Skatter

SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog varnar kommuner för att lyssna på konsulter som guidar till äldreomsorgens momsmiljoner. ”Inte så här systemet är tänkt”.
• Så slår Höganäs ifrån sig kritiken
• Här är kommunerna som utreder bolagisering

Inför bolagiseringar av omsorgen finns mängder av frågor att ta hänsyn till. Konsulter ger kommunerna råd kring upplägg. Så här ser speciallösningarna för maximerad momsutdelning ut.

Idén föddes under flyktingkrisen. Enkelt vara det inte - men lockande. Genom upplägget skulle Höganäs tjäna 12-14 miljoner kronor per år på moms. I praktiken blev det ännu mer. ”Aggressiv skatteplanering” dundrade kritikerna som nu uppges ha tystnat.
• Flera kommuner överväger samma manöver
• ”Vi trodde det var för enkelt för att vara sant”

Guldläge - så här många kommuner har inte sänkt skatten sedan finanskrisen 2008. ”Vi har faktiskt tagit ut för mycket i skatt” kommenterar kommunalråd.
• Kommunerna som höjer och sänker skatten.
• Kommunen som sänker mest ligger inte i Stockholm.
• Klyftorna ökar mellan hög- och lågskattekommuner.

Den kommunala fastighetsavgiften slår fel. De snabbast växande kommunerna blir allt större förlorare på reformen som vuxit till att fördela 20 miljarder kronor. ”Ett korkat system”, säger ekonomichef. Här är vinnarna och förlorarna på avgiften – hela listan.
* Oväntade effekten av avgiften.
* Annika Wallenskog (SKR): ”Det är en smygförändring”.
* Ökningar på 300 procent i vissa kommuner.

En skattekommission, hedersnormer och det högerkonservativa blockets budget. Det är något av det som har debatterats under helgen och på måndagsmorgonen.

Tranemos kulturchef Juan Ochoa-Echevarria medger att kommunens säkerhetssamordnare borde kopplats in för att stödja den hårt kritiserade kommunpoeten. ”Jag insåg inte vilka dimensioner det här skulle få”, säger han.

”Det är inte omöjligt att det här kommer leda till dikter”. Så säger Tranemos kommunpoet efter kritikstormen mot projektet där han under ett års tid ska dikta om kommunen. Men kulturförvaltningen har tvingats till krismöte och tar situationen ”på största allvar”.

Forskare menar att sänkta löner ihop med särskilda skatteavdrag är vägen att ge invandrare enkla jobb. Andra inslag i debatten denna onsdag är att ungdomsförbundet kritiserar M-ledningens syn på arbetskraftsinvandringen och att försäljningen av fossila bränslen bör förbjudas.

Styrande M är överens med största partiet SD om en skattesänkning i Munkedal med 25 öre. Kommunen har landets näst högsta skattesats – en position man gärna slipper, medger kommunstyrelsens ordförande Christoffer Rungberg (M).

Nästan alla utländska byggföretag i en ny granskning hade problem med dumpade löner, obetalda skatter eller att man rapporterat felaktigt till olika register. Företagen har jobbat både för privat och offentlig sektor. Nu anmäls 12 av dem till polisen.

För att få ut mer välfärd från varje skattekrona har kommunerna ett ansvar att arbeta med effektiviseringsfrågor och med benchmarking mot de bästa, skriver Svenskt Näringsliv.

Smutskastning i politiken, tandvård för äldre, förmögenhetsskatten och höghastighetståg. Det är några av ämnena i tisdagens debattflöde.

En ny EU-lag ska tvinga fram skattetransparens för EU:s storföretag. Uppgörelsen täpper till kryphål inom EU – men inte i resten av världen.

Ny skatt riskerar ge kommuner och regioner högre låneräntor, varnar Kommuninvest. Bilden av att klyftorna växer i Sverige är inte sann, menar nationalekonomer. Och så måste ”skötsamhetsnormen” stärkas i utsatta områden, enligt S-politiker i Göteborg.

Regeringens förslag om riskskatt innebär högre låneräntor för kommuner och regioner, då förslaget mer än fördubblar vår årliga driftskostnad, skriver företrädare för Kommuninvest.

Vi välkomnar regeringens förslag om ändrad förmånsbeskattning av cyklar men mer behöver göras. Låt reglerna även omfatta kollektivtrafikbiljetter, skriver representanter för kollektivtrafiken och 2030-sekretariatet.

En nedskräpningsavgift på 800 miljoner kronor föreslås finansiera städningen av engångsplast i Sveriges kommuner, trots att det inte har gjorts någon beräkning av hur mycket städningen faktiskt kostar. Inte heller har det gjorts någon bedömning av hur den ökade kostnaden kommer att belasta återförsäljare och konsumenter, skriver Företagarnas Philip Thunborg och Butikernas Bengt Hedlund.

Region Stockholms bokslut för 2020 visar ett överskott på 5,8 miljarder kronor. Regionen har inte höjt skatten. Skatteintäkterna har helt enkelt inte gått till verksamheten. Varje sparad krona år 2020 hade i stället kunnat komma stockholmarna till gagn. Överskottspengar kallas för vinst, men var tusan är vinnarna? Jag ser dryga två miljoner förlorare.

Hur mycket de än vill slå ifrån sig kritiken är Kristdemokraterna ansvariga för vad som sker med äldreomsorgen i de kommuner där de sitter i styrande ställning, slutreplikerar de socialdemokratiska oppositionsråden Sara Heelge Vikmång, Khashayar Farmanbar och Mathias Bohman.

Statsminister Stefan Löfven (S) påstår att Moderaterna och Kristdemokraterna sänker skatterna i kommunerna under pandemin. Det stämmer inte, men det är något de borde göra, skriver John Norell, förbundsordförande Fria Moderata Studentförbundet

Pandemiåret 2020 leder till att skattesänkningarna dominerar i kommunerna inför nästa år. Tio kommuner sänker sin skatt medan åtta genomför skattehöjningar.

Har din kommun en kommunal restaurangskatt? Antagligen, eftersom de flesta kommunernas alkoholavgifter baseras på omsättning. Det är orättvist och gör att skötsamma och framgångsrika restauranger subventionerar slarv och fusk. Växjö avskaffar därför den kommunala restaurangskatten och inför ett mer rättvist system, skriver kommunalrådet Oliver Rosengren (M).

Den föreslagna riskskatten för banker och andra kreditinstitut lägger stora extrakostnader på kommunsektorn. Skatten skulle därmed göra det svårare för många kommuner och regioner att låna till nödvändiga välfärdsinvesteringar, skriver Kommuninvests ordförande Göran Färm (S) och vice ordförande Linda Frohm (M).

Förslagen i utredningen om en mer likvärdig skola kommer inte lösa skolans problem, men de är ett steg i rätt riktning, konstaterar Linnea Lindquist.

Högre effektivitet i kommunerna behövs för att dämpa skatteökningar och hålla tillbaka försämringar i välfärden. Effektiva kommuner bör därför premieras med ett nytt statsbidrag, en ”effektivitetsmiljard. Det skriver Anders Norrlid, Magnus Arnek och Tore Melin, författare till en ny ESO-rapport.

Det finns en risk att den tänkta positiva miljöeffekten av skatten på engångsplast uteblir, eftersom skatten skapar incitament att använda material som är miljömässigt sämre. Ett utökat producentansvar och ett pantsystem för engångsartiklar skulle ge bättre effekt, skriver Företagarnas Philip Thunborg och Patrick Krassén.

Trots coronakrisen var det fler kommuner som prognostiserade underskott förra året än som gör det i år, visar SCB:s sammanställning av kommunernas delårsbokslut.

Sedan coronapandemin slog till har transportsektorn varit i kris. Därför behöver skatter och avgifter diskuteras och i många fall göras om, däribland bonus-malussystemet, skriver Transportföretagens vd Marcus Dahlsten och samhällspolitiska chef Tina Thorsell.

Små glesbebodda kommuner har sämre förutsättningar och därför vidgas skattegapet mot stora växande kommuner. En ny rapport från Kommuninvest föreslår ett statligt småkommunstillägg på 12 miljoner kronor för att minska skatteskillnaderna.

De kommunala skatteintäkterna kollapsar när lönesumman i år för första gången sedan 1990-talskrisen krymper, enligt SKR:s nya skatteunderlagsprognos. Kommunernas och regionernas skatteintäkter faller med 11 miljarder i år jämfört med beräkningarna före pandemin.

Vi kräver att regeringen gör en översyn av lagstiftningen för idéburen välfärd, så att den tar hänsyn till den verklighet som våra medlemmar lever i, skriver bransch- och intresseorganisationen Idéburen välfärds ordförande Kenth Nauclér och generalsekreterare Mimmi von Troil.

De flesta politiska åtgärder och investeringar är inte självfinansierade, utan kostar pengar. Därför är alltid den första fråga som måste ställas om samhällsnyttan är större än kostnaden. I fallet rutavdraget verkar så vara fallet, skriver Lars Hultkrantz, seniorprofessor i nationalekonomi, Örebro universitet.

I dag finns starka drivkrafter för kommuner att försöka undvika vissa typer av invånare – de som kostar för mycket. Därför är förslaget om att staten borde stå för försörjningsstödet så intressant.

2019 blev ännu ett starkt år för kommunekonomin med 17 miljarder i samlad vinst. Men under ytan signalerar många kraftiga problem: hos 116 kommuner räcker skatteintäkter och statsbidrag inte till för att finansiera driften. Se resultatet i din kommun – hela listan.

När en kommun höjer skatten påverkas statskassan och de andra kommunerna negativt. Därför bör en kommunalskattebroms införas, så att kommuner som höjer skatten bara får behålla hälften av intäktsökningen, skriver Jacob Lundberg, Timbro.

Samhället bör inte spela med i vanföreställningen om att elallergi finns. Det gör ingen friskare, tvärtom.

Vi tänker inte ducka för att inrikes transporter står för en tredjedel av utsläppen i Sverige. Vi vill skapa system där bördorna av och fördelarna med en omställning fördelas mer jämlikt över landet. Det skriver LO-ekonomerna Torbjörn Hållö och Åsa-Pia Järliden Bergström samt Daniel Färm, Tankesmedjan Tiden.

Stefan Löfvens goddag yxskaft-svar om ungdomsrånen var den perfekta repliken i en politisk hederskultur där det är otänkbart att tappa ansiktet.

LO och den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden föreslår i en rapport höjda bilavgifter på olika platser i storstädernas centrum. Det är fel väg att gå, menar Sverigedemokraternas Martin Kinnunen och Gabriel Kroon, eftersom förslaget främst drabbar privatekonomiskt svagare gruppers bilkörande och bilägande.

Det är ganska uppenbart att detta inte handlar om artikelförfattarnas intresse för låg skatt, utan istället ett motstånd mot valfrihet och fristående alternativ i skolan, skriver Ulla Hamilton i en replik till tankesmedjan Balans.

När konjunkturen viker finns all anledning att bygga in jämställdhet i den ekonomiska politiken, skriver Sveriges Kvinnolobby, som vill se välfärdsinvesteringar och satsningar på att öka sysselsättningen bland utrikesfödda kvinnor.

Om politiker bara talar om för människor att de lever sina liv på fel sätt, så klarar vi inte klimatomställningen. Det individuella ansvaret måste i stället bli en del i ett större projekt med förutsägbara regleringar och kraftfulla gemensamma investeringar. Det skriver Emilia Bjuggren (S), som presenterar fem reformer som kan underlätta den kollektiva omställningen.

En högt uppsatt lokalpolitiker från Sverigedemokraterna krävs på drygt 6 miljoner kronor i skatt. Bakgrunden är Skatteverkets granskning utifrån den så kallade Panamaläckan.

Sverige har allvarliga problem med grov brottslighet, växande utanförskap och svag ekonomisk tillväxt. Att i det här läget driva igenom nya utgifter för hushållen, som saknar positiva effekter för miljön, skadar förtroendet för politiken ytterligare. Regeringens plastpåseskatt är ytterligare ett exempel på dyr miljöpolitik, som vare sig hjälper naturen eller vår ekonomi.

Det har blivit dags att utse årets värsta skatteslöseri. Det saknas knappast kandidater när vinnaren ska koras. Bland de nominerade finns crosshallen i Tierp, skateboardsamordning i Malmö, konst för daggmaskar, Arbetsförmedlingen och svensk klimatpolitik, skriver Skattebetalarnas slöseriombudsman Johan Gustafsson.

Att ta bort tolkarna som arbetar inom vården, rättsväsendet, socialtjänsten och så vidare skulle knappast innebära en stor besparing – utan snarare ineffektiv vård, bortkastade polisförhör, besök hos myndigheter som resulterar i felaktiga uppgifter och meningslösa möten. Samt inte minst uttröttad personal, replikerar psykologen Minna Forsell.

Vi måste börja utkräva ansvar för de misslyckade offentliga upphandlingarna. Och det är myndigheternas chefer – inte upphandlingsenheterna eller de enskilda bolagen – som ska ställas till svar, skriver två vd:ar för tolkverksamheter.

Det är dags för SKR att inte bara byta namn, utan även vara beredda att ta ansvar i förhållande till sitt inflytande. Om SKR agerar som en myndighet ska organisationen behandlas som en myndighet och omfattas av offentlighetsprincipen, skriver Fia Ewald.

Det behövs fler prestationsbaserade stöd till kommunerna. Vi föreslår att kommunerna får ett särskilt tillskott på två miljarder per år om de förbättrar arbetsvillkoren i äldreomsorgen. Förslaget kan bidra till att möta den dubbla kommunkrisen: bemanningskrisen och resurskrisen, skriver Jacob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson KD.

28 kommuner och 4 regioner höjer skatten 2020. Det är det största antalet skattehöjningar på tio år. Men kommunernas snittuttag ökar bara med 3 öre och regionernas med 7.

Den stora utmaningen för välfärden är att vi har en åldrande befolkning samt att skattekvoten har sänkts under 2000-talet. Utan denna sänkning hade det offentliga haft 240 miljarder kronor mer per år att spendera.

Västra Götalandsregionen har dålig ekonomi, så det blir inga julklappar till personalen i år. Att regionen ändå har råd att göra en egen musikvideo, podcasts och filmer som få tittar på till den egna Youtube-kanalen sticker i ögonen.

Nej, staten kommer inte att lägga ned de riktade statsbidragen. Och nej, lösningen på den kommunala välfärdens finansiering är inte att staten lånar pengar för att ge dem till kommunsektorn. Det tror Ekonomistyrningsverkets generaldirektör Clas Olsson.

Dagens reseavdrag har blivit ett avdrag för högavlönade män i storstadsregionernas utkanter som reser med bil, istället för att bidra till en levande landsbygd. Det menar Svensk Kollektivtrafik, som har förslag på reformer.

Regeringen får sin vilja igenom, den nya kostnadsutjämningen klubbades av riksdagen och kommer på plats redan från årsskiftet. Alla ledamöter följde respektive partilinje trots starka protester på förhand utifrån regionala konsekvenser. Samernas huvudstad Jokkmokk är största vinnare på nya systemet.

Ta bort förmånsbeskattningen för arbetsgivare som erbjuder subventionerade resor med kollektivtrafik för sina anställda. Det tycker Marcus Eskdahl (S) och Sibylla Jämting (MP), Region Jönköpings län, som motionerat om saken till SKL:s förbundskongress.

EU-domstolen har nyligen bekräftat att Skatteverkets tolkning av vårdmomsen är för långtgående. Nu bör verket minimera skadeeffekterna av sitt ställningstagande, skriver Svenskt Näringsliv.

MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg ger bilden av att offentliga bidrag krävs för att föreningar ska existera. Det blir då märkligt att tala om civilsamhället när det i själva verket handlar om en verksamhet som är helt beroende staten, slutreplikerar Johan Gustafsson Slöseriombudsman.

Genom civilsamhällets insatser skapas stora mervärden som skulle kosta betydligt mer om samhället själv skulle ta sig an uppgiften, skriver MUCF generaldirektör Lena Nyberg i en replik till slöseriombudsman Johan Gustafsson.

Med budskapet ”fyll i blanketten och få föreningsbidrag” formar samhället bara nya generationer av bidragsentreprenörer. Det är hög tid att stänga bidragskranen till föreningslivet, skriver slöseriombudsman Johan Gustafsson.

Ett tjugotal kommuner och fyra regioner höjer skatten nästa år. Men det kommer inte att räcka när Sverige går in i en lågkonjunktur varnar SKL. – Regeringen behöver snabbt bestämma sig för hur arbetsmarknadspolitiken ska organiseras och vilken roll man tänker sig att vår sektor ska spela, säger ordförande Anders Knape (M).

Regeringen och samarbetspartierna C och L har enats om att införa en skatt på avfallsförbränning. Att lägga fram ytterligare en skatt som drabbar fjärr- och kraftvärmen i ett läge där elektrifieringen ökar våra städers beroende av att fjärrvärmen avlastar elsystemet vintertid är anmärkningsvärt och går på tvärs emot Energiöverenskommelsen och samhällets behov.

I tisdags utsågs SKL:s vice ordförande Lena Micko (S) till ny civilminister. Från sin nya position inne i finansdepartementet bör hon driva frågan om en skattereform, inte minst för kommunernas skull, skriver TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom och skattepolitiska expert Karin Pilsäter.

Gotland har ett akutsjukhus, men inte ett skatteunderlag som kan betala det. Vårt ö-läge medför särskilda förutsättningar som måste kompenseras i skatteutjämningssystemet, skriver Eva Nypelius (C) och Meit Fohlin (S) regionstyrelsens ordförande respektive regionråd i opposition.

Under snart fyra decennier har ojämlikheten ökat i Sverige. Samtidigt försvarar Svenskt Näringsliv desperat en reform vars enda fastslagna effekt är att den ger de som redan har mest ännu mer i plånboken, skriver LO i sin slutreplik.

Skatteutjämningen rår inte på de ungas flykt från landsbygden. Se i stället till att alla regiondelar får högskoleutbildning och att studielån avskrivs för akademiker som flyttar till landsbygden, föreslår C-politiker i Linköping och Eda kommun.

Bara en ytlig och bokföringsmässig analys kan landa i slutsatsen att värnskatten ger staten skatteintäkter. Faktum är att det är precis tvärtom, vilket också regeringen har bekräftat, skriver Svenskt Näringsliv i en replik till LO.

Motala kommun har levt över sina tillgångar i många år. Nu väljer kommunen att spara pengar genom att sänka värmen och slopa den varma kvällsmaten på kommunens äldreboenden. Pengarna som behövts till kommunens kärnverksamhet gick väl till speedwaylaget Piraterna och det danska vattenlandet Lalandia i stället, skriver slöseriombudsmannen Johan Gustafsson.

Alliansen i Österåker har arvoderat sig själva för interna politiska möten – utan att några beslut om detta fattats officiellt. Så får det inte gå till. Exakt vad detta upplägg kostat skattebetalarna kommer vi att ta reda på, skriver oppositionsrådet Ann-Christine Furustrand (S).

Bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden har nu gått så långt att det inte längre är privata problem för människor, utan ett regelrätt arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem.

Socialdemokratiska politiker argumenterar nu emot förslaget till nytt utjämningssystem. Men de regionala klyftorna växer och om inte landet hålls samman kan det få oförutsägbara negativa konsekvenser.

Ett "reformutrymme" uppstår inte ur tomma intet, utan hämtas i hög grad från grupperna med lägst inkomster i vårt samhälle. De svenska inkomstskillnaderna har vuxit snabbare än i andra jämförbara länder och de urholkade transfereringarna är en av de viktigaste förklaringarna.

Regeringen vill lindra ” skatteklyftan mellan stad och land” genom en särskild riktad skattereduktion till invånarna i 76 kommuner i norra och västra Sverige. Flera av landets mest utsatta kommuner får däremot inte del av pengarna.

Att hävda att bankskatten finansierar högre försvarsutgifter är lika felaktigt som att hävda att bankskatten finansierar högre statsbidrag till kommunerna i framtiden eller för den delen finansierar borttagandet av värnskatten. Det är bara ett retoriskt knep från regeringen och dess stödpartier.

Regeringens förslag till förändring av utjämningssystemet ställer stad mot land och norr mot söder. I stället för att bygga upp konflikter inom Sverige bör staten utjämna regionala skillnader via statliga skatter, skriver Irene Svenonius (M).

Nyligen publicerade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) en rapport som granskar det svenska målet för minskade utsläpp från inrikes transporter. Rapporten visar tydligt att regeringens politik går ut på att jaga bilister snarare än att sänka utsläpp. Det kommer att försvåra det viktiga klimatarbetet, skriver Ulf Perbo, Transportföretagen.

Bjud in brett och börja skissa på en stor skattereform. Men låt inte det arbetet mynna ut i en ordning där ständigt skiftande bidrag och stöd detaljstyr kommunernas och regionernas arbete. De pekpinnarna klarar de sig bäst utan.

Kommuner och regioner behöver bli effektivare för att minska sina underskott i stället för att höja skatterna, skriver Företagarnas vd och kommunala toppolitiker från M, S och C.

I framtiden kanske det just är jordbrukets kolinbindning som kan möjliggöra de klimatneutrala flyg-och bilresorna som Sverige har på önskelistan. Det är därför mer relevant att lyfta frågan om att ersätta jordbruket för ekosystemtjänsten att binda in kol i produkter, än att ondgöra sig över att jordbruket inte betalar hela miljöskatten på diesel.

Det är fortfarande anmärkningsvärt att Skatteverket lägger sig platt för försäkringsbolagens krav och gör ett nytt rättsligt ställningstagande baserat på beräkningar man inte har sett och klassificeringar som är rent nonsens, slutreplikerar doktorn i ekonomisk historia John Lapidus.

Privat sjukförsäkring via arbetet kan omfatta både skattefria åtgärder och sådana som ska förmånsbeskattas. Försäkringsbolagen har bäst förutsättningar att ta fram korrekta beräkningsunderlag, och därför har Skatteverket hänvisat till dem vid frågor, skriver Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket, i en replik till John Lapidus.

Försäkringsbolagen har fått Skatteverket att ändra sitt ställningstagande rörande förmånsbeskattning av privata sjukvårdsförsäkringar. Omprövningen, som saknar logisk och lagstiftningsmässig grund har resulterat i att hela 40 procent av försäkringarna har befriats från beskattning, skriver doktorn i ekonomisk historia John Lapidus.

Att införa skatter på miljöfarliga och osunda varor är ett politiskt styrmedel för att hjälpa till att styra vårt beteende så att vi och planeten mår bättre, replikerar Elisabeth Erlandsson Kaufmann (MP).

Alla förstår att plastpåseskatten bara är ett sätt att bringa in pengar till staten. Politikerna borde säga som det är i stället för att dölja sina främsta motiv.

Att erbjuda hela vår svenska välfärd till dem som lyckats ta sig hit är knappast en klok och genomtänkt flyktingpolitik, skriver socialnämndens ordförande i Danderyd Carina Erlandsson (M).

Att beskriva landets 400 000 företagare som ”en liten privilegierad grupp höginkomsttagare” är okunnigt och stötande, skriver bokförläggaren och entreprenören Bertil Wahlström i en replik till Marika Lindgren Åsbrink.

Staten behöver ta över mer av finansieringen av de centrala välfärdstjänsterna. Det behöver ske på ett mer långsiktigt och genomtänkt sätt än genom riktade statsbidrag med olika villkor, ansökningstider och krav som synes mer till för att ge rikspolitiker mediautrymme än stabilt fungerande verksamheter skriver Karin Pilsäter utredare på TCO.

Skatteutjämningssystemet duger inte som förklaring till chockhöjningen av skatten i Danderyd, menar Sofia Linder, chefekonom Skattebetalarna, som undrar varför inte revisorerna har larmat.

Vårdmomsen kommer att dränera vården på kompetens och personal, samtidigt som den riskerar att hota våra framtida pensioner, varnar Praktikertjänst.

Ändringarna i de så kallade 3:12-reglerna är ett klockrent exempel på när en liten privilegierad grupp lyckas flytta fram sina positioner på majoritetens bekostnad. Den här gången drabbade det dessutom kommunernas ekonomi.

När EU är som bäst, bidrar unionen till tillväxt, handel och nya möjligheter. En plattform som stärker Sverige. Men många av besluten måste fortsättningsvis fattas hemma hos oss. Därför är det oroväckande att politiska krafter och företrädare vill ge upp den svenska självbestämmanderätten genom att ge EU beskattningsrätt som skulle leda till högre skatter, skriver företrädare för MUF.

Om Moderaterna verkligen hade velat hade partiet haft möjligheten att sätta stopp för skattehöjningar på bensin, helt och hållet. När riksdagsledamoten Niklas Wykman (M) nu beskyller Centerpartiet för att försvåra för landsbygdsbor som är beroende av bilen ropar han varg så att det ekar i skogarna, menar Per Åsling (C).

Det är illavarslande att SKL så ensidigt betonar behovet av resursförstärkningar och skattehöjningar. Allra viktigast för kommuner och regioner är att öka effektiviteten, skriver Svenskt Näringsliv.

De rika blir rikare, och det delvis genom utdelning av kapitalinnehav. Samtidigt lär medelklassen behöva betala mer i skatt för att finansiera välfärden. Det är inte rimligt.

Att med påhittade fördelningspolitiska argument låtsas som att värnskatten inte går att avskaffa är inte värdigt ett borgerligt parti som Kristdemokraterna, slutreplikerar Skattebetalarna.

Försiktighet med skattebetalarnas pengar – på såväl statlig som kommunal nivå – har alltid varit en moderat princip. Alla kommunpolitiker som i år höjer skatten bör i stället grundligt undersöka vad de själva kan göra för att minska slöseriet med medborgarnas pengar, skriver Fria moderata studentförbundets ordförande Catarina Kärkkäinen.

Utan hänsyn tagen till nytta-risk-analyser är debatten inte en fråga om hälso- och sjukvård utan enbart om upplevelse, och då undrar jag varför vi ska reglera det mer än exempelvis bilreklam, replikerar apotekaren Sonny Larsson.

I Skattebetalarnas värld kanske alla skatter kan sänkas samtidigt, men även om värnskattens borttagande är helt eller delvis självfinansierande på längre sikt så måste ett borttagande finansieras på kort och medellång sikt, replikerar Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed.

Om Kristdemokraterna menar allvar med att det lönar sig för dåligt att utbilda sig och ta extra ansvar på jobbet bör de verka för ett omedelbart avskaffande av värnskatten, skriver Skattebetalarnas vd Christian Ekström.