missriktat grepp att angripa Skolinspektionen, skriver Ann-Marie Begler i en replik till Flodin.

Skolinspektionen går för långt i sin iver att upptäcka skolornas fel och brister. I stället borde den tillsammans med Skolverket ägna sig åt stödjande utvecklingsarbete.