Sjuksköterskor

Akademiska lovade i veckan lönepåslag till samtliga sjuksköterskor i slutenvården. Nu tvingas sjukhuset backa – höjningen gäller inte för alla avdelningar.

Alla sjuksköterskor och barnmorskor i slutenvården på Akademiska sjukhuset i Uppsala får 2 000 kronor i löneförhöjning. Men Vårdförbundet hade hellre velat se andra satsningar.

Att sambandet mellan lägre medicinsk kompetens och högre risk för smitta och dödsfall i äldreomsorgen är tydligt visade coronakommissionen i sin rapport för ett år sedan. Nu ökar andelen sjuksköterskor i kommunerna.

Ny kärnkraft som lösning på energifrågan debatteras denna måndag, liksom sjuksköterskors och barnmorskors arbetsvillkor. Dessutom fortsätter blåbrunt-debatten.

Att skolvinsterna delar Centerpartiet är tydligt på debattsidorna i dag torsdag då Centerstämman inleds. Debattörer från olika håll vädjar om ett förbud – men flera centerpartister varnar för att gå på ”S skolbluff”.

Sedan Region Sörmland tog över driften av vårdguiden 1177 har väntetiderna blivit tio gånger längre, uppger SVT Nyheter Sörmland. Pandemin är orsaken, enligt regionen.

Klimatet, hemtjänsten och Socialdemokraternas partiledarval är några av de ämnen som engagerar debattörerna på torsdagsmorgonen.

Kommuner och regioner tvingas hasta fram nya arbetsmiljöprojekt i höst för att få del av ett nytt riktat statsbidrag på 295 miljoner. Kritiken mot statens hantering är skarp. ”Det här är detaljstyrning från staten som gör det väldigt svårt att använda pengarna på ett viktigt område”, säger Kristina Folkesson, arbetsmiljöstrateg på SKR.

Sjuksköterskor har inte lämnat sina jobb på sjukhusen under pandemin i den utsträckning som befarats, visar en undersökning som TT har gjort.

Bara 44 procent av de vårdanställda får fyra veckors sammanhängande ledighet under den period de önskat i sommar. Och priset för ledigheten är stängda vårdplatser och en oro för patientsäkerheten hos de vårdanställda.

På Akademiska sjukhuset i Uppsala utlovas sjuksköterskorna fyra veckors semester i sommar. Villkoret: att de förlänger sina arbetsveckor. ”Det är den minst dåliga av hundra lösningar”, säger Vårdförbundets ordförande i Uppsala Sofia Lindström.

Sjuksköterskor överskrider gränsen för övertid på flera håll i landet. För att de ska kunna jobba mer ansöker sjukhus om avsteg från arbetstidslagen.

Just nu utvärderar de centrala parterna hur krislägesavtalet har fungerat. Samtidigt förhandlar de om hur det bör se ut framöver.

”Vi ser ingen annan möjlighet att klara det här”, säger Camilla Hofwander, chef för kommunens vård- och omsorgsboenden, om situationen inför sommaren.

Kommunerna och enskilda äldreboenden lämnades i sticket och fick klara sig bäst de kunde i början av pandemin, konstaterar norska koronakommisjonen.

Bemanningsanställdas andel av personalkostnaderna i vården minskade förra året. Men den totala hyrnotan ökade.

Det är inte orättvist att lönepremiera särskilt yrkesskickliga medarbetare i vården. Alla på en avdelning vilka det är som tar det där extra ansvaret, som ofta har rollen som inofficiell och framför allt obetald gruppchef. De som ser till att allting fungerar och som är beredda att gå en extra mil för att det ska bli så.

Särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor ska lönepremieras enligt det senaste avtalet. Men hur ringar man in vilka de är? – Det är stjärnorna på avdelningen, säger Rolf Ling, hr-konsult på Söderhamns kommun.

Vårdförbundet avstår från att säga upp sitt avtal det tredje avtalsåret. Anledningen är att regioner och kommuner har blivit duktigare på att prioritera särskilt yrkesskickliga när lönen sätts.

Kommer Vårdförbundet säga upp sitt avtal med SKR det sista avtalsåret? Det beror på hur arbetsgivarna har satsat på de särskilt skickliga medlemmarna. Region Kronoberg beskrivs som ett föredöme, Region Västerbotten som sämst i klassen.

Redan innan pandemin pekade WHO ut sjuksköterskebristen som ett hinder för att nå de globala hälsomålen och behoven är nu större än någonsin. Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening har tre konkreta förslag om hur svensk hälso- och sjukvård kan tillämpa WHO:s rekommendationer.

Vi ställer oss mycket tveksamma till påståendet att sortering och triagering av sjuksköterskor med stöd av digitala verktyg ökar produktiviteten i hälso- och sjukvården, replikerar Collabodoc AB:s Nils Crona, Staffan Bjessmo och Göran Modin.

Om de inte erbjuder rimliga arbetsvillkor och sunda arbetsmiljöer kommer styrande politiker själva stå för urholkandet av välfärdsstaten. Det skriver forskaren Christian Gadolin, som tycker att politiker och chefer i regionerna bör fokusera på frågan varför vårdens medarbetare allt oftare vantrivs på sin arbetsplats.

Det är glädjande att regeringen avsätter 6 miljarder kronor för att utveckla en god och nära vård. Men om vi ska få en bestående positiv utveckling behövs en kulturförändring, där alla medarbetares kunskap tas till vara och där utbytet mellan vård och forskning stärks, skriver företrädare för tankesmedjan Vård & Vetenskap.

Vårdförbundet har kommit överens med arbetsgivarna om att medlemmarna ska omfattas av det så kallade krislägesavtalet. Det innebär bland annat att sjuksköterskor kan flyttas till andra sjukhus och regioner.

Lisa Pelling och Johan Enfeldt skriver en debattartikel om vården som bygger på ideologi. Att påstå att det är de inhyrda medarbetarna som utarmar regionernas ekonomi och skapar krisen i vården är både okunnigt och oärligt. Tvärtom bidrar de inhyrda till att patienter får tillgång till säker och effektiv vård, replikerar Kompetensföretagens Eva Domanders och Patrik Eidfelt.

När hyrkostnaderna ökar i vården är det den ordinarie personalen som får ta smällen. Regionerna behöver intensifiera arbetet med att göra bemanningsbranschen mindre attraktiv och samtidigt göra det mer förmånligt för regionerna att anställa och förbättra villkoren för den egna personalen, skriver Johan Enfeldt och Lisa Pelling.

God sjukvård uppstår inte över en natt. Vi behöver arbeta på både kort och lång sikt. Och från politiskt håll arbetar vi just nu med att utveckla vården och på olika sätt avlasta akutsjukhusen, skriver Anna Starbrink (L) i en slutreplik.

Gruppen medicinskt högutbildade utanför EU består av tusentals individer vars kompetens kastas rakt ned i sjön, eftersom de inte klarar av dagens kunskapsprov. Bättre konstruerade kunskapsprov skulle leda till att onödiga sjukvårdskostnader minimeras utan att patientsäkerheten äventyras, skriver Susanne Rylander, Ingvar Ovhed och Jan-Åke Blomqvist.

Varsel av sjukhuspersonal ser just nu bara ut att vara aktuellt i Stockholm och Östersund. Men sparbeting gör att flera regioner tvingas dra ned på bemanningen på andra sätt, visar en enkät till landets regioner.

Karolinska universitetssjukhuset tar ett modigt, modernt och konstruktivt beslut för att komma tillrätta med några av våra utmaningar. Vi välkomnar organisationsförändringen och ser fram emot att även fortsättningsvis samarbeta med andra professioner för att hitta de bästa strategierna framåt, replikerar fler än 100 chefer, samordnare, sjuksköterskor och barnmorskor.

Att spara pengar genom att utföra mindre vård kan naturligtvis snygga till Karolinskas ekonomi. Men de som behöver vård försvinner inte.

Att systemet kan anses fungera, när 96 tandläkare av 100 samt tre av fyra läkare och sjuksköterskor inte klarar proven övergår mitt förstånd, skriver svenskläraren Jan-Åke Blomqvist i sin slutreplik i debatten om snabbspåren för läkare, sjuksköterskor och tandläkare.

Kunskapsproven säkerställer att de som legitimeras har vad som krävs för att självständigt utöva yrket. Såväl blivande patienter, anhöriga, kollegor och verksamhetschefer ska kunna lita på innebörden i ett godkänt kunskapsprov.

Alarmerande få tandläkare, läkare och sjuksköterskor som är utbildade utanför EU/EES klarar kunskapsproven som ger inträde till det så kallade snabbspåret. Motsvarande resultat på de svenskstuderandes utbildningar hade skapat ramaskri och krav på omedelbara åtgärder. Även snabbspårens kunskapsprov behöver nu insatser som hjälper eleverna och i vissa fall bör man helt enkelt slippa göra testerna. Det skriver studievägledaren Jan-Åke Blomqvist.

En icke optimal vård med många exempel på negativa effekter för kvinnors hälsa som inte syns i de offentliga rapporterna. Så sammanfattas sommaren i svensk förlossningsvård av Svenska barnmorskeförbundet som nu kräver konkreta nationella insatser mot barnmorskebristen.

Vårdförbundet fortsätter att kräva 10 000 kronor mer i månaden, nu i de lokala förhandlingarna. Men region efter region avvisar kravet. Det finns inga särskilda lönepengar avsatta för sjuksköterskorna i år.

Många sjuksköterskor ville gå ut i strejk. Nu kräver Vårdförbundet 10 000 kronor i löneökning lokalt. Om den satsningen uteblir sägs avtalet upp i förtid, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Slussfunktioner är naturligtvis bra, men i vissa fall leder det till dubbla eller trippla konsultationer helt i onödan, skriver Magnus Nyhlén, Min Doktor, som vill ersätta gamla principer med nya.

Efter en månad av medling står parterna i sjuksköterskeförhandlingarna fortfarande långt ifrån varandra. Inga stora förflyttningar har skett.

Region Stockholm har styrts borgerligt i över tio år. De har misslyckats med att göra sjukhusen till attraktiva arbetsgivare, skriver företrädare för Vänsterpartiet.

Hade Vänsterpartiet fått bestämma hade alla anställda i vården varit tvingade till en enda arbetsgivare och utan möjlighet till eget inflytande över sin egen arbetssituation, konstaterar Irene Svenonius (M) i en replik.

Vården lider av akut personalbrist. På Nya Karolinskas intensivakut har hälften av vårdpersonalen sagt upp sig. Ännu fler hotar med uppsägning efter att de fått sänkt lön. Irene Svenonius (M) - vem ska ta hand om de sjuka när personalen flyr?

Det är bara april men sjukhusens silly season har redan börjat. Semestrarna närmar sig och det gäller att fylla så många sommartomma schemarader som möjligt. Googla sjuksköterska och anbuden haglar. Ett bemanningsföretag kan till exempel erbjuda en barnmorska som kan tänka sig att sommarjobba Sundsvall eller i Örnsköldsvik en lön på 95 000 kronor i månaden. Plus OB-ersättning, fritt boende och fria resor.

Det är alltid tufft att vara ny i ett yrke. Att samtidigt arbeta för flera på grund av underbemanning, och att ersätta personer med betydligt större kompetens som precis gett upp, gör verkligen inte saken bättre. Jona Elings Knutsson skriver om de ökande sjukskrivningstalen hos unga regionanställda.

Hälso- och sjukvårdens största utmaning är kompetensbrist. Ändå visar arbetsgivarna liten vilja till flexibilitet vad gäller lön utifrån ansvar, kompetens och erfarenhet, replikerar Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

SKL och Vårdförbundet har nu gemensamt beslutat att ta hjälp av medlare i förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för omkring 90 000 sjuksköterskor, barnmorskor och andra yrkesgrupper i hälso- och sjukvården. Vi och Vårdförbundet ser många gemensamma vägar framåt, medan vi skiljer oss i vissa frågor. Dessa vill vi nu lösa ut med medlarnas hjälp.

Vårdförbundet vill ha en löneinjektion till särskilt yrkesskickliga barnmorskor, biomedicinska analytiker och sjuksköterskor. Men är de ansvariga politikerna beredda att infria sina vallöften om höjda löner och förbättrade arbetsvillkor, frågar förbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Svensk sjuksköterskeförening befarar att omvårdnadskvalitet och patientsäkerhet raseras om Schweiz modell för sjuksköterskors utbildning och arbete införs i Sverige, replikerar Ami Hommel.

Avtalet för 90 000 sjuksköterskor och barnmorskor löper ut på söndag. Parterna står långt från varandra. Och SKL:s nye ordförande Anders Knape dömer nu ut kravet på 10 000 kronor mer i månaden som orealistiskt.

Att Barnmorskeförbundet i Stockholm tror att amningsmottagningen Amsak är hotad måste bygga på ett missförstånd, svarar Anna Starbrink, hälso- och sjukvårdsregionråd (L).

Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Stockholm väntas i dag den 20 mars ta beslut om att lägga ned amningsmottagningen Amsak. Vi barnmorskor är mycket oroade över bristen på vård och stöd kring amning och anser att detta på sikt kan hota vår folkhälsa.

Vårdköerna i Schweiz är kortare, sjuksköterskorna är fler och de schweiziska läkarna hinner behandla tre gånger fler patienter än de svenska, trots att länderna i stort sett lägger lika mycket av sin BNP på vård. Den avgörande skillnaden mellan länderna ligger i styrningen av och samverkan mellan de olika aktörerna inom vårdsektorn.

I Sverige och övriga västvärlden finns en ökande misstro mot mässlingvaccination i olika grupper. Den kunskap som sjuksköterskorna på landets barnavårdscentraler (BVC) har om vaccinationer och det förtroende de bygger upp i regelbunden kontakt med föräldrar gör dem avgörande för vaccinationsviljan i Sverige, skriver Annika Linde (L).

Lösningen på primärvårdens bemanningsproblem kan finnas närmare än man tror. Genom att överge tanken på att hitta färdigutbildade medarbetare och i stället utbilda våra egna framtida kollegor är vi inte längre beroende av bemanningsföretag, skriver företrädare för Cederkliniken i Piteå.

Vården har ett stort behov av Läkemedelsboken som kunskapsstöd. Trots det har Läkemedelsverket beslutat att lägga ned den. Vi uppmanar nu socialdepartementet att hitta en annan lämplig utgivare.

Nybildade Reformisterna ska med sitt reformprogram driva på för ökad jämlikhet och en starkare socialdemokrati. Före detta LO-ekonomen Dan Andersson tycker dock att den nya vänsterfalangen är för snäll mot eliten och pekar på att löntagarna får allt mindre välfärd - här mätt i sjukvård - för pengarna.

Varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer och den utlovade satsningen på barncancervården inger hopp för många. Men bristen på personal är det i särklass största hotet mot en fullgod vård. Satsningar krävs nu på bland annat större personaltäthet och bättre arbetsmiljö.

Attendo har gjort en storsatsning på filippinska sjuksköterskor. Den går så bra att projektet nu har utökats.

SKLs Fredrik Lennartson skriver i sin replik att utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården handlar om bättre kvalitet, högre patientsäkerhet och större trygghet för patienterna. Detta är exakt vad de inhyrda medarbetarna i vården bidrar med.

SKL:s mål att få bort hyrläkarna nästa år är både orealistiskt och feltänkt. För patienten är det bättre att få träffa en hyrläkare än ingen alls. Inhyrning är en effektiv strategi för att öka vårdens kapacitet, effektivitet och kvalitet.

Bristen på sjuksköterskor är orsaken till att akutmottagningen och vårdavdelningarna på Sahlgrenska håller på att gå under. Trots det finns en politiskt ovilja att skapa en attraktiv och hållbar arbetsmiljö för sjuksköterskor, replikerar överläkaren Jan Brun till till den tillträdande styrelseordföranden för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Henrik Ripa (M).

Om Sahlgrenska universitetssjukhuset ska kunna erbjuda jämlik och lika vård för alla så måste ansvariga politiker och tjänstemän å det snaraste lösa arbetsmiljöfrågan, replikerar överläkaren Olof Lekholm till den tillträdande styrelseordföranden för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Henrik Ripa (M).

Att splittra barnmorskorna från de andra yrkesgrupperna i Vårdförbundet är inte vägen framåt för att få bättre löner och arbetsvillkor, replikerar förbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Nu blir Svenska Barnmorskeförbundet en självständig facklig professionsförening. Bakgrunden till beslutet kommer ur ett missnöje bland barnmorskor över att Vårdförbundet inte lyckas lyfta fram barnmorskans kompetens och utbildning i relation till fackliga avtal som lön och arbetsvillkor.

Ett nytt yrke bör införas i vården, föreslår en statlig utredning. Med ytterligare två års högskolestudier ska sjuksköterskor bli avancerade kliniska specialister. Runt 30 sådana finns redan, men saknar egen legitimation.

Nu kan även sjuksköterskor förskriva naloxon mot överdoser. Det är oerhört positivt och kommer att rädda liv. Ökad tillgänglighet till sprututbyte och naloxon är två viktiga steg framåt för att minska narkotikadödligheten, skriver Annika Strandhäll (S) socialminister.

Schemalagd tid för utbildning, utveckling och återhämtning. Men en ny arbetstidsmodell har ortopedkliniken på Norra Älvsborgs sjukhus lockat tillbaka sjuksköterskor.

Varför vill unga inte in i välfärdens yrken? Med ett yrkesliv som lågavlönad kulturarbetare bakom mig vägrar jag tro att pengarna är problemet. I stället förlorar landsting, regioner och kommuner kompetens genom att sätta sina scheman före människorna, skriver Åsa Moberg.

Valresultatet innebär att Sverigedemokraterna som vill begränsa aborträtten kan få inflytande över utformningen av den svenska hälso- och sjukvården. I dag, på den internationella aborträttsdagen, är vårt budskap till landets politiker därför enkelt: Stå upp för aborträtten, skriver företrädare för RFSU, Barnmorskor, sjuksköterskor och läkare.

Vårdförbundet uppskattar att antalet sjuksköterskor behöver öka med 45 000 till år 2030 för att klara välfärden. För att det ska ske borde staten stötta hälso- och sjukvårdens arbetsgivare med en särskild lönesatsning på specialistsjuksköterskor och barnmorskor.

Allt för ofta ser vi att fokus i vården ligger på effektivitet och produktion, i stället för på vårdkvalitet för patienten. Vi sjuksköterskor menar att Karolinska universitetssjukhusets nya fokus på omvårdnadsutveckling ger bättre vårdkvalitet.

Vårdarbetsgivarna pratar om begrepp som patienten i centrum och individanpassad vård men fortsätter att betrakta oss som arbetar i vården som ett homogent kollektiv, som skruvar och muttrar i vårdmaskineriet. Men personal är lika mycket individer och människor som våra patienter är, skriver läkaren Jona Elings Knutsson och efterlyser en mer personalcentrerad personalpolitik.

Svensk sjukvård står på flera sätt inför ett vägskäl. De kommande årens politiska vägval får avgörande konsekvenser för generationer framöver, skriver vänsterpartistiska landstingspolitiker från fem landsting.

Nyligen presenterade tidningen vårdfokus uppgifter om att antalet administratörer har ökat mer än antalet sjuksköterskor under de senaste åren. Det är ett i raden av tecken på hur administrationen växer på bekostnad av sjuksköterskor och läkares tid med patienten eller lärarens tid med eleven. Det är helt orimligt, konstaterar Mats Persson Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson.

Vår utgångspunkt är att vända på alla stenar för att möta bristen på sjuksköterskor, skapa bättre karriärmöjligheter och därmed en bättre arbetsmiljö för sjukvårdens medarbetare, skriver företrädare för Moderaterna i Stockholms läns landsting.

Antalet sjuksköterskor behöver öka – men ett snabbspår för erfarna undersköterskor är inte en lösning på sjuksköterskebristen. Det behövs helt andra åtgärder: högre löner, god arbetsmiljö och bra scheman skulle vara en bra början, skriver Jessica P Klemetsson och Gunilla George i en replik till de moderata landstingsråden Irene Svenonius och Peter Carpelan.

Socialstyrelsen har genomfört en rad åtgärder för att läkare och annan vårdpersonal med utländska utbildningar snabbare ska kunna få sin legitimation. Nu behöver vi en dialog med landsting, regioner och, inte minst, de berörda om hur vi kan effektivisera processen ännu mer, utan att äventyra patientsäkerheten.

Bristen på sjuksköterskor har allvarliga konsekvenser för både patienter och andra medarbetare inom vården. I Stockholm tas flera steg för att göra landstinget till en mer attraktiv arbetsgivare, men det är regeringen som ansvarar för sjuksköterskeutbildningen och som styr över hur många utbildningsplatser det finns. Regeringen måste göra mer för att stävja problemen inom vården.

Att Kanadas läkare avstår lön för sjuksköterskornas är toppen. I Kanada. När kvinnor utgör majoriteten av en yrkeskår sjunker löner och anseende. Samtidigt som proletariseringen pågår för läkare i Sverige blir de som framställer oss som riktiga girigbukar allt mer högljudda. I Kanada är läkaren fortfarande en man.

I en tid när det mesta har avreglerats är sjukvården snart den enda arena där politiker kan detaljstyra sina undersåtar. Men för mig ser politiken snarare ut som problemet än lösningen på sjukvårdens problem. Ideologiska hjärtefrågor går före patienters och brukares väl, skriver Åsa Moberg.

Varför är det svårare för människor med utländsk bakgrund att nå chefspositioner i arbetslivet? Den frågan är viktig att rekryterare och chefer ställer sig för att bidra till mer jämlika villkor att göra karriär. För vi är övertygade om att vi blir både bättre och klokare genom att rekrytera människor med olika kompetens i bagaget.

De var många som varnade. För omorganisationen, enkelrummen samt privat och offentlig samverkan - men det huvudlösa projektet Nya Karolinska gick inte att stoppa.

Väntetiderna i vården ökar. Det drabbar både de patienter som väntar och samhället som förlorar arbetsföra medborgare eller måste bekosta onödiga stödinsatser. Men även arbetsmiljön drabbas när medicinsk kunskap och evidens inte följs, konstaterar Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna samt förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Monica Renstig (L), konsult, ofta anlitad av Svenskt Näringsliv, har skrivit böcker om svensk vårds effektivitet. Hon anser i en debattartikel att DN:s granskning av Karolinska universitetssjukhuset saknar "sans och balans" och listar åtta argument för att granskningen "leder helt fel". Vi svarar på dem i tur och ordning, skriver DN:s reportrar Lisa Röstlund och Anna Gustafsson i en replik.

Just nu pågår ett osannolikt drev mot Nya Karolinska framförallt i DN. Det finns faktiskt ingen sans eller måtta i det som skrivs och alla proportioner har försvunnit, menar ekonomijournalisten och författaren Monica Renstig.

Socialminister Annika Strandhäll (S) och oppositionslandstingsråd Jens Sjöström (S) gör rätt i att peka på den oroande tendensen med ökande sjuktal. Men det är inte i Stockholms läns landsting utan i socialdemokratiskt styrda landsting och regioner som medarbetarna mår sämst, skriver Peter Carpelan, forsknings- och personallandstingsråd (M) i Stockholms läns landsting i en replik.

Moderaternas kampanj med oseriösa oneliners inger misstanke om att avsändaren i själva verket ger blanka fanken i den vårdpersonalen som de säger sig vilja skydda.

Trots toppnoteringar på flera områden ligger Sverige i botten när det gäller antal läkarbesök, antal vårdtillfällen, antal vårdplatser och patientnöjdhet, skriver Staffan Tjus, Medborgerlig Samling.

Invånarna i Stockholm är trötta på att höra att problemen i sjukvården alltid är någon annans fel än landstingsmoderaterna som styrt landstinget i tolv år. Det är inte brist på sjuksköterskor som är problemet i Stockholm i dag – det är bristen på en bra personalpolitik, konstaterar Jens Sjöström (S), oppositionslandstingsråd SLL och Susanne Nordling (MP), oppositionslandstingsråd SLL i en replik.

För att klara välfärden måste vi riva hindren för kvalificerad invandring - och se till att personer med legitimerade yrken kan röra sig fritt sig över gränserna. Därför bör EU införa ett proportionalitetstest.

Sedan valet 2006 har vi i Alliansen haft förmånen att tillsammans utveckla vården för invånarna i Stockholms län. Utgångspunkten för oss är att genom en god tillgänglighet och valfrihet ge den bästa möjliga vården för både dagens och morgondagens stockholmare, skriver Alliansen i en replik till Socialdemokraterna.

Pensionsgruppens förslag om förändringar i pensionssystemet är säkert relevant utifrån att vi lever längre. Däremot ger det inte svar på frågor kopplat till verkligheten för stora grupper inom välfärdssektorn. Det är orimligt att höja pensionsåldern utan att först ha kommit till rätta med de omfattande bristerna i villkor och arbetsmiljö.

Vårdbemanningsföretagen kritiseras av politiker, fack och landsting - bland annat därför att allt fler läkare och sjuksköterskor väljer bemanningsföretag som arbetsgivare istället för landstingen. En ny medarbetarundersökning bland inhyrda läkare och sjuksköterskor visar varför.

Den nya strålskyddslagen kommer precis som den nuvarande att omfatta även legitimerade röntgensjuksköterskor, skriver Strålsäkerhetsmyndigheten i en replik.

Om vi lite kvickt utbildar våra undersköterskor till sjuksköterskor får vi i stället akut brist på undersköterskor. Det borde vara betydligt enklare att göra sjuksköterskeyrket mer attraktivt så att personalen stannar kvar.

Lämna över ambulansprioriteringen till landstingen. De har kompetens och förmåga att både utföra och utveckla den, skriver sjuksköterskan Per-Anders Nordström i en slutreplik.

Att SOS Alarm inte har kompetens att prioritera vårdärenden är osant. Här arbetar läkare, sjuksköterskor och SOS-operatörer ihop för att göra säkra bedömningar. Sverige behöver en samordnad alarmeringstjänst - dyrbar tid får aldrig förloras, svarar Maria Khorsand, vd för SOS Alarm.

Varje dag riskeras patientsäkerheten när patienter felbedöms av SOS-operatörer. SOS Alarm har inte de resurser eller den kompetens som krävs för att göra en säker ambulansprioritering, skriver sjuksköterskan Per-Anders Nordström som nu lämnar SOS Alarm.

Vårdförbundet delar inte bilden som SKL förmedlar till omvärlden om att sommarens vård varit god och säker. Tvärtom äventyrades patientsäkerheten och arbetsmiljön var mycket ansträngd. Nu måste vi tillsammans se till att sommaren 2018 blir bättre.