SD utgör en säkerhetsrisk för Sverige, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin. Sjuksköterskor och lärare som sjukskrivits får inte tillräckligt med hjälp för att komma tillbaka, hävdar TCO.

Lärare och sjuksköterskor som sjukskrivits får inte nog hjälp att komma tillbaka till jobbet. Vi har tre förslag för snabbare rehabilitering, skriver Therese Svanström, TCO.

Den svenska sjukfrånvaron når nya rekordnivåer. Vabbandet ligger nästan dubbelt så högt som förra året – och ansökningarna om smittbärarpenning har slagit i taket.

Kan vi tänka oss någon situation där det är önskvärt att sjuka människor går till jobbet och smittar ned varandra? Det är bättre om någon är hemma en gång för mycket än en gång för lite. Karensdagen måste tas bort permanent.

Ingenstans möter de äldre i hemtjänsten så få olika medarbetare som i Emmaboda. Samtidigt har kommunen varit den mest kostnadseffektiva under senaste decenniet. Personalkontinuiteten är central i Emmabodamodellen.

TCO har kartlagt riskfaktorerna för sjukskrivning. Den i särklass viktigaste åtgärden för att minska sjukfrånvaron är en förbättrad arbetsmiljö, skriver fackförbundets ordförande Therese Svanström.

Allt fler läkare upplever utmattningsbesvär. Det stigande antalet långtidssjukskrivningar måste få ett stopp. Vi måste bryta trenden genom att inse vikten av det medicinska ledarskapet, reglerad fortbildning och satsningar på företagshälsovården, skriver Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson och Svenska företagsläkarföreningens styrelseledamot Ylva Rangnitt.

Det vore mycket olyckligt om vi fick in snuviga barn och vuxna på vårdcentralerna bara för ett intyg. Det skriver Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnds presidium Gilbert Tribo (L), Anna Mannfalk (M) och Anna-Lena Hogerud (S), som skarpt ifrågasätter Försäkringskassans beslut att återinföra kravet på läkarintyg vid ansökan om sjukpenning eller ersättning för vård av barn.

En fjärdedel av den totala sjukfrånvaron för personer med typ 2-diabetes kan kopplas direkt till komplikationer orsakade av sjukdomen. Det motsvarar en kostnad på 4,9 miljarder kronor under ett år. Därtill kommer sjukhusvård för 2,5 miljarder kronor. Detta visar en ny svensk studie som är den största i sitt slag i världen skriver professor Johan Jendle och forskningsledare Katarina Steen Carlsson.

Arbetsmiljöarbetet har stannat av under coronautbrottet och på svenska arbetsplatser byggs en arbetsmiljöskuld upp. Erfarenheterna från tidigare kriser visar att sjukskrivningarna riskerar att öka dramatiskt. Nu behöver regeringen stötta arbetsgivares arbete med arbetsmiljö och rehabilitering, skriver företrädare för Sveriges företagshälsor.

Efter de stora insatserna under coronapandemin för att rädda företagen och jobben behöver arbetsgivarna motverka psykisk ohälsa bland medarbetarna. Annars riskerar vi en ny pandemi av långvariga sjukskrivningar, skriver Göran Hägglund och Faysal Rawandozi, hälsoföretaget Feelgood.

Avstämningsmöten varje vecka med Försäkringskassan och sjukvården har påtagligt minskat sjuktalen i tre småländska kommuner. Nu vill de sprida modellen.

En av de mest akuta frågorna vår nya socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) måste ta tag i är dagens föråldrade sjukförsäkringssystem. Vi uppmanar vår nya minister att ge Sverige ett modernt, hållbart och verklighetsanpassat sjukförsäkringssystem, skriver Unionens ordförande Martin Linder.

Vi har fått nog av att våra kollegor effektiviseras bort och går sönder. Föräldrar har fått nog av att se barn bli sjuka av förskolan och skolan, skriver företrädare för Lärarupproret, Skolledarupproret och SYV-upproret, som gått samman för att genomföra skolmarschen i oktober.

En genomlysning visar att Trelleborg kan spara 60 miljoner kronor när heltid blir norm. Resultaten är hisnande. Vår kommun är sannolikt inte ensam om att kunna effektivisera på det här sättet.

Sjukfrånvaro är bland det mest kostsamma som kan drabba ett företag, särskilt de mindre, skriver Företagarna som vill slopa sjuklöneansvaret.

Vi kämpar i en verksamhet som i snabb takt dräneras på utbildad personal och legitimerade förskollärare. Det är dags att medge att HÖK18 är ett riktigt uselt, intetsägande avtal och ett slag i luften, skriver företrädare för Förskoleupproret.

Det är alltid tufft att vara ny i ett yrke. Att samtidigt arbeta för flera på grund av underbemanning, och att ersätta personer med betydligt större kompetens som precis gett upp, gör verkligen inte saken bättre. Jona Elings Knutsson skriver om de ökande sjukskrivningstalen hos unga regionanställda.

“Systemet” är inte en ond kraft som vill trycka ner enskilda personer. Snarare tvärtom. Systemen finns till för människor.

Sverige skriker efter arbetskraft inom kvinnodominerade yrken. Samtidigt vet vi att folksjukdomen migrän, som framför allt drabbar kvinnor, innebär betydande produktionsbortfall på grund av återkommande sjukfrånvaro. Nya siffror pekar mot att det årliga produktionsbortfallet bland de hårdast drabbade kan motsvara så mycket som 9 500 heltidstjänster, orsakat i onödan av dagens bristfälliga migränvård. Det är arbetskraft och kompetens som kan komma svensk arbetsmarknad till del om de med svår migrän får tillgång till rätt specialistvård.

SKL:s mål att få bort hyrläkarna nästa år är både orealistiskt och feltänkt. För patienten är det bättre att få träffa en hyrläkare än ingen alls. Inhyrning är en effektiv strategi för att öka vårdens kapacitet, effektivitet och kvalitet.

Våld och hot mot personalen förekommer på LSS- och HVB-boenden i större utsträckning än i andra branscher. Nu måste arbetsgivarna agera, skriver Kommunals avtalssekreterare, Lenita Granlund.

Moderaterna har de kommande veckorna chansen att med hjälp av en riksdagsmajoritet riva upp den straffbeskattning på sjukvårdsförsäkringar som försvårar för de arbetsgivare som väljer att ta hälsoansvar, skriver Kristina Hagström, hälsostrateg på pensionsbolaget Skandia.

Om Socialdemokraterna ska vara en garant för en mänsklig sjukförsäkring behöver handläggares beslut om sjukpenning grundas i läkarintyg, inte i regeringens politiska målsättningar, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans.

Att Försäkringskassan kan arbeta långsiktigt och fokuserat är helt avgörande för en välfungerande sjukförsäkring – en central del av vårt gemensamma välfärdssamhälle. Tyvärr har denna myndighet misskötts under socialminister Annika Strandhälls styre vilket slår mot de sjuka, skriver företrädare för Alliansen i Socialförsäkringsutskottet.

Biologiska läkemedel har revolutionerat reumatikervården och när patenten går ut kommer billigare efterföljare ut på marknaden. Vi är mycket glada för det, men det behövs fler studier om läkemedelsbyten för att patienterna ska känna sig trygga, skriver Reumatikerförbundet.

I sin debattartikel uppmanar Alexandra Charles von Hofsten och Göran Sjönell politiker att ge anhörigvården en plats i den politiska debatten. De menar att anhörigvården är kvinnofälla. Men det är inte bara kvinnor som går i fällan, utan alla!

Det politiska ordkriget går vidare. Ett nytt exempel är gymnasieminister Anna Ekströms (S) benämning ”friskoleskojarna”. Om planen var att locka tillbaka röster från V har den inte fungerat.

Beslutsfattare behöver ta ansvar och skapa en jämlik rehabilitering utifrån individens behov. Neuros medlemmar vittnar om att färre än var femte person har en individuell rehabiliteringsplan trots att man har rätt till det enligt lag. Med dagens utveckling kommer lagen kommer att följas först år 2072, skriver Lise Lidbäck förbundsordförande Neuro.

Mats Persson (L) har rätt när han konstaterar att lärarnas arbete tyngs ned av en omfattande dokumentation och administration. Men han glömmer att nämna att Liberalerna själva fört en politik som är en del av problemet – inte minst under de åtta år som de innehade posten som skol- och utbildningsminister, konstaterar Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Nyligen presenterade tidningen vårdfokus uppgifter om att antalet administratörer har ökat mer än antalet sjuksköterskor under de senaste åren. Det är ett i raden av tecken på hur administrationen växer på bekostnad av sjuksköterskor och läkares tid med patienten eller lärarens tid med eleven. Det är helt orimligt, konstaterar Mats Persson Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson.

Försäkringskassan kräver ”objektiva fynd” för att bevilja sjukskrivning. Men för många diagnoser existerar inga sådana objektiva biomedicinska markörer. Åsa Moberg hoppas därför att nästa generaldirektör för myndigheten tar itu med begreppet.

Det finns ny teknik som möjliggör snabbare och effektivare diagnostisering av psykisk sjukdom. Men hälso- och sjukvårdens system är så tröga och stelbenta att möjligheterna för patienterna att få tillgång till de nya diagnosmetoderna är mycket små, konstaterar Johan Olson, vd på SensoDetect.

Idag ligger tonvikten i arbetsmiljöarbetet på att undvika risker. Det räcker inte för att möta dagens problem. Nyligen utsåg regeringen Nader Ahmadi till generaldirektör för den nya myndigheten för arbetsmiljökunskap. Han måste se till att kunskap sprids om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att människor mår bättre på jobbet och utvecklas.

Socialminister Annika Strandhäll (S) och oppositionslandstingsråd Jens Sjöström (S) gör rätt i att peka på den oroande tendensen med ökande sjuktal. Men det är inte i Stockholms läns landsting utan i socialdemokratiskt styrda landsting och regioner som medarbetarna mår sämst, skriver Peter Carpelan, forsknings- och personallandstingsråd (M) i Stockholms läns landsting i en replik.

Den uppföljande vården efter sexuella övergrepp och sexuellt våld är eftersatt. Samtidigt som landets kvinnor med en mun ropar "Me too!" vägrar samhället betala vård för de som behöver.

Vi vill verka för att införa omdömen i ordning och reda i skolan, vilket i sin tur kommer öka trivseln och kunskapsresultaten, skriver Moderater.

Hur ska sjukvård och omsorg lyckas behålla sin personal när allt fler blir sjuka eller går in i väggen? Att stoppa denna utveckling borde ha högsta prioritet i alla kommuner och landsting.

Forskning visar att ansvarstagande arbetsgivare och en arbetsfokuserad hälso- och sjukvård är avgörande för att undvika sjukskrivningar. Här saknas idag kraftfulla politiska initiativ från socialförsäkringsministern, skriver Gunnar Axén, ordförande i Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010–2015.

Hur ska det gå med sjukhusen när personalen inte orkar? Det offentliga vårdsystemet tycks röra sig mot sammanbrott när allt fler vårdplatser stängs på grund av personalbrist. De som är kvar får slita med överbeläggningar och orimlig stress.

Sverige har kommit långt när det gäller den fysiska arbetsmiljön. Men när det gäller den psykosociala arbetsmiljön lyser den politiska innovationslustan med sin frånvaro.

Stressen gör oss sjuka och sjukfrånvaron kostar miljarder. Det går att vända trenden och göra våra arbetsplatser friska. Med start i dag kommer Vision att bjuda in medlemmar, arbetsgivare och politiker till samtal - landets största dialog - där vi tillsammans utformar åtgärder som ska göra våra arbetsplatser friskare.

En sjukskrivning kan kännas skön för stunden men är i längden skadlig. Att nekas sjukskrivning av Försäkringskassan minskar risken att hamna utanför arbetsmarknaden, det visar nu även en rapport från Riksrevisionen.

Personer med ADHD, ASD/Asperger och Tourette har unika förmågor som idag inte tas tillvara i arbetslivet – med sjukskrivningar och arbetslöshet som följd. Ändra på det och få kreativitet, expertis och innovation i retur, skriver Attention.

För att slippa hälsoväxlingen tvingades våra medlemmar att göra upp om utökade åtgärder mot sjukskrivningar. Dessvärre ligger mycket av det som verkligen behöver göras utanför företagens ansvarsområde – så nu är det dags för regeringen och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll att göra sitt jobb

Regeringens förslag om hälsoväxling var inte utpressning, utan aktiv politik. Arbetsgivarna har med sina avsiktsförklaringar visat att de är beredda att arbeta för ett mer hållbart, friskare arbetsliv, skriver socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

De aktörer som verkligen kan påverka människors hälsa måste bära en stor del av ansvaret. Tyvärr missade regeringen att lägga in en rejäl morot, och tvingas nu att backa från sitt förslag om hälsoväxling.

Är kommuner och landsting usla arbetsgivare? Beror de snabbt stigande sjuktalen på arbetsmiljön i vård, skola och omsorg? Och är högre kostnader för arbetsgivare rätt medicin? Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsminister, intervjuas av Dagens Samhälles reporter Janne Sundling.

Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler intervjuas om arbetsgivarnas, och Försäkringskassans roll, för att minska sjuktalen. Reporter: Dagens Samhälles Janne Sundling.

Sjukskrivningarna till följd av stress ökar i kommuner och landsting. Ett sätt att vända utvecklingen är att förändra företagshälsovårdens uppdrag. I dag anlitas den först när sjukskrivningarna är ett faktum. Arbetsgivarna måste involvera företagshälsovården redan i det förebyggande arbetet, skriver Visions ordförande Veronica Magnusson och arbetslivsforskarna Lisa Schmidt och John Sjöström.

Regeringen har aviserat att man vill återinföra en medfinansiering av sjukförsäkringen om parterna inte enas om en lösning för att minska sjukskrivningarna. Många har opponerat sig mot detta. Vi som arbetar med företagshälsovård har förslag på hur parterna ska kunna komma överens.

När Försäkringskassan bedömer arbetsförmåga inom sjukförsäkringen tas inte hänsyn till varje individs förutsättningar. Myndigheten utgår från generella riktlinjer och normer i stället för bedömning av individens förmåga i relation till innehåll och krav i arbeten.

Regeringen vill nu återinföra medfinansieringen i sjukförsäkringen. Det kommer att fungera lika dåligt som förra gången.

Regeringens ambitionshöjning för välfärden genom höjda statsbidrag skapar helt nya förutsättningar för verksamheten i kommuner och landsting. Och för årets avtalsförhandlingar med SKL.

Kristdemokraterna anser att det är omöjligt, olämpligt och ovärdigt att på förhand döma ut en 19-åring som för alltid arbetsoförmögen, vilket regeringen vill. Ingen vet om den som inte kan arbeta i dag, kan göra det om tre eller fem år.

Förra året lämnade över 2 000 av Malmö stads tillsvidareanställda. Varje gång någon väljer att sluta skärps situationen ytterligare för de som är kvar. Personalkrisen i välfärdsstaten är en olustig snabbkurs i pengars begränsade makt.

Kostnaden för sjukskrivning ökar med 7 miljarder bara i år och beräknas uppgå till 51 miljarder kronor år 2019. Det är mer än hela Sveriges försvarsbudget. Varken tillskott till Försäkringskassan eller obestämda tidsgränser kommer stoppa utvecklingen. Det är dags att se till att människor inte blir sjuka.

Innan 2035 behövs 160 000 fler undersköterskor i vården och omsorgen. För att klara kompetensförsörjningen i framtiden måste utvecklingen med allt fler visstidsanställda vända.

Sjukfrånvaron ökar i snabb takt och riskerar att sätta de offentliga finanserna under hård press. Ändå kommer riksdagen i dag ta ställning till regeringens förslag om att slopa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Det är en oklok politik som både forskare och myndigheter varnar för kommer att öka sjukfrånvaron ytterligare.

Allt fler unga är så pass sjuka så att de inte kan arbeta. Sjukfrånvaron fortsätter att öka. Både antalet sjukfall och längden på sjukfallen stiger – och de sjuka får inte hjälp att återgå till arbete, enligt en granskning från Riksrevisionen. Centerpartiet vill möjliggöra aktivitet för dem som får sjuk- eller aktivitetsersättning. Försäkringskassan och utbildningssystem ska inte vara hinder utan i stället erbjuda möjligheter till egenförsörjning.

Är sjukvården på väg mot sammanbrott? Styrsystem och arbetsmiljö inom sjukvården fungerar i dag så illa att erfarna medarbetare överger verksamheten eller blir långtidssjukskrivna.

Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen och Arbetsförmedlingen har samtliga kritiserat planerna på att slopa den bortre parentesen i sjukförsäkringen. Det är bekymmersamt att regeringen inte tar till sig av det, svarar Moderaternas talesperson i sjukförsäkringsfrågor.

Åtgärder på arbetsplatsen är viktigt för att få sjukskrivna tillbaka i arbete. I dag har arbetsgivaren ansvar för en effektiv rehabilitering. Vårt nya uppdrag från regeringen kommer att innebära ett mer systematiskt arbete och som därmed växlar upp arbetsgivarnas ansvar och insatser ytterligare.

Sjuktalen började öka under Moderaterna år 2010 och fortsatte under deras andra mandatperiod att peka rakt uppåt. Det är uppenbart att vi inte kan stävja de ökande sjuktalen genom mer av samma politik.

Sjukfrånvaron ökar igen och då väljer regeringen att ta bort tidsgränsen i sjukförsäkringen – trots myndigheternas varningar. Det är en mycket riskabel väg att gå och riskerar att skada statens ekonomi, skriver Moderaternas talesperson i sjukförsäkringsfrågor.

Det låter bra med tidiga insatser, problemet är att det riskerar att förlänga sjukskrivningen. I andra länder har sjukvården ett uppdrag att aktivt arbeta för att få patienten arbetsför. I Sverige är det ingen som har det uppdraget, skriver Adriana Lender, före detta generaldirektör på Försäkringskassan.

Almega vill möta de stigande sjukskrivningstalen genom att hälso- och sjukvårdens ansvar i den medicinska rehabiliteringen utvecklas, samtidigt som arbetsgivare tillåts spela en mer aktiv roll – i samverkan med berörda myndigheter samt hälso- och sjukvården, i det förebyggande och rehabiliterande arbetet.

Sambandet mellan arbetsmiljö och hälsa är tydligt, regeringen bör därför möta den ökade sjukfrånvaron med aktiva och förebyggande insatser som ställer krav på arbetsgivarna.

Varför ökar sjukskrivningarna? Blir kvinnor sjuka av bristande jämställdhet? Och blir de som arbetar i vården själva oftare sjuka än andra?Laura Hartman, analysdirektör på Försäkringskassan, intervjuas av Dagens Samhälles reporter Maria Ottoson.