SFI

39 kommuner har valt att erbjuda sfi till ukrainska flyktingar, trots att de inte får statlig ersättning för det. Men nu kan regeringen vara på gång med någon typ av stöd, rapporterar Ekot.

Åren går och ingen har sett röken av etableringsjobben. Arbetsförmedlingen skyller på parterna som i sin tur skickar krav till regeringen om SFI-utbildning, skriver Edward Hamilton (M).

Nya regeringen säger fortsatt nej till SFI för ukrainska flyktingar.

Regeringen kommer att införa en omfattande reglering av friskolemarknaden, skriver skolministern. Andra debattämnen: kommunal polis, oskuldskontroller och kärnkraft.

I dag, på Ukrainas självständighetsdag, tog kommunstyrelsen i Ystad beslutet att erbjuda sfi till ukrainare och bekosta det själva – trots att flyktingar från landet egentligen inte har rätt till det.

Körläsning och rollspel. Det är inslag i suggestopedi, en undervisningsmetod som används inom sfi i flera kommuner och som nu får skarp kritik. ”Det är inte så att vi bara leker med ramsor, dansar och spelar teater som en del verkar tro”, kontrar sfi-rektor.

Kommuner som låter ukrainska flyktingar gå på sfi kan bryta mot lagen och får stå för notan själva. Höganäs erbjöd först sfi men ändrade sig. ”Vi kan inte ta på oss hur stort ansvar som helst.”
Nu kräver SKR besked från regeringen.

Upphandling av svenska för invandrare (sfi) uppvisar en rad brister: otillräcklig dialog med leverantörerna, otydliga krav i förfrågningsunderlagen och otillräckliga uppföljningar av kvaliteten. ”Finns ett väldigt litet intresse av att göra något åt det”.

Hon kallar sig folkbildare och har som mission att öka integrationen. Framtidsforskaren Bi Puranen anser sig ha svaren på många svåra frågor och tycker att staten borde ta större ansvar. ”Magnituden av problemen som kommunerna lämnas med är så stor att de inte klarar av det.”
• Om flerbarnstillägg: ”Destruktivt”
• Här har nyanlända lättast att integreras
• Så borde staten göra i stället

Rädda Barnen vill se kommunala satsningar mot barnfattigdom, Föreningen Covid-19 skola och barn och Lärarupproret vill erbjuda vaccin från fem års ålder och M, SD, KD och L kräver svar av Annika Strandhäll om slutförvaret. Det är några av rubrikerna i dagens debattsvep.

Den som ska börja en gymnasial yrkesutbildning till undersköterska eller barnskötare måste ha de kunskaper i svenska språket som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildningen, skriver Anders Manell (L).

Kraven måste öka på svenskundervisningen för invandrare, anser liberala debattörer. Andra vill värna räddningstjänstens roll i förebyggandet av självmord. Dagens debatt handlar också om välfärdsbrottslighet och vapen mot korruption.

Det finns en risk att S lämnar ute frågan om gängbrottslighet och kriminalitet, skriver ett kommunalråd som känner oro inför höstens partikongress. Lärarnas Riksförbund vill ha en tydlig statlig finansiering, dimensionering och styrning av skolan. Regionråd vill att staten satsar på de regionala järnvägar, som saknar elektrifiering. Det och mycket annat i dagens Debattsvepet.

Formella krav på både Arbetsförmedlingen och kommunerna att samverka kan vara en avgörande pusselbit för snabbare etablering på arbetsmarknaden och för effektivt stöd till arbetssökande på vägen till arbete, skriver Delegationen för unga och nyanlända till arbetes ordförande Lil Ljunggren Lönnberg och kanslichef Pontus Ringborg.

En kommun ska inte behöva fungera som en språkutbildare när vi har SFI och Komvux som jobbar med utbildning i svenska, slutreplikerar oppositionsrådet i Botkyrka Kommun Stina Lundgren (M).

Majoriteten i Botkyrka kommun har beslutat att införa språkkrav på nyanställda inom vård- och omsorg samt förskoleverksamhet. Men ännu saknas svar på hur detta ska ske och vad som händer med dem som inte klarar av språkutbildningen, skriver oppositionsrådet Stina Lundgren (M).

Botkyrka kommun har de senaste fyra åren haft 19 miljoner kronor i enbart tolkkostnader, skattepengar som i stället hade kunnat gå till välfärden. Det är dags att rätten till kostnadsfri tolk begränsas, skriver Botkyrkamoderaten Stina Lundgren.

Nu kan vi dra en rad slutsatser av integrationsinsatserna sedan 2015. En viktigt sådan är att det är för enkelt att tro att språkkurser kan lösa integrationen, skriver Reach for Change med flera.

Januariöverenskommelsen betonar att ”klyftorna mellan dem som får jobb och dem som står utanför, mellan den som levt länge i Sverige och den som nyss kom hit” ska minskas. Men i aktiv handling byggs klyftorna ut när beslutsfattarna sparar på SFI-undervisningen. Det skriver Teres Lindberg och Håkan Wiclander, ABF.

När komvux grundades 1968 fyllde det ett stort behov. Det gör det fortfarande, 50 år senare. Tack vare komvux kunde exempelvis Bettan bli socionom och arbeta i Angered i många år, ett jobb hon älskar och där hon gör nytta, skriver Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

Unga nyanlända riskerar utanförskap och arbetslöshet när deras utbildning brister. Läxhjälpare från Individuell Människohjälp (IM) och Mattecentrum larmar nu om hur läxor och uppgifter utformas på sätt som gör att nyanlända har svårt att tillgodogöra sig kunskap.

Komvux är svaret på många av de utmaningar som vårt samhälle har att lösa när det gäller integration, folkbildning och omställning på arbetsmarknaden. Därför måste utbildningsformen ges bättre förutsättningar, skriver Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Många kommuner har svårt att erbjuda yrkesanpassad svenska för invandrare (SFI). Utbildningen anpassas inte efter elevernas kunskapsnivå. Det är dåligt för både individ och samhälle. Staten måste göra mer för att bistå kommunerna att lyckas med uppdraget.

Svenska för invandrare (SFI) kritiseras ofta från olika håll. Och visst finns det problem. Men även stor potential. För att den ska förverkligas krävs politisk vilja, samhällsekonomisk analys och ökade resurser, skriver ABF Stockholm:s ordförandeTeres Lindberg och studieombudsman Håkan Wiclander.

Socialdemokraterna och Anna Ekström (S) är bakåtlutade och låter ideologiska skygglappar hindra en utveckling av SFI, slutreplikerar fyra moderata kommunalråd.

Kvalitet i utbildning är så komplext att man ytterst sällan kan fånga exakt vilka faktorer som har lett till ett lyckat resultat. Därför är det svårt att konstruera ett resultatbaserat ersättningssystem, skriver Anna Ekström (S) i en replik.

Efterfrågan på SFI ökar, men resurserna är ändliga och i många kommuner blir kvaliteten lidande. Inför därför en resultatbaserad ersättning till såväl privata som offentliga anordnare - där åtgärder som leder till jobb ger en extra bonus - och skärpta krav på deltagarna. Det skriver fyra moderata kommunalråd.

Skolinspektionens granskning visar på stora kvalitetsbrister inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Samtidigt berättar otaliga asylsökande om hur vår språkträning hjälpt dem att snabbare närma sig arbetslivet. Så, låt oss ta ett större ansvar!

Patriarkala värderingar växer i vårt land. Ofriheten blir större och större för många kvinnor i Sverige. Bara med ett beslutsamt försvar för varje individ, som sätter försvaret av mänskliga rättigheter framför kultur och som betonar att även kvinnor självklart ska jobba, kan vi stoppa det förtryck som kostar liv och krossar drömmar, skriver Gulan Avci (L) och Lotta Edholm (L).

För bara något år sedan var krav på nyanlända och utrikesfödda något anskrämligt. Idag är plikt det nya svarta. Integrationsplikt avlöser utbildningsplikt som avlöser språkplikt. Sent ska syndaren vakna.

Astar och Hermods har svikit oss och 1300 Malmöbor. Vi kräver svar om SFI-fusket och vi uppmanar samtliga kommuner som har externa leverantörer att noggrant granska dessa, och riktigheten i deras intyg, skriver Katrin Stjernfeldt Jammeh och Juan Espitia, Malmö (S), som kräver svar, återbetalning och i brist på detta: skadestånd.

Det är i kommunernas verksamhet som saker och ting först slutar att fungera. Det vi ser nu är att allt fler uppgifter skyfflas över på lärarna.

Vi tycker att den bästa lösningen skulle vara ett nära och likvärdigt samarbete mellan kommuner och Arbetsförmedlingen om snabbspår för nyanlända svenskar. Tyvärr visar våra erfarenheter att detta inte är möjligt. Därför satsar vi nu på en egen etableringsstrategi.

Vi menar att regeringen behöver tänka om när det gäller etableringsfasen; tvåårsperioden efter att en person fått uppehållstillstånd. Här borde studieförbunden komma in. Att släppa etableringen enbart till offentliga institutioner kommer aldrig att lyckas.

Etableringen av flyktingar är en prövning för samhället — men innebär också en möjlighet. Många kommuner runt om i landet behöver arbetskraft och har därför all anledning att helhjärtat ta sig an etableringsutmaningen och utveckla strategier för att nyanlända ska stanna.

Stora utmaningar väntar vår nya kunskaps- och gymnasieminister. Den svenska gymnasieskolan och vuxenutbildningen befinner sig i ett allvarligt läge och kräver ett rejält och samlat grepp om de problem som dessa skolformer kantas av. En gymnasieskola som ger alla elever oavsett bakgrund möjlighet att lyckas kräver kraftfulla satsningar.

Vardagen på landets flyktingboenden präglas ofta av passiv väntan och isolering från omvärlden. Tiden under väntan på asyl blir radikalt bättre om etableringsprocessen påbörjas direkt. Så kan vi vända rubrikernas ”flyktingkatastrof” till en samhällelig, demografisk, kulturell och ekonomisk vinst för Sverige och alla nyanlända.

Vansbro kommun väljer att se på den komplicerade integrationsfrågan från en ny synvinkel, med nya ögon. Vad händer om vi ser bortom problemen? I Vansbro är vi övertygade om att utmaningarna går att lösa, bara viljan till förändringar finns. Vi ska bli bäst i Sverige på integration genom Vansbromodellen.

Den strängare lagstiftningen behövs inte då antalet asylsökande minskat avsevärt. Det råder knappast kris och kaos i Sverige som en del har påstått. Vi är djupt oroade över de förändringar som nu sker inom flyktingpolitiken, skriver representanter för civilsamhälle, profession och forskning som varnar för ett växande parallellsamhälle.

Att kunna svenska är avgörande för att få jobb. Inkomst, språk och etablering i samhället är i sin tur avgörande för att själv kunna bestämma över sin tillvaro. Därför är det oroande att många nyanlända inte fullföljer sfi-undervisningen. Vi föreslår nu fyra åtgärder för att ändra på det.

Granskningar av sfi missar ofta att oviljan att konkurrensutsätta kommunal sfi bidrar till kvalitetsproblem och höga kostnader. Med upphandlade, resultatstyrda utbildningsföretag kan 86 000 fler sfi-platser frigöras och 42 500 fler elever nå målen för godkänt inom nuvarande budget, visar Utbildningsföretagens nya årsrapport.

Kostnaderna för integrationspolitiken skenar i vårbudgeten. Samtidigt saknas en kraftfull strategi för att klara integrationen. En särskild utmaning är de 300 000 arbetslösa kortutbildade som finns i Sverige i dag. Ökad konkurrensutsättning, stärkt företagsklimat och skolplikt är åtgärder som påskyndar etableringen, skriver Almega.

Svenska för invandrare, yrkesutbildningarna och arbetslivet måste börja samarbeta om vi ska kunna möta de stora utmaningar som den stora flyktingströmmen medför. Dessutom behöver vi ompröva våra attityder. Vi har alla ett ansvar att stötta de nyanländas språkutveckling.

En av de stora utmaningar Sverige står inför är att nyanlända utrikes födda kvinnor riskerar att lämnas utanför samhället. I dag på internationella kvinnodagen presenterar vi därför förslag för att korta vägen till arbete för denna utsatta grupp.

När debatten om lägstalöner hettar till ropar många på fler lönesubventioner istället. Det är fel väg att gå, skriver två företrädare för arbetsgivarorganisationen Almega.

Sverige är ett litet exportberoende land med en framstående industri. Vi är ett välutbildat folk och har under många år legat i framkant vad gäller IT och industriell utveckling. Allt detta är nu i riskzonen. Bristen på kompetens ökar och inom vissa yrken, som ingenjörer, är den akut.

Stockholms läns landsting ska ta sin del av ansvaret för att möta de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Men den vänsterstödda regeringen måste samtidigt ta sin del av ansvaret för att nyanlända med vårdkompetens finns att anställa, skriver Peter Carpelan (M) en replik till Vänsterpartiet.

Fyra av tio nyanlända är högutbildade och många besitter medicinsk kompetens. Vänsterpartiet anser att Stockholms läns landsting omedelbart borde agera för att ta tillvara på denna kompetens, skriver landstingsrådet Håkan Jörnehed (V).

Över 10 000 personer sökte asyl i Sverige i förra veckan. ST:s medlemmar från migrationsverket, polisen och arbetsförmedlingen är några av de som först möter de asylsökande. De är hårt pressade i sitt arbete. Nu måste deras möjligheter att upprätthålla lag och ordning i flyktingmottagandet stärkas. Vi presenterar fem konkreta förslag för hur det ska gå till.

För oss kristdemokrater är det märkligt att höra migrationsminister Morgan Johansson (S) prata om att gränsen är nådd. Vi anser inte att människor som kommer hit har ett mindre värde för att de kommer från ett annat land, skriver Irene Oskarsson, ersättare i KD:s partistyrelse.

Studentmedarbetaravtal för lärarstudenter skulle lösa upp en hel del knutar i mottagandet av asylsökande och nyanlända barn i skolan. Sveriges Skolledarförbund uppmanar lärarorganisationerna och Sveriges Kommuner och Landsting att sätta sig ner och komma överens.

En rättighet till Komvux måste också motsvaras av en skyldighet att tillhandahålla det, skriver Almega och pläderar för införandet av en Komvux-peng.

Det är bra att vuxenutbildningarna nu granskas, men det är viktigt att även få en bredare diskussion om styrning och resultatuppföljning inom vuxenutbildningen. Här finns mycket att göra.

Almega har granskat partiernas integrationsförslag och konstaterar att inget parti lyckas förstärka integrationen i närtid. Asyl- och flyktinginvandringen är en stor arbetskraftstillgång. Men det krävs mer genomgripande reformer för att potentialen ska tas tillvara fullt ut.

Subventionerade hushållstjänsters vara eller inte vara debatteras flitigt, men det är hög tid att lyfta frågan ur ett annat perspektiv: varför är det så viktigt med ordnade relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare på marknaden för hushållstjänster, och hur kan branschen bli så bra som möjligt. Det skriver hushållstjänstföretaget Hemfrid tillsammans med fackförbundet Kommunal.

Vi var många som blev besvikna när Moderaterna vek sig för populismen och föreslog tillfälliga uppehållstillstånd. Men det allra värsta är att det görs under täckmanteln att det skulle handla om förbättrad integration. Inget kunde vara mer fel.

Genom att systematiskt arbeta med tidiga och individuella insatser när invandrare erbjuds utbildning kan vi förbättra integrationen. Men problemet är att ingen tar ett helhetsgrepp och sätter gemensamma mål som vi alla kan samarbeta kring.

Alla som vill ha hjälp att skaffa ett jobb ska kunna få stöd på vägen till rätt studier eller arbete. Med en generös och behovsstyrd vuxenutbildning kan Sveriges kommuner spela en viktig roll för effektivare integration, visar erfarenheterna i Nacka.

Det enda konkreta förslag som regeringen nu presenterat för att skapa en bättre integration är samtal med arbetsmarknadens parter. Men det är långtifrån tillräckligt. Betydligt fler åtgärder måste fram för att nyanländas etablering i Sverige ska förbättras.

Med sitt senaste utspel visar regeringen återigen att den står tomhänt inför de utmaningar som integrationen ställer. När de efter flera månaders tystnad till slut säger något om nyanlända flyktingar och mottagandet lyser de konkreta förslagen helt med sin frånvaro.

EU-migranterna söker sig hit till oss för att få ett aningen bättre liv, och det kommer fortsätta tills att de får anständiga förhållanden i sina hemländer. Att försöka bli av med ”problemet” genom att bussa tillbaka dem är meningslöst. Vi har en unik möjlighet att hjälpa dem, och kan genom exempel från Linköping, Göteborg och Gnosjö se hur det ska gå till.

Migrationsverket räknar med minst 95 000 asylsökande nästa år - den högsta siffran någonsin för svensk del. Men det är inte invandringen som ska stoppas, utan integrationen som måste effektiviseras, skriver två företagare inom integrationsområdet.

En stor svaghet i integrationspolitiken är skoskaven mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna. Den gör att grundläggande utbildning på vuxennivå, en viktig integrationsåtgärd, inte används i tillräcklig utsträckning. Och det bör nya kunskapslyftsministern göra något åt.

Det tar alldeles för lång tid för nyanlända att komma i arbete. Det har vi inte råd med. Genom billiga tekniska hjälpmedel kan fler snabbare komma in i samhället, skriver Magnus Winterman, vd på Mobilearn, i en replik.

Generösare statliga studiebidrag och statlig ersättning till vuxenutbildningen är två viktiga åtgärder som krävs för att fler nyanlända ska kunna läsa på grundläggande och gymnasial utbildning, skriver Håkan Sörman, vd på SKL, i en replik.

Kommunal vuxenutbildning på grundskolenivå borde vara en av våra viktigaste integrationsåtgärder. Orsaken till att det inte är så beror främst på okunniga politiker, ointresserade kommuner och en ovillig myndighet, skriver Christer Hallerby, fd statssekreterare.

Det är bristen på asylboenden som leder till att Migrationsverket tvingas upphandla tillfälliga boenden, vilket i sin tur skapar osäkerhet för kommunerna. Om varje svensk kommun skulle ta emot 38 nyanlända med uppehållstillstånd som i dag bor kvar i Migrationsverkets boende skulle en rad problem lösas.

Sverige ska vara ett land som erbjuder ett bra flyktingmottagande. Vi ser att mycket kan bli bättre inom fyra områden. Exempelvis vill vi att Migrationsverket blir skyldigt att informera kommunerna om att avtal tecknats med privata aktörer.

Svenska storstäder tillhör de mest etniskt segregerade i hela Europa. Det är ett märkligt ouppmärksammat faktum. En orsak till att det ser ut så är svenskens blyghet och brist på nyfikenhet. Det menar journalisten Pontus Herin som har bott i invandrartäta Tensta.

Som invandrad akademiker kan det ta upp till 20 år innan du får ett jobb som motsvarar din kompetens. Det är inte acceptabelt. Regeringen bör därför utreda möjligheten för fler invandrade akademiker att få tillgång till studie- och yrkesvägledning. Det skulle korta vägen till svensk arbetsmarknad.

Hur mycket kostar egentligen allt onödigt byråkratiskt dubbelarbete i den offentliga sektorn? Ett exempel hämtat från SFI-elevernas rapporteringssystem avskräcker.

Det är hög tid att ta till vara på den arbetskraft och kompetens som kommer till Sverige genom invandringen. Regeringens beslut att ersätta resor till sfi och samhällsorientering stärker möjligheterna att lära sig svenska och komma in på arbetsmarknaden.