Era förslag om fler disciplinära åtgärder är som en kniv i ryggen på oss som kämpar för en skola som fungerar för alla barn, skriver 35 psykologer verksamma inom skolan.

Kommunerna använder 86 olika sätt att räkna fram sitt socioekonomiska index, vilket gör det svårt att jämföra dem med varandra, skriver skolledaren Linnea Lindquist.

Att genomföra folkomröstningar där utslaget inte följs försvagar demokratin, menar forskarna i SNS Demokratiråd 2022. De vill ge fullmäktiges majoritet makt att säga nej till folkomröstningar.

Många av de barn och unga som dör i självmord har haft kontakt med psykiatri, socialtjänst, skola och elevhälsa, skriver Rickard Bracken, Danuta Wasserman och Martin Schalling.

Infrastrukturen för barns läsning rivs ned framför ögonen på oss, skriver debattörer från Lärarstiftelsen, Läsrörelsen och Svenska barnboksinstitutet i samband med en ny rapport.

Natoprocessen, skyddsplikt för klimatet och bristen på speciallärare – det är några av dagens ämnen i debattsvepet. Dessutom varnar S för lokalt friskolehaveri.

Via kontakten med våra medlemmar vet vi att den problematiska frånvaron ökat och att en stor grupp elever tidigt slås ut från skolsystemet, skriver Anki Sandberg, Attention.

Attendo-härvan i Uppsala, grön omställning i norra Sverige och ökande barnfetma – det är några av ämnena i dagens debattsvep.

Försvar, skola och hur man lockar till sig hyresgästers röster är några av ämnena i dagens debattsvep. Dessutom anklagas Lantbrukarnas Riksförbund för ohederliga argument.

Vänsterpartiets klimatpolitik kritiseras av MP. Mikael Damberg ombeds att inte mixtra med prismekanismen. S-politiker vill ha fler vårdplatser i Värmland. Det är några av ämnena i dagens debattsvep.

Skolor arbetar intensivt för att kunna ta emot ukrainska flyktingbarn. Men att hitta personal med rätt språkkunskaper är svårt. ”Skolledare, rektorer och lärare måste stöttas för att återigen göra sitt bästa i en utmanande situation”, säger Maria Caryll, chef för utbildningssektionen på SKR.

Tuffa misslyckanden i klassrummet hör numera till lärarnas vardag. Kanske handlar det om att centrala kunskaper saknas i lärarutbildningen?

Ett okänt antal barn och ungdomar från Ukraina kommer att behöva plats i svensk förskola och skola. Nu gör sig kommunerna redo för deras ankomst.

Kriget i Ukraina dominerar dagens debattsvep. EU måste trappa upp hjälpen till Ukraina och stoppa Nord Stream 2 permanent, anser debattörer. Den fria världen måste sätta hårt mot hårt och Baltikum kan vara Vladimir Putins nästa offer, hävdar andra.

De kommunala skolorna förfogar redan över mer resurser än vi. Innan man gör något så drastiskt som att minska skolpengen för oss fristående skolor så bör man noga undersöka hur likvärdiga resurserna verkligen är, skriver grundarna av Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor.

En ny rapport visar hur lärarna har påverkats sedan kommunaliseringen: sämre arbetsmiljö, mindre inflytande över den egna yrkesutövningen och fler arbetsuppgifter som inte hör till uppdraget. Nu krävs ett helhetsgrepp för att förändra skolan, skriver Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Kraven att folkomrösta om skolpengen eller stoppa vinster i välfärden leder tankarna fel. Fokus alltid bör vara på hur vi ska få så många elever som möjligt att gå ut skolan med godkända betyg, skriver Willy Viitala (M), heltidspolitiker i Botkyrka i en replik.

Kommunerna blir mindre attraktiva av nya pensionsvillkor, talgoxar som idkar fortplantning är ett problem för skogsbruket och Moderaterna vill stoppa utdelning till friskolor som inte sköter sig. Det är några av ämnena i dagens debattsvep.

Det nuvarande systemet för skolpeng är orättvist och missgynnar de kommunala skolorna, anser det nya partiet Human framtid. Folkomrösta om skolpengen, skriver partiets ordförande Mats Leijon.

Systematiska och landsomfattande brister och en regering som länge duckat för ett samlat nationellt ansvar – detta har bidragit till att fasthålla en undermålig och godtycklig svenskundervisning, skriver liberalerna Fredrik Malm och Sara Wettergren.

Debatten om våld i nära relationer handlar mest om vuxna. Nu krävs också särskilda insatser i skolmiljön för unga som utsätts för våld i parrelationer. Ungdomarna förtjänar bättre än en regering som bedriver symbolpolitik, skriver SD-kvinnor.

Lärarna drunknar i betygsadministration medan eleverna blir allt mer stressade och får allt mindre stöd. Det är dags att lämna bedömningshetsen och återgå till en skola med fokus på lärande, skriver företrädare för Sveriges Elevråd och Lärarnas Riksförbund.

Rökfritt Sveriges vision kan bara nås med tydligare samverkan mellan kommuner och regioner, enligt M-politiker.
Transportföretagen vill att regeringen agerar för att stärka sjöfarten. Läkarförbundet och Vårdförbundet kräver en kriskommission.

SMHI har utfärdat varningar för kraftigt snöfall, blåst och plötslig ishalka i stora delar av norra Sverige. Åre och Krokom väljer att stänga skolorna för elevernas säkerhet.

Lärarkåren har överlag blivit mer oerfaren. Skolverkets statistik visar att den genomsnittliga läraren tappat 2,5 års erfarenhet det senaste decenniet.

Liberalerna har fel, det går visst att skjuta till mer medel till resursskolorna under rådande lagstiftning, skriver Föräldranätverket Rätten till utbildning i en replik.

För första gången sedan Rädda Barnen inledde sina mätningar har Malmö inte högst barnfattigdom. I stället är läget värst i en liten glesbygdskommun.

Skolan ställer orimliga krav på barnen, anser specialpedagog. Kommunerna kan inte ensamma bekämpa hemlöshet, enligt Sveriges stadsmissioner. Övriga debattämnen i dag är tillgänglighet i vården, bostadspolitik och opinionsmätningar.

I alla kommuner utom en har elever utbildats i cybersäkerhet. Nu går projektet ”Är du säker?” vidare med målet att trygghet på nätet och kunskap om digital teknik ska bli en del av alla skolämnen.

Ambitionsnivån i Boverkets förslag om en utökad befogenhet att ställa krav på förskole- och skolgårdar är för låg. Ytor för lek och rörelse ska inte kunna kompromissas bort, skriver Sveriges Arkitekters förbundsdirektör Tobias Olsson och Arkitektur- och barnrådets ordförande Mie Svennberg och Stefan Petersson.

Trots flera års nedskärningar väntas Sundsvalls skolnämnd gå back 95 miljoner kronor i år. Det leder till nya sparkrav och högljudda protester från den pressade personalen.

Lärarförbunden behöver punktera den böld som välfärdsparasiterande koncernskolor utgör, skriver förtroendevalda och medlemmar.
Flaskhalsar i infrastrukturen hotar Norrlands nyindustrialisering, enligt socialdemokrater.
Det är skrämmande att folkvalda går på industrins förskönande bild av skogsbruket, tycker debattörer.
Det är några av ämnena i dagens debattsvep.

Allt fler föräldrar tycker att tät trafik vid skolor skapar en osäker situation för barnen, men tänker inte på att de själva ofta bidrar till att öka otryggheten. Enligt Trafikverkets enhetschef Rami Yones krävs att kommunen – och grannkommunerna – tar ett helhetsgrepp för att lösa problemet.

Skolans lokalkostnader ökar kraftigt i många kommuner. Högst är de i två små kommuner som kämpar för att växa och prioriterar eleverna – de säger sig inte ha något annat val. Eskilstuna tvingas nu ta av skolpengen. ”Olyckligt när resurserna som ska gå till barnens utbildning måste användas till lokalkostnader”, säger S-kommunalråd.

Ska uppgifter om friskolor vara offentliga, på samma sätt som kommunala skolors? Frågan kommer nu att utredas på uppdrag av regeringen.

Klockaretorpet i Norrköping tas bort från polisens lista över utsatta områden. Kunniga rektorer och stort engagemang har ökat tryggheten i området.
Kommunalrådet Olle Vikmång (S) är glad, men inte nöjd: ”Ett av våra mål är att inte ha några områden alls med på listan.”

Säkerhetsföretagen och Transport varnar för riskerna med slopade kontroller av ordningsvakter och Moderaterna lovar att stoppa nedläggningen av Bromma flygplats. Det är delar av innehållet i tisdagens debattflöde.

Nu börjar flera regioner vaccinera 12–15-åringar mot covid-19 och de hotfulla kampanjerna från vaccinationsmotståndare väntas accelerera. En rektor i Ljusdal är en av dem utsatts för påtryckningar.

Vi måste uppvärdera skolan och skapa förutsättningar för alla barn att få en utbildning, skriver bland andra Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni. Dagens debattsvep handlar mycket om skolan, men också klimatet, tandvård och brottslighet.

Efter bråk och polisanmälan vill Stockholms stad nu erbjuda Öppna skolplattformen gratis. Lösningen kan leda till fler konkurrerande appar i andra verksamheter. ”En stor sak för digitaliseringen av samhället”, kommenterar Christian Landgren, en av grundarna.

Endast 18,37 deltog i söndagens folkomröstning om Värmdös skolorganisation. Hur resultatet ska tolkas är nu upp till den styrande majoriteten. ”Många ansåg inte att frågan var aktuell och det har jag full förståelse för”, säger kommunstyrelsens ordförande Deshira Flankör (M).

Oavsett om det blir regeringens eller oppositionens förslag till budget som antas av riksdagen borde mer resurser tillföras skola och utbildning, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Klimatet, hemtjänsten och Socialdemokraternas partiledarval är några av de ämnen som engagerar debattörerna på torsdagsmorgonen.

Tystnadskulturen gynnar de kriminella, extremister kan driva skolor i Sverige och det svenska biståndet. Det är några av de ämnen som diskuteras på onsdagmorgonen.

Smutskastning i politiken, tandvård för äldre, förmögenhetsskatten och höghastighetståg. Det är några av ämnena i tisdagens debattflöde.

Arbetslösheten kostar ungefär lika mycket som hälften av Sveriges sjukvård, enligt Svenskt Näringsliv. Buss- och tågbranschen varnar för inställd kollektivtrafik om pandemirestriktionerna kvarstår och Academedia vill ha bättre kunskapsmätning i skolan. I dagens debatt tas också strandskyddet upp ur två olika perspektiv.

Pisa-gate är en bomb med fördröjd sprängverkan för Löfven-regeringen. Men inte på det sätt som oppositionen tror.

Västernorrland är den region i Europa som just nu är hårdast drabbad av coronaviruset. I Örnsköldsvik är nästan var tionde kommunanställd sjukanmäld. ”Det är fler sjuka nu än det var någon gång under 2020”, säger Magnus Haglund, kommundirektör.

Studiemotiverade elever är inte tillräckligt för att nå goda resultat, säger Sara Fransson, nybliven rektor för högpresterande Äppelviksskolan.

Föräldrar har programmerat ett alternativ till Stockholms stads skolplattform. Till appen använder de öppen data från kommunen, vilket de nu polisanmäls för.

”Jag tycker det är kul att jobba i en kontext där det finns höga förväntningar på mig”, säger Robert Mellander. Den 20 april blir han rektor för prestigefyllda Campus Manilla i Stockholm.

Det är skrämmande att läsa hur man förringar larmen om ungas psykiska ohälsa, utan att de unga själva får komma till tals. Med vilka mått kan vi mäta och fastställa den psykiska ohälsan när vi samtidigt vet att många unga inte söker hjälp, frågar Hjärnkolls Lou Rehnlund, OCD-föreningen Stockholms Vera Nordlander och Attention Stockholms Pia Eliasson.

Vi, som är en grupp erfarna skolledare, ser ett stort värde i att det är vi själva som utifrån vår uppbyggda kunskap och erfarenhet definierar skolledarrollen.

Det finns redan stora skillnader i betygssättningen mellan skolorna. Därför är det nödvändigt att utreda vad som är möjligt att göra för att betygssättningen ska blir mer likvärdig, replikerar Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Vi betraktar gärna svensk skola som jämlik, som att den fostrar goda demokrater. Men i en skola som relativiserar kunskapsnivåer och fakta är det inte möjligt att uppnå jämlikhet – allting är ändå bara situationsbundet och subjektivt. Och då fostrar vi istället individer som är sårbara för demagoger och antidemokrater.

Skolorna har nu konkurrerat om eleverna i drygt 25 år, men än har inget kvalitetslyft kunnat skönjas. Enligt internationella studier har utvecklingen till och med gått åt fel håll.

En riksdagsmajoritet med Moderaterna och Sverigedemokraterna i spetsen röstade i somras ner Skolkommissionens förslag för att bryta skolsegregationen. Att skolan ska vara en mötesplats för elever med olika bakgrund är tydligen för radikalt för högerpartierna.

2018 års valrörelse är igång, men en så pass viktig framtidsfråga som skolan har helt glömts bort. Det är bekymmersamt att skol- och utbildningsfrågor knappt fått något utrymme överhuvudtaget, skriver Benjamin Dousa (M).

Om vi får makten över skolan i Stockholm, Malmö och Göteborg efter valet, kommer vi att starta fler högspecialiserade undervisningsgrupper där elever som behöver denna lärmiljö kan gå tillfälligt eller en längre tid.

Forskningen inom pedagogik kännetecknas av en undermålig kvalitet. Trots det präglar den de svenska lärarutbildningarna. Sommarkolumnisten Isak Skogstad efterfrågar rejäla reformer för att bli av med flummet.

I en tid då det är enklare än någonsin att hamna i olika skuldfällor saknar många unga grundläggande privatekonomiska kunskaper, som hur man gör en hushållsbudget. Undervisningen i skolan om privatekonomi måste bli mycket bättre, skriver riksdagskandidaterna Alexandra Anstrell (M) och Maria Stockhaus (M).

Skolverkets kräver samling kring vad de kallar skolans ödesfrågor. Tyvärr bortser myndigheten från att statens regler om fri etablering av vinstsyftande skolor sätter käppar i hjulet för kommunernas arbete mot segregation. Det känns inte seriöst, skriver utredaren Boel Vallgårda.

I dag är cannabis och det smärtstillande preparatet tramadol vanligare än alkohol och cigaretter bland unga som hamnar på beroendemottagningar. Nu krävs åtgärder för att förebygga och upptäcka missbruk – som drogtester i skolan.

Efter jul inleddes förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för landets lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare. Förhandlingarna har pågått i fyra månader, utan resultat. Vi har mött en motpart, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har som sin viktigaste fråga att ändra reglerna för hur man turordnar vid arbetsbristuppsägningar. Det har därför fattats ett gemensamt beslut om att gå till medling.

Det pågår just nu en debatt om inkluderingen i skolan. Ett antal skribenter, bland andra Jan Björklund (L), menar att inkluderingen gått för långt och ger uttryck för en syn på barn och skola som hör hemma i en annan tidsålder. Vi inom Funktionsrätt Sverige, DHR och Unga Rörelsehindrade vill istället hävda att inkluderingen behöver gå längre.

Den svenska skolan har stora problem med elevers frånvaro. Varje dag är tusentals elever borta från sina lektioner med resultatet att de missar viktig undervisning och inte får den kunskap som behövs. Tyvärr har regeringen ignorerat de åtgärder som föreslagits.

Hurra och en liten hyllningsfanfar till regeringens satsning i vårbudgeten på bland annat kvinno- och tjejjourer. Men inget tack! Inte än i alla fall. För ett tack krävs det att politikerna verkligen lyssnar på Roks och våra jourer skriver Zozan Inci, ordförande Roks.

Svenskt Näringsliv slår på stora trumman för att mota regeringens försök att begränsa vinsterna i välfärdsföretagen – men argumenten ekar tomt. Skattefinansierade bolag som Engelska Skolan, Academedia och många andra är extremt lönsamma, skriver ekonomijournalisten Per Lindvall.

Är det någon som på allvar tror de föreslagna åtgärderna i den nya statliga utredningen kommer att locka hundratusentals personer till läraryrket? Ge oss i stället en bra arbetsmiljö.

Sluta skrämmas och ge i stället väljarna besked om hur Sverige ska utvecklas och gå framåt genom satsningar på skolan. Sju av tio föräldrar ser skolan som den viktigaste frågan i valrörelsen, men många tvivlar på att politikerna delar den prioriteringen, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Samhällsklyftorna i Sverige är historiskt stora, visar ny statistik från SCB. Det gäller också i grundskolan, där familjebakgrunden avgör barns chanser att klara kunskapsmålen. Men det går att vända utvecklingen genom rejäla och omedelbara satsningar för en jämlik skola, skriver LO och Unga Örnar.

Att ha en meningsfull fritid har ett värde i sig, men det spelar också roll för barns skolresultat. De flesta barn i Sverige deltar i någon organiserad aktivitet på sin fritid, men det är vanligare att barn till arbetare och låginkomsttagare inte har några fritidsaktiviteter. Fritids som nästan alla barn går i har därför en enorm potential, både i att utjämna klyftor och i att generellt bidra till högre kunskapsresultat i skolan. Det är av rena resursskäl inte möjligt idag.

Regeringens beslut om hur sex extra miljarder kronor till utsatta skolor ska fördelas kan ge ett mycket viktigt resurstillskott till de huvudmän för skolan som har de tuffaste förutsättningarna. Satsningen kan ses som som en sista möjlighet för dagens kommunala huvudmän att få fortsätta ansvara för skolan.Vi välkomnar särskilt att lärarnas företrädare ska involveras i hur resurserna ska användas, skriver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund.

Många barn i Sverige går ut nian utan fullständiga betyg och en stor del av dessa har funktionsnedsättning. Inför det kommande valet är det dags för våra politiker att vässa sina visioner för alla elevers funktionsrätt.

I dag presenteras den så kallade Blåljusutredningen, med väntade förslag om skärpta straff mot personer som ger sig på samhällsviktig personal. Även lärarna bör ingå i denna grupp – det skulle skicka en viktig signal till möjliga förövare, skriver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Att motverka ojämlikhet bör bli valets viktigaste fråga konstaterar Unga Örnars ordförande Anders Österberg (S) och tankesmedjan Tidens kommunikationschef Lina Stenberg.

Många sätter stor tilltro till digitaliseringen och riksdagen har redan beslutat att både förskolan och skolan ska digitaliseras. Just nu revideras läroplaner och användningen av digitala plattformar skrivs in som ett obligatorium. Samtidigt kommer varningssignaler.

En ny undersökning från Naturskyddsföreningen visar att både stat och kommun brister i arbetet med att ge skolorna förutsättningar att arbeta med Skolans lärande för hållbar utveckling, LHU. Endast tre av tio kommuner har en strategi för området och staten kräver ännu inte att alla nyutbildade lärare ska ha kunskaper om hållbar utveckling.

Hbtq-ungdomar är i högre grad otrygga i skolmiljön, oftare utsatta för kränkningar och långtidsarbetslöshet jämfört med andra unga. Men det går att ändra. Vi på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har förslag som vi hoppas att landets kommuner beaktar när verksamhetsplaner och budgetar nu ses över.

För elever med språkstörning, som varje dag kämpar för att förstå och uttrycka sig, är det avgörande att skolan har insikt i vad deras funktionsnedsättning innebär och sätter in rätt stöd. Många gör redan det, men det finns också skolor som brister.

Något är fel i kommunernas prioriteringar när en sjuåring inte kan få både en matematikbok och en läsebok. Men det är verkligheten i min och många andra svenska skolor, trots att vi vet hur viktiga kvalitativa läromedel och böcker är för elevernas lärande.

Regeringen föreslår att en specifik grupp utan asylskäl ska få stanna, även sådana som ljugit om sin ålder och olagligt vistas i landet. Dessutom tvingas skolan och lärarna att ta ansvar för ett ännu större antal ensamkommande, vilket det saknas resurser för.

Antalet anmälningar om fysiskt våld i skolan ökar. För att stävja utvecklingen måste socialtjänsten, polisen, psykiatrin och skolan bli bättre på att fånga upp barn med problem i tid. För på våra skolor måste det alltid råda nolltolerans för hot och våld.

Tåget har gått, Åsa Fahlén. Vi har en enorm lärarbrist, och det är för sent att utbilda bort den. Nu handlar det om att hitta lösningar som exempelvis duktiga obehöriga lärare, utländska lärare och distansundervisning.

Friskolorna är sämre än de kommunala skolorna på att leva upp till kraven på behöriga lärare. I stället för att komma med en massa bortförklaringar om varför det är så bör friskolorna skärpa sig och betala löner som lockar lärarna.

Att arbeta med ensamkommande innebär att man har oerhört mycket mer på sitt bord än utbildandet - elevernas psykiska hälsa och oro bland annat. Till detta har regeringen lagt att läraren har att avgöra om en elev får stanna i landet eller inte. Det är orimligt att kräva att vi ska ta det ansvaret, skriver lärare och moderat kommunpolitiker.

Det är bra att utbildningsminister Gustav Fridolin har insett att blandade elevgrupper är nyckeln för att öka jämlikheten. Men för att bryta skolsegregationen på allvar måste det marknadsbaserade skolvalet reformeras. SSU har förslag på hur valfrihet och likvärdighet kan kombineras.

I Sverige har vi skolplikt. Det innebär att barn har rätt till utbildning mellan förskoleklass och årskurs nio i grundskolan. Samtidigt vet vi att detta inte alltid är något som följs. Det finns vissa undantag där barn hamnar mellan stolarna av en eller annan anledning. En hel bunt av dessa anledningar handlar om patriarkala maktstrukturer.

Ett börsnoterat skolbolag har sökt extra bidrag till alla elever, och samtidigt delat ut 45 miljoner i vinst till ägarna. Så kan vi inte ha det, och det är precis vad den så kallade vinstdebatten handlar om, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

”Moderaterna ska bli det ledande skolpartiet”, sa förre partiledaren Anna Kinberg Batra när hon drog i gång Skolinitiativet för ett par år sedan. Nu hoppas Sveriges lärare på tydliga besked under den stundande partistämman: vilka politiska åtgärder anser Moderaterna och den nyvalda ledaren att skolan behöver?

En rädd rektor, tonåringar som "äger skolan" och en kriminalitet som flyttar fram positionerna allt mer. Det är vänligt av Miljöpartiet att vilja skydda journalister mer, men när ska regering och riksdag se de offentliganställdas hotfulla arbetsmiljöer? frågar sig Nuri Kino i en gästkrönika.