Skatter

Har kommunen råd att bygga ny simhall? Räcker skatteintäkterna? Måste vi spara? Det är du som förtroendevald som styr – och som måste hitta rätt i nyckeltalsdjungeln.
Dagens Samhälles ekonomiskola del 6 lär dig analysera bokslutet. Du får:
• Måttet som talar om hur sårbar din kommun är.
• Lära dig när läget är illavarslande.
• Så påverkar börsen kommunens ekonomi.
• Viktigaste indikatorn att ha koll på.

Det kommunala balanskravet är välbekant – inga underskott. Men lagen ställer faktiskt betydligt högre krav än så: god ekonomisk hushållning.
Men hur god är egentligen hushållningen i kommuner och regioner?
I Dagens Samhälles ekonomiskola del 5:
• Därför är det dags att glömma målet om överskott på två procent
• Resultatutjämningsreserven – så får den användas
• Åtstramningar att vänta

Kommunekonomin faller som en sten. När skatteintäkterna urholkas av inflationen och pensionskostnaderna fördubblas ser SKR ett 47 miljarder kronor stort gap upp till en vettig ekonomi 2024.

Alla kommuner vill ha fler invånare och öka sina skatteintäkter. Men hur mycket pengar ger nya invånare? Svaret är inte det du tror.
• 3-åringen ger fem gånger mer än en bankdirektör
• Därför överskattas intäkten av nyinflyttade
• Kommunen som går back om en höginkomsttagare flyttar in

Sundbybergs nya styre vill införa trängselskatt för att minska biltrafiken. Men det är upp till riksdagen om Sundbyberg blir den tredje kommunen att införa en sådan skatt.
”Att säga nej vore sensationellt korkat”, säger MP:s gruppledare.

Långt ifrån bara glesbygden förlitar sig på utjämningen. I ett hundratal kommuner står utjämningsbidragen för en fjärdedel av finansieringen eller mer. Och här finns flera stora städer som Malmö och Eskilstuna. Nio kommuner får ingenting alls.
Häng med i Dagens Samhälles ekonomiskola del 2 – ta chansen att på riktigt förstå hur utjämningssystemet fungerar. 
• Därför är Danderyd Stockholmsregionens största mottagare 
• Så ger roten ur miljardbelopp till Stockholm
• Regionerna som får mest – inte de du tror
• Flera sökbara tabeller – hitta din kommun

Jättelika skillnader, spretighet och djup disharmoni. Kommunernas förutsättningar för att skapa en god välfärd skiljer sig åt enormt.
I vissa kostar grundskolan 18 000 kronor per invånare, i andra 7 000. En skillnad på 125 procent. Och de 80-plustätaste kommunerna kommer inte undan en mycket högre prislapp för äldreomsorgen än andra.
Dagens Samhälles ekonomiskola i sex delar hjälper dig som beslutsfattare att förstå den kommunala ekonomins grunder. Och vi börjar med demografin – befolkningen styr de ekonomiska förutsättningarna.
I del 1 får du demografisiffrorna som du bör ha koll på, sök efter din kommun i olika tabeller.
• Kostnader för äldreomsorg och grundskola i din kommun – jämför
• Från bebis till hundraåring – så dyra är kommuninvånarna
• Miljoninkomsterna – här bor de som tjänar mest
• Stora skillnader i skattekraft

Nästan ingen kommun eller region höjer skatten nästa år, visar TT:s enkät. Det trots sämre ekonomiska tider och att SKR pekat på behovet av tiotals miljarder i extra statliga bidrag redan nästa år.

Bara 6 miljarder i generella tillskott innebär att de generella statsbidragen realt sett urholkas nästa år. Även skatteintäkterna krymper i värde i den höga inflationen. SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog ser stor risk för underskott i ekonomin, särskilt i regionerna.

Det ska bli enklare att bryta innovationskritiska metaller och mineral i Sverige, enligt en statlig utredning. Ett steg i detta är en ”gruvpott” för lokalsamhällen. Kommuner ska kunna få upp till 200 miljoner kronor per år.

När vi kampanjade för Moderaterna i valrörelsen lovade vi skåningarna ett högkostnadsskydd för elpriset. Det är inte vad regeringen nu har aviserat, skriver bland andra Christian Sonesson och Carina Wutzler. Andra debattämnen: klimatpolitik, arbetskraftsinvandring och kompetensbrist i äldreomsorgen.

I dagens debattsvep får Socialdemokraterna kritik för en ”usel” valstrategi, debatten om kulturskolan fortsätter och Sverige får kritik för att svika sina nationella minoriteter.

De 50 kommuner som har högst skattesats ska kunna söka ett statsbidrag som finansierar 1 kronas skattesänkning, föreslår Liberalerna i ett valutspel. SKR ska agera domare för bidraget.

För fyra år sedan förlorade Socialdemokraterna för första gången makten i Kiruna. Centerpartiet blev störst och Gunnar Selberg tog över ordförandeklubban i kommunstyrelsen. Men han är långt ifrån förtjust i rollen. ”Det är på gränsen till sjukt att man väljer att vara i en sådan miljö.”
• Mannen bakom rekordsiffrorna för C om Lööfs strategi
• Så ser han på hårda konflikterna med förvaltningen
• Stora stadsflytten: ”Lite som att flytta till månen”

Håkan Sörman har nu mindre än två år på sig för jätteuppdraget att utreda hela utjämningssystemet. Och han är optimistisk om att nå ett svar på största frågan: Är det tillväxthämmande?
• ”Hon har rätt” – Sörman om civilministerns syn på utjämningen
• Därför tror han att han lyckas
• Om egna erfarenheterna av att betala: ”Helt otroligt egentligen”

Miljöpartiet kritiserar Moderaternas förslag om att adhd-testa barn i utsatta områden. Andra debattämnen denna morgon: frihet, forskning och språktester.

Att miljöförvaltningen i Göteborg mätt buller på fel sätt och debiterat krögarna för kontrollerna riskerar att skada förtroendet för rättsstaten. Men om politikerna snålar på skattemedlen så blir förvaltningen tvungna att jaga debiterbara timmar.

Danderyd är en av de tre kommuner som höjt skatten mest sedan valet, visar DS granskning. ”Vi kommer inte att komma ner i de skattesatser vi låg på tidigare”, säger Hanna Bocander (M), kommunstyrelsens ordförande.

Svag ekonomi inledde mandatperioden – sedan kom pandemin och med den guldregn i form av statliga bidrag. Nu väntar åter tuffare tider. I en serie artiklar granskar DS kommunernas utveckling sedan valet och inleder med ekonomin.
* Så har din kommun förändrats – unik artikel med grafik
* Kommunerna som höjt och sänkt skatten mest
* Varningen från SKR – ”De kommer att få det väldigt tufft”

Utanförskap, offentlig sektors hantering av skattepengar och hållbarhet – i allt från resande till gruvnäring – diskuteras på dagens debattsidor.

Moderaterna lämnar styret i Hörby efter uppgifterna om att kommunstyrelsens ordförande Cecilia Bladh in Zito (SD) betalat svart för byggtjänster.

Nu väcks krav på att Hörbys kommunstyrelseordförande Cecilia Bladh in Zito (SD) avgår. Det är politiker från flera partier som ställer kravet efter uppgifter i Aftonbladet om att hon anlitat svart arbetskraft.

I ett pilotprojekt med åtta kommuner har Skatteverket hittat runt 300 personer som varit folkbokförda i Sverige trots att de lämnat landet. Bidragsbedrägeri kan vara en anledning.

Skolans viktiga roll för tryggheten i samhället debatteras friskt denna onsdag. KD:s partiledare vill införa särskilda minoritetsrådgivare i skolan. Därutöver debatteras bland annat vindkraft och arbetskraft.

Södertälje ska införa ett nytt kontrollsystem för att förhindra att kommunen anställer personer med kopplingar till organiserad brottslighet. Psykologer är bekymrade över hårdare tag mot bråkiga elever. Desinformation, avfall och barnomsorg är andra ämnen i debatten.

Nytt utjämningssystem – varför då? Civilminister Ida Karkiainen (S) svarar på Dagens Samhälles frågor och avslöjar varför hon är ”nördigt intresserad” av saken.

Skatteutjämningssystemet ska moderniseras. Regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté som ska se över systemet i sin helhet.
– Det är viktigt att det finns en bred politisk enighet, säger civilminister Ida Karkiainen (S) till TT.

Regeringen sätter av 300 miljoner till kommuner och regioner för att täcka sektorns ökade lånekostnader i år till följd av bankernas nya riskskatt. Men besked saknas kring vilka som kan få bidrag och på vilka grunder pengarna ska betalas ut.

Hanne Kjöllers ledartext om glesbygden får Po Tidholm att drömma om en ny skattereform.

Var i stan som flyktingar från Ukraina ska få bo är en het debattfråga i Göteborg denna torsdag. Dessutom debatteras energiomställningen, bostadspolitiken, regeringens skattepolitik och marknadsskolan.

Sverige är på väg att bli fattigast i Norden och politiskt slöseri med resurser är orsaken. Det hävdar SKR:s förra chefsekonom Bettina Kashefi. Hon leder Kommissionen för skattenytta – projektet som ska hitta svaret på vad näringslivsprofilen Leif Östling får för skattepengarna.

Utvisning av ryska agenter, ukrainska flyktingar till Sverige och klimatdeklaration av byggprojekt i utemiljö. Det är något av det som diskuteras på onsdagsmorgonen.

Ekonomin har fått en överraskande skjuts under pandemin vilket betyder oväntat starka skatteintäkter. SKR ser nu att kommunernas och regionernas samlade resultat för 2021 blir historiskt - större än de 54 miljarderna från rekordåret 2020.
• Därför överträffar 2021 alla förväntningar
• Överskotten får SKR att utfärda varning
• Så mycket växer skatteintäkterna

Regeringen bör klargöra vad fastighetsavgiften ska åstadkomma och sedan se till att systemet uppfyller syftet, anser Riksrevisionen i en ny utredning.

Ledande socialdemokrater i Gävleborg och Västernorrland kräver satsning på Nya Ostkustbanan. Emmaus efterlyser mer etik i kommunala investeringar. Dagens debatt handlar också om vad vi får för skattepengarna.

Det är ett faktum att skattekreativiteten är hög bland svenska kommuner, konstaterar Dagens Samhälles redaktionschef Örjan Björklund.

SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog varnar kommuner för att lyssna på konsulter som guidar till äldreomsorgens momsmiljoner. ”Inte så här systemet är tänkt”.
• Så slår Höganäs ifrån sig kritiken
• Här är kommunerna som utreder bolagisering

Inför bolagiseringar av omsorgen finns mängder av frågor att ta hänsyn till. Konsulter ger kommunerna råd kring upplägg. Så här ser speciallösningarna för maximerad momsutdelning ut.

Idén föddes under flyktingkrisen. Enkelt vara det inte - men lockande. Genom upplägget skulle Höganäs tjäna 12-14 miljoner kronor per år på moms. I praktiken blev det ännu mer. ”Aggressiv skatteplanering” dundrade kritikerna som nu uppges ha tystnat.
• Flera kommuner överväger samma manöver
• ”Vi trodde det var för enkelt för att vara sant”

Guldläge - så här många kommuner har inte sänkt skatten sedan finanskrisen 2008. ”Vi har faktiskt tagit ut för mycket i skatt” kommenterar kommunalråd.
• Kommunerna som höjer och sänker skatten.
• Kommunen som sänker mest ligger inte i Stockholm.
• Klyftorna ökar mellan hög- och lågskattekommuner.

Den kommunala fastighetsavgiften slår fel. De snabbast växande kommunerna blir allt större förlorare på reformen som vuxit till att fördela 20 miljarder kronor. ”Ett korkat system”, säger ekonomichef. Här är vinnarna och förlorarna på avgiften – hela listan.
* Oväntade effekten av avgiften.
* Annika Wallenskog (SKR): ”Det är en smygförändring”.
* Ökningar på 300 procent i vissa kommuner.

En skattekommission, hedersnormer och det högerkonservativa blockets budget. Det är något av det som har debatterats under helgen och på måndagsmorgonen.

Tranemos kulturchef Juan Ochoa-Echevarria medger att kommunens säkerhetssamordnare borde kopplats in för att stödja den hårt kritiserade kommunpoeten. ”Jag insåg inte vilka dimensioner det här skulle få”, säger han.

”Det är inte omöjligt att det här kommer leda till dikter”. Så säger Tranemos kommunpoet efter kritikstormen mot projektet där han under ett års tid ska dikta om kommunen. Men kulturförvaltningen har tvingats till krismöte och tar situationen ”på största allvar”.

Forskare menar att sänkta löner ihop med särskilda skatteavdrag är vägen att ge invandrare enkla jobb. Andra inslag i debatten denna onsdag är att ungdomsförbundet kritiserar M-ledningens syn på arbetskraftsinvandringen och att försäljningen av fossila bränslen bör förbjudas.

Styrande M är överens med största partiet SD om en skattesänkning i Munkedal med 25 öre. Kommunen har landets näst högsta skattesats – en position man gärna slipper, medger kommunstyrelsens ordförande Christoffer Rungberg (M).

Nästan alla utländska byggföretag i en ny granskning hade problem med dumpade löner, obetalda skatter eller att man rapporterat felaktigt till olika register. Företagen har jobbat både för privat och offentlig sektor. Nu anmäls 12 av dem till polisen.

För att få ut mer välfärd från varje skattekrona har kommunerna ett ansvar att arbeta med effektiviseringsfrågor och med benchmarking mot de bästa, skriver Svenskt Näringsliv.

Smutskastning i politiken, tandvård för äldre, förmögenhetsskatten och höghastighetståg. Det är några av ämnena i tisdagens debattflöde.

En ny EU-lag ska tvinga fram skattetransparens för EU:s storföretag. Uppgörelsen täpper till kryphål inom EU – men inte i resten av världen.

Ny skatt riskerar ge kommuner och regioner högre låneräntor, varnar Kommuninvest. Bilden av att klyftorna växer i Sverige är inte sann, menar nationalekonomer. Och så måste ”skötsamhetsnormen” stärkas i utsatta områden, enligt S-politiker i Göteborg.

Regeringens förslag om riskskatt innebär högre låneräntor för kommuner och regioner, då förslaget mer än fördubblar vår årliga driftskostnad, skriver företrädare för Kommuninvest.

Vi välkomnar regeringens förslag om ändrad förmånsbeskattning av cyklar men mer behöver göras. Låt reglerna även omfatta kollektivtrafikbiljetter, skriver representanter för kollektivtrafiken och 2030-sekretariatet.

En nedskräpningsavgift på 800 miljoner kronor föreslås finansiera städningen av engångsplast i Sveriges kommuner, trots att det inte har gjorts någon beräkning av hur mycket städningen faktiskt kostar. Inte heller har det gjorts någon bedömning av hur den ökade kostnaden kommer att belasta återförsäljare och konsumenter, skriver Företagarnas Philip Thunborg och Butikernas Bengt Hedlund.

Region Stockholms bokslut för 2020 visar ett överskott på 5,8 miljarder kronor. Regionen har inte höjt skatten. Skatteintäkterna har helt enkelt inte gått till verksamheten. Varje sparad krona år 2020 hade i stället kunnat komma stockholmarna till gagn. Överskottspengar kallas för vinst, men var tusan är vinnarna? Jag ser dryga två miljoner förlorare.

Hur mycket de än vill slå ifrån sig kritiken är Kristdemokraterna ansvariga för vad som sker med äldreomsorgen i de kommuner där de sitter i styrande ställning, slutreplikerar de socialdemokratiska oppositionsråden Sara Heelge Vikmång, Khashayar Farmanbar och Mathias Bohman.

Statsminister Stefan Löfven (S) påstår att Moderaterna och Kristdemokraterna sänker skatterna i kommunerna under pandemin. Det stämmer inte, men det är något de borde göra, skriver John Norell, förbundsordförande Fria Moderata Studentförbundet

Pandemiåret 2020 leder till att skattesänkningarna dominerar i kommunerna inför nästa år. Tio kommuner sänker sin skatt medan åtta genomför skattehöjningar.

Har din kommun en kommunal restaurangskatt? Antagligen, eftersom de flesta kommunernas alkoholavgifter baseras på omsättning. Det är orättvist och gör att skötsamma och framgångsrika restauranger subventionerar slarv och fusk. Växjö avskaffar därför den kommunala restaurangskatten och inför ett mer rättvist system, skriver kommunalrådet Oliver Rosengren (M).

Den föreslagna riskskatten för banker och andra kreditinstitut lägger stora extrakostnader på kommunsektorn. Skatten skulle därmed göra det svårare för många kommuner och regioner att låna till nödvändiga välfärdsinvesteringar, skriver Kommuninvests ordförande Göran Färm (S) och vice ordförande Linda Frohm (M).

Förslagen i utredningen om en mer likvärdig skola kommer inte lösa skolans problem, men de är ett steg i rätt riktning, konstaterar Linnea Lindquist.

Högre effektivitet i kommunerna behövs för att dämpa skatteökningar och hålla tillbaka försämringar i välfärden. Effektiva kommuner bör därför premieras med ett nytt statsbidrag, en ”effektivitetsmiljard. Det skriver Anders Norrlid, Magnus Arnek och Tore Melin, författare till en ny ESO-rapport.

Det finns en risk att den tänkta positiva miljöeffekten av skatten på engångsplast uteblir, eftersom skatten skapar incitament att använda material som är miljömässigt sämre. Ett utökat producentansvar och ett pantsystem för engångsartiklar skulle ge bättre effekt, skriver Företagarnas Philip Thunborg och Patrick Krassén.

Trots coronakrisen var det fler kommuner som prognostiserade underskott förra året än som gör det i år, visar SCB:s sammanställning av kommunernas delårsbokslut.

Sedan coronapandemin slog till har transportsektorn varit i kris. Därför behöver skatter och avgifter diskuteras och i många fall göras om, däribland bonus-malussystemet, skriver Transportföretagens vd Marcus Dahlsten och samhällspolitiska chef Tina Thorsell.

Små glesbebodda kommuner har sämre förutsättningar och därför vidgas skattegapet mot stora växande kommuner. En ny rapport från Kommuninvest föreslår ett statligt småkommunstillägg på 12 miljoner kronor för att minska skatteskillnaderna.

De kommunala skatteintäkterna kollapsar när lönesumman i år för första gången sedan 1990-talskrisen krymper, enligt SKR:s nya skatteunderlagsprognos. Kommunernas och regionernas skatteintäkter faller med 11 miljarder i år jämfört med beräkningarna före pandemin.

Vi kräver att regeringen gör en översyn av lagstiftningen för idéburen välfärd, så att den tar hänsyn till den verklighet som våra medlemmar lever i, skriver bransch- och intresseorganisationen Idéburen välfärds ordförande Kenth Nauclér och generalsekreterare Mimmi von Troil.

De flesta politiska åtgärder och investeringar är inte självfinansierade, utan kostar pengar. Därför är alltid den första fråga som måste ställas om samhällsnyttan är större än kostnaden. I fallet rutavdraget verkar så vara fallet, skriver Lars Hultkrantz, seniorprofessor i nationalekonomi, Örebro universitet.

I dag finns starka drivkrafter för kommuner att försöka undvika vissa typer av invånare – de som kostar för mycket. Därför är förslaget om att staten borde stå för försörjningsstödet så intressant.

2019 blev ännu ett starkt år för kommunekonomin med 17 miljarder i samlad vinst. Men under ytan signalerar många kraftiga problem: hos 116 kommuner räcker skatteintäkter och statsbidrag inte till för att finansiera driften. Se resultatet i din kommun – hela listan.

När en kommun höjer skatten påverkas statskassan och de andra kommunerna negativt. Därför bör en kommunalskattebroms införas, så att kommuner som höjer skatten bara får behålla hälften av intäktsökningen, skriver Jacob Lundberg, Timbro.

Samhället bör inte spela med i vanföreställningen om att elallergi finns. Det gör ingen friskare, tvärtom.

Vi tänker inte ducka för att inrikes transporter står för en tredjedel av utsläppen i Sverige. Vi vill skapa system där bördorna av och fördelarna med en omställning fördelas mer jämlikt över landet. Det skriver LO-ekonomerna Torbjörn Hållö och Åsa-Pia Järliden Bergström samt Daniel Färm, Tankesmedjan Tiden.

Stefan Löfvens goddag yxskaft-svar om ungdomsrånen var den perfekta repliken i en politisk hederskultur där det är otänkbart att tappa ansiktet.

LO och den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden föreslår i en rapport höjda bilavgifter på olika platser i storstädernas centrum. Det är fel väg att gå, menar Sverigedemokraternas Martin Kinnunen och Gabriel Kroon, eftersom förslaget främst drabbar privatekonomiskt svagare gruppers bilkörande och bilägande.

Det är ganska uppenbart att detta inte handlar om artikelförfattarnas intresse för låg skatt, utan istället ett motstånd mot valfrihet och fristående alternativ i skolan, skriver Ulla Hamilton i en replik till tankesmedjan Balans.

När konjunkturen viker finns all anledning att bygga in jämställdhet i den ekonomiska politiken, skriver Sveriges Kvinnolobby, som vill se välfärdsinvesteringar och satsningar på att öka sysselsättningen bland utrikesfödda kvinnor.

Om politiker bara talar om för människor att de lever sina liv på fel sätt, så klarar vi inte klimatomställningen. Det individuella ansvaret måste i stället bli en del i ett större projekt med förutsägbara regleringar och kraftfulla gemensamma investeringar. Det skriver Emilia Bjuggren (S), som presenterar fem reformer som kan underlätta den kollektiva omställningen.

En högt uppsatt lokalpolitiker från Sverigedemokraterna krävs på drygt 6 miljoner kronor i skatt. Bakgrunden är Skatteverkets granskning utifrån den så kallade Panamaläckan.

Sverige har allvarliga problem med grov brottslighet, växande utanförskap och svag ekonomisk tillväxt. Att i det här läget driva igenom nya utgifter för hushållen, som saknar positiva effekter för miljön, skadar förtroendet för politiken ytterligare. Regeringens plastpåseskatt är ytterligare ett exempel på dyr miljöpolitik, som vare sig hjälper naturen eller vår ekonomi.

Det har blivit dags att utse årets värsta skatteslöseri. Det saknas knappast kandidater när vinnaren ska koras. Bland de nominerade finns crosshallen i Tierp, skateboardsamordning i Malmö, konst för daggmaskar, Arbetsförmedlingen och svensk klimatpolitik, skriver Skattebetalarnas slöseriombudsman Johan Gustafsson.

Att ta bort tolkarna som arbetar inom vården, rättsväsendet, socialtjänsten och så vidare skulle knappast innebära en stor besparing – utan snarare ineffektiv vård, bortkastade polisförhör, besök hos myndigheter som resulterar i felaktiga uppgifter och meningslösa möten. Samt inte minst uttröttad personal, replikerar psykologen Minna Forsell.

Vi måste börja utkräva ansvar för de misslyckade offentliga upphandlingarna. Och det är myndigheternas chefer – inte upphandlingsenheterna eller de enskilda bolagen – som ska ställas till svar, skriver två vd:ar för tolkverksamheter.

Det är dags för SKR att inte bara byta namn, utan även vara beredda att ta ansvar i förhållande till sitt inflytande. Om SKR agerar som en myndighet ska organisationen behandlas som en myndighet och omfattas av offentlighetsprincipen, skriver Fia Ewald.

Det behövs fler prestationsbaserade stöd till kommunerna. Vi föreslår att kommunerna får ett särskilt tillskott på två miljarder per år om de förbättrar arbetsvillkoren i äldreomsorgen. Förslaget kan bidra till att möta den dubbla kommunkrisen: bemanningskrisen och resurskrisen, skriver Jacob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson KD.

28 kommuner och 4 regioner höjer skatten 2020. Det är det största antalet skattehöjningar på tio år. Men kommunernas snittuttag ökar bara med 3 öre och regionernas med 7.

Den stora utmaningen för välfärden är att vi har en åldrande befolkning samt att skattekvoten har sänkts under 2000-talet. Utan denna sänkning hade det offentliga haft 240 miljarder kronor mer per år att spendera.

Västra Götalandsregionen har dålig ekonomi, så det blir inga julklappar till personalen i år. Att regionen ändå har råd att göra en egen musikvideo, podcasts och filmer som få tittar på till den egna Youtube-kanalen sticker i ögonen.

Nej, staten kommer inte att lägga ned de riktade statsbidragen. Och nej, lösningen på den kommunala välfärdens finansiering är inte att staten lånar pengar för att ge dem till kommunsektorn. Det tror Ekonomistyrningsverkets generaldirektör Clas Olsson.

Dagens reseavdrag har blivit ett avdrag för högavlönade män i storstadsregionernas utkanter som reser med bil, istället för att bidra till en levande landsbygd. Det menar Svensk Kollektivtrafik, som har förslag på reformer.

Regeringen får sin vilja igenom, den nya kostnadsutjämningen klubbades av riksdagen och kommer på plats redan från årsskiftet. Alla ledamöter följde respektive partilinje trots starka protester på förhand utifrån regionala konsekvenser. Samernas huvudstad Jokkmokk är största vinnare på nya systemet.

Ta bort förmånsbeskattningen för arbetsgivare som erbjuder subventionerade resor med kollektivtrafik för sina anställda. Det tycker Marcus Eskdahl (S) och Sibylla Jämting (MP), Region Jönköpings län, som motionerat om saken till SKL:s förbundskongress.

EU-domstolen har nyligen bekräftat att Skatteverkets tolkning av vårdmomsen är för långtgående. Nu bör verket minimera skadeeffekterna av sitt ställningstagande, skriver Svenskt Näringsliv.

MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg ger bilden av att offentliga bidrag krävs för att föreningar ska existera. Det blir då märkligt att tala om civilsamhället när det i själva verket handlar om en verksamhet som är helt beroende staten, slutreplikerar Johan Gustafsson Slöseriombudsman.

Genom civilsamhällets insatser skapas stora mervärden som skulle kosta betydligt mer om samhället själv skulle ta sig an uppgiften, skriver MUCF generaldirektör Lena Nyberg i en replik till slöseriombudsman Johan Gustafsson.

Med budskapet ”fyll i blanketten och få föreningsbidrag” formar samhället bara nya generationer av bidragsentreprenörer. Det är hög tid att stänga bidragskranen till föreningslivet, skriver slöseriombudsman Johan Gustafsson.

Ett tjugotal kommuner och fyra regioner höjer skatten nästa år. Men det kommer inte att räcka när Sverige går in i en lågkonjunktur varnar SKL. – Regeringen behöver snabbt bestämma sig för hur arbetsmarknadspolitiken ska organiseras och vilken roll man tänker sig att vår sektor ska spela, säger ordförande Anders Knape (M).

Regeringen och samarbetspartierna C och L har enats om att införa en skatt på avfallsförbränning. Att lägga fram ytterligare en skatt som drabbar fjärr- och kraftvärmen i ett läge där elektrifieringen ökar våra städers beroende av att fjärrvärmen avlastar elsystemet vintertid är anmärkningsvärt och går på tvärs emot Energiöverenskommelsen och samhällets behov.

I tisdags utsågs SKL:s vice ordförande Lena Micko (S) till ny civilminister. Från sin nya position inne i finansdepartementet bör hon driva frågan om en skattereform, inte minst för kommunernas skull, skriver TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom och skattepolitiska expert Karin Pilsäter.