Ingen privat utförare vill ta över efter driften av Fyrbodals sjukhus efter Aleris. Nu avbryts upphandlingen för andra gången. ”Beklagligt”, säger ordföranden i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Allmänhetens förtroende är en ödesfråga för svensk offentlig sjukvård.

Attendo-härvan i Uppsala, grön omställning i norra Sverige och ökande barnfetma – det är några av ämnena i dagens debattsvep.

När nu samarbeten med Ryssland avbryts runt om i världen finns det skäl för stat, kommuner, regioner och företag att ompröva även kinesiska affärsprojekt och vänortsavtal.

30 nya vårdplatser – eller böter på 20 miljoner kronor. Det var kravet från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) till Region Uppsala och Akademiska sjukhuset. Men nu upphäver kammarrätten beslutet.

Beslutet att bygga ett nytt regionsjukhus i Växjö för nära 8 miljarder kronor är klubbat. Men kritiker varnar för en skuldfälla i det osäkra världsläget – dessutom befaras bygget slå mot primärvården. ”Beslutet är fullständigt ologiskt”, säger före detta sjukvårdsdirektör.

Svenska regioner och kommuner förbereder sig för att ta emot flyktingar och skadade från kriget i Ukraina. Sjukhus inventerar nu sina resurser för att se hur de kan hjälpa till.

Det förebyggande hälsoarbetet kan förbättras. Därför driver vi frågan att alla vuxna invånare blir kallade till en lättare hälsoundersökning vartannat år för att testa blodsocker, puls och blodtryck, skriver SD i Västra Götalandsregionen.

I dag påverkar bostadsort, utbildning och inkomst vilken vård den enskilde får efter en hjärtinfarkt. Regionerna har ett ansvar att minska den befintliga ojämlikheten och ge patienten den bästa vården både på sjukhuset och i primärvården, skriver Inger Ros, Riksförbundet HjärtLung.

Den högspecialiserade vården kräver en större geografi än den som kan klaras inom ramen för regionerna. Nu krävs färre regioner, skriver tidigare verksamhetsutvecklaren i regioner Bengt Wellermark.

Överbeläggningar och utlokaliseringar på sjukhusen i Västernorrland i somras var en patientsäkerhetsrisk och ledde till vårdskador. Det visar en ny rapport.

I år har vintern varit tung och mörk. Nyårshelg med extrainsatta krismöten. Hela januari en kamp där vi omvandlat avdelning efter avdelning på Sahlgrenska universitetssjukhuset till covid-vård samtidigt som allt fler medarbetare varit frånvarande.

Öppna fler vårdplatser, investera i forskning, bygg ut den nära vården och signalera att medarbetarna är vårdens viktigaste resurs. Bara så kan man stoppa personalflykten från vården, skriver Svenska läkaresällskapet.

Att det bedrivs modern vård i fräscha lokaler är ingen garanti för att brandskyddet fungerar. En brand på kvinnokliniken i Lund visar att tryggheten riskerar att vara falsk, skriver brandsakkunniga från 13 regioner.

Artificiell intelligens, AI, bör användas i sjukvården — men med förnuft. Symptom som i en digital algoritm skulle kunna uppfattas som alarmerande kan av läkare bedömas som godartade, skriver ett nätverk av läkare.

Efter måndagens gängbråk utanför Skånes universitetssjukhus i Lund vill regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson (M) stängsla in sjukhusen. Förslaget får kritik av oppositionen, rapporterar P4 Malmöhus.

Södersjukhuset i Stockholm inrättar en avdelning uteslutande för covidvård, en satsning som ska bli bestående.

Inrätta ett statligt fastighetsbolag och för över regionernas sjukhus dit, föreslår statens utredare. ”Helt feltänkt. Förslaget bör genast läggas åt sidan”, kommenterar SKR:s ordförande Anders Knape.

Vården blir bättre om staten äger sjukhusen, skriver regeringsutredare. Växande klyftor på bostadsmarknaden, larmar debattörer. Och så pågår debatt om Socialdemokraternas riktning efter Stefan Löfven.

Region Örebro län vänder i frågan om vem som ska driva BB Karlskoga, som stängts på grund av otillräcklig patientsäkerhet. Inga anbud kom in i upphandlingen, och nu återstartar arbetet med att driva förlossningen i egen regi.

Anställda på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala slår personalen larm om att den höga arbetsbelastningen riskerar patientsäkerheten.

Efter 17 år på posten varav 13 år som majoritetsansvarig annonserar nu Jonas Andersson (L), regionråd i Västra Götalandsregionen, att han lämnar sina uppdrag i höst.

Mindre administration och brukaren i fokus. Så kommer pandemin att påverka svensk sjukvård, tror Ann Söderström, nybliven chef för Carlanderska sjukhuset.

Regeringens utredare Sofia Wallström vill se bättre statlig styrning av sjukhusbyggen. Men det möts av protester från regioner som inte vill se någon statlig inblandning.

Regionerna satsar nära 100 miljarder i stora byggprojekt på landets sjukhus. Tre helt nya akutsjukhus planeras. Ny teknik och omställningen till nära vård driver på byggtakten. Skåne är den region som lägger överlägset mest pengar. Så satsar regionerna – grafik.

Oumbärligt för covidvården – men ohållbart för de anställda. 3 500 har arbetat på krisavtalet i regionerna, visar Dagens Samhälles kartläggning. Så ser regionerna och facken på avtalet som nu ska justeras för mer humana arbetsförhållanden.

Helsingborg ska få ett nytt sjukhus. Ett förslag till inriktningsbeslut har tagits i den skånska regionstyrelsens arbetsutskott.

Det behövs politiska beslut och åtgärder för att öka andelen personer som överlever ett hjärtstopp utanför sjukhus.

Coronapandemin visar styrkan i den svenska sjukvården. Den har stått pall för den största prövningen för den svenska modellen någonsin, replikerar sju socialdemokratiska regionföreträdare till fem kristdemokratiska regionpolitiker som nyligen krävde att sjukvården ska förstatligas.

Det finns ett stort behov av att bygga, renovera, bygga ut eller om sjukhus i hela landet för att framtidssäkra sjukvården. Pandemin har dock gjort planeringen och finansieringen mer osäker och risken är stor att investeringarna skjuts upp. Staten behöver därför vara med och delfinansiera investeringarna, skriver flera kristdemokratiska regionpolitiker.

Det kommer att ta minst ett år att arbeta ikapp den vårdskuld som byggts upp under coronapandemin. Den bedömningen gör de flesta regioner i Dagens Samhälles enkät. Mot strömmen går Region Kalmar län som har organiserat om operationsverksamheten för att komma i kapp redan till årsskiftet.

De gånger som lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård följs och it-stödet används så som det är tänkt kan patienter utan övertid bli utskrivvna från heldygnsvården. Ändå stöter jag dagligdags på patrull i samverkansarbetet. Hur kommer det sig att vissa planeringar blir så tungrodda, frågar kuratorn Gunny Åkesson.

Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm planerar för att kunna börja använda sig av krislägesavtalet igen inför sommaren. Beslut fattas inom kort.

Vi har inte råd att angelägna samhällsfunktioner får ett dåligt resultat. Det vi bygger i dag ska stå i hundra år eller mer, skriver Elisabet Elfström, t f förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter, som uppmanar de offentliga upphandlarna att stå emot frestelsen att reashoppa arkitekttjänster under coronakrisen.

Apotekstjänstkrisen i höstas gav erfarenheter som Socialstyrelsen har nytta av nu när de koordinerar skyddsutrustning och IVA-platser mellan regionerna. Viktigt i arbetet är att skilja mellan fakta, gissningar och åsikter, säger stabschefen för Socialstyrelsens krisledningsorganisation Pontus Rotter.

Tillgången till personlig skyddsutrustning sätter gränsen för vården i nuläget. Socialstyrelsen har fått mandat att ta material från regioner för att fördela dem till de regioner som har störst behov. Myndigheten begär hjälp av MSB för att även kunna samordna kommunernas behov.

Vår beläggningsgrad har sjunkit, trots fler patienter och färre vårdplatser. Den förändringen har tagit många år och många kloka människor, skriver Maria Taranger, överläkare och verksamhetschef på Östra sjukhuset, Sahlgrenska.

Antalet överbeläggningar i sjukvården ökar – för sjätte året i rad. ”Politikerna måste göra något nu innan hela sjukvården kollapsar,” säger Janet Brunnström, huvudskyddsombud Region Skånes sjukhus nordost. Men skillnaderna i landet är stora - se listan regin för region.

Region Kalmar län har minst problem med överbeläggningar i landet. Dagliga avstämningar och ett digitalt verktyg som håller koll på vårdplatserna är framgångsreceptet.

Det finns många diken att falla i för den som vill fixa vårdkrisen. Övertygelsen att mer pengar löser allt är ett, skriver Samuel Åsgård, reporter på Dagens Samhälle.

Vittnesmålen om hur vi i vården tvingas skada väller i fram i Sjukvårdsupprop. Det är som ett me too för vården. Men makthavarna väljer att svara med tystnad.

Vi vill se ett besöksförbud för den som hotar eller använder våld mot sjukvårdspersonal, skriver Ingemar Kihlström (KD), som är besviken på att regeringen inte gör något för att förbättra säkerheten på sjukhus, trots upprepade uppmaningar från riksdagen.

Vården och omsorgen står inför en omdanande förändring för att bli mer tillgänglig och nära den enskilda medborgaren. Staten behöver ta ett större ansvar och tillsynen har en särställning bland statliga styrmedel. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har idag lämnat en rapport till regeringen på hur förstärkt tillsyn bäst kan bidra till omställningen.

Restnoteringarna har ökat dramatiskt på senare år, både i Sverige och i omvärlden. Kroniskt sjuka löper risk att stå utan livsviktiga läkemedel. Det är hög tid för ansvariga politiker på nationell nivå att agera ansvarsfullt, skriver Iktyosföreningen.

Gör inte om misstaget att trycka igenom en omorganisation utan att ha vårdprofessionerna med er. Det skriver ledande socialdemokrater i Region Stockholm i en replik.

I en budget ser man till att öka inkomsterna när man får ökade utgifter. Här har Region Stockholm istället förorsakat ökade utgifter genom dyra hus och fortsatta ombyggnationer, it och annan administration, samt en organisation som är möteskrävande/ kostnadsdrivande. Det skriver Karolinska Universitetssjukhusets läkarförening.

Regionerna måste bli bättre på att förebygga sjukhusrelaterad undernäring och även på att rapportera till det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Det föreslår vi till SKL:s kongress i november, skriver MP-politiker.

Att spara pengar genom att utföra mindre vård kan naturligtvis snygga till Karolinskas ekonomi. Men de som behöver vård försvinner inte.

Gotland har ett akutsjukhus, men inte ett skatteunderlag som kan betala det. Vårt ö-läge medför särskilda förutsättningar som måste kompenseras i skatteutjämningssystemet, skriver Eva Nypelius (C) och Meit Fohlin (S) regionstyrelsens ordförande respektive regionråd i opposition.

Arbetsgivare försöker kompensera sina tillkortakommanden i arbetsmiljön genom att skapa vägar för personal som vill slå larm om missförhållanden. Men dessa "visselblåsarfunktioner" kan tyvärr användas på sätt som är allt annat än rättssäkra.

Det är bara april men sjukhusens silly season har redan börjat. Semestrarna närmar sig och det gäller att fylla så många sommartomma schemarader som möjligt. Googla sjuksköterska och anbuden haglar. Ett bemanningsföretag kan till exempel erbjuda en barnmorska som kan tänka sig att sommarjobba Sundsvall eller i Örnsköldsvik en lön på 95 000 kronor i månaden. Plus OB-ersättning, fritt boende och fria resor.

Personalen flödar ut från sjukhusen när landstinget ska spara pengar.

För många som styr, för få som vårdar. Balansen måste återställas på Karolinska, skriver sjukhusets styrelse apropå kritik om att organisationen blivit för chefstung.

Vårdens organisation måste förändras. Vi håller på att administrera ihjäl vår vårdapparat samtidigt som vi stressar sönder personalen.

Trots elbristen funderar flera regioner i landet på att ersätta fjärrvärme i sjukhusen med storskaliga eluppvärmningslösningar. Det är en oroväckande trend som motverkar Sveriges tillväxt och klimatarbete.

Från årskiftet har vårdgarantin i primärvården skärpts, men ingen talar om att det egentligen handlar om en klar ambitionssänkning. Jag kan bara beklaga detta, skriver ordföranden för Distriktsläkarföreningen i Stockholm Ylva Sandström.

De var överlägset sämst i Sverige. Men på två år har Landstinget Sörmland nästan halverat överbeläggningarna på sina sjukhus.

På fem år har överbeläggningarna fördubblats på svenska sjukhus. Men bilden är splittrad. I 14 av 21 landsting har platsbristen minskat det senaste året.

Att kostnaderna i vårdval ökat handlar om att fler patienter har kunnat få vård. Förutsatt att det är besök och behandlingar som patienten behöver måste det betecknas som en framgång, replikerar Karin Liljeblad näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

En ny, hållbar standard för vård och omsorgsmiljöer behöver formas för att klimatanpassa verksamheterna inför kommande värmeböljor, anser fem företrädare för Liberalerna.

Den bild som har satt sig politiskt är att ju mer vård som kan koncentreras till de stora universitetssjukhusen, desto bättre kommer den att bli. Med denna logik finns det ingen bortre gräns för vad som bör koncentreras. Men så kan man rimligen inte resonera.

Den svenska sjukvården behöver inte fler konsulter från näringslivet. Den behöver inte bli mer som en bilfabrik. Den behöver inte mer styrning och kontroll genom new public management. Näringslivet borde tvärtom ödmjukt ansöka om att få praktisera i vården mot betalning för att ta del av vår samlade och unika kunskap, konstaterar Jona Elings Knutsson.

Vårdvalen för ut vård från de stora sjukhusen. Det är inte en oavsedd effekt eller något vi försöker dölja – det är en medveten och öppen strategi. Fler läkare behöver finnas närmare människorna, i primärvården men också i den öppna specialistvården skriver de liberala landstingspolitikerna Anna Starbrink, Cecilia Elving och Amelie Tarschys Ingre i en replik.

Det har varit ett hårt arbete att skapa förutsättningar för framtidens vård i Västernorrland. Som ledande företrädare för vårt landsting håller vi, trots den kritik men även hot och hat vi fått utstå, fast vid att Region Västernorrland är på rätt väg, skriver sex socialdemokratiska regionpolitiker i en replik.

Sollefteå kommun har fått hård kritik för beslutet att ställa sig bakom och finansiera en kampanj för att rädda sjukhuset. Men att det skulle innebära någon form av lagbrott finner vi på gränsen till löjeväckande, skriver kso Åsa Sjöden (S) och vice kso John Åberg (S).

Hälso- och sjukvården i Sverige måste bli mer patientnära, mindre sjukhustung och styras mer effektivt. Den 15 december 2017 presenterade regeringen de första förslagen för att förstärka primärvården och omstrukturera vården. Vision välkomnar detta arbete, men vill bidra med ett antal förslag, skriver Veronica Magnusson, förbundsordförande.

NKS-avtalet är ett historiskt misslyckande för Stockholms läns landsting. Nu kräver Miljöpartiet att hela OPS-avtalet förhandlas om eller bryts.

Vårdförbundet kräver att arbetsgivare visar nolltolerans mot hot och våld mot vårdpersonal. Givetvis ska alla hot polisanmälas av arbetsgivaren. Dessutom måste straffen skärpas och de polisiära resurserna öka. Att våra medlemmar blir utsatta för hot, förolämpningar och våld när de gör sitt arbete är oacceptabelt.

Den 20 augusti 2017 hände något viktigt och historiskt. En arg jävla riksmarsch mot BB-kaoset arrangerades i Sverige. Människor samlades från norr till söder för att kräva god, säker och tillgänglig förlossningsvård för alla i hela landet. Kraven är inte nya. De har upprepats under flera års tid men det som är nytt är att nu vrålar kvinnorna.

Med ett arbetssätt där vi tydligare utgår ifrån individen kan vården göras mer tillgänglig och resurseffektiv. Digitalisering och ny teknik är en framgångsfaktor för detta. Det visar flera pilotprojekt som genomförts inom ramen för Forum för välfärd.

Snarare än legitimation för undersköterskor, borde fokus ligga på att öka andelen sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor ordentligt. Annars kan inte kvaliteten i vård och omsorg om äldre personer garanteras.

När jag ser min son som föddes på Sollefteå BB sova stilla bredvid mig blir klumpen i magen stor. De som får lida av landstingets oansvariga politik är små barn som han och deras mammor, skriver BB-ockupanten Anna Marica Ek.

Existentiell hälsa utgör glädjande nog ett växande fokusområde såväl inom det breda folkhälsoarbetet som i landsting och regioner. Men många utmaningar finns.

Vill man reformera vården bör man ha sin utgångspunkt där, inte i en ny mellanstatlig organisering av Sverige, skriver Björn Ekman, forskare i hälsoekonomi.

Ackreditering av bröstcancervård leder till en generell höjning av vårdens kvalitet och minskade regionala skillnader. Det menar Peter Strömbäck, generaldirektör för Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, och Elizabeth Bergsten-Nordström, ordförande för BRO, Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation.

Stockholms läns landsting har beslutat om en ny kompetensförsörjningsstrategi, men landstingssossarna som varit med under hela processen valde att i sista stund hoppa av. Det är ett populistiskt agerande när det är som sämst, och det gynnar inte medarbetarna, patienterna eller vården.

Macchiarini-tragedin beror inte bara på Paulo Macchiarini, utan också på den miljö som gjorde att han kunde uppträda och verka så oansvarigt. Det är viktigt att forskningsmiljöer präglas av transparens och öppenhet – också för att det främjar forskningens kvalitet.

Liberalerna och Alliansen är intresserade av resultat. Hur får vi den bästa vården, högsta kvaliteten och bästa arbetsmiljön för patienter och vårdpersonal? Om ett akutsjukhus i privat regi kan uppnå sådana resultat vore det dumt att inte se den möjligheten, skriver Anna Starbrink (L) i en slutreplik till V, MP och S.

Stockholms läns sjukvård är hårt pressad med akut platsbrist och enormt tryck på akutmottagningarna. Det är inte acceptabelt att den styrande landstingsalliansen då prioriterar privatiseringar när vi behöver omfattande satsningar på personal och öppna stängda vårdplatser, skriver S i en replik till Anna Starbrink (L).

En upphandling av ytterligare ett akutsjukhus i Stockholms län kommer nu att börja förberedas och kan genomföras under nästa mandatperiod. Det gynnar både patienter och personal, skriver Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd.

Capios koncernchef Thomas Berglund är säker på sin sak, det kommer inte att bli något vinstförbud inom offentlig sektor. Reporter: Janne Sundling.

Högst andel undvikbara vårdskador finns i den sjukvård som mest berömmer sig av att stå på vetenskaplig grund. Det är ett faktum värt att begrunda för kritiker av homeopatin.

De vårdcentraler som har de mest nöjda patienterna ska också få störst intäkter. Ändå pratas det alltför ofta om att vinster i välfärden skulle vara ett problem. Men vi pratar sällan om det faktiska problemet: förluster i välfärden. När verksamheter drivs ineffektivt så kostar de skattebetalarna mer pengar utan att patienterna får bättre vård.

Vårdvalsreformen för urologin i Stockholm, som är tänkt att träda i kraft den 1 november i år, beaktar inte på något sätt de brister som redan finns i prostatacancervården. I stället för att ta höjd för nödvändiga förbättringar så erbjuder man vårdgivarna ett avtal där ersättningarna minskas med minst 25 procent.

De senaste åren har frågan om vinster i välfärden fått omfattande medial och politisk uppmärksamhet i Sverige, och regeringen har med stöd av Vänsterpartiet tagit initiativ för att reglera och begränsa dessa vinster. En ny utredning som kartlagt de stora sjukhusens ekonomi visar att den stora utmaningen i stället handlar om det rakt motsatta, nämligen förluster i välfärden. Det skriver Nima Sanandaji, chef för den nystartade tankesmedjan ECEPR.

Experimenterandet med förlossningsvården i Stockholm måste få ett slut. Vi föreslår omedelbart ökad kapacitet på landstingets egna förlossningskliniker och att byggandet av en förlossningsklinik på S:t Görans sjukhus påskyndas.

Glädjande omsvängning i Socialdemokraternas inställning till privat drift av sjukhus, skriver hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) efter ett besök på S:t Görans sjukhus tillsammans med sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S).

Stora, innovativa projekt som Nya Karolinska måste präglas av transparens och en vilja att utvärdera och lära. Vi behöver säkerställa att de upphandlingar som görs med alternativ finansiering, som OPS, får en anständig kostnadsnivå, god insyn, tillräcklig konkurrens och ett positivt utfall för både upphandlande part och anbudsgivare. Annars är det patienter, kollektivtrafiksresenärer och skattebetalare som drabbas, skriver Erika Ullberg (S).

Medan debatten om Nya Karolinska Sjukhuset pågår gör sig verksamheten redo att flytta in. Vi borde diskutera hur sjukvården kan bedrivas effektivt och patientorienterat. Inte hur husen byggs eller beställs. Sjukvården borde avlastas från regionalt politiskt inflytande och i stället baseras på en individuellt orienterad finansieringsmodell i statlig regi.

Jag förväntar mig högre krav på sanningssökande och insikt från det största oppositionspartiets gruppledare, skriver Stig Nyman (KD) i sitt svar till Erika Ullberg och uppmanar Socialdemokraterna att redovisa vilka fördyrande tilläggsbeställningar i Nya Karolinska-investeringen som Socialdemokraterna har motsatt sig.

Nya Karolinska sjukhuset är symtom på en allvarlig ekonomisk sjuka inom landstinget. Kostnadsökningen på nära 10 miljarder kronor är hisnande siffror och motsvarar vad flera nya närsjukhus kostar. Efter åtta år av alliansstyre så ser vi att landstingets ekonomi ständigt tillåts urholkas. Det håller inte, skriver Erika Ullberg (S) i en replik.

84 procent av välfärden drivs i kommunal regi. 16 procent är privatiserad. I hög grad är privatiseringar ett Stockholmsfenomen. Moderata Täby har nästan hälften av sin välfärd utlagd. S-styrda Arvidsjaur har ”nolltolerans”. DS listar landets mest och minst privatiserade kommuner och landsting.

Hela bilden av en politisk kontrovers kring bygget och upphandlingen av Nya Karolinska är ogrundad, men har sannolikt en förklaring i en mediabevakning som i alltför hög grad tecknat en vilseledande bild av vad som hänt, skriver Stig Nyman, före detta landstingsråd (KD).

Även som anhörig är jag drabbad av cancer. När jag ser min nittonåriga dotters frustration över ännu en cellgiftsbehandling, hennes besvikelse över ytterligare en infektion eller den behållare full med använda sprutor som hon har bredvid sin säng gör det ont. Mycket ont.

Hur många säger ”God morgon hur mår du i dag” till en städare? Så länge samhället nedvärderar en hel bransch och kategoriserar den som rutten och kriminell kommer ingenting att förändras oavsett nya direktiv kring upphandling och annat, skriver Städbranschens vd efter städskandalen på Södersjukhuset.

En vidrig miljö för patienter och personal att befinna sig i, skriver oppositionssjukvårdslandstingsrådet Dag Larsson (S) efter Expressens omskakande granskning av hygienen på Södersjukhuset i Stockholm. Nu kräver oppositionen landstingsalliansen på tuffa tag mot undermålig städning.

Västernorrland skakas av en landstingskris. I lördags gick Kramfors man ur huse i en manifestation för nedläggningshotade Sollefteå sjukhus. Nu föreslår tre centerpolitiker i berörda områden att landstinget avstår från förhastade beslut och i stället ger sig själv respit och tid för eftertanke genom höjd skatt.

Nya Karolinska är en skandal och en miljardrullning som saknar motstycke. Kostnaden blir 8 miljarder mer än planerat och samtidigt har vare sig tjänstemän, politiker eller allmänhet insyn i hur skattemedlen används. Härvan är en svart komedi som måste utredas.

Sollefteåbon Majed Safaee är bestört över landstinget i Västernorrlands nyligen aviserade planer på att avveckla välfungerande verksamheter på såväl Sollefteå som Örnsköldsviks sjukhus.

Sjukvården i Stockholm har förvandlats till ett stort experiment där privatiseringar hela tiden torgförs som en lösning på problemen, oavsett hur dessa ser ut. I stället för att haka upp oss på frågan om driftsformer är det nu dags för en ordentlig diskussion om vårdens innehåll och kvalitet.